DoD's bisyssla

31 aug. Vaxmott är ena otrevliga gynnare som lägger sina ägg i vaxet och larverna käkar upp vax och lämnar sin exkrement kvar. Får de härja fritt kan de förstöra en stapel med lådor på några månader. Sätter man en kopp med lite 60% ättikssyra (0,5 dl) högst upp på stapeln och avslutar med en tom låda och lock tar vi död på vaxmotten, se bild. Även eventuella Nosemasporer dödas av ättikan så har vi äldre utbyggda ramar kan vi öka mängden ättika något för bästa effekt.

30 aug. Det blev ett bra biår med en hel del honung, så här vackert kan det se ut.
Från vänster till höger; Ljung/mjölkört, Vildhallon, Trädgårdshonung flytande och fast, Rapshonung. Vilken som är godast? Det är upp till var och en att avgöra men min favorit är Vildhallonen. Eller kanske ljungen? Fast Rapsen var också god.

28 aug. Så är årets säsong till ända i och med att vi slungat Ljunghonungen och vintrat in samtliga samhällen. Som de flesta vet är Ljunghonungen tixotropisk, dvs seg så det är svårt att få ur den ur ramarna utan rätt hjälpmedel. Årets investering blev därför en perforator och med den går det lika lätt som vanlig honung.

Nu återstår bara att diska ur alla kärl och ställa in alla lådor och ramar. Vi ställer ramarna i lådor som vi staplar och längst upp har vi en halvtom låda där vi ställer en liten skål med ättikssyra 60%. Den tar kål på alla mott och även Nosema. Ovanpå allt avslutar vi med ett kuplock så det blir insektstätt. Så är det bara att vänta på våren…..

27 aug. Invintring i vår skogsbigård
Det finns många falska “sanningar” inom biodlingen och här ska vi avliva en; Bina på hösten är ilskna – det får man räkna med så då måste man använda rök för att kuva dem. Så här såg det ut när vi öppnade upp en av våra kupor tidigare idag när vi förberedde vinterfodringen, inte ett bi som flyger upp och kakfasta bina. Vi använder vattenflaskan enbart för att få bina att gå undan för att undvika bikross. Alla 6 kuporna är lika snälla – fantastiska bin att jobba med.

Nåväl, så här gör vi när vi förbereder bina för vinterfodringen. Vi startar med skattlådan och tömmer den på alla tomma och fula ramar, alla ramar med honung låter vi vara kvar. Vi sätter tillbaks täckbrädorna och ställer den på ett extra lock. Sen öppnar vi övre yngellådan som sen kommer bli foderlådan och går igenom den. Vi tar bort alla fula ramar samt alla outbyggda ramar och ersätter dem med honungsramar från skattlådan och fyller på med utbyggda ramar vid behov. Bina ska inte slösa energi på att bygga ut ramar nu då det bara kostar dyrbar honung. Vi fyller upp den lådan helt och sätter på täckbrädor och nu är den lådan klar. Vi bryr oss inte om att kolla efter drottning i detta läget utan det gjorde vi vid förra titten och då konstaterade vi att det fanns täckt yngel. Skulle vi förlora en drottning nu finns det inte så mycket att göra utan då är det så.

Nu återstår det bara att titta igenom undre yngellådan som kommer bli lådan där klotet kommer börja vara. Vi plockar ut alla fula ramar och outbyggda ramar samt fyller på med honungsramar, pollenramar och utbyggda ramar. I år blev det tyvärr bara ca 7 kg honung i varje kupa – vi hade, förgäves, hoppats på ett bra Ljungdrag. Nästa år ska vi se till att spara fler ramar så att vi kan invintra på bara honung.
Avslutningsvis sätter vi tillbaks övre lådan, på med foderlådan och fyller på med sockervatten motsvarande 12 kg torrsocker. Vi kunde för övrigt faktiskt skatta 15 ramar med Ljung och vi gjorde givetvis byteshandel och gav bina motsvarande mängd av försommarhonung som vi sparat.

Kände för något gott till kaffet idag så jag bakade några supersnabba honungskakor.

Ingredienser:
2 dl mandelmjöl
0,5 dl kokosmjöl
0,5 dl melonkärnor
0,5 dl kokosflingor
2 tsk vaniljsocker
1 tsk kanel
1 msk honung
50 g smör

Blanda alla torra ingredienser, tillsätt smör och honung och blanda ihop till en deg.
Forma 9 bollar av degen och platta ut på bakplåtspapper.
Grädda 10-12 minuter i 175 graders värme tills de fått en fin färg.

25 augusti

Nu blommar ljungen för fullt och Bina drar på den. Ska bli spännande att se om det blir något överskott – till helgen ska vi kolla till bina och avgöra ifall vi ska invintra eller låta dem köra en vecka till.

24 aug. Så börjar det lacka mot höst och i vår hemmabigård är draget slut, det blev ingen ljung i år tyvärr. Så då har vi dragit ner våra samhällen till två lådor vilket är det bästa för bina såväl som oss, se Bertils budord alla skäl till varför 2 lådor är bättre än en.
Vi gör följande saker innan vi fyller på sockret
1. Bina ska ha honung (blev 5-7 ramar per kupa, tyvärr blev det inte mer eftersom ljungen uteblev).
2. Vi byter så att alla ramar är utbyggda så bina inte slösar mat på att bygga ut dem
3. Tar bort alla fula ramar (för bra hygien)
4. kollat Varroa (max 1-2 nedfall per dag)
5. Satt på flusterförminskarna (stoppar mössen samt förhindrar röveri)
6. Tagit bort Varroabrickan för bra ventilation (annars blir det lätt mögel på en del ramar)

Så fyller vi på med sockerlösning (60%) motsvarande 12 kg torrsocker. Då vet vi att bina har rejält med foder oavsett hur sträng vintern blir eller om våren uteblir som i år. Tack vare två lådor så har bina gott om plats för fodret och de kan placera det som de vill, dvs i den övre lådan. Klotet kommer sen att börja i den undre lådan och så arbetar de sig uppåt vartefter fodret går åt.
Vi använder foderlåda som tar hela mängden på en gång så infodringen går på 10 minuter per kupa inklusive blandningstiden.

Tips 1: Viktigt att man använder plastbiten som det är tänkt – den stänger in bina så de inte kommer in i lådan och vätskan rinner in till dem. Lugnt och stilla för både oss och bina.
Tips 2: Man kan lacka insidan så slipper man svartmöglet som gärna kommer. Vi har inte gjort det så då får vi skrubba rent dem efteråt.
Tips 3: 12 kg socker i vatten väger 20 kg så då kan det vara klokt att dela upp det på två hinkar så man slipper tunga lyft.
Sen är det bara att låta dem dra ner fodret och om bina är friska så går det på 3-4 dagar och så låter vi dem vara ifred till mars.

Så kommer vi fram till nya platsen och upptäcker att de är rätt mycket honung som runnit ut så vi bestämmer oss för att kolla läget. Döm om vår förvåning och chock när vi upptäcker att vi har fått kakras på 10 fulla honungsramar. Honungen hade runnit fram som en mindre flodvåg och dränkt allt i sin väg – de stackars bina hade ingen chans alls och på botten låg 50000 döda bin staplade.
Vi fick hastigt initiera en plan B – vi hade tänkt bura drottningen och vänta några dagar innan vi introducerade den nya snälla Drottningen som vi hade i vår drottningbank(trippelkupan). Vi fick gräva ur alla döda bin och försöka få ihop två lådor med yngel och de bin som överlevt och så satte vi dit de tre ramarna med nya drottningen. Vi hoppades att chocken med all honung skulle göra att de accepterade en ny drottning utan problem eftersom bina behövdes för att rädda de yngel som fortfarande var vid liv. Två dagar sedan åkte vi tillbaks och kollade läget och minsann där gick den nya drottningen och la ägg för fulla muggar och allt verkade lugnt och harmoniskt trots allt. Två veckor senare hade de arbetarbin som klarat sig kläckts och hjälpte till i utstädningen av döda yngel så snart var alla spår av förödelsen borta. En månad senare är de ett stark och friskt samhälle som bara väntar på att ljungen ska börja ge nektar så de kan flyga ut och hämta. Bin har en otrolig förmåga att anpassa sig så allt slutade lyckligt trots allt.

Ofrivilligt Varroatest
Vår granne brukar säga att “man lär sig av sina misstag och det är därför han kan så mycket”. Den kommentaren är ju lite kaxig men samtidigt sann för många upptäckter har ju faktiskt gjorts pga ett misstag. Här ska jag redovisa ett högst ofrivilligt Varroatest som har gett lite praktisk kunskap i hur Varroa beter sig och hur man kan/bör tolka nedfallen av kvalster på nedfallsbrickan. Vi kontrollerar nedfallet noga samt utför drönarutskärning varje vecka under yngelperioden. Därefter håller vi koll varannan vecka fram till invintringen och avgör på det viset om någon ytterligare behandling behöver göras och vanligtvis är nivåerna låga/obefintliga och därmed görs inga syrabehandlingar alls.
I år såg alla samhällena bra ut med i princip noll nedfall i början på Juli och fortsatte så ända till början av augusti då plötsligt två samhällen uppvisade dramatiskt ökande nivåer (3-5 per dag). Ett av samhällen så pass mycket att vi tvingas göra myrsyrebehandling, vilket vi ser som ett misslyckande då vi inte behövt myrsyra på 5-6 år.

Vi gick tillbaks till våra anteckningar för att försöka förstå vad som hänt och där stod det svart på vitt; Båda samhällena gjorde stilla byte i maj/juni så vi tog bort drönarramarna och vi har alltså inte reducerat kvalsternivån på dessa två samhällen. Alla andra samhällen har idag nära noll nedfall medan dessa två har betydligt högre nedfall och den som har kritisk nedfallsnivå skaffade sin drottning tidigare än det andra samhället och har därför gett kvalstren längre tid på sig att föröka sig.

Praktisk lärdom
1. Drönarutskärning som görs under 5-6 veckor i maj/juni är enormt effektivt för att hålla Varroan på så låg nivå att vanligtvis inga andra behandlingar behövs.
2. Får man ett stilla byte i maj/juni bör man göra mjölksyrabehandling strax innan nya drottningen börjar lägga ägg för att ta ner nivån (alla kvalster sitter då på vuxna bin).
3. Även från en låg nivå av 100-200 kvalster i maj kan ett samhälle (utan behandling) nå tröskelvärdet på en säsong då det blir kritiskt att överleva nästkommande vinter.
4. Nedfallsnivån räcker inte som mått på kvalsternivån i ett samhälle som inte är äggläggande. Gissningsvis lever kvalstren längre när de inte fortplantar sig och det blir då inga nedfall. Man bör således alltid göra mjölksyrabehandling på sådant samhälle, eller möjligen skakprov (detta kan vara ett tillfälle när skakprov är mer tillförlitligt).
5. När sen drottningen börjar lägga ägg kryper i princip alla kvalster in i cellerna och vi får fortfarande inget nedfall för att sen explodera när gammelkvalstren kryper ut och dör.
6. Samma scenario gäller för svärmar – så fort de sitter på ramar bör en mjölksyrabehandling göras.

För vår del blir det att ändra lite på vår plan för behandling av Varroa så att om vi inte kan göra drönarutskärning så blir det automatiskt en eller två mjölksyrabehandling.

18 aug. Vi började göra förberedelse för invintring vilket innebär koll av Varroa, räkna honungsramar (får bli 5 fulla plus det som finns på yngelramarna) och flytta ner till övre yngellådan som nu kommer bli deras matförråd samt byta bort eventuella fula ramar mot nya utbyggda sådana. Vi rekommenderar inte att ge outbyggda ramar så här års då det kostar värdefull honung att bygga ut dem, bättre att låta dem bygga på försommaren då det finns obegränsat med mat. Därför byter vi även ut alla outbyggda ramar mot fina utbyggda ramar, gärna med lite honung eller pollen.
3 av samhällena har låg Varroa (ca 1 nedfall per dag) och där gör vi ingen behandling överhuvudtaget (varken myrsyra eller oxalsyra). Det fjärde har av någon anledning betydligt mer Varroa än alla de andra (reinvasion?) och där får vi lov att göra myrsyrebehandling vilket är ett misslyckande (vi har bara gjort myrsyrebehandling 1 gång tidigare under alla år och vi har som mål att inte använda starka syror (läs myr- och oxalsyra).
Vi hann med 4 samhällen som nu bara ska ha lite socker så vi kommer upp till ca 18 kg foder, dvs 12 kg socker. Eftersom det inte verkar bli någon Ljung i år kan vi inte ge mer än 5 ramar per samhälle – vi hade siktat på ca 8 ramar med honung.