DoD's bisyssla

English visitors: https://dodsbisyssla.com/insulated-and-condensated-hive/

Bina sitter still i sitt klot/kluster hela vintern och värmer bara upp området där de sitter och därför behövs ingen isolering. Bina sitter under maten och honungen håller därmed samma temperatur som utsidan varvid klustret rör sig sakta uppåt vartefter maten tar slut.

Det här var vad jag länge trodde men det har alltid gnagt i mig att modellen har några svagheter som är svåra att besvara, nämligen:
1. Hur får bina ner maten till mitten då maten generellt ligger utanför klustret och är stelfruset?
2. Modellen kräver någon form av altruism hos bina vilket är osannolikt. Mantelbina (de bin som sitter ytterst) måste hålla minst 10^o C annars hamnar de i köldkoma och dör ofrånkomligen. För att undvika att mantelbina dör krävs att bina i centrum på något sätt vet att de måste avlösa mantelbina och vara villiga att göra så. Dessutom måste mantelbina klara av att ta sig in i det varma centret. Omöjligt? Nej, men osannolikt.
3. Rent intuitivt inser man att ju kallare det är runt klustret desto mer måste bina arbeta för att hålla värmen. De bin som sitter längst ut har ingen nytta av isoleringen utan är tvungna att producera värme annars dör de. Många biodlare tror fortfarande att bina gör av med mindre honung ju kallare det blir, vilket vi strax ska se är helt fel.
Det verkar ologiskt att bisamhället väljer en strategi där en stor andel av bina får arbeta på högsta nivå för att överleva vilket leder till att de troligtvis dör i förtid.

Låt oss titta på det vetenskapligt istället
Binas kluster är väldigt effektivt när det gäller att överleva en lång kall vinter eftersom:
Bina sitter tätt vilket skapar bra isolering
Bina har förmåga att ventilera bort fukt och CO₂

Tack vare detta kan bina hålla miljön i mitten av klustret på en för bina behaglig nivå där binas metabolism räcker för att upprätthålla en temperatur på 20-25^o C (1). Men, det kommer med ett pris – de bin som har oturen att hamna i manteln (klustrets yttersta lager) slits ut eftersom mantelbina måste producera enorma mängder värme (2) för att hålla sig över 10^o C, under den temperaturen hamnar bina i köldkoma och dör så småningom.
Utöver kylan så är även fukt under vintern ett stort problem för bina, eftersom fukten gör att bina förlorar sin isoleringsförmåga. Att fukt är ett problem tror jag de flesta förstår intuitivt, men varför fukten uppstår och hur man kan undvika den är lite mer komplicerat.
Daggpunkt
Vi börjar med begreppet ”daggpunkt” vilket betyder den temperatur då fuktig luft kondenseras till vattendroppar, se figur 2. Varje gång vi andas ut följer det med fukt, andas på en kall spegel så blir det uppenbart, och detsamma gäller bina. När bina förbränner sockerarter skapas stora mängdervatten där 1 kg honung ger upphov till ungefär 600 gr vatten (3) vilket bina på något sätt måste hantera. I en oisolerad kupa kommer fukten att kondensera på den ytan som ligger under daggpunkten vilket innebär att om taket är dåligt isolerat ökar risken för kondensering varvid vattendropparna rinner ner på bina och kyler av dem, figur 2.

Ökar vi ventilationen måste bina producera mer värme vilket skapar mer fukt med ökat behov av ventilation och så vidare. När omgivande temperatur har nått -10^o C kan inte bina krympa klustret mer – de kan bara öka värmeproduktionen (4). Bina kan visserligen öka sin metabolism och kortvarigt producera stora mängder värme, men det är oerhört påfrestande för det enskilda biet och sliter ut dem i förtid, se figur 3.

Isolerad kupa och R värde

Genom att isolera kupan kan vi hjälpa bina undvika att bina sitter i tätt kluster vilket ger två fördelar: dels kommer bina att göra av med mindre honung vilket minskar mängden fukt, dels minskar risken för kondensering eftersom vi undviker kalla ytor som kan nå ner till daggpunkten. Då uppstår frågan hur vi bäst ska isolera kupan och då kan vi ta den naturliga bibostaden som utgångspunkt, figur 4. Bina valde levande träd med ett hål en bit upp på trädstammen där R värdet uppåt är ”oändligt” eftersom det är flera meter med trä samt enorm massa som fungerar som energimagasin. Väggarna är ungefär 15-20 cm tjocka vilket ger ett R värde på 10.

Om vi för över ovanstående till en bikupa behöver vi komma upp till R=10 på sidorna vilket motsvarar 50 mm cellplast eller 200 mm trä. Uppåt behövs R=30 vilket motsvarar 150 mm cellplast, se figur 5. Mätningar visar att bina i en välisolerad kupa håller temperaturen närmast klustret vid 6^o C även om yttertemperaturen är -30^o C vilket gör att bina sitter i ett löst kluster och kan röra sig fritt i kupan. Honungslagret hålls varmt och fungerar som ett energimagasin vilket jämnar ut kortvariga köldknäppar. Resultatet blir att bina kommer ut starkare på våren, figur 6, och är redo för första draget. Givetvis är behovet av isolering större ju kallare vintrar, men bra isolering under vinternkommer generellt hjälpa bina att komma ut starkare på våren, se figur 6.

Referenser.
1. Simpson, J (1961) Nest climate regulation in honey bee colonies. Science 133 (3461): 1327-1333
2. Myerscough, 1993. A Simple Model for Temperature Regulation in Honeybee Swarms
3. Randy Oliver, 2020. Scientific beekeeping: Part 7A-C, 14
4. OWENS 1972, THE THERMOLOGY OF WINTERING HONEY BEE COLONIES
5. http://www.northof60beekeeping.com
6. Merrixz 1920, PRELIMINARY NOTES ON THE VALUE OF WINTER PROTECTION FOR BEES!

English summary: I have, for a while, considered to purchase temp sensors and now I took the step and sourced both temp and humidity sensors.
My work on the bee guide is moving and now I think the main chapter describing winter in is finished.

Nu tog jag steget och köpte ett antal temp och fuktgivare samt en hub så nu ska det bli spännande att följa detta projekt.

För övrigt går arbetet med biboken framåt och nu tror jag att jag är färdig med kapitlet om invintring som blev ett mastodontkapitel. Men det är kanske det viktigaste steget för att ha starka samhällen så det är nog på sin plats att det blev lite längre. För den som vill läsa: https://dodsbisyssla.com/bibok/

English summary: After the epiffany of the value of insulation in the hive I have come up with an easy fix by adding 50 mm of cellular plastic which increase the R value to about 15.
Efter att ha insett hur viktigt det är med isolering har jag funderat hur man enklast kan förbättra klimatet för bina. Vi testar nu med 50 mm extra cellplast under locket vilket höjer R värdet från 5 =>15. Nedan ser vi hur det kan se ut om man inte har isolering och hur det bör se ut.

För den som är intresserad kör vi ett webinar på sö 31/11 där ämnet är isoleringens betydelse för en bra övervintring:

Isolering eller ventilation – bästa sättet att invintra bin?
den 30 november 2025
18:00 – 19:30 (WET)

Möteslänk: Isolering eller ventilation – bästa sättet att invintra bin? | Microsoft Teams | Snabbmöte-anslutning

English summary: We started a small test in the autumn to compare top cover made by wood to a plastic one with the hypothesis that wood is more risky since the condensated water might be absorbed by the wood and later start to mould. Today we checked a couple of hives with plastic lid and could see that we indeed had quite some condensation on one hive, located in our forest apiary and thus exposed to low temperatures, left image below. The other one is located in our garden where outdoor temperature has not been that low yet and as clearly shown barely no condensation. We stopped the test since it is clear that condensation will occurr and hence wood does not belong in the hive during winter.
We have also carried out our monthly weighing and all hives seems ok, except one hive with very low food consumption – we did hear some buzzzing but we expect it to be doomed. It was one of the hives that needed formic acid earlier so likely weakened allready.

Vi startade ett litet test för att jämföra täckbräda av trä med plast över vintern där hypotesen är att trä är sämre än plast pga att träet suger upp vatten vilket ökar risken för mögel längre fram. När vi kollade ett par kupor upptäckte vi att där verkligen är en hel del kondensation vilket med stor säkerhet kommer leda till mögel längre fram ifall man har täckbrädor av trä. Därför avbröt vi testet, där slutsatsen är att undvika trä i kupan under vintern, och vi kommer dessutom att lägga på takisolering på samtliga kupor i form av en platta cellplast. Därmed minskar risken för kondensation i taket och istället styr vi den till väggarna vilket minskar risken att bina ska få vatten på sig – eventuell kondensation rinner ner och ut genom bottenventilationen.
Den senaste lärdomen är dessutom att vi behöver isolera taket betydligt bättre för att minska risken för kallt tak och därmed eliminera risken för kondensering i taket. I nästa Webinar på sö 30/11 ska vi gå igenom hur man bäst övervintrar sina bin i välisolerade kupor.

Det har även blivit dags för månadsvägning och samtliga kupor utan en verkar må bra. Kupa 13, en av dem som behövde myrsyra verkar inte ha gjort av med någon mat sen förra månaden, misstänker vi har dött eller möjligen kraftigt försvagade. Vi tyckte vi hörde lite surr men får kolla noggrannare nästa månad.

English summary: I have completed another chapter in my planned bee book, and its possible to download it under the menu “Bibok”. Its in Swedish but google can assist.

För den som vill läsa och ge feedback finns nu kapitlet om “Våren” att ladda ner under fliken bibok.

English summary: Another subject where opinions varies is how many eggs a queen can lay per day and how long she can live. I did a review of the research and found that it seems that the maximum capacity of a queen is around 1,3 Mio eggs which gives a life span of 3-5 years. The max daily capacity is 1500 egg per day although it might be possible that some super queens may exceed that for a shorter period of time. Another possible explanation for a higher egg laying rate is that there actually had been two queens since it is fairly common that, during supersedure, the old queen is tolerated for some time.

Här är ett annat ämne där åsikterna går isär där somliga hävdar att deras drottningar lägger 3000 ägg eller mer per dag. I kursboken anges 2-3000 ägg per dag och sammanlagt 500000 ägg under en livstid, men som vanligt i dagens böcker finns inga referenser.
Om man räknar lite på egen hand så skulle 3000 ägg per dag betyda att drottningen lägger ett ägg var 24 s varje vaken minut (vi antar att hon sover åtminstone 4 h per dygn). Det låter osannolikt men inte omöjligt, så jag bestämde mig att kolla vad vetenskapen säger.
Det visade sig vara lättast vad gäller drottningens livslängd och hennes totala teoretiska kapacitet att producera ägg.

Drottningens spermakammare (spermatheca) rymmer max 5 miljoner spermier men vanligtvis runt 3-4 miljoner. I genomsnitt används 2-4 spermier per ägg vilket ger ca 1,3-1,5 miljoner ägg under en livstid (1). Eftersom drottningen lägger någonstans runt 200000 ägg under en säsong kan en drottning leva i upp till 8 år (2), vilket får anses vara extremfall. Drottningen sprutar ut en konstant mängd vätska som innehåller spermier och ju mer spermier som finns i hennes spermatheca desto fler spermier befruktar ägget vilket ökar chansen att ägget blir fertilt. Med ökande ålder minskar antalet spermier i vätskan och risken för infertila ägg ökar vilket ambina känner av och således vet när det är dags att byta drottning. I praktiken klarar en drottning av att lägga fertila ägg i 2-4 år men kan undantagsvis klara sig 5 år eller mer.
Antal ägg per dag
Det finns många påståenden om hur många ägg en drottning kan lägga och en del påstår att drottningar kan lägga upp mot 3000 ägg per dygn. Det är möjligt att någon enstaka superdrottning kan nå dit men den enda studie där man verkligen räknade varje ägg och yngel under en hel säsong som jag hittat är från 1925. Där följde man 16 kolonier under 1921 och 32 kolonier under 1922 och räknade alla ägg, larver och yngel varje vecka (3). Där kom man fram till ett max värde av 1500 ägg per dag men att det låg mellan 1000-1500 per dag under högsäsongen. En möjlig förklaring till en högre takt är att man haft två drottningar eftersom det är rätt vanligt att den gamla drottningen går bredvid den nya under en tid.

Referenser:
1. Baer et al, 2016. Sperm use economy of honeybee ( Apis mellifera ) queens
2. Bozina, K. D. 1961. How long does the queen live?
Pchelovodstvo 38:13 (in Russian)
3. Nolan, 1925, The Brood-rearing cycle of the honey bee

It is surprising how often old knowledge seems to be forgotten and that the wheel needs to be invented over and over again. I stumbled over an old study from 1920 where the author tested hives with or without insulation and the clear result was that the bees survived in unisolated hives but the bees came out much stronger if the hive was insulated and thus were ready for the first flow. It comes with a cost, since the isolated colony consumed much more honey, but would later be more than compensated for by a better gain in the first flow. Luckily, we have always used plastic hives which are isolated but, if one uses wooden hives the take away is that isolation is needed and should be recommended – if big colonies that produces huge honey crop is a goal, that is. Obviously , sufficient honey store is needed so one must ensure that there is minimum 16-18 kg of honey as well as ample stores of pollen.

Det är märkligt vad gammal kunskap kan gå förlorad och att man måste återuppfinna hjulet gång på gång och ibland får man bara erkänna när man har fel. Jag har varit övertygad om att bin inte behöver packning över vintern utan att de överlever lika bra i oisolerade trälådor. Om man bara ser till ren överlevnad så stämmer det men om man anser att ett samhälle ska vara redo för det första draget och att det samhälle som är mest redo (läs har flest bin) när första draget börjar är det samhället som klarar vintern bäst bör man se till att ha bra isolering på sina samhällen. Har man som vi plastkupor har man redan både bra isolering och vindtätt men kör man i trälådor bör man därför se till att isolera ordentligt. Den här nya insikten kom efter att ha läst en drygt 100 år gammal studie där man testade tre olika varianter; en låda oisolerad, två lådor oisolerad och två lådor isolerad, dessutom med eller utan vindskydd. Det visade sig att två lådor med packning var överlägsen och att vindskydd gav ytterligare fördel. Förklaringen är att bin som sitter isolerade börjar sin yngelsättning tidigare vilket också innebar att den totala matåtgången var större men att maten företrädesvis gick åt till att sätta yngel snarare än till att hålla värmen.

Referens: Merrill 1920, PRELIMINARY NOTES ON THE VALUE OF WINTER PROTECTION FOR BEES!

Englsi summary: We have been using Lactic acid (LA) as our “go to” treatment for many years since it is effective but still mild towards the bees with no negative effects reported. Regrettable, until now I haven’t found any study that explains how LA works and why it is not impacting the bees as well. However, recently, I found two new studies that explain the effect on the mites and, surprisingly, LA is not toxic to mites but rather act more on a mechanical way where it change the moisture properties under the mites feet, thus removing the mites ability to grip and consequently the mites can no longer move. Ultimately, the mite fall off the bee or die from starvation. The non-grip effect will also impact the fertility of the mites, since the mite can’t move effectively inside the cell and hence will not feed enough to survive. This resulted in an increased death rate of the mother mites as well as decreased number of viable daughters and hence the fertility rate was drastically decreased. Since the impact is not toxicity to the mites then it is also understandable that there is no toxicity towards the bees which was confirmed in the second study (2). As a contrast we can compare the sublethal effect of 3,5% oxalic acid (OA)application by the trickling method (3) where average life span decreased from 24 days (control) to only 6 days for OA group.

Vi har under många år använt mjölksyra eftersom den har bra effekt på kvalstren samtidigt som den är “mild” mot bina. Problemet är att om en miticid (medel som dödar kvalster) ska ha effekt är risken stor att den även skadar bin, vilket motsäger vår erfarenhet av mjölksyra. Vi har dock aldrig hittat någon studie som förklarar hur den verkar och varför den ändå är mild mot bin.
Nu fick jag ett par länkar med studier av mjölksyra (1,2) som förklarade just detta och det visar sig att mjölksyra inte förgiftar kvalstren utan att effekten är mekanisk, det vill säga att den gör så att kvalstren inte kan röra sig och så småningom trillar av biet och dör. Effekten är att mjölksyra förändrar vätskan under kvalstrets fot och förhindrar att kvalstret kan gripa tag i biet eller ytan den går på och förblir därmed orörlig. Den här effekten finns kvar även när kvalstret befinner sig i cellen eftersom den behöver röra sig från matplatsen, stället där den släpper sin avföring och äggläggningen. Eftersom kvalstret, som fått behandling med mjölksyra, inte kan röra sig effektivt får den näringsbrist och ägget som läggs blir försvagat med konsekvensen att infertiliteten ökar dramatiskt. Resultatet i studien visade att endast 25% av äggen gav livsdugliga döttrar. Det innebär att potentiellt kan mjölksyra bli en “gamechanger” eftersom den har möjlighet att påverka kvalster i cellerna även om den inte direkt penetrerar cellväggen.

Vad gäller skadlighet på bina så testade man att ge bina mat med 1,5 mg/ml mjölksyra, och kunde inte hitta några tecken på syraförgiftning. Högre doser än så vägrade bina att äta och vid en normal behandling av yngelrummet används ca 3 gr mjölksyra varvid resterna i honungen blir avsevärt lägre än detta gränsvärde.

Som jämförelse kan vi titta på effekten på vuxna bins livslängd vid applicering av 3,5% oxalsyra som droppats på bina (3). Här ser vi att medellivslängden sjunker från 24 dagar (kontroll) till bara 6 dagar för gruppen som fick oxalsyra. Om man betänker att man utsätter vinterbina för detta, som måste leva länge samt orka utveckla samhället på våren, är det en rätt dålig ide.

Referenser:
1. Vilarem et al, 2025. No detectable impact of chronic oral lactic acid exposure on honey bee health: Insights from survival, lactate accumulation and head transcriptome
2. Vilarem et al, 2023. Lactic acid impairs Varroa destructor grip skill: fitness costs
and effects on behaviour under artificial conditions
3. Effects of Oxalic Acid on Apis mellifera
(Hymenoptera: Apidae)

English summary: In the figure below we show the result of this years mite count and it seems that we have a decent number of colonies with some degree of resistance (green marked). Of totally 18 colonies (with nuc’s and swarms included) only 2 needed Formic acid and, as always, no oxalic treatment used. We use a daily mite drop of 3 mites /day as our thresh-hold value and no chemical application below that value.
We have a few colonies that needed no treatment at all through the whole season and those are the ones that we will use for next years breeding.

Vi började med rätt få samhällen i våras och har därför gjort många avläggare samt tagit in svärmar, och dessa tar vi inte med i statistiken. Men vi kan konstatera att vi har flera samhällen med resistens där endast två av 18 behövde myrsyra (då räknar jag alla samhällen, även avläggare), och där ett antal har klarat sig helt utan kemiska behandlingar (även mjölksyra är en kemikalie).
Några kommentarer: Nr 2 har vi bekräftat VSH och nr 4 hade länge lågt nedfall men tyvärr var de för ilskna så vi bytte drottning. Dessvärre verkade resistensen då försvinna. Nr 7 och nr 8 har varit urstarka med mängder av yngel, men trots det har de haft lite nedfall och inte behövt några behandlingar. Nr 7 gjorde stilla byte i aug men ser fortfarande bra ut. Samhälle 11 och 12 var svaga så där blev det ingen drönarutskärning men båda har ändå lågt nedfall. Samhälle 12 är extra intressant eftersom de hade relativt mycket nedfall i början av maj vilket var underligt då de hade resistens i förra året. Men så fort de blev starka nog att sätta yngel sjönk nedfallet och de har inte behövt någon behandling alls under säsongen och är nu starka. Där är vi relativt säkra på VSH. Samhälle 13 krävde myrsyra och det samhället är rätt svagt och vi tror inte de överlever. Om de mot förmodan överlever byter vi isf drottning till våren. Nr 24-25 är väldigt lovande då de haft väldigt lite kvalster under säsongen och inte fått några behandlingar utöver några få drönarutskärningar. På de två drönarutskärningarna vi gjorde på nr 24 fick vi bort drygt 30 kvalster så den linjen tror vi mycket på till nästa år.

Vi kör webinar en gång i månaden och denna gång kommer det handla om kemikaliefri kvalsterhantering

För den som vill delta:

Kemikaliefri (nästan) kvalsterstrategi och resistenta bin
den 2 november 2025
18:00 – 19:30 (WET)

Möteslänk: Kemikaliefri (nästan) kvalsterstrategi och resistenta bin | Microsoft Teams | Snabbmöte-anslutning

English summary: We carried out our monthly weighinh and we can see that the bees have consumed roughly 2 kg per colony. This gave an idea how to control whether the bees have found some late sources of nectar, that can cause dysentery due to no time for proper processing. We lost many colonies last year due to late foraging of Heather and Iwy and have tried to come up with a solution how to avoid that.
The hypothesis here is that late flow can be detected by checking the net consumption of the food store in october. Normally they will consume 2-3 kg in october depending of how much brood they have. In the graph we can see that in 2024 there were only 0,8kg of average net consumption compared to 2,1 kg this year, so a huge difference. Randome checks of frames have not revealed any “wet honey” and in the spring we will confirm whether this is a way to counter the problem with late nectar flow induced dysentery. If we suspect late flow then we will carry out a thoroug check of the frames and remove suspicious ones (when shaken the immature nectar comes off the frames whereras mature honey stay in the frames).

I dag genomförde vi månadsvägningen och vi kan konstatera att alla samhällena har gjort av med 2-3 kg vilket gav en “ahaupplevelse”. Sedan förra årets usla övervintring där bina drog in sen nektar och åkte på utsot har vi funderat hur man ska undvika en upprepning. Vi funderade på att stänga flustret i oktober men då finns risken att bina blir stressade vilket kanske ställer till mer problem. När vi nu såg resultatet av vägningen slog det mig att kanske förbrukningen under oktober ger en fingervisning – har bina dragit in mängder av nektar borde det synas på kupvikten. I figuren nedan ser vi en jämförelse av den genomsnittliga minskningen av kupvikten 2024 jämfört med 2025 där man tydligt ser att bina förbrukat mer mat 2025. Vi har också tittat igenom ramarna under oktober och inte hittat någon ram som skvätter vilket tyder på att det dels inte har kommit in några större mängder nekar, dels att förbrukningen ger en indikation ifall där är risk för problem med vattensjuka ramar. Nu ska man inte dra för stora växlar av en enda mätning, men kanske är vägning av kuporna i september och oktober ett möjligt verktyg för att minska risken för utsot.

I år har testar vi även att byta ut täckbrädorna av trä mot en plastskiva över vintern i förhoppningen att vi därmed minskar mögel. En fördel är att man kan ta av locket och kolla till bina snabbt utan att kyla ner dem nämnvärt.

English summary: Preparing for next season where we will add another 10 colonies.
Nu har vi varit och investerat för nästa år – vi fyllde en stor släpvagn med kupmaterial vilket nu tar upp hela källaren.

Material för 10 samhällen vilket innebär 500 ramar att vaxa, phuu.

English summary: I have started to write the bee guide I wish existed when I started the bee journey – it would have saved a lot of mistakes. Hopefully this book will help new beginners see through some of the fallacious statements claimed by the bee keeper community. For those who want to read there are some chapters available under the menu “Bibok”. Only in Swedish although I’m sure mr Google can assist with that.

Jag insåg att jag hade så många olika presentationer att det faktiskt täckte de flesta områden inom biskötsel och då var det lika bra att sammanställa dem i en bibok. Målet är att skriva den så att den blir handboken jag önskade fanns när jag började med bin och därmed bör den bli den enda biboken man behöver;).
Jag har bestämt hur upplägget ska vara och nu handlar det bara om att producera text och hitta bra bilder. För den som vill läsa finns några kapitel under fliken “bibok” – Jag tar gärna emot tips hur den kan bli bättre så ge gärna feedback.

English summary: Next years focus will be on resistant colonies where we are going to select the ones with the best ability to handle the mites without chemical treatments. We have 2 colonies theat needed formic acid and those will be requeened next year. A few have recieved some Lactic acid application but since we are pretty conservative they might still be useful as semi resistant colonies. Finally we have 4-5 lines that needed no applications at all and those we certainly will keep for the future breeding program. It seems that some colonies clean out infested drone cells whereas others seem to be resistant without this trait. We will put in some effort to understand the mechanisms involved in order to find the best way to assess the resistance early in the season in order to find the good breeding colonies.

Nu har alla samhällena invintrats och det är dags att sätta mål för nästa år där vi för det första ska utöka ordentligt med ungefär 10 fler samhällen. För det andra ska vi sätta extra mycket fokus på att välja ut samhällen med bra resistens och försöka förstå vilka mekanismer som styr och hur man kan detektera samhällen med resistens. Eftersom vi har hittat samhällen som rensar ut angripna drönare (vi kallar det Drone Brood Varroa Sensitive hygiene, DBVSH) hade vi en en ide att alla resistenta samhällen rensar ut angripna arbetarceller och drönarceller varvid man lätt kunde detektera resistenta samhällen med hjälp av drönarramen. Vår genomgång av årets samhällen visar att det möjligen inte är fullt så enkelt eftersom vi bara har sett DBVSH på ett par samhällen men vi har flera som inte behövt några kemikalier under säsongen och därmed mycket väl kan vara resistenta. Det säkraste sättet verkar vara att mäta nedfallet och om samhället klarar sig in i augusti utan att nedfallet drar iväg ser vi att det oftast håller sig lågt hela säsongen. Det gör det lite problematiskt att välja samhällen för avläggare eftersom man inte vet om ett nytt samhälle är bra innan man kommer in i augusti och då är det i senaste laget att göra avläggare. Vi har gjort en sammanställning av de behandlingar som våra samhällen fått och 2 behövde myrsyra (absolut inte resistenta) ett antal har fått någon mjölksyrebehandling men kan fortfarande vara delvis resistenta och kan mycket väl duga för avelsarbete. Sen finns ett antal som inte behövt någon behandling alls och dessa är bra kandidater för framtida avelsarbete men eftersom en svärm eller avläggare troligen börjar med lågt antal kvalster får vi bedöma det vidare nästa år. Vi har dock 4-5 linjer som vi tror mycket på då de varit stabila hela året varav ett par även visade på DBVSH. Positiva överraskningar var samhälle 31 som hade mycket kvalster i drönarcellerna men som ändå har varit stabil vad gäller nedfall samt samhälle 1, en svärm som bytte drottning och friparade sig i hembigården i Kungsbacka, med lågt nedfall hela säsongen. Vi brukar sällan se bra resultat på de drottningar som friparar sig i Kungsbacka men det samhället har varit stabila och är dessutom urstarka. Negativ överraskning var samhälle 5, en svärm som till slut behövde myrsyra.

English summary: The feeding is over and we finish off by weighing all colonies where we like to be around 32 kg. A few are a bit lighter but we beleive it will be fine. We will weigh every onth to ensure no colony will starve.
Vi har kompletterat med socker och avslutar med att kontrollväga kuporna så vi vet säkert att bina har nog med mat. En tom kupa väger 11-12 kg och vi siktar på +20 kg bin, mat och pollen så vi vill gärna ha vikt runt 32 kg, skulle något samhälle få problem i vår så flyttar vi över från de övriga.

English summary: Seaason is coming to an end with the final mite treatment where we, based on the mitefall in last week of August, carry out relevant applications. This year two hives (of 18) recieved Formic acid and a few recieved Lactic acid. We also have some lines that needed no treatment at all.
Totalt två samhällen (av 18) fick myrsyrabehandling och några klarade sig med mjölksyrabehandling för att hålla antalet kvalsterpopulationen i schack till dess yngelstoppet inträffar. Poängen är att när bina inte längre producerar yngel kan kvalstren inte heller föröka sig vilket betyder att kvalsterpopulationen inte längre behöver kontrolleras eller behandlas, utan vi kan lugnt låta bina klara sig själva tills våren kommer i mars. Så här såg det ut vid senaste nedfallskontrollen.

Det var varmt i lördags, vilket troligen var den sista riktigt varma dagen, och bina drog in pollen för fullt från ljung (grått) och orange pollen som kanske kommer från Fibbla.

English summary: Its autumn and the time when many beekkeepers treat their colonies with organic acids, I.E formic acid and oxalic acid. Oxalic acid should only be used on brood less colonies but many beekeepers use it also when the bees keep brood. In this study (1) they tested the impact of brood mortality when 3% oxalic solution was applied using the trickling method and the treatment was carried out twice with 13 days interval. The effect on the mites were surprisingly low and killed only 60% of the phoretic mites. The neagtive effect on the brood was, on the other hand, stunning since 5-10% of all brood (capped and uncapped) were killed (removed by the bees) per treatment which gave a 10-20% total loss of brood.
The negative impact lasted 2 month when the trickling method were used but up to 4 month when the spraying method were used due to the fact that oxalic chrystals were sticking to the bees and transfered to the brood by the nurse bees.

Nu är hösten kommen och då är det många som behandlar alla sina samhällen med organiska syror mot kvalster där oxalsyran är en vanlig kemikalie som används. Att använda den på yngelfria samhällen ger hög effektivitet och de vuxna bina verkar tolerera den väl. Det finns dock biodlare som använder den regelbundet även under yngelperiod vilket är dumt av många skäl – dels har den ingen effekt på kvalster som befinner sig i yngelcellerna men dessvärre visar en studie att oxalsyran dödar en stor del av ynglet, både öppna celler med ägg, larver men även stängt yngel verkar påverkas negativt. I studien använde man 3% oxalsyra lösning som droppades på bina och man upprepade behandlingen två gånger, Effekten på kvalstren var oväntat låg, bara ungefär 60% och den negativa effekten på ynglet var oroväckande hög där 5-10% av allt yngel rensades ut efter varje behandling, dvs totalt 10-20% efter två behandlingar. Den negativa effekten på ynglet kvarstod i två månader, när droppmetoden användes, och upp till 4 månader när syran sprayas på. Anledningen till att effekten kvarstår så länge är att oxalsyran fäster sig på biet och överförs till ynglet av ambina.

Referens: (1). F Hatjina & L Haristos (2005) Indirect effects of oxalic acid administered by trickling method on honey bee brood, Journal of Apicultural Research, 44:4, 172-174, DOI: 10.1080/00218839.2005.11101174

Englis summary: Time to sum the season and plan next season. All in all it was a good season except for the honey production which, due to unfavory wheather situation, was a total bust. We will give everything back to the bees this year and use up our buffer stock of honey. We produced 10 nuc’s from our two best colonies and collected 6 swarms and we will winter in 18 colonies this autumn which is 3 more than previous year. We target to step up to about 30 colonies next year. Only two things remain and it is (1) to finish of the Varroa treatments by giving two hives formic acid since they had too high mitefall. The remaining 16 colonies manage without strong chemicals and a couple have needed no treatment apart from the drone cutout in the spring. Final point (2) is to plan next year and buy the equipment needed to increase our apiaries with 10 more hives.

Övervintringen var urusel och vi hade bara två hyggliga dragsamhällen som var redo i april och eftersom vårdraget (och rapsen) startade redan sista veckan i april blev vårskörden blygsam. Därefter blev det en kavalkad av missade drag då både Hallonen och Linden försvann pga missgynnsamt väder och hoppet stod till ett bra ljungdrag. Ljungdrag blev det men inget hysteriskt drag utan bina överlevde och skaffade ett bi(!)drag till vintermaten. Eftersom vi gjort många avläggare – vi bestämde oss för att hjälpa till med avläggare då många haft stora vinterförluster – kostade det både honung och bin då varje avläggare behöver en ram med ägg och bin så båda sidorna täcks.
Vi har tagit in sex svärmar, producerat 10 avläggare trots problem med röveri vilket tog livet av två avläggare.
Vi vintrar in 18 samhällen vilket är tre mer än i fjol.

Totalt sett ett bra år med undantag för honungsproduktionen som i år blev noll då allt gick tillbaks till bina. Vi har flera samhällen som visar på resistens och har klarat sig utan behandling, förutom drönarutskärningen i våras där vi har kunnat visa att bina städar bort angripna yngel både hos arbetare och drönare.

Vi har lärt oss ett nytt “hack” hur man kan hantera ett samhälle som vill svärma – de flesta delar ett sådant samhälle vilket ger två små samhällen som inte producerar någon honung. Vi delade samhället men lät drottningen få det mesta ynglet samt merparten av bina, gjorde avläggare av de flesta svärmcellerna samt skar bort alla viseceller i det kvarvarande samhället. Efter en vecka gick in och skar bort de nya cellerna samt lät bina sitta viselösa i några dagar. Därefter slog vi ihop de två delarna till ett samhälle igen och eftersom drottningsamhället var störst fortsatte de att producera yngel med följden att samhället kunde fortsätta produecera honung och vi fick ett antal bra avläggare.

Nu återstår två saker:
1. bedöm vilka samhällen som behöver myrsyra och behandla dem där vi har identifierat två samhällen med för mycket nedfall där vi gjorde en veckobehandling med 60% myrsyra.

2. Plan för nästa år: Vi ska utöka till ca 30 samhällen eftersom vi fått en ny butikskund. Dessutom måste vi skapa en ny honungsbuffert då den buffert vi skapade förra året ryker under vintern samt att vi planerar att stå och sälja vår honung på marknader och liknande ställen framöver. Då behöver vi köpa in material för 10-12 nya samhällen vilket är en investering på ca 50k.

English summary: We have given the small colonies complementary sugar where we use feeding boxes with a nice feature – a plastic shield that separates the bees from the syrup and hence avoid that too many bees drown. It also makes it quite easy to add more syrup, in case more syrup must be added, since one can just lift the top and pour as much as needed and the bees are trapped on the other side.
During todays check of the weekly mitefall I noticed a couple that were still alive. With a bottom screen these mites can’t climb up again and are trapped on the sticky board.
It might be an indication that the bees clean out mites but it is also possible that they just fell off a bee.
De små samhällena har vi gett lite socker, eftersom de är för små för att kunna dra in någon större mängd nektar och behöver tiden för att processa sockret ordentligt. Vi använder Bifor, så slipper vi slabbet och det blir lättare för bina, samt en matarlåda med en snillrik plastbit som avskiljare vilket minskar risken att bina ska drunkna.

Vid dagens kontroll av nedfall hittade jag några levande kvalster – endera har de ramlat av ett bi eller så har de städats bort. Det är även möjligt att bina har putsat bort dem men då brukar frambenen vara rejält skadade. Hur som helst – nätbotten gör att dessa inte kan ta sig tillbaks upp på ett bi vilket gör att man blir av med några fler kvalster.

English summary: The first week of September will see some decent temperatures and the bees will have a last chance to collect a bit of nectar and pollen. We prepare the winter in and we have supplemented the smaller colonies with some sugar since we unfortunately do not have enough honey. The bigger colonies are better of and we will wait one more week before we also winter them in.
We have seen increasing level of mite fall and one colony might need formic acid application – we will check the infestation level on the brood to confirm what the mitefall indicate. If we are above 10% infestation level we will carry out a one week Formic acid treatment. All other colonies will do without any harsch treatment although a few of them need a bit of Lactic acid treatment.

Några varma dagar återstår och bina drar på ljungen även om det inte är något superdrag. Vi tog en tur upp till ljungmossen och där fick vi en trolig förklaring varför det inte blev något superdrag då ljungen på mossen var liten med små blommor. Det var nog för torrt när ljungplantorna var små så de flesta växte aldrig till sig och därför är mängden ljung begränsad till lite fläckar här och där. Våra små samhällen får därför lite socker redan nu medan de större får fortsätta dra en vecka till då vädret ska bli skapligt fram till nästa helg. Nedfallen av kvalster har ökat hos några samhällen och på ett ligger det kritiskt högt och där blir det nog myrsyra. Vi ska ta ett yngelprov till (50 celler) och om det ligger över 10% angreppsgrad behövs myrsyra. Då räknar vi såhär: Samhället har ca 10000 yngel (4-5 ramar partiellt fyllt med täckt yngel där en full ram håller 3500 yngel) med 10% angreppsgrad ger ca 1000 kvalster. Den mängden är för stor och därför får vi ta till den starkare behandlingen. Vi hoppas det blir det enda samhället som behöver myrsyra i år.

Vi har ett samhälle som dessvärre gjorde stilla byte 1:a veckan i augusti och den drottningen är kläckt och borde vara parad nu. Bina i samhället är väldigt lugna och drar in mängder honung och pollen samt förbereder ramar genom att lägga pollen och honung i en kant upptill med tomma celler nedanför. Vi ser tyvärr inga ägg och hittar inte heller drottningen så därför sätter vi in en äggram för att be bina bekräfta att de har en drottning. Dessvärre kan inte bina riktigt skilja på en bra eller dålig parad drottning så även om de låter bli att bygga viseceller kan hon fortfarande vara undermålig. Som plan B har vi ett mindre samhälle med en äggläggande drottning som vi kan slå ihop med när vi är säkra på att samhället är viselös.

English summary: We are now getting closer to end of the season and we must determine which colonies to treat against Varroa mites, and if a treatment is needed then which to use. We follow an IPT strategy where we try to avoid chemicals and, if needed, firstly use the most harmless chemical, which is lactic acid, and only use formic acid when it is really needed. We have 4 colonies that have a mite fall on the border where a treatment is needed and we will apply Lactic acid on those and then follow the development closely. We will also check about 50 brood cells to determine the infestation level, 0-5%=> no treatments needed, 5-10% use lactic acid and follow the development. If we have >10% infestation level then we most likley need to treat with formic acid.

När vi kommer in i slutet av augusti är det dags att se över vilka samhällen som behöver behandling och isf vilken. Innan behandling sker måste man ha koll på hur mycket kvalster man faktiskt har för annars kan man inte veta vilken behandling man ska ta till.
Det finns i huvudsak tre metoder att bedöma kvalstermängden;
1. Nedfalls metoden då man mäter naturligt nedfall
2. Skakmetoden, då man mäter kvalster på vuxna bin
3. Räkna kvalster i yngelceller
Vi använder nedfallsmetoden eftersom man måste mäta regelbundet och den inte är invasiv och inga bin dödas. Det är också den metod som i studier har visat bäst precision (1) vad gäller att estimera totala populationen. Skakmetoden kräver 300 bin varje gång man mäter och då blir det ohållbart att mäta så ofta som vi anser att man bör för att hålla koll. Dessutom är det alltid risk att drottningen följer med och slutligen är det bara kvalster som sitter på bina man mäter. Metoden blir därför väldigt oprecis eftersom 70-80% av kvalstren befinner sig i cellerna. Att skära ut arbetaryngel varje vecka är arbetsamt och kostar yngel. Vi använder den för att bekräfta att vi har ett stort kvalstertryck när nedfallet indikerar detta.
Bestämma tröskelvärdet
Har man tillräckligt lågt kvalstertryck ska man inte göra slentrianbehandlingar eftersom alla behandlingar har skadlig påverkan på bina. Vi har satt vårt tröskelvärde till 3 nedfall per dag eller 20/ vecka och har vi mindre än 20 nedfall/ vecka gör vi inga behandlingar alls. Det har gjorts mängder av grundforskning vad gäller kvalstrens fortplantning och livslängd så den är väldokumenterad och vårt tröskelvärde bygger på den forskningen. Martin (2) konstaterade att kvalstren kan göra 2-3 parningscykler och eftersom en cykel tar ca 20 dagar (12 dagar i en täckt cell samt 7 dagar i den phoretiska fasen, när kvalstret sitter på biet) blir således livslängden ca 60 dagar. Det innebär att har man 1 nedfall/dag har man således 60 kvalster i samhället – vi har alltså en faktor 60 mellan nedfall och totala populationen. För att ta hänsyn till felkällor har vi valt att dubbla faktorn och använder 120 som vår faktor och med 3 nedfall per dag hamnar vi på 3-400 kvalster vilket är ett tryck som bina klarar av oavsett när på året. Det stämmer väl med resultatet i flera studier där faktorn ligger på 100-120x dagligt nedfall (2, 3).
Idag ser det ut såhär i våra kupor, fig 1. Tre kupor ligger precis över tröskelvärdet (orange) och en ligger tydligt över (röd).

Alla fyra som ligger över tröskelvärdet behandlas med mjölksyra och vi kollar dessutom angreppsgraden i yngelkakorna på dessa 4 samhällen för att få en hum om hur det kommer se ut om två veckor och kunna ta ett begåvat beslut ifall myrsyra måste till. Enligt Martin (2) så sitter ungefär 30% av kvalstren på bina och det är dessa som vi kommer åt med mjölksyra. Någon kanske tycker att det är dåligt men tanken är inte att utrota kvalstren utan bara att trycka ner dem så vi kommer under tröskelvärdet. Om vi har 4 nedfall/dag har vi ungefär 5-600 kvalster och då kommer vi åt ca 200 av dem. Mjölksyra har 85-90 % verkningsgrad (4) och då får vi kanske ner 150 vid första behandlingen och om vi upprepar får vi ner ytterligare 150 kvalster. resultatet är att vi då ligger under tröskelvärdet och vi slipper använda starkare medel.
Analys av yngelkakorna: Så här års har vi 3-5 ramar med täckt yngel =>10-15000 yngel. För att antalet nya kvalster inte ska vara för stort vill vi därför inte se mer än max 5% angreppsgrad (0,05X10000=500). Har vi under 5% kan vi sitta lugnt i båten och eventuellt göra en mjölksyrabehandling, har vi 5-10% angreppsgrad behövs fler mjölksyrabehandlingar och >10% är det högst troligt att myrsyra behövs.

Referenser:
1. Brodsgaard 1998. Monitoring Method as a Basis for Need-basedControl of Varroa Mites (Varroa Jacobsoni) Infesting Honey Bee (Apis mellifera) Colonies
2. Martin 1997. Average number of reproductive cycles performed by Varroa
jacobsoni in honey bee (Apis mellifera) colonies
3. Bjusen, Nordin 2023. The efficiency of Drone Brood Removal (DBR) in combination with Lactic Acid Treatment (LAT) to control the Varroa destructor infestation.
4. Domatskaya 2020, Study of effectiveness of lactic acid at varroatosis
in the apiaries of Tyumen region

English summary: This season have been a struggle regarding the honey harvest and we have pretty much missed all the big flow due to unfavory wheather conditions. Since we have increased the number of colonies drastically the result is that all honey will go back to the bees but, even so, we still have to use a bit of sugar. This make the winter in more complicated, requires more work and increases the risk for a poor winter survival. But, since we have no choice – save for a miracle the coming two weeks – we will start to prepare by removing the top boxes and equalize the honey stores so all colonies have 4-5 combs with honey. We will make sure that all colonies have 2 combs of pollen and finally add about the same amount of sugar in total 10 cmbs of food and 2 combs with pollen.
Om inget mirakel inträffar så kommer vi bli tvungna att använda en blandning av socker och honung som vintermat då honungsskörden uteblivit denna säsong. Det beror på många faktorer;
1. En dålig övervintring (cementhonung och sent dragen nektar)
2. Därmed få produktionssamhällen
3. därför missade vi vårdraget som brukar ge 25-30 kg per samhälle
4. Hallondraget försvann på en vecka eftersom det var väldigt varmt
5. Linddraget torkade bort
6. Vi satsade på många avläggare vilket kostar bin (decimering av produktionssamhällena) samt honung för stödmatning av avläggarna.
7. Ljungdraget såg lovande men när värmen försvann så gjorde även ljungdraget likaså.
Allt detta gör att vi inte skattat något, förutom rapsen, men kommer ändå att behöva blanda 50/50 socker och honung.
För binas skull spelar det inte så stor roll för erfarenhetsmässigt får vi lika bra övervintringar då mängden honung räcker för att ge friska bin. Men det blir betydligt krångligare, lite mer risk och mycket mer arbete eftersom det måste vara skapligt varmt när bina drar ner sockret vilket innebär att vi inte kan vänta ut alla sena drag innan vi gör invintringen. Dessutom måste vi gå igenom och försöka hitta några ramar med lite pollen så det blir lite näringsämnen med sockret. Kommer det sedan ett sent drag på murgröna är det inte mycket vi kan göra för att undvika utsot då den nektarn troligen inte hinner processas.
Inget att göra åt utan vi får hålla tummarna och vi börjar invintringen av de små samhällena nästa vecka. De stora väntar vi lite med då vi trots allt hoppas på lite mer ljung.
Första förberedelsen är att ta bort den översta skattlådan så att alla samhällen står på 2 (de mindre samhällena) eller 3 lådor (de stora samhällena). Därefter blir det lite Robin Hood strategi dvs vi ser till att alla samhällen har 4-5 ramar med honung och minst 2 ramar med pollen.

English summary: The mite situation is pretty good wher only 3 hives of 14 show a mite population that need actions. Orange color is still under the threshold but must be monitored and probably need a lactic acid treatment to stop the increase before it gets critical. The red one is above threshold and will also recieve Lactic acid treatment. With a bit of luck no stronger chemicals will be needed but we will monitor it closely and also check some brood samples to ensure the infestation level is under control. Blue marked are swarms we collected and they usually do not need any treatment so it is a bit worrying that two of them have started to show increased mite levels. Green marked is a colony we bought from a resistant stock – we are glad to see that our own VHS bees perform as good as this one.

Vi börjar närma oss slutet på säsongen, även om ett eventuellt ljungdrag återstår, och då är det snart dags att avgöra vilka samhällen som behöver behandling och vilken behandling som isf behövs. I figuren nedan redovisas det dagliga genomsnittliga nedfallet (vi mäter en gång i veckan) och endast tre samhällen (av 14) har mer än ett nedfall per dag och endast ett samhälle ligger över tröskelvärdet på tre/dag. Lite färgförklaringar: Blå markerar svärmar och dessa brukar sällan behöva behandlas första året men två av dem ligger på gränsen (orange färg och röd ifall nedfallet ligger över tre/dag) och dessa har vi gett en mjölksyrabehandling. Förhoppningsvis räcker det. Grön är ett samhälle som vi köpte av Kranshammar och ska vara uttalat resistent – de klarar sig bra men våra egna resistenta samhällen klarar sig väl så bra. Öxa-C12 hade högt nedfall i början men nu när de blivit tillräckligt starka för att lägga bra med yngel (var ursvaga efter vintern) har nedfallet minskat vilket tyder på VSH. Med lite tur kan vi undvika myrsyra i år och oxalsyra använder vi förstås inte alls och då blir det ett kemikaliefritt år – jaja mjölksyra är förvisso en kemikalie – vilket är en stor vinst. Honungsåret är däremot dåligt eftersom vi bara hade två riktigt starka samhällen i början av maj vilket gjorde att vi missade det stora vårdraget som brukar ge hälften av säsongens skörd.

English summary: Suddenly we saw many queen cells which pointed towards a swarm despite the late season. However, we search for a long time but couldnt find her so we beleive she must have have died during the move the week before. So, we removed some of the queen cells and hopefully we made the right call – we will see next week. Either we have a nice new queen strutting about in a huge colony or half the colony is gone.

I en kupa hittade vi plötsligt mängder av viseceller och då undrar man förstås vad som är på gång – kan väl inte vara svärm så här års? Vi satte igång och började leta efter drottningen men kunde inte hitta henne och inte heller fann vi några nylagda ägg eller larver. Eftersom drottningen är borta, det var mängder av bin i samhället och cellerna var precis nytäckta tror vi inte att det är svärm på gång utan slutsatsen blir att drottningen gick åt under flytten för en dryg vecka sedan. Bina blev rejält stressade och bollade kanske henne. Vi tog bort en del viseceller, eftersom de hade gjort mängder, men lät en 5-6 vara kvar och så hoppas vi att vi har gissat rätt och att en n y drottning snart tittar fram.

English summary: Plenty of pollen that appears to origin from Heather.
Vi hoppas att ljungen kommer igång och i vart fall verkar de dra in ljungpollen med beige/grå färg

English summary: Yet another mite infested cell that the bees have opened.
Vi fotar en ram dagligen för att se ifall bina öppnar upp celler med kvalster. Här är ännu en cell som bina öppnat och minsann satt det inte ett kvalster alldeles under locket.
Vi kollade ett annat samhälle där vi också har noterat DBVSH och även där hittade vi en öppnad cell med ett kvalster. Vi ska börja följa en ram från 9:e dagen och se om vi kan avgöra om de rensar ut cellerna eller bara öppnar och stänger dem.

English summary: No nectar flow so the bees can easily rob a weaker colony in case they found it. This small colony had no chance once the bees entered and when we checked all bees were dead and the food gone. Luckily, the loss was limited since it was a new born unmated queen.
Just nu väntar vi och bina på att ljungen ska komma igång men i väntan på det finns det inte mycket att dra på och risken för röveri av små samhällen är överhängande. Vi stödmatade en liten avläggare och det fick de andra bina nys på så vid kollen igår var det fullt av bin som surrade runt kupan. Eftersom samhället var rätt litet, de hade just kläckt sin drottning borde det inte vara någon trafik att tala om. Och mycket riktigt, när vi öppnade hade samhället blivit fullständigt rövat och alla bina låg döda på botten. Bara att rensa ut och ta bort kupan.

English summary: In our resistent colonies we have seen about 60% cleaning rate in the drone combs (DBVSH=Drone Brood Varroa Sensitive Hygiene) and now we want to check if the bees also clean out worjer brood. We have taken photos everyday of one comb and yesterday we saw one cell that was opened. We took out the larvae and sure enough there was a mite in the bottom of the cell. Further investigations will tell if they perform re-capping, VSH or both.
I våra samhällen med bäst resistens har vi sett uppemot 60% utrensning av kvalsterceller i drönarceller. Då uppstår två frågor; 1. rensar bina ut även arbetarceller med kvalster och isf är det enbart VSH eller utför de “re-capping” också dvs öppnar och stänger celler med kvalster?
Vi bestämde oss för ett experiment där vi tar foton varje dag på en yngelram för att se om vi kan detektera celler som öppnas och idag såg vi en cell som bina just öppnat. Vi tog ut ynglet och “lo and behold” kvar i cellen satt ett kvalster. Om det är VSH eller re-capping vi ser kan vi ju inte veta eftersom vi tog ut ynglet men vi ska fortsätta att kolla våra yngelramar och kanske reda ut det.

English summary: We released our newly purchased black queens that have been caged for one week to ensure they will be accepted by the colonies.
Eftersom svarta nordiska bin luktar annorlunda än de gula buckfasthybriderna är det svårare att få en ny drottning accepterad. Vi har insett att man måste börja med en liten avläggare och låta henne sitta burad under en vecka för att minska risken att de dödar henne. Här sprang hon ner och verkade vara välkommen men vi vet säkert vid nästa inspektion. Om det går bra får vi pimpa samhällena med yngelramar så de hinner få till ett tillräckligt stort samhääle som duger att vintra in.

English summary: A reader pointed out the risk of overheating on a warm day since ventialtion could be an issue due to the paper blocking airflow. We have not experienced this but if one uses a ventilated top plate with insect net, see below, this potential risk is overcome. We use this solution when we move big colonies.
En läsare undrade om det inte blev risk för överhettning med stora samhällen och papper som hindrar ventilation, se nedan.

Vi har inte upplevt detta, men däremot när vi transporterat stora samhällen, och då tillverkade vi detta ventilerade lock som borde funka även här. En fiberplatta, med samma mått som en låda, med utskurna hål som täcks med nät. Nästa gång ska vi testa denna och då kommer vi ställa på distansklossar på träskivan samt lock med sten så loket inte flyger av.

English summary: We have purchased two black queens which we put in two small hives and we will keep them caged for a week to optimize the chances for acceptance. We also exchanged a queen that made aggressive bees and we use a technique with paper between the boxes in two places where the new queen is in the 2nd box with an excluder. Afterwards, the queen will lay eggs in the two lower boxes and the two upper will be supers.

Vi har skaffat två nordiska drottningar som hade två små samhällen väntande på sig. Tidiga smärtsamma erfarenheter har lärt oss att man inte kan sätta en svart drottning i ett stort gult samhälle eftersom hon luktar annorlunda och stor risk att de dödar henne. Därför hade vi gjort i ordning två samhällen, med täckt yngel, som stått utan Vise en längre tid vilket i vår erfarenhet brukar vara optimalt. I och med att de har täckt yngel kommer de inte ge upp förrän allt yngel har kläckts och då brukar det inte heller bli puckelmammor. Vi brukar låta buren vara förseglad bortåt en vecka innan vi släpper ut henne – om man låter bina äta ur henne så tar det bara ett par dagar och då ryker hon. I slutet av veckan ska vi öppna och släppa ut henne samt förstärka med en yngelram så de fort kommer upp i bistyrka innan hösten kommer.

Vi har också tagit bort en drottning som gav ilskna bin och där slog vi ihop med en svärm vi tog in där bina verkade väldigt bra. När vi slår ihop ett stort samhälle med ett annat skapligt stort samhälle kör vi med “dubbelpapper” eftersom vi vill ha drottningen i de två nedre lådorna. Vi sätter drottninglådan som nummer 2 med papper emellan och därefter sätter vi papper och spärrgaller. Därefter sätter vi på de två återstående gamla lådorna som då blir de nya skattlådorna. Den här metoden har vi använt vid ett flertal gånger med stor framgång och även denna gång såg det bra ut med nylagda ägg, även om vi inte hittade drottningen. I nedan bildserie ser vi hur bina har ätit sig igenom papperet
Vi räknar inte med något stort drag men utrymmet behövs eftersom de är så många och kanske har vi tur och det blir ett lusdrag och isf är de redo.

English summary: No nectar flow in our forest apiary so we have to give back honey combs that we collected earlier. There seem to be plenty of pollen and now we saw orange pollen of unknown origin. Mite infestation is low on all hives so hopefully some lnes are resistent – we will see in August if any treatment is needed.
Inte heller Lind verkar ge något nämnvärt i vår skogsbigård där vi nu tvingas ge tillbaks honungsramar för att undvika svält och röveri av mindre samhällen. Kvalsterläget är fortsatt väldigt bra med lågt nedfall överlag så kvalsterfällorna har gjort sitt jobb men vi tror att vi har ett antal resistenta linjer. Det kommer visa sig under augusti ifall nedfallet ökar eller inte. Även om det är dåligt med nektar verkar pollentillgången vara god och nu såg vi mängder av orange pollen som vi inte vet vad det kommer ifrån – pollenkartorna pekar på på poppel eller pil.

English summary: This year have been notoriusly poor with honey and even the Linden flow missed. When the high temperature arrived the Linden had already passed.
We took a swarm whwere they had built combs which we secured with rubber bands but the bees did not approve and throw out the rubber band after á week. We alsao noticed lime green pollen that probably comes from meadowsweet.
När värmen nu äntligen kom fanns förhoppningen om ett riktigt bra Linddrag men tyvärr hade mesta Linden redan blommat över så något överskott blev det inte heller denna gång. Med lite tur kan det kanske bli bättre träff i skogsbigården där Linden borde blomma nu och dessutom kanske det kan bli ljung när nu värmen kommit.
Svärmarna har klarat sig bra och den som byggde bo i en madrasslåda förde vi över kakorna och satte fast dem med gummiband i LN ramar. Bina uppskattade inte gummibanden i kuporna utan bet av dem samt släpade ut dem.

Vi fann även en del grönt pollen som troligen kommer från älggräs så det verkar vara en bra sensommarkälla till pollen.

English summary: The droon season is now over and its time to make conclusions. We seem to have a few lines who perform DBVSH (Drone Brood Varroa Sensitive Hygien), a novel resistant trait against Varroa destructors. In the images we can see the progress of the bees cleaning out three cells which we beleive is DBVSH.
Nu börjar bina lägga honung i drönarramen vilket är ett säkert tecken att det är dags att plocka bort den ur kuporna samt göra lite bokslut och utvärdera vilka som kan tänkas ha resistens i form av DBVSH (Drone Brood Varroa Sensitive Hygien). Vi har en 3-5 linjer som är potentiellt resistenta där vi dels ser lågt nedfall men också att bina verkar städa bort kvalsterangripna drönarceller. I samhället där bilden nedan har tagits ser vi 50-60% utrensningsgrad dvs bina rensar ut omkring hälften av alla drönarceller med kvalster. Det ser vi eftersom antalet “hål”, dvs celler utan yngel verkar öka under veckan efter att de har blivit täckta samtidigt som antalet kvalster är mindre i de äldre kakorna. I bildserien nedan ser man hur tre nya hål skapas under en tredagars period och det verkar som det mesta utrensningen sker under första veckan efter att cellerna har täckts, oklart vad som styr detta.

English summary: We collected some unprocessed nectar that we found on the combs and put them in the fridge and now that we have a draught in our forest apiary we gave some of the smaller hives a bit of feeding from the fridge. We also saw some black pollen in the hives, perhaps clover. We bought a colony with another comb size that we use so the plan was to remove the odd combs as soon as the queen went up to the 2nd floor with our standard combs. That have not happened yet so we put the queen in the upper box and put an excluder to stop her from going down and we expectged her to start egg laying there. But the bees didnt want to play ball so most bees returned down and the queen refused to lay one single egg and was trying to break through the excluder. So, we had to put her back down and remove the excluder.
I vår skogsbigård är det rätt dött med drag i väntan på Linden och eventuellt ljungdrag. De stora samhällena klarar att hitta så de klarar sig men avläggarna har det svårt och kan behöva stödmatas. I våras skakade vi ur “blöt” oprocessad nektar ur kakorna och fick ihop 4-5 liter som vi hällde upp i plastlådor på en liter styck. Nu passade vi på att ge våra mindre samhällen en bytta att gotta sig med och då bör de klara sig fint till Linden börjar blomma.

I en av kuporna såg vi svart pollen, kan det vara klöver?

Vi köpte ett samhälle i våras på Svearamar där vi satte en låda LN ovanpå – tanken var att bina skulle gå upp så snart svealådan var full. Tyvärr har det dragit ut på tiden och inget yngel alls i den övre LN lådan. Eftersom vi behöver få loss den så vi kan lämna tillbaks den till säljaren flyttade vi upp drottningen och skakade ner en del bin till henne samt satte på ett spärrgaller så hon skulle börja lägga yngel i den övre lådan. Tji fick vi då knappt några bin fanns kvar i den övre lådan och drottningen satt på gallret och försökte komma ner. Inte ett enda ägg hade hon lagt så det var inget annat än att ta bort spärrgallret och släppa ner henne igen – bina gör sällan som man vill…

English summary: There are disputes whether feral bees would build smaller cells, perhaps as small as 4,5 mm, and if thsoe small cells would be beneficial to reduce Varroa fertility and thus the total population. We caught a swarm that had built 10 combs and when I measure the cells it seems to be same as the pre made combs I use, I E 5,5 mm.
Det är mycket diskussioner vilken cellstorlek bina skulle använda ifall de fick bygga fritt och en del propagerar för att bina skulle göra små celler, runt 4,5-4,7 mm, ifall de fick göra som de vill. En del hävdar att det skulle hjälpa bina att hålla ner kvalstermängden.
Vi fångade in en svärm häromdagen som hade fribyggt 10 kakor och om jag mäter rakt över på dessa så verkar de ha byggt 5,5 mm vilket är exakt samma som våra förpräglade. Ett samhälle räcker förstås inte utan man behöver mäta på många fler för att kunna dra en tydlig slutsats men i alla fall detta samhälle verkar bygga stora celler.

English summary: We rescued another swarm and this time the bees had made combs in a box on a porch. We had to cut out all combs, atach them to our frames and put in our boxes and finally collect all the bees that tried to hide. Since they were starving we gave them a couple of honey frames together with some pollen – the claim that no honey should be given to a swarm is, in our humble opinion, yet another myth. We always give a bit of honey to kick start them and it seems to work pretty good.
Svärmtelefonen ringde och denna gång hade svärmen byggt bo i en låda på en altan – positivt att kunna stå under tak då det regnade men besvärligt iom att vi skulle bli tvungna att överföra kakor till våra ramar.
Väl framme visade det sig vara precis som inringaren sagt och vi kunde se vaktbina speja ut genom springorna.

Bina hade bott här under rätt lång tid eftersom de byggt sammanlagt 10 kakor som vi fick sätta in i våra ramar med gummiband och snöre. Bina var otroligt snälla och trots allt vi utsatte dem för och trots att de var totalt utsvultna var det knappt något bi som blev aggressivt. När vi fått in de flesta bin promenerade resten in relativt snällt. Så avslutade vi det hela med att ge dem 2 ramar honung och en ram med pollen – att man inte ska mata en svärm är ytterligare en gammal myt.

English summary: In our forest apiary there is very little nectar at the moment so the bees are frantically searching for something to eat. In this time period it is crucial to ensure that every colony have at least 3-4 combs of honey to avoid brood stoppage. We have two hives with naughty bees where we plan to change the queen. In order to avoid swarm cells we tried a strategy where we locked the queen under a plastic lid – or at least that was the plan. The bees wouldnt have any of that nonsense so they simply removerd some of the wax around the plastic lid and the queen escaped elegantly without a trace. Oh wait, there was a trace – she left some eggs in the locked space. So, back to the brute force method again (we just need to find her again).
I vår skogsbigård är det dragstopp och bina är desperata efter mat och där hoppas vi på att Linden ska ge bra drag om en vecka eller så. Då är det viktigt att se till att de har tillräckligt med mat så de fortsätter våga sätta yngel, annars missar man nästa drag. Här gäller det att man har varit smart och sparat lite honungsramar så man kan ge tillbaks vid behov.
I vår hembigård i Kungsbacka finns sommarblommor i trädgårdarna så där blir det aldrig samma tvärstopp.

Vi har tyvärr fått två samhällen, som vi köpte i våras, med riktigt griniga bin där vi nu ska byta drottning. Vi tänker slå ihop dem med två svärmar vi tagit in med lovande egenskaper. Vi har med lite framgång, provat att bura gammeldrottningen för att undvika svärmceller, så den här gången provade vi att använda en spärrbox. Drottningen är således inspärrad men kan röra sig fritt på en del av en ram vilket förhoppningsvis stoppar bina från att göra Viseceller. Tyvärr visade sig att bina ätit bort vaxet runt buren och släppt ut droittningen, men först la hon lite ägg i den burade delen🫢. Så, tillbaks till “brute force” metoden, dvs ta henne av daga samt riva viseceller i en veckas tid ungefär. Det ser vi fram emot, inte!

Den ena drottningen hittade vi för övrigt galant men drottning 2 var helt omöjlig att hitta. Vi gick igenom samhället tre gånger där både jag och Ewa granskade varje ram men utan framgång. Vi drog då slutsatsen att bina måste gjort ett stilla byte eftersom det inte är möjligt att en märkt drottning ska vara så svår att hitta. Till slut silade Ewa alla bin genom att skaka ner varje ram i en separat låda där vi satt ett spärrgaller på botten så inte drottningen skulle kunna komma ut. Dagen efter kollade vi och då hade alla bin utom ett par ramar med ambin flygit tillbaks och, lo and behold, där satt vår märkta drottning🫢!
Nu får vi vänta en vecka och gå igenom varje ram minutiöst noga och ta bort alla vise celler innan vi slår ihop med ett annat samhälle.

English summary: Newly mated queen with the penis of the drone still hanging.

I år har vi satsat på många avläggare eftersom vi vill hjälpa dem som blivit av med sina samhällen pga vinterförluster. Vi har gjort ca 15 avläggare och just nu är parningen på full gång – vi har levererat 4 st och ytterligare 4-5 ska levereras kommande veckor de övriga behåller vi. Vi lyckades fånga en drottning på bild som precis kommit hem från en vända – man ser sista drönarens lem hänga kvar.

English summary: We have melted over 200 “ugly” combs in our sundriven wax-melter and also reused about 100 combs of watery honey. The 100 or so combs with concrete honey is soon to be used up – we give them to the bees one at a time and place them in the middle of the brood chamber. We are mating our new queens and placed them in our forest apiary due to better drone quality. Most of our hives show low mite levels and quite a few seem to have resistance.
Efter den tuffa vintern hade vi drygt 200 fula ramar som behövde smältas ut, ca 100 ramar med cementhonung och 100 ramar med “slaskhonung” dvs ej processad och med för hög vattenhalt. Solvaxsmältaren har gått för högtryck och nu är alla ramar ursmälta vilket gav drygt 10 kg vax.

Cementhonungen ger vi till bina en ram i taget och sätter dem mitt i yngelrummet. Då äter bina ur dem på en vecka innan de fyller dem med nytt yngel. Blaskhonungen har vi gett som foder till avläggare och de som behöver stödmatas.
Vi parar drottningar för fullt och i vår skogsbigård står 12-13 avläggare – de större har tre små avläggare vardera.

English summary: We collected a swarm that had built combs in the hedge where they sat. We put them in frames with rubber band and some cords, and since they were starving we gave them a couple of honey combs.
Svärmtelefonen ringde och vi begav oss till Onsala där vi fann en liten svärm. Det som var överraskande var att svärmen bestämt sig för att de skulle bo i häcken där de byggt ut 5 kakor med yngel. De hade nog knappast överlevt eftersom de knappt fått ihop någon mat så tvärt emot “vad alla vet” så satte vi in ett par matramar. Yngelkakorna fäste vi upp med gumiband och snöre

English version: Our newest sort honey.
Vår nya sorthonung från polkagristrädet:)

English summary: DNA tests of cheap honey in the stores have revealed that most imported honey is fake honey. There are claims that an easy test exists that will tell whether the honey is real or fake by simply put a teaspoon of it in water. Syrup should dissolve directly whereras the honey would not. I dont understand how the physicalic properties of sugar solutions could support this so I made a very simple test and put syryp and honey in cold water, warm water and finally I stirred the samples in warm water. No change in the behaviour of any of the samples so this test does not support the claim.
Det är mycket prat om honungsfusk just nu där biodlarna har genomfört ett test där 90% av all testad honung (36/40) visade sig vara fusk på det ena eller andra sättet. Alla sorter som var fusk var också importerad vilket visar på problemet med billig importerad honung.
Hur ska man veta vad som är riktig honung och vad som är fuskhonung? Som vanligt är nog svaret att man får vad man betalar för och man kan utgå från att den billiga “houngen” förmodligen är falsk
Det är däremot svårt att säkert avgöra ifall en honung är äkta eller inte även om man troligen känner på smak och konsistens att det är något skumt. Givetvis florerar det tips hur man kan avgöra ifall honungen är äkta och ett enkelt sådant test sägs vara att hälla en tesked i vatten och då ska honung inte lösa upp sig utan falla till botten som en klump. Sirap, däremot, sägs lösas upp direkt. Som vanligt finns inga studier eller andra referenser utan det är någon som säger att det är på det viset. För egen del har jag svårt att förstå fysiken bakom det sk testet då både honung och sirap består av sockerarter. Honungens sockerarter är uppdelad i huvudsak fruktos och glukos medan sirap kan vara både sackaros eller fruktos/glukos och därför borde det inte spela någon roll för lösligheten i vatten.
Därför beslöt jag mig för ett litet test.
Test 1: Sirap och honung i kallt vatten, jag använde mig av Dan sukkers ljusa sirap, 78% socker samt fast och flytande honung. Där hände absolut ingenting med någon av glasen.

Test 2: Sirap och honung i varmt vatten från kranen (ca 40-45 grader C): Nu la jag till flytande honung också för att se om det gjorde någon skillnad. Efter 1 m hade ingenting hänt utan alla prover såg likadana ut.

Test 3: Jag rörde alla tre proverna 5 ggr med tesked. Alla tre prover löstes upp så det här testet stöder inte myten/påståendet. Nu behöver man förstås upprepa testet med många fler prover i varje testgrupp men det indikerar klart att det inte ligger något alls i påståendet.

English summary: We let all our new queen mate in our forest apiary since the drone quality there is better and more even and usually produce good queens that gives gentle, productive and resistent bees. Three new hives are ready for their queens to mate.
Eftersom vi inte är dominanta i Kungsbacka har vi ingen koll på anlagen och kvaliteten blir därför också varierande, speciellt rensningsförmågan är känslig. Därför parar vi alla våra drottningar i Öxabäck där vi är dominanta och där vi brukar få bra drottningar vad gäller humör, resistens och produktivitet. Så här såg vår bil ut när vi körde tre avläggare till bigården, vi passade förstås på att göra lite annat jobb samtidigt så både motorsågen och trimmern fick följa med.

English summary: Two ways to prepare quick nuc’s; with ready queen-cells or from newly laid eggs. We use 1 comb with food, one with pollen and one with bees. If needed we shae down more bees from a strrong colony. We use our triple hive to make three nuc’s at one go.
Vi brukar inte sälja så många avläggare men eftersom många har mist sina bin i år försöker vi hjälpa till genom att erbjuda avläggare och då gäller det att jobba effektivt. Våra små avläggare består av tre ramar; 1 pollenram, 1 matram samt en ram med bin och blivande drottning. Här visar jag två sätt att göra tre avläggare snabbt och effektivt.
Med färdiga viseceller: Här tar man antingen viseceller vid svärmning/stilla byte eller som i vårt fall från en större avläggare där bin gjort många viseceller. Vi förbereder genom att sätta in mat- och pollen-ram i trippelkupans tre fack. Därefter plockar vi ut donatorramen med viseceller och skär försiktigt ut visecellerna och fäster i lika stor hål i en utbyggd ram. Eftersom visecellen är ömtålig får man vara försiktig och tillse att den alltid pekar nedåt dvs ställ ramen mot en låda eller liknande och jobba metodiskt. Sen sätter man ramen i trippelkupan och endera tillsätter bin som man skakar ned eller en ram full med bin och gärna lite yngel. Här är det inte så noga om de kommer med mycket ambin eftersom drottningen är “färdig” men man får förstås kolla dan efter att det finns tillräckligt med bin, fattas det så skakar vi ned lite till.
Med ägg: Vi har ett samhälle som har ruskigt bra egenskaper, dvs snälla, resistenta och produktiva men tyvärr hade de en tuff vinter så de är lite sena i utvecklingen. Vi vill hemskt gärna avla på dem men de klarar inte att man tar mängder av bin eller yngel från dem. Här skär vi istället ut en liten kakbit med ägg och delar på tre. I övrigt samma förfarande som ovan men här behövs det både ambin och pollen eftersom de måste mata upp larverna. Här behöver man inte vara så försiktig eftersom äggen är rätt tåliga. Bina tar vi från ett starkt men lite surt samhälle som vi gärna decimerar även om det kostar lite honung. Det samhället ska vi fö byta drottning på men det blir en senare historia.

English summary: We collected a swarm and introduced them to their new home.
Så var det dags att hämta in en svärm vilket satt i ett äppelträd den här gången. Det gick relativt smärtfritt och därefter ska de introduceras till sin nya kupa. När vi gick kursen sa man att man skulle låta bina sitta och vänta några timmar innan man släpper in dem men det slutade bara med att samhället fick problem med fukt och värme. Numera låter vi dem gå in så fort det bara går.

English summary: The common method to stop swarming, I.E put the queen in a new hive and let the original hive make a neew queen, is in my opinion a poor strategy since all one achieve is two weak colonies that barely produce enough honey to survive the winter. This year we introduced our own new method where we put most of the bees and the old queen in a new hive and let the old colony nurture the queen cells. When they were capped we made nucs of all of them, waited three days and checked end confirmed that no new queen cells were made and joined the two halfs again. Since we gave most of the bees to the old queen she didnt slow down the brood production and the result was one strong colony with no swarming tendencies and a few nuc’s from the swarm cells.

Jag har aldrig gillat den gängse metoden att göra konstsvärm när man får ett samhääle som vill svärma, dvs dela samhället och flytta på drottningen samt låta resten av samhället dra upp en ny drottning. Det resulterar i att man får två svaga samhällen som behöver 6-8 veckor för att bli starka igen vilket innebär att man kan glömma alla tankar på någon honungsskörd från dessa samhällen. Vi anser inte heller att en yngelfri period har någon nämnvärd effekt på kvalstren så allt man åstadkommer är två svaga samhällen som knappt drar in sin egen mat.
När vi nu hittade svärmceller i ett samhälle beslöt vi oss därför att testa en ny egen metod med målet att inte försvaga samhället men ändå stoppa svärmlusten.
Vi gjorde som vanligt och satte drottningen på egna lådor men gav henne de flesta bin samt alla öppna yngel och lät originalsamhället behålla visecellerna. Eftersom drottningavläggaren var stor och stark fortsatte hon lägga mängder av yngel och under tiden tog originalsamhället hand om visecellerna. När dessa var täckta tog vi bort alla och gjorde avläggare av dem. Efter tre dagar kollade vi att inga fler viseceller fanns i gammelsamhället och at inte heller drottningavläggaren gjorde viseceller för att vara säker att svärmlusten var borta. Därefter slog vi ihop samhällena med tidningspapper mellan och spärrgaller. Efter två dagar var samhället återförenat och fick extra lådor så att de inte skulle känna sig trångbodda. På det här sättet har vi behållit samhället starkt utan att tappa yngel (drottningen höll upp tempot), fick våra två tre avläggare och kommer få bra drag framöver från denna. Fanns inga svärmtendenser kvar utan bina var harmoniska och samlade pollen och nektar precis som vanligt.

English summary: Many beekeepers claim that old black combs should not be used for honey due to the risk of contamination by the old pupaes. It sounds plausible but, as usual, there are very few studies or other refences to neither confirm or to debunk the claim/myth so we made our own simple test; We extracted rape seed honey, which is a very pale and neutral tasting honey, from both black combs and new ones. Try to guess which of the jars that comes from old combs. The test panel that tried the honey could not detect any differencies between the jars.
Dags att tackla en myt – svarta yngelramar ger missfärgad honung där dessutom smaken blir försämrad. Som så ofta är det någon auktoritet som hävdat detta med det till synes rimliga argumentet att eftersom kokongerna med puppornas avföring finns där blir det givetvis både missfärgning och smakförsämring som följd när man slungar honungen. Detta påstående upprepas ett antal gånger och till sist har det blivit en sanning som inte behöver bevisas eftersom det är självklart. Den här myten har ännu inte satt sig till 100% och åsikterna går isär men de som tror sig veta att svarta ramar ger dålig honung är ofta väldigt tydliga med sin åsikt. Några bevis har jag dock aldrig sett som skulle stödja åsikten. Å andra sidan finns det heller inte så mycket bevis åt andra hållet, dvs att svarta ramar inte ger några problem. Men Rusty Berlew (1) erbjuder iaf en vetenskaplig förklaring hur bina faktiskt städar ur och desinficerar cellerna vilket i sin tur skulle betyda att honungen inte kontamineras av kokongresterna eller avföring. Men några tydliga tester har jag inte hittat så vi beslutade oss för att göra ett enkelt test för att stärka vår tro att svarta ramar inte ger några problem. Vi slungade 4 svarta ramar som vi tappade på burk och sedan slungade vi helt nya ramar och tappade på burk, på bilden till höger ser vi 4 burkar där 1,2 eller 3 kommer från de svarta ramarna. Jag har svårt att se någon skillnad och smakmässigt är det ingen skillnad som våra testpersoner kunde notera. Honungen är raps som är ljus och neutral i smaken och därmed borde eventuella kontamineringar lätt synas och smaka. Döm själva.
Men hur är det med pressad honung – där borde det väl definitivt vara så att smutsen trycks ut i honungen? Det trodde vi i alla fall men den här biskötaren hävdar motsatsen (2).

Tillrättaläggande: En uppmärksam läsare undrade ifall vi verkligen inte bytte vax överhuvudtaget och där vill jag vara tydlig – vi byter vaxet så fort inte solen lyser igenom kakan. Där finns åtminstone två goda skäl för att byta vax;

1. Det finns spår av gammalt bekämpningsmedel från tidig kvalsterbekämpning samt pesticider från lantbruket i vaxet (även det svenska) som fylls på och ansamlas ju äldre vaxet blir. Så därför är det bra biskötsel att byta vaxet med jämna mellanrum för att skydda kolonin från dessa skadliga kemikalier.
2. Gammalt vax är jättesvårt att avtäcka så det är ren arbetsbesparing att byta vaxet regelbundet.
   Men, vi har inte sett några bevis för att svarta ramar missfärgar eller ger dålig smak till honungen, och det var den myten vi ville ifrågasätta.

En annan sak – vi byter aldrig vax på hösten utan de utbyggda ramar de har får de behålla över vintern. Där finns flera skäl till det;
1. Det kostar för bina att bygga ut vax dels i form av honung och dels för att bina får slösa energi på att bygga vax. Energi som de behöver för att klara den tuffa vintern.
2. Kokongerna kan suga upp vatten motsvarande 12% av sin vikt – det kanske låter lite men i en värld där överlevnaden hänger på en tråd kan det vara skillnad på liv och död.
3. Ofta finns det honung och pollen i dessa ramar som legat gömda längst ner så vi flyttar gärna upp dem till övre lådan eftersom pollen behövs så bina kan sätta vinteryngel när det behövs, se artiklar om utsot.

referenser:
1) https://www.honeybeesuite.com/why-do-brood-combs-turn-black/
2) https://mudsongs.org/a-m

English summary: We have carried out a survey of the existing diagnostic methods to estimate mite populations and studies conclude that mite fall is the most accurate one and also offer an “easy to use” method for the beekeeper. Studies support that it is possible to use the mite fall to estimate the total population and thus be able to make an educated decision when to apply a treatment and also choose less harmful methods by applying the trewatment before the mite population/infestation level is reaching harmful levels. The daily mitefall multiplied with 120 gives a reliable estimation of the population and from that we can decide a threshold value when treatments should be applied. We use 3 mites per day as our threshold value (equals about 4-500 mites) and if we are above our threshold value we use lactic acid (LAT) to stop the increase and press down the population. Stronger, and therefore more harmful, chemicals are only used if the mite level can’t be controlled with LAT.

För att kunna tillämpa en effektiv strategi mot kvalstren och behandla optimalt behöver man få en uppfattning hur stort kvalstertryck ett samhälle har. Dagens strategier går till stor del ut på att behandla alla samhällen likadant vare sig det behövs eller ej. Med en sådan strategi kommer man inte hitta de samhällen som faktiskt har resistens och man håller icke livsdugliga samhällen vid liv så att deras dåliga gener sprids och därmed skapar man generellt sett en svagare bistam som inte kommer att utveckla resistens.
Det finns i huvudsak tre olika metoder att uppskatta kvalstertrycket; nedfallsräkning av kvalster, skaka bin och öppna yngelceller och räkna kvalster (1,2,3).
Nedfallsräkning innebär att man räknar det naturliga kvalsternedfallet, som samlas upp på en nedfallsbricka under en tidsperiod (tex 7 dagar), och dividerar med antalet dagar så man får dagligt nedfall (4). Angreppsgrad på vuxna bin får man genom att skaka en viss mängd bin (300 st rekommenderas) i antingen alkohol eller florsocker och räkna antal kvalster som divideras med antalet bin vilket ger angreppsgrad (1). Angreppsgrad på yngel får man genom att öppna ett antal celler (minst 100 st rekommenderas) och räkna antal kvalster som divideras med antalet öppnade celler vilket ger angreppsgrad (1).
Alla metoder har sina för- och nack-delar men dagligt nedfall har i flera studier visat sig vara den som bäst korrelerar med den totala populationen och kräver minst arbetsinsats (1,2,3,4).
Eftersom kvalsterpopulationen kan explodera när yngelsättningen startar är det viktigt att kontinuerligt mäta och uppskatta populationen och inte nöja sig med enstaka mätningar. Enbart det skälet gör att både skakprov och räkna kvalster i yngelceller är etiskt tveksamma metoder eftersom metoderna dödar mängder av yngel och bin (ifall alkohol används vid skakmetoden). Metoderna är också arbetskrävande och tidsödande samt att man riskerar att få med sig drottningen vid skakprov. Skakprov är dessutom den metod som i studier visat sig vara minst effektiv eftersom man enbart mäter de kvalster som sitter på bina och under yngelsäsong vet man att en stor del av kvalstren sitter i cellerna och dessa kommer då inte att synas i angreppsgraden. Kvalstren har en phoretisk fas (då den sitter på de vuxna bina) som kan variera från någon dag upp till en vecka eller mer och problemet är därför att man inte vet säkert hur stor del som sitter i yngelcellerna och det innebär att det kan bli en explosionsartad ökning när nästa generation kvalster kryper ut.
Nedfallsräkning har flera fördelar som gör att den lätt kan integreras i biodlarens normala bihantering;
1. Den tar minimalt med tid då – tar ca 1 m att dra ut brickan och räkna kvalstren
2. Den är icke invasiv, dvs man behöver inte öppna kupan utan man kan räkna kvalstren även vid dåligt väder eller om man inte tänkt gå igenom kupan just den dagen.
3. Man dödar inga bin och påverkar inte samhället negativt.
4. Det är enkelt att tolka resultatet, och jämföra över tid, vilket vi anser vara en vital del i en effektiv kvalsterstrategi.

För att få en uppfattning av hur stor kvalsterpopulation ett samhälle har tar man det dagliga nedfallet och multiplicerar med 120 – olika studier ger aningens olika resultat men ligger i den häraden (4,5,6).
När behöver man behandla? I litteraturen hittar man många studier (tex 7) som anger tröskelvärdet till ca 5% angripna bin som acceptabelt värde för en lyckad övervintring . Om man övervintrar ett samhälle på 7-8 ramar LN blir det ca 10-12000 bin vilket då skulle tillåta 5-600 kvalster som mest. Vi väljer att sätta gränsen för behandling vid detta värde vilket då ger gränsvärdet för dagligt nedfall på 4-5 kvalster per dag, men eftersom vi vet att vi har felkällor sätter vi gränsvärdet på 3 nedfall/dag. Under säsong använder vi mjölksyra eftersom den både är mild mot bina och inte ger någon smak till honungen i de mängder vi använder (mjölksyra har en syrlig smak och honung är i sig syrlig). Mjölksyra har bara effekt på de kvalster som rider på vuxna bin men eftersom vi behandlar i tidigt skede räcker oftast denna behandling för att stoppa vidare ökning av kvalsterangreppet
(4. https://dodsbisyssla.com/varroa-managment-test-2023-test-report/).

Referenser:
1. Fries, I.; Aarhus, A.; Hansen, H. and Korpela, S. 1991. Comparison of
diagnostic methods for detection of low infestation levels of Varroa
jacobsoni in honey-bee (Apis mellifera) colonies. Exp Appl Acarol,
10: 279-287
2. Flores et al. 2015. Reliability of the main field diagnostic methods of Varroa in honey bee colonies
3. Kovačić, M.; Puškadija Z. 2020. Prediction of total number of Varroa destructor mites in the honey bee (Apis mellifera) colony in late summer
4. Bjusen,M.; Nordin, E. 2024. The efficiency of Drone Brood Removal (DBR) + Lactic Acid Treatment (LAT) to control the
Varroa destructor infestation.
5. Brodsgaard et al. 1998. Monitoring Method as a Basis for Need-based
Control of Varroa Mites (Varroajacobsoni)
Infesting Honey Bee (Apis mellifera) Colonies
6. BRANCO et al. 2006. A comparative evaluation of sampling methods for Varroa
destructor (Acari: Varroidae) population estimation
7. Genersch et al. 2010. The German bee monitoring project: a long term study
to understand periodically high winter losses of honey bee
colonies