Blogg

14 maj. Överflödig vintermat måste plockas bort, eller?

Vi upplever att det finns en utbredd rädsla för att vinterfodret ska råka hamna med den honung man skattar och att somliga därför tar bort gammalt vinterfoder. Vår erfarenhet är att den rädslan är starkt överdriven och att det är busenkelt att hålla kollen. För det första – så här års går det åt enorma mängder mat för att dels driva upp allt yngel och dels bygga nytt vax – så i många fall behöver man inte alls fundera på vinterfodret. Det såg vi bra exempel på när vi gick igenom kuporna idag – några samhällen som hade massor av mat förra veckan var plötsligt utan mat och behövde få några ramar honung av oss. De samhällen vi har i trädgården har ett överflöd av mat så där blir det sällan matbrist och då får man ha ett system för att säkra att inget vintersocker hamnar i slungan. En parentes är att om man bara invintrar på honung slipper man den risken, dvs mindre jobb vilket ju är vårt mål.
Hur som helst, eftersom vi invintrar på två lådor finns aldrig något gammalt foder i undre lådan så alla halvfulla ramar där nere kan man lugnt flytta upp till skattlådan. I övre yngellådan flyttar vi alla gamla foderramar in mot mitten så de används till att mata ynglet. Vi flyttar också upp fula ramar med täckt yngel och nydragen honung till skattlådan samt fyller på med helt nytt vax som sätts längst ut mot kanterna. När dessa fylls med honung vet vi att den är nydragen och den kan således också flyttas upp med gott samvete. Sedan plockar vi fulla ramar från skattlådan vartefter de fylls. Jobbar man på detta sätt är risken minimal att något gammalt socker följer med upp.

Svärmförebyggande arbete

Som hundägare är man strikt ansvarig för sin hund och om den springer bort har man gjort bort sig och då är det skämsstrut på. Då är det bara att hämta sin hund samt be alla som eventuellt har blivit störda om ursäkt för att man har klantat sig. Borde inte samma resonemang gälla för svärmar och borde inte varje person som vill kalla sig biskötare ta fullt ansvar för att hindra svärmar samt, om det blir en miss, se till att hämta in sin svärm?

Snart är svärmtiden här (någon har tydligen redan haft svärmar har jag läst) och då kommer somliga biodlare lite lättsamt berätta hur många svärmar de haft. För vår del anser vi att har man fått en svärm har man inte skött om sina bin tillräckligt bra – visst kan det gå en enstaka svärm men det finns inga ursäkter för att låta svärm efter svärm gå då det faktiskt är rätt lätt att undvika svärmar.

Vill man undvika svärmar så handlar det om utrymme, utrymme och utrymme på våren. När expansionen går snabbt måste de ha massor av nytt utrymme och det är bla därför som invintring 2 lådor med ramar är så bra – obefintlig risk för platsbrist innan draget börjar. Dessutom behöver de sysselsättas – en del bin är vaxbyggare och deras behov måste tillfredsställas genom att man flyttar upp gammalt vax till skattlådan och ersätter med mellanramar som de får bygga ut. Den tredje parametern som triggar svärmlust är om samhället har för mycket mat så i början på juni så man ser till att plocka undan ramar kontinuerligt så att de alltid har precis så mycket mat att de törs sätta yngel men inte finns överskott så de triggas att svärma. Proffsodlare och en del bekväma biodlare skattar bara två-tre gånger per år – jag kan förstå proffsodlarna eftersom de måste prioritera sin tid men det finns inget skäl för oss hobbyodlare att låta skattlådorna bli fulla.
Sammanfattningsvis: Ett trångbott samhälle på en låda eller 10 ramar i trågkupa, som sitter sysslolösa med för mycket mat kommer med stor sannolikhet att svärma. Ett samhälle med gott om utrymme med nytt fräscht vax att jobba med och har lagom med mat kommer ägna sig åt att dra upp yngel, hämta honung och pollen. Kort sagt ett harmoniskt samhälle.

Under andra halvan av maj samt hela Juni är det sen viktigt att hålla koll på svärmlusten som kan blossa upp även om man gjort sin läxa och därför är det bra biskötarpraxis att gå in en gång i veckan då man kollar varroanedfallet, skär ut drönare för att minska varroatrycket, byter ut gammalt vax, tar bort överflödig mat samt kollar efter viseceller. Låter det krångligt och tidsödande? Inte alls om man har en plan på vad som ska göras och det jag beskriver tar ca 15 m per kupa och betyder att man har full kontroll på läget hos sina bin.
Varför är det så dåligt med svärmar – det är ju ett naturligt beteende, eller hur?
Jo det är det men:
1. När svärmen går sprids sjukdomar och varroa
2. Dålig etik eftersom vi människor valt att ha bin så då ska vi sköta dem på ett etiskt sätt, dvs ta hand om dem.
3. En svärm har svårt att klara sig över vintern pga Varroa samt brist på bra bostäder.
4. Eftersom det knappt finns ihåliga träd så blir det skorstenar, väggar tak och andra olämpliga ställen som stör och irriterar våra grannar. Resultatet blir att Anticimex får komma och ta död på dem pga bristfällande biskötsel.

Svärm som vi hämtade i ladugård 2021

6 maj

Veckogenomgång med varroakoll, drönarutskärning samt årets första avläggare – många Varroa har fastnat i fällan. Någon vecka till så bör Varroanivån vara nära noll.
Vi har två samhällen som är ilskna och på dem ska vi snarast byta drottning så därför har gjorde vi idag två avläggare från de snällaste samhällena. Då letar man upp en ram med spätt yngel, de kan vara svåra att hitta så då kan man leta upp en ram med yngel i olika storlek. Ofta ser man stora korvar upptill och så blir de mindre utåt kanterna – lutar man ramen mot solen brukar man se dem som små streck. Sen ger vi dem minst en honungsram samt pollen och så ser man till att flustret är litet för att skydda dem mot röveri. Vi brukar ha tre ramar med bin och så får man skaka ner lite mer bin om ett par dagar eftersom flygbina flyger tillbaks. Om en vecka kan vi kolla att de gjort viseceller och då får de behålla 2 st.
Vi hade lite höga nivåer Varroa (uppåt 5 om dagen) i tre samhällen så dessa har fått behandling med mjölksyra och har nu bättre nivåer. Sen kommer drönarutskärningen att ta ner nivåerna till nära noll, där skar vi ut en del med rent vax och nästa vecka bör de flesta ha täckta larver. Då ska vi frysa och sedan räkna för att se hur många Varroa vi har. Ser bra ut med mat i alla samhällena-alla verkar dra in honung. Tyvärr har vi ett höstrapsfält som drar mer än både lönn, mispel, spirea och körsbär – de flyger 1,5 km för att komma dit samtidigt som lönnarna bredvid kuporna står helt utan bin.

Varroa fångad i drönarramen

1 maj, drönarutskärning börjar

Dags att skära bort vax ur varroafällorna så två av facken skars därför bort denna veckan. I de flesta samhällen har de redan byggt ut vax i all facken och dessutom redan dragit in ny honung – det starkaste samhället hade två ramar med färsk honung. Våren har ju varit rätt kall och vi läser att en del biodlare upplever att samhällena är långsamma i sin utveckling pga detta. Vi hävdar, att huruvida våren är tidig eller sen, har väldigt lite med hur utvecklingen ser ut i kuporna. Bina håller samma temperatur oavsett utetemperatur och de lägger sina yngel oavsett hur våren ser ut. Det som är viktigt är att bina har tillgång till bra mat (honung) samt pollen. Om biodlaren då tar bort all honung och pollen vid invintring och ersätter med socker innebär det att en sen vår blir katastrofal för bina därfär att socker saknar vitaminer och mineraler som behövs för att ynglen ska bli starka och friska. Utan pollen i kupan blir även de första senvinterbina svaga och orkeslösa och så har man ett svagt samhälle som blir sen i utvecklingen. Så en bra vårutveckling börjar med en genomtänkt invintring, dvs se till att bina har en ram med pollen samt att åtminstone hälften av vintermaten är i form av honung. Gör man så klarar bina en kall vår som denna utan problem. Våra bin är så många att vi behöver sätta på en tredje låda inom kort – vi väntar bara på att nätterna ska bli lite mildare.

gott om yngel samt nydragen honung

29 april, säsongen startar

Nu har varroafällorna satts in och mycket har börjat blomma; Lönn, Mispelbär, Körsbär, Spirea mm står på menyn. from nu och fram till midsommar tittar vi till kuporna 1 gång i veckan; vi kollar Varroan, skär ut drönarvax, byter ut fula ramar mot nya mellanramar, plockar honungsramar, samt kollar svärmtendenser. Nån undrade om man inte stör bina väl mycket om man går in en gång i veckan men för det första använder vi ingen rök, vi går sällan ner i den nedre lådan (behövs bara om man ser viseceller i den övre lådan samt att plocka bort rapsramar) och ingreppet tar ca 10 m. Det ger minimal störning och är ett måste för att hålla Varroan på en så låg nivå att inga andra behandlingar behövs samt minska risken för svärmning. Vi byter bort fula ramar mot helt nytt vax som vi alltid sätter i kanterna och det blir dessa ramar som sedan åker upp i skattlådan och på så sätt undviker man att få upp gamla matramar – gamla fula ramar åker också upp när de bara har täckt yngel och honung och så byter vi ut dem vart efter. Genom att vi fyller på med nya ramar får de jobba med att tillverka nytt vax vilket är perfekt nu när det finns många nya bin samt obegränsat med mat. Genom att hålla dem sysselsatta samt se till att det finns bra med plats håller man ner svärmlusten. Så fort vi har fulla ramar plockar vi bort dem kontinuerligt, vi ser förstås till att de alltid har minst 2-3 fulla ramar med mat vilket är tillräckligt för att de inte ska bli stressade av matbrist. Dessa ramar sparas undan för sämre tider (när draget tar slut sätter vi tillbaks ramar vid behov) och de som är helt täckta kommer att bli vinterfoder – vi behöver 10 ramar per kupa för kommande vinter. På detta sätt uppnås flera fördelar; Vi kan slunga sorthonung eftersom vi vet vad som bina för tillfället drar på, vi har sällan mer än 3 ramar i skattlådan så vi slipper tunga lyft, Vi har alltid reservramar med foder för avläggare och vid dragstopp så vi behöver aldrig stödmata med socker.

Lönn i full blom

24 april in med varroafällorna

Vi brukar vänta till början av maj med att sätta in varroafällorna men bina har redan börjat producera drönare så därför åker de in redan nu, för bästa effekt ska de sättas i utkanten av yngelklotet. Varroan är temperaturkänslig och det är inte lika kinkigt med hög och jämn temperatur på drönarna så sätter man dem i utkanten blir temperaturen något lägre där och därmed mer frestande för Varroan att krypa in där. Vi använder en tredelad ram och efter en vecka tar vi bort vaxet på två rutor och efter ytterligare en vecka tar vi bort vaxet på en av dem. På så sätt kommer vi ha vax och yngel i tre olika stadier och så skär vi bort en del per vecka, dvs den del som har stängt yngel. Att använda en tredelad ram funkar bra, eftersom drönarna tar 24 dagar på sig, och då blir det tämligen optimalt att skära ut en del i veckan. Vi håller på med detta till midsommar ungefär och det brukar bli ca 6 utskärningar vilket tar bort ca 85% av all Varroa, se Varroabekämpning för detaljer och referenser. Har vi då en skapligt låg nivå nu kommer vi ha nära noll Varroa i slutet av Juli och då behöver vi inte göra fler behandlingar under året eftersom krypen inte hinner uppnå farliga nivåer innan säsongen är över. Vi håller givetvis koll på nedfallet hela säsongen ifall nåt enstaka samhälle skulle drabbas och isf behandlas dessa i mån av behov.
På detta sätt kan vi hålla ner Varroan, utan kemikalier, på en så låg nivå att bina inte går under och de får chansen att lära sig leva med dem för att på sikt kunna hitta ett sätt att själva hantera dem.

3 delad drönaram

19 April Vårgenomgång

Så fick vi då genomgången gjord med bra resultat. Alla 13 samhällen lever men ett samhälle har troligen ingen äggläggande drottning eftersom inget yngel kunde hittas. Så här års är det inte mycket att göra utan vi kollar nästa vecka och om det fortfarande är yngellöst flyttar vi över bina till andra samhällen. I sex samhällen var det full harmoni och de hade själva städat ut så genomgången avklarad på 15 m per samhälle. De övriga 6 samhällen hade olika grad av döda bin i lådan samt utsot i några fall. Vi städade ur de döda bina, bytte fula ramar, satte in en extra honungsram samt skrubbade ren smutsiga lådor. Här bryr vi oss inte om att lägga tid på att hitta drottningen – eftersom vi ser yngel vet vi att hon finns. Vi vill gärna se 2-3 ramar med yngel i olika stadier. Noterbart var att några samhällen faktiskt hittat lite ny nektar, kan ses som blank vätska nere till höger.

ram med yngel och mat

En bra invintring gör att vårgenomgången går snabbt och att invintra på 2 lådor är, enligt vår erfarenhet, en garant för en bra vinteröverlevnad samt snabb vårkoll.
Några fördelar:
1. en ram kan ha ca 1.5 kg mat så med 15 kg mat är det absolut fullt i lådan. Bina tvingas sitta mellan maten och därmed värmer de upp hela förrådet vilket gör att det går åt mer mat. Med två lådor finns det gott om plats, så vi kan ge mer än 15 kg mat vilket gör att de lätt klarar en kall vår och ändå har plats att bilda ett effektivt klot under maten.
2. Samhällena formligen exploderar nu och några av våra samhällen fyller redan båda lådorna. Har man då bara en låda kommer det redan att vara trångt vilket triggar tidig svärmning. Vi har hört biodlare med bin som redan visat svärmtendenser och jag är rätt säker på att dessa har bara en låda. Våra bin har aldrig visat tidiga svärmtendenser vilket vi är övertygad beror på att de alltid har gott om plats.
3. God ventilation är viktigt för att slippa mögel och vi har därför helt öppna bottnar med nät. Har man då bara en låda kommer kalluften att blåsa rakt upp på klotet men med två lådor funkar undre lådan som en buffert så de slipper direkt drag.
4. Vi hade som sagt var utsot i några kupor men miljön var ändå bra i den övre lådan då bina endast smutsat ner den nedre lådan. Utvecklingen såg bra ut i alla kuporna trots att nedre lådan var nedsmutsad vilket vi ser som ännu en fördel med två lådor. Med bara en låda kommer eventuell utsot att finnas där bina lever och ynglen ska vara.
5. När bina nu fortsätter sin utveckling kommer det snabbt bli trångt med bara en låda och svärmlusten kommer att öka. Med två lådor blir det inte trångt än på flera veckor, först när draget börjar och ramar fylls med nydragen honung finns behov för mer plats.

Avslutningsvis, hur ser man till att inte skörda gamla socker/honungsramar?
Vi ser till att sätta in fräscha ramar längst ut, gärna outbyggda ramar, och flyttar in de gamla närmast yngelklotet. Sen flyttar vi upp de nya ramarna vartefter de fylls med ny nektar samt även fula yngelramar med yngel och nydragen nektar. Detta gör vi kontinuerligt under våra veckogenomgångar som börjar i maj när drönarramarna sätts in.
I maj går det för övrigt åt enorma mängder mat så gammalt foder försvinner snabbt, maj är också rätt tid att låta bina bygga ut ramar då det finns massor av nya bin som behöver sysselsättning samt överflöd av mat. Vill man vara helt säker på att inte få upp gammalt foder kan man märka dessa ramar med tex ett häftstift men det är inget som vi gör längre.

14 april Äntligen vårgenomgång

Till helgen blir det äntligen lite värme och då är det dags att titta igenom samhällena. Vi tar med ramar, honungsramar och en ny botten. Vi plockar ur tomma svarta ramar och sätter in nya fina ramar med nytt vax, sätter in en eller två ramar med honung som extra boost så bina har bra mat nu när de ska sätta massor av yngel. Sen vill vi se nylagda ägg och gärna ett par ramar med täckt yngel. För det mesta har bina redan städat ur kupan från gamla bin men om det behövs har vi en ny botten att byta med och sen göra ren den gamla. Sen kollar vi nästa osv. Så kollar vi förstås varroa och om allt ser bra ut får de sen vara ifred till slutet av april/början av maj då drönarramen ska in. Så fort det blir varmt får solvaxsmältaren göra sitt med de fula ramarna, bör bli ca hundra ramar att smälta ur.

13 April Varroakoll

Fortfarande för kallt att göra genomgång men vi har kollat ett par kupor genom att lyfta upp en ram och konstaterat att det finns mat så det räcker. Egentligen visste vi ju detta men ändå skönt att inte behöva fundera. Kollar man snabbt är det minimal risk och störning för samhället och så kan man lugnt vänta in varmare väder för genomgång. Vi har även börjat med Varroakollen och några kupor har noll nedfall och några kupor har haft upp till 3 nedfall per dag. Stor skillnad kan man tycka och noll nedfall indikerar ingen varroa alls kanske, dvs ett möjligt resistent samhälle rentav, medan tre nedfall indikerar möjliga problem. Såhär års får man dock ha lite is i magen och förstå att nedfallet kan variera mycket beroende på var i utvecklingen samhället är. De som har lite mer nedfall kan mycket väl ha gjort en yngelomgång och då kan mycket av vintervarroan ha dött och så får man en lite högre siffra. De med noll nedfall kan vara någon vecka efter och då sitter vintervarroan fortfarande i cellerna. I dessa kupor kan det således bli högre nedfall kommande veckor. I slutet av april bör alla samhällen ha stabiliserats och då kan man börja fundera på om något samhälle visar resistens. Om så är fallet kommer vi ändå att sätta in en drönarram men kontrollera noga första kakan som vi skär ut och räkna Varroa. Har vi ingen Varroa så kan vi avbryta drönarutskärningen, enligt principen behandling bara när det behövs.

Varroainlägg

Så var varroainläggen på plats och vi anser det viktigt att snabbt få koll på hur Varroanivåerna ser ut. Har vi låga nivåer nu vet vi redan hur det kommer se ut vid invintringen. Har vi max nivåer på 2-3% när vi börjar med drönarutskärningen vet vi att vi kommer ha nära noll i slutet på Juni och därmed kommer vi ha så låga nivåer i Augusti att inga behandlingar kommer behövas inför invintringen.

Extra samhällen

När man hållit på ett par år så inser man att det alltid kommer hända oförutsedda saker; Drottningar dör eller försvinner, eller så förblir de oparade eller nåt annat som gör att ett samhälle blir utan äggläggande drottning. Av det skälet är det bra att ha något extra minisamhälle att ersätta eventuella förlorade drottningar. Vi konstruerade därför denna trippellåda som tar tre vanliga ramar (viktigt att behålla samma rammått så man slipper onödigt jobb med att konvertera). I varje fack sätter vi en ram med drottningcell, en honungsram och en extra ram med lite täckt yngel och så fyller vi på med ambin så de täcker två ramar. På så sätt har vi tre extra samhällen utan att försvaga ordinarie samhällen för mycket och använder vi vid behov. Tar ett par dagar att bygga och kostar minimalt – var noga med att täta alla springor så inte bina kan smita över.

trippelkupa för reservsamhällen

Att göra i Mars

I mars njuter vi av binas harmoniska flykt och kollar in de vackra färgerna på pollenet. Vid något tillfälle får vi kolla att de har äggläggande drottning, börja kolla varroa, matförråd osv. Men det är ingen panik med det utan vi är trygga i att vi gjorde en bra invintring.
Dock finns det några saker man kan ägna sig åt i mars, har vi inte koll på materialen är det hög tid att göra det nu, dvs inventera och gör en lista på materialinköp. Ska vi utöka behöver vi ha lådor och ramar, tänk på att man behöver 50 -60 ramar för varje nytt samhälle. Sen vill jag gärna slå ett slag för solvaxsmältaren – det är vår bästa pryl som vi har gjort. Tack vare den behöver vi inte bry oss om vaxmott som annars är en källa till förtret, dessutom slipper vi förvara hundratals fula ramar som tar plats och kräver extra arbete. Ni kommer väl ihåg principen om mindre arbete – här kan vi spara in massa onödigt arbete och besvär. Förra årets ramar är redan ursmälta och vaxet ligger klart, det byter vi in mot nytt fräscht vax när vi ändå ska köpa årets burkar och annan material. En normalhändig bygger en sådan på en helg, se bild nedan. Jag hade en glasruta och då fick måtten följa den (i mitt fall blev det 70x70x25 cm). För den som vill ha mer detaljer är det bara att höra av sig. Eftersom jag byggde den av skrot jag hade hemma blev kostnaden minimal – ett hjul från Clas Ohlson för en hundring och en rostfri plåt för ett par hundringar (den perforerade plåten har vi nu rationaliserat bort för den fyllde ingen funktion). Så fort det blir 20 grader och sol funkar den perfekt och vi kan smälta ur 10-20 ramar på en dag . Det svarta är kokongresterna som blir över och slängs bort.

Solvaxsmältaren går för fullt

Mer honung mindre jobb

Temat för året får bli hur vi sköter våra bin – och principen är mer honung och mindre jobb. Först som sist, några saker måste man göra annars dör bina; de måste ha mat hela året och vi måste hålla koll på Varroan. Missar vi dessa punkter kommer bina garanterat att dö, så Kronbloms strategi är det tyvärr inte frågan om, men det finns olika sätt att ta sig an dessa utmaningar. Vår strategi går ut på att hålla koll och genomföra behandlingar och ingrepp när det behövs och inte slentrianmässigt agerande baserat på utdaterad kunskap eller för att man “alltid gjort så här”. En annan sak, mer honung behöver inte nödvändigtvis betyda fler kg, det kan också vara sorthonung, kanske flytande honung året om eller helt enkelt se till att bina får behålla vinterhonung. Mer om detta i senare inlägg.

I höstas vintrade vi in 13 samhällen på lika delar honung och socker (målet var/är 100% honung av flera skäl som vi kommer tillbaka till i ett kommande inlägg). Vi kollade varroanedfallet veckovis under hela säsongen och i två samhällen hade vi lite höga nivåer i augusti så de behandlade vi med myrsyra, övriga samhällen inga behandlingar alls. När vi sen vintrade in hade alla mellan 0-2 nedfall per dag vilket betyder att bina inte får några problem under vintern och således behövs ingen oxalsyra. Vi har fö inte använt oxalsyra på 5-6 år – att hålla på och öppna kupor mitt i vintern för att kladda med syror går inte ihop med vår princip att undvika onödiga behandlingar. Inte heller kollar vi matförråd mitt i vintern utan vi är trygga med vetskapen att de fick 16-18 kg per kupa. Även om det blir en svinkall vår så vet vi att maten räcker långt in i maj så vi har ingen stress att öppna och göra vårgenomgång. Den gör vi en varm dag i slutet på mars och det viktigaste målet med den är att ge bina ett par ramar med honung som vi sparade från i höstas. Mycket viktigt med förstklassig mat när ynglena ska drivas upp och då kan de inte ha socker som ju bara är tomma kalorier. Mer om vårgenomgången om några veckor alltså, och de kommande veckorna kommer vi och stå och kolla på vilka färger pollenet har som de kommer hem med. Bara njuta av att bina i full harmoni flyger runt och gör det som bin ska göra, dvs hämta pollen och nektar.

18 aug. Nytt vax

Man fäster enkelt nytt vax på ramarna med en batteriladdare till bilen, se bild.
tips1. Jag brukar sätta fast ena klämman mitt på ramen då det kan vara svårt att smälta fast hela på en gång. Jag sätter den andra klämman först nere till vänster och sen uppe till höger på ramen.
tips 2. Är det en gammal ram med lite propolis och annat kan det vara svårt med kontakten – då får man gnugga lite tills man får kontakt vilket syns på Amperemätaren.

17 Augusti Bistick

Bistick gör ont och oftast blir det en allergisk reaktion. Mer eller mindre allvarlig. Det svullnar upp och kliar. Jag reagerar rätt mycket. Det blir en ordentlig bula och kliar flera dagar. Eller, så var det i alla fall tills jag testade Bite Away som bygger på att man värmer stället där man fått ett bistick (eller något annat stick/bett) och på så vis minskar reaktionen och det slutar klia. Drönaren trodde inte att detta funkade (han är alltid så misstänksam) men nu är han lika övertygad som mig.

Gör såhär vid getingstick – Allergier.se
http://www.bite-away.com/en/how-it-works

16 Augusti Dragkalender

Här kommer ett urval av bra blommor, buskar och träd som ger nektar och pollen

BlommorNP
BuskarNP
TrädNP
Blåklint11
Brakved31
Asp
2
Blåsippa11
Hagtorn21
Björk
1
Blåsuga32
Hallon32
Bok
2
Bovete31
Hjortron22
Ek
2
Cikoria11
Krusbär31
Fågelbär32
Fackelros22
Kvitten32
Guldregn11
Groblad
1
Lingon31
Hassel
2
Gullris12
Liguster31
Hägg11
Gurkört32
Ljung32
Kastanj33
Honungsfacelia31
Mahonia13
Körsbär33
Hästhov23
Murgröna21
Lind31
Isop31
Måbär21
Lönn32
Klockljung32
Odon22
Pil33
Krokus13
Oxbär32
Plommon22
Käringtand11
Pors
1
Päron23
Kärleksört31
Schersmin11
Rönn12
Lucern32
Slånbär12
Sälg23
Malva11
Snöbär31
Äpple33
Maskros33
Try22



Mjölkört33
Törnros
1



Mynta31
Vildvin13



Nepeta31
Vinbär21



Pestskråp32







Pärlhyacint21







Raps33







Reseda32







Ryps33







Rödklöver23







Scilla21







Sparris33







Stockros12







Sötväppling32







Tistel31







Vallmo
3







Vitklöver33







Vitsippa
1





Åkersenap33




Älggräs
2




12 Augusti Vinterförvaring av ramar

Vaxmott är ena otrevliga gynnare som lägger sina ägg i vaxet och larverna käkar upp vax och lämnar sin exkrement kvar. Får de härja fritt kan de förstöra en stapel med lådor på några månader. Sätter man en kopp med lite 60% ättikssyra (0,5 dl) högst upp på stapeln och avslutar med en tom låda och lock tar vi död på vaxmotten, se bild. Även eventuella Nosemasporer dödas av ättikan så har vi äldre utbyggda ramar kan vi öka mängden ättika något för bästa effekt.

11 Augusti Vaxsmältning

Här ska jag beskriva hur vi gör för att smälta vaxet från vaxsmältaren och täckvax till vaxblock som man kan lämna in till biredskapsaffären.

Tips 1: Skölj bort ev. honung innan smältningen genom att hälla vatten i byttan så att det löser upp honungen och häll bort. Upprepa vid behov.

Använder en gammal bakform som jag värmer direkt på vår gamla spishäll. Man får vara noga med att se till att det inte blir alltför mycket klägg under bakformen så att det börjar brännas på spisen. Kör alltid med fläkten på för fullt. Och lämnar den absolut INTE utan uppsikt. Vaxet smälter fort och blir väldigt varmt.

Använder en sked för att fiska upp döda bin och kokonger som flyter på ytan och lägger dem i en skräpbytta.

Byttan med smält vax är nu väldigt varm så ta det väldigt försiktigt. Jag viker några bitar hushållspapper så jag kan hålla i den och häller över i plastbyttor (t.ex. sådana som varit ris eller annat som inte ger smak). Klägget på botten häller jag över i skräpbyttan. Slutligen använder jag en av hushållspappersbitarna till att torka ur byttan.

Så här fint ser det ut när man hällt över det i plastbyttan. Bilden till höger visar färdiga vaxblock.

Har hört att en del använder gamla mjölkpaket som behållare för att smälta vax men det är inget jag rekommenderar då det varma vaxet kan smälta plastbeläggningen på insidan så man får med sig föroreningar i det färdiga vaxet.

Tips 2: Om det är svårt att få ut vaxblocket ur plastbyttan så ställ den i frysen en stund så lossar den lättare.

Tips 3: Ställ ut täckvaxet i en tom låda ovanpå ramarna så kommer bina att slicka ur honungen och det blir torrt och fint att smälta ner. Ställer helt enkelt ut byttan som den är. Försökte en gång att hälla allt i foderlådan men fick då en massa vildbygge av vax som nästan inte gick att få bort utan att skada frigoliten. Så även om bina bygger lite vax i plastbyttorna går det lätt att få bort med kupkniven.

10 Augusti Beräkna Varroa


Man hör många siffror när det gäller Varroa;
5% Varroa, 5 nedfall om dagen, 6 Varroa i skakburken osv

Det här kan te sig mycket förvirrande för nybörjaren såväl som den mer erfarne så jag tänkte gå igenom lite baskunskaper och hur man kan räkna.

Först lite definitioner och grundfakta:
1. Varroan lever knappt hundra dagar (på sommaren) men vi sätter det till 100 för enkelhetens skull
2. Varroan föredrar drönare att fortplanta sig i, 9 av 10 går in i en drönarcell
3. Fortplantningshastigheten är ca 3,5 ggr i en drönare dvs 1 Varroa går in och 3,5 går ut. I en arbetarcell är det 2,5 vilket är viktigt när man ska beräkna gränsvärdet när Varroannivån blir kritisk.
4. Varroan behöver transporthjälp till cellerna och föredrar därför ambina och därför hittar man mest Varroa på dessa bin.
5. Under säsong kan vi räkna med att 2/3 av Varroa befinner sig i cellerna, bara 1/3 på bina. På vintern befinner sig alla Varroa på bina.

De flesta har nog hört att 5% är en kritisk nivå och om det går över den nivån så dör samhället, men vad betyder 5% konkret i antal Varroa? Eftersom antal bin varierar kraftigt så blir 5% olika antal beroende på hur många bin det faktiskt finns. Dessutom betyder det att ett bestämt antal Varroa är ofarliga när bina är många men när sen antalet bin går ner blir procentsatsen skyhög.

Vi tar ett exempel: I juni har vi 50000 bin och 1000 Varroa, dvs 2% vilket är långt under gränsvärdet. Men sen sjunker antal bin till kanske 10000 i slutet på augusti och om vi då fortfarande har 1000 Varroa så har vi 10% nivå och samhället går under.

Så hur räknar vi: Nivån på Varroa i % är helt enkelt antal Varroa/antal binX100, exemplet ovan (1000/50000)X100= 2%.
Nu kan vi ju inte räkna alla Varroa och därför behöver vi någon metod att uppskatta dem på, tex räkna nedfall eller göra skakprov med ett antal bin.

ca 30 Varroa på 10 dagar, lågt angrepp i juni men högt i september


Nedfall på Varroainlägg: Då räknar vi antalet döda nedfall på vår bricka, anta att vi kollar i Juni efter 10 dagar och hittar 30 st Varroa. Då delar vi antalet Varroa med antalet dagar så i det här fallet har vi 3 st nedfall per dag. Då kommer vi kanske ihåg att kräken levde i 100 dagar ungefär och om vi har 3 döda per dag bör vi ha ca 300 totalt i kupan. 300 Varroa på 50000 bin är ju inte så mycket men dels kommer bina att minska till kanske 10000 till vintern (då har vi plötsligt 3%) dessutom kommer Varroan att hinna föröka sig 3-4 gånger innan vintern börjar och ökningen var 3,5 gånger så länge det finns drönare. Vi kan då räkna med en omgång drönare så 300 blir till drygt 1000 st, därefter 2-3 gånger i arbetarceller vilket dubblar Varroan varje gång. Det slutar med 5-6000 varroa innan vintern och samhället är dödsdömt. I det här exemplet var jag lite pessimistisk för alla varroa lever ju inte hela sommaren men det visar hur fort det går att hastigt få en katastrofal situation om man inte vidtar åtgärder (see Varroa bekämpning Under Bertils myter hur man bäst håller nivån låg). Man kan således prediktera ganska väl hur mycket Varroa man får baserat på nedfallskontroll. Figuren nedan visar hur antalet kan explodera snabbt.
En tumregel är att om vi har 1-2 nedfall per dag har vi en hanterbar nivå oavsett tidpunkt.

Utveckling av bin och Varroa i obehandlat samhälle

Skakprov: Man tar ca en deciliter bin i en skakburk och väger burken med och utan bin för att beräkna hur många bin man har. Säg att vi fick med 30 gr bin, dvs 300 st bin (de väger 0,1 gr/st). Då skakar man bina i alkohol (då dör de) eller florsocker och så kommer varroan att trilla av och hamna i botten på burken. Då kan man räkna antal Varroa och bedöma hur hög nivå man har. Här får man tänka sig för så det blir rätt, först måste man vara säker på att Drottningen inte är med så bäst att hitta henne och sätta henne på säker plats. Man måste också välja rätt plats att ta bina och Varroan föredrar Ambin som jobbar med yngelcellerna så tar man bin i skattlådan kommer man kraftigt underskatta nivån. Sen får man komma i håg att 2/3 befinner sig i cellerna så man får 3 dubbla resultatet för att få rätt nivå. Hittar man därför 6 Varroa så ger det 2% men måste då ta det gånger tre vilket ger nivån 6%. Fast då glömmer man att de yngre bina har betydligt lägre antal så den korrekta nivån blir lägre, osäkert hur mycket lägre.

Vi anser att skakprovet har för många osäkerhetsfaktorer samt är bökigt så vi kör nästan enbart nedfallsräkning men kan göra något skakprov för verifiering.


referenser
https://beeaware.org.au/archive-pest/varroa-mites/#ad-image-0
http://www.ask-force.org/web/Bees/Rosenkranz-Biology-Control-Varroa-2010.pdf

9 Augusti Trippelkupa för reservsamhällen

Man kan ha en jättebra plan men sen händer det alltid oförutsedda saker; en drottning går inte till eller hon försvann i parningen, kanske var vi lite oförsiktiga vid märkningen så vi tog kål på henne eller kanske bara är hon plötsligt borta. Har vi kommit en bit in på året så räcker inte tiden till för att dra fram en ny – då är det en bra ide att ha några småsamhällen i reserv. Då kan man bygga en trippelkupa med samma innermått som en standardkupa men med tre små bibostäder i en kupa. På detta spar man plats och så kan man lätt slå ihop med annat samhälle om det behövs. Fördel att använda samma rammått så kan man flytta ramar utan problem vid tex stödmatning – man bara tar en honungsram från annat starkt samhälle. Viktigt att man gör ett inre lock för varje del som kan öppnas separat och att man sätter öppningarna långt från varandra. Här satte jag ett på varje sida och ett mittpå.

trippelkupa för reservsamhällen

8 Augusti Månadens biblomma

Tänkte lägga in lite fina bilder på blommor som bin och humlor gillar under rubriken månadens biblomma. Börjar med juli månad trots att vi kommit in i augusti och valet faller kanske oväntat på vit näckros. Den vita näckrosen är Södermanlands landskapsblomma och blommar från juli till september. Den är Sveriges största vilda blomma och kan bli upp till 20 cm stor. Den ger både nektar och pollen och attraherar både bin och humlor som flyger ut i sjöarna och åarna för besöka dem.

Bilderna är tagna av Tommy Lundberg

6 Augusti Vaxsmältaren – vår bäste vän mot vaxmott

För att hålla vaxet fräscht i kupan är det bra att byta alla ramar med svart vax – håll ramen mot solen och om man inte ser igenom den är det hög tid att byta ut vaxet. Det svarta är kokongresterna och för bäst hygien bör dessa ersättas med nya fräscha ramar med nytt vax. Det vanliga är att man förvarar dem i sopsäckar eller dylikt för nedsmältning i oktober men trots det kan vaxmottet hitta dit, dels följer de med vaxkakorna och dels kan de gnaga sig igenom en sopsäck. För några år sedan upptäckte vi att Motten fullständigt spunnit in en hel säck med ramar – det var så läbbigt att vi bara kastade hela säcken. För att slippa Motten byggde vi en solvaxsmältare där vi kan smälta ur vaxet direkt och slippa förvara gamla ramar till oktober. Vaxet rensmälter vi sedan – vi kommer visa hur det går till i ett annat inlägg – och byter in mot nytt vax hos redskapsförsäljarna. Vaxet blir så rent av vi får minimalt avdrag.

Solvaxsmältaren går för fullt

Vår smältare har innermåtten 710×710 samt 165 mm djup, att det blev just den storleken berodde på att jag hade en ruta av den storleken. Nu får jag plats med tre ramar LN men gör man den något bredare får man plats med 4 st. Djupet behövs för att få plats med en bunke att samla upp vaxet.

Nysmält vax från ramarna

Sen bygger man en inre ram ca 5 cm ner där stålplåten ska ligga och så skär man ut och bockar plåten som bild nedan visar så vaxet kan rinna ner i byttan.

Så skruvade jag ihop en ram av 45×45 regel för glaset som limmades fast med silicon. Ett hjul och ett handtag så är smältaren klar att börja jobba, man kan behöva en stödplanka så man får bäst lutning och högre värme i den. Tips är att se till att ramarna är så fria från honung som möjligt det blir så kladdigt annars. Smält heller inte ur drönarkakorna som skärs ut då även det blir för kladdigt. Med denna enkla smältare har vi smält ner mer än hundra ramar i år som blev till 5 kg nytt vax att byta in.

4 Augusti Invintring

Det är fortfarande högsommar men för bina har hösten börjat och för oss biskötare är det dags att tänka på invintring. Många väntar alldeles för länge med invintringen men det finns inga fördelar med att vänta, tvärtom för bina är det bättre ju tidigare det sker.
Först plockar vi av skattlådan, ifall den fortfarande är på, och vi invintrar alltid på två lådor för det är bäst för bina och lättast för oss biskötare.
Men innan vi börjar med själva invintringen måste vi ha koll på Varroa – ett samhälle med för mycket Varroa är dödsdömt. Har man skött sin Varroa kontroll på det sätt vi beskriver under Bertil Biodlare bör vi ha väldigt låg nivå-har vi ca 10 nedfall eller mindre är vi hemma och inga andra behandlingar behövs (varken myrsyra eller oxalsyra). Har vi slarvat eller vi fått en re-invasion behöver vi bestämma vilken behandling som skall till och ligger vi under 30 nedfall i veckan kan vi köra mjölksyra en eller två gånger med en veckas mellanrum. Myrsyrabehandlingar tar vi bara till i yttersta nödfall och så ser vi till att göra jobbet bättre nästa år, behandling enligt tillverkarens beskrivning. Tänk på SIV (syra i vatten) för att inte få en obehaglig reaktion.

När vi fått kontroll på varroan är det dags för att ge foder och vi ger ALLTID honung-all honung som fanns i skattlådan åker ner i övre yngellådan som nu blir deras förrådslåda. Vi ger ca 6-10 kg honung och så fyller vi på med socker till 17-18 kg totalt. Vi använder foderlåda som tar ca 10 liter sockerblandning vilket ett friskt samhälle på två lådor drar ner på 2-3 dagar. Eftersom lösningen håller 40% vatten måste bina ta ner vattenhalten till 20% och för det behövs varmt väder och det är därför man bör göra klart invintringen i slutet av augusti eller absolut senast 1:a veckan i september. För vår del är Ljungdraget vår deadline dvs när det är över gör vi invintringen. Det sista vi gör är att ta bort Varroaluckan, sätta på musskydd på flustret och sen rör vi inte samhällena förrän vårsolen tittar fram. Enkelt för oss biskötare och lugnt och skönt för bina.

3 Augusti Genomgång av skogssamhällena

Gick igenom våra kupor som står ute i skogen idag. Var ca 2 veckor sedan vi var inne och hälsade på hos dem och det var lite spännande att se hur de hade det. Det visade sig att de trivdes och mådde alldeles utmärkt. De hämtade mat från mjölkört och tistlar och hade massor av yngel. De senaste dagarnas regn (78 mm på en vecka enligt grannen) borde få fart på ljungen om det blir lite värme också. Så jag passade på att märka de honungsramar som fanns i kuporna med ett häftstift så att jag skulle kunna skilja på dem och ev. ljunghonungsramar. Till min glädje så verkade samhället med ramkraschen ha hämtat sig fullständigt. De hade rensat ut alla döda bin som inte klarat sig ur cellerna och allt var harmoniskt och snällt. Vi kommer att berätta mer om detta vid ett annat tillfälle.

1 Augusti Ljunghonung

Nu är det snart dags för Ljunghonung som verkar vara en vattendelare bland oss biskötare – somliga älskar den och somliga hatar den. Första gången vi skulle försöka få ur honungen använde vi potatispressen. Höll på en hel kväll och köket var fullständigt nersölat. Till slut hade jag fått ur en liten burk honung och så blev det dags för provsmakning – jag gillade inte eländet överhuvudtaget. Där och då svor jag att aldrig mer skola ljung komma innanför våra dörrar så vi har invintrat början av augusti bara för att slippa ljungen.
Ifjol fick vi fatt i en perforator och samtidigt drog bina som sjutton på ljungen och med perforatorns hjälp blev det en helt annan sak – lite merjobb men inga problem att slunga honungen. Plötsligt var den god och kunderna gillade den som bara den. Så, rådet till dem som inte testat perforator blir att övertyga er förening att köpa in en sådan-den underlättar nåt fantastiskt. Det blir förstås en del honung kvar i ramarna och den ska givetvis tillbaks till bina – tro inte på myten att ljunghonung ger utsot. Se artikel om Ljunghonung under “Bertils myter” för mer detaljer.


Följ min blogg

Få nytt innehåll direkt till din inkorg.