DoD's bisyssla

English summary: Honey can only carry 20% water without a high risk of fermentation. Heather honey is claimed to be able to carry 23% whithout issues which we found very odd. My hypothesis is that the different value is due to a measuring error because there will be air trapped in the honey spreading the light differerent whihc causes the error. To test the hypothesis we took 12 combs with honey and measured the value on 4 different locations (under capping, uncapped and both sides) which gave 48 measurements, se table below. The average was 18% which is similar to what we usually get in other honey. After we used the perforator, the extractor and stirred the honey to be able to put it in jars we measured the water content which increased with 3% units . As one can see the jar is full of air bubbles. In order to get the correct value we placed a spoonful in the icro and ran for 10 s until it was liquid. We stirred it gently, let itcool down and the final water content were then 19%. Other honey whcih we ran in the micro as control did not change the water content and thus confirm our hypothesis.

I vår bibok https://dodsbisyssla.com/bibok/ går vi igenom drygt 20 vanliga påståenden/myter inom biodlingen och vad är mer passande, nu när ljungen är på gång, än att gå igenom myterna om ljungen. Jag tänkte börja med myten om vattenhalt i ljung: All honung får hålla högst 20% vatten annars är risken stor för jäsning – det är välkänt och stämmer med erfarenheten med tillägget att även honung med lägre vattenhalt kan jäsa ifall den kristalliserat och skiktat sig. Det är bara glukosen som kristalliserar och kristallerna bär mindre vatten vilket hamnar i fruktosen som ligger mellan glukoskristallerna. Då blir fukthalten högre i fruktosen och fermentering kan ske eftersom vattenhalten i fruktosen då överstiger 20% (1). Ljung däremot påstås kunna ha 23% vattenhalt utan att jäsa – varför kan man fråga sig. Förklaringsmodellen när vi gick kursen var något otydlig, men någonting om att vattenmolekylerna bands av den sega ljungen och förhindrade fermentering. Skakig förklaring minst sagt.
Min hypotes är att refraktometern helt enkelt mäter fel på ljung därför att man infört ett tredje medium, luft, i sockerblandningen vilket gör att refraktometern får ett mätfel. En refraktometer är ett optiskt instrument som mäter hur en vätska bryter ljuset där olika sockerblandningar bryter ljuset olika, varför vi kan mäta sockerhalten eller vattenhalten. I ljung får vi in luft i honungen då vi dels använder perforator som rör om i cellerna, slungar honungen samt rör i kärlen för att den ska bli mer lättrunnen. Luften blir kvar i honungen pga ljungens seghet och kommer ge ett felaktigt resultat. Tänk när ni står i vatten till knäna då verkar benen inte sitta ihop vilket beror på att vatten och luft bryter ljuset olika, och min hypotes är således att detta ger ett mätfel i ljunghonung.

Låt oss testa hypotesen. Jag tog 12 slumpmässiga ramar (som inte skvätte) med olika täckningsgrad precis som vi brukar göra med annan honung, se bild nedan.

Vi tog 4 mätpunkter per ram: upptill i täckt cell och nertill på otäckt cell på varje ramsida vilket gav totalt 48 mätpunkter. Samtliga mätningar var 20% eller lägre vilket gav ett snitt på 18% vilket matchar vad annan honung brukar ha. Därefter mätte vi den slungade honungen och slutligen i en burk från den nyslungade satsen. Mätningarna visar att det skiljer 3% enheter mellan resultatet i ram mot resultatet i burken vilket stöder hypotesen. Ljunghonung håller samma vattenhalt som annan honung – resultatet i burken beror på ett mätfel pga honungens innehåll av luft som hamnat där under processen.

Kan man få “rätt” värde på vattenhalten i burken?
Vi testade samma metod som används på kristalliserad honung, dvs värm en stund i micron. Vi tog en tesked honung och körde i 10 s varvid honungen värmdes upp en aning så den blev lättflytande. Därefter rörde vi försiktigt med en sked och slutresultat blev honung utan luftbubblor. Vi väntade tills honungen svalnat och mätte och där honung i burk visade på 21% fick vi istället 19% vilket också stöder hypotesen att refraktometern visar fel på ljung med inneslutna luftbubblor. Annan honung som kördes i micron 10 s ändrade inte sin vattenhalt.

Referenser:
1. Horn, Boken “The honey

English summary: While waiting for the heather the bees is now going after the ripe raspberry.

Varje år är det samma fråga – blir det någon ljung i år. Frågan är befogad efterssom det krävs både regn och värme vid rätt tidpunkt och på våra breddgrader får vi ljung vart tredje år eller så även om den blommar snyggt varje år. Den har precis börjat blomma men dessvärre är det för torrt och just nu surrar alla insekter förutom bina på ljungen. Istället ger de sig på de övermogna hallonen och suger ut dess saft.

English summary: We are in July and there are some potential flow such as heather, honey dew and clover. Unfortunately its very dry so we don’t expect any further major flow and thus we start to prepare our colonies for the winter in. The nuc’s gets their honey combs and the production hives is reduced with one box where we place all honey in the top box. Later in August we will assess if we have to complement with sugar where we prefer the feed sugar to the big colonies only, since they are more able to process it properly due to the greater brood area and mass of bees.

Vi är fortfarande i Juli med några potentiella drag kvar: Ljung, lushonung mm. Dessvärre är det torrt i markerna vilket minskar chansen till ett bra ljungdrag och därför börjar vi redan nu så sakteliga att vintra in våra avläggare. Det låter mer dramatiskt än vad det är då det i praktiken innebär att dessa får sina sparade honungsramar redan nu. När vi sedan kommer in i slutet av augusti väger vi kuporna och kanske behöver vi då fylla på någon ram till alternativt ge lite extra socker vid behov. Att ge bina maten tidigt innebär att man inte behöver öppna dessa små samhällen något mer, vilket är bra biskötsel eftersom risken för röveri är stor nu när det knappt finns någon nektar. Scoutbina flyger runt och letar mat och öppnar man ett litet samhälle är risken stor att ett scoutbi slinker in och sedan skvallrar för sitt samhälle var det finns mat i ett svagt samhälle, varpå röveriet är ett faktum. Vi såg det tydligt när vi gav första avläggaren sina ramar då plastbacken blev överfallen direkt av hungriga bin. En avläggare med årets drottning som lägger ägg behöver man inte öppna mer om man säkert vet att de har mat. De större samhällena drar vi ner till tre lådor, sätter all honung i den översta lådan samt tar bort spärrgallret. De får fortsätta jobba några veckor till ifall något drag dyker upp – att öppna dessa är mindre riskabelt eftersom de kan försvara sig. Skulle det bli ett drag betyder det bara att småsamhällena drar in någon ram till sin vintermat. Bilden nedan från förra årets vägning.

English summary: Yet another internet hoax where it is claimed that if one swirl honey in water we see this cool pattern, that would indicate real honey, but unfortunately we see same pattern with syrup. There is no easy trick to determine whether honey is fake or real.

På nätet finns diverse bluffar som väntar på sina offer – om det verkar för bra för att vara sant så är det troligen inte sant. En biodlare påstår att han kan avslöja fake honey genom att snurra ett fat med vatten där en klick honung eller falsk honung ligger där den äkta varan ger ett mönster som liknar vaxkakor. Och mycket riktigt om man utför snurrtricket så får man ett coolt mönster – seeing is believeing. Men tyvärr, precis som med öronljusen är det bara en snygg bluff där man låter sig luras att se en effekt. Problemet är bara att sirap ger exakt samma mönster så det är bara vattnet som skär igenom sockret. Vi får tyvärr inse att det inte finns några trix för att avslöja falsk honung.

English summary: We were very hopeful that we would see a nice flow from Linden this year since we heard the mighty humming from thousands of pollinators. However, the result was quite meager with only a few combs of this delicious honey with the sharp taste of mint. On the bright side several of the nuc’s we have made got their queens mated and thus we had to white mark 4 new queens.

Varje år finns förhoppningen att Linden ska ge ett bra drag och varje år blir man lika besviken när det uteblir. I år var vi extra hoppfulla eftersom det kom rejält med vatten strax innan Linden blommade samt att det blev varmt lagom till blomningen. När vi kände den ljuvliga doften av Lind och vi hörde det mäktiga surret satte vi på extra skattlådor men icke – någon ram här och där med den tydliga smaken av mint eller citrus men inget jättedrag. Kanske blir det 20 burkar om vi har tur, suck. För övrigt var det glädjande att flera av avläggarna har fått sina drottningar parade med full fart på äggläggningen som följd. Så det blev till att märka 4 st fina drottningar med årets vita färg. Det är bra biskötsel att märka drottningen så att man kan hitta henne när det behövs men även för att säkert veta att ingen svärm gått – är det en märkt drottning är det originaldrottningen vilket innebär att de inte har svärmat. Dessutom är det svårt att komma ihåg hur gamla de är om man inte märker dem. För att undvika misstag använder vi fångstpenna och för över henne till en märkbur. Vi brukar gå iväg en bit för att få lugn och ro när vi gör själva märkningen.

English summary: DNA tests of cheap honey in the stores have revealed that most imported honey is fake honey. There are claims that an easy test exists that will tell whether the honey is real or fake by simply put a teaspoon of it in water. Syrup should dissolve directly whereras the honey would not. I dont understand how the physicalic properties of sugar solutions could support this so I made a very simple test and put syryp and honey in cold water, warm water and finally I stirred the samples in warm water. No change in the behaviour of any of the samples so this test does not support the claim.
Det är mycket prat om honungsfusk just nu där biodlarna har genomfört ett test där 90% av all testad honung (36/40) visade sig vara fusk på det ena eller andra sättet. Alla sorter som var fusk var också importerad vilket visar på problemet med billig importerad honung.
Hur ska man veta vad som är riktig honung och vad som är fuskhonung? Som vanligt är nog svaret att man får vad man betalar för och man kan utgå från att den billiga “houngen” förmodligen är falsk
Det är däremot svårt att säkert avgöra ifall en honung är äkta eller inte även om man troligen känner på smak och konsistens att det är något skumt. Givetvis florerar det tips hur man kan avgöra ifall honungen är äkta och ett enkelt sådant test sägs vara att hälla en tesked i vatten och då ska honung inte lösa upp sig utan falla till botten som en klump. Sirap, däremot, sägs lösas upp direkt. Som vanligt finns inga studier eller andra referenser utan det är någon som säger att det är på det viset. För egen del har jag svårt att förstå fysiken bakom det sk testet då både honung och sirap består av sockerarter. Honungens sockerarter är uppdelad i huvudsak fruktos och glukos medan sirap kan vara både sackaros eller fruktos/glukos och därför borde det inte spela någon roll för lösligheten i vatten.
Därför beslöt jag mig för ett litet test.
Test 1: Sirap och honung i kallt vatten, jag använde mig av Dan sukkers ljusa sirap, 78% socker samt fast och flytande honung. Där hände absolut ingenting med någon av glasen.

Test 2: Sirap och honung i varmt vatten från kranen (ca 40-45 grader C): Nu la jag till flytande honung också för att se om det gjorde någon skillnad. Efter 1 m hade ingenting hänt utan alla prover såg likadana ut.

Test 3: Jag rörde alla tre proverna 5 ggr med tesked. Alla tre prover löstes upp så det här testet stöder inte myten/påståendet. Nu behöver man förstås upprepa testet med många fler prover i varje testgrupp men det indikerar klart att det inte ligger något alls i påståendet.

English summary: We collect quite many swarms each year as part as our strategy to grow based on swarms and our own nuc’s. This year we have collected several 2nd swarms since they were quite small and had a non mated queen. But one swarm was very special – it was of normal size (about 7 combs with bees) and started like any swarm to collect huge amount of nectar. Usually that nectar is used up coming weeks for the brood but, this swarm just continued to produce honey and grow at a remarkable speed. After two week we had to add one brood box, two weeks later they needed a super and yesterday we had to add a third brood box. We have collected six combs of honey and yet they have a full super with honey. In addition, we have taken three combs of brood to strengthen other small nuc’s. And some old beek’s claim you shouldnt keep swarm queens – humbug I say! Now we just hope this colony also show resistance to mites and we have our breeding colony for next year!

Vi är med i svärmfångarna och har tagit in ett antal svärmar i år, där en svärm sticker ut på ett positivt sätt. I år har vi fått in ett antal andrasvärmar, vilket man ser på storleken och att drottningen är oparad. En svärm var dock av normal storlek, dvs fyllde 7-8 ramar med bin, samt hade en märkt drottning av förra årets modell. Det är för övrigt första gången vi ser en märkt drottning, vilket tyder på att de flesta struntar i att märka sina drottningar och har således troligen ingen aning om att en svärm gått. I alla fall, svärmen började bygga ut ramarna samt hämta in nektar i stora mängder precis som de brukar göra. Det är normalt att de drar in 3-4 ramar med honung första veckan vilket sedan går åt till yngelsättningen kommande vecka. Den här svärmen fortsatte emellertid att dra in nektar och fylla på med yngel, så redan efter två veckor fick de sin andra låda. Efter ytterligare två veckor behövde de en skattlåda eftersom de hade mängder av halvfulla ramar med honung, där vi också kunde skatta två ramar. Igår hade de fyllt en låda med honung, varför vi skattade ytterligare fyra ramar samt blev tvungna att sätta på ytterligare en yngellåda, då de inte hade någon plats överhuvudtaget för ägglägning. Dessutom har vi tagit tre ramar med yngel som vi stärkt upp några avläggare med. På fyra-fem veckor har de således gått från en låda till fyra lådor, fyllt en skattlåda trots att vi redan skattat totalt 6 ramar honung samt bidragit med tre yngelramar – helt otroligt. Nu hoppas vi att samhället även har resistens mot kvalster och då har vi nästa års avelssamhälle klart. Så finns det de som säger att man inte ska behålla svärmdrottnigar, hmmmm.

Englis summary: It’s now time to focus on the bees need for winterfood. Our method is to collect frames each week as they are produced and save the ones we are sure contain proper honey (I.E not fast chrystallizating honey such as Canola). We aim for about 5 frames per colony, stored in our plastic boxes, and the same amount in the hive itself, which gives 10 combs equalizing about 15 kg as winter food. In addition, it saves us from cracking our backs since we don’t have to lift a full super up and down.

Vår metod att garantera binas vintermat går ut på att vi spar ramar i plastbackar. Vi har ingen lust att lyfta 10 ramars lådor upp och ner, utan istället tar vi in dem och förvarar dem i rumstemperatur vilket undviker kristallisation. Målet är 5 ramar per samhälle och så finns ytterligare 5 ramar i samhället och då blir det totalt 10 ramar vid invintringen. Fördelarna med detta sättet är dels den uppenbara att vi inte behöver lyfta svintunga lådor upp och ner, dels att vi vet vilken typ av honung vi har till bina samt hur mycket vi har. Kommer det exempelvis ett drag på cementhonung plockar vi bort den och ersätter med våra “certifierade” vinterramar. Skulle någon avläggare behöva stödmatas tar man bara en ram från sitt förråd. Dessutom “skattar” vi även överflödigt pollen som vi sen ger tillbaks där det behövs, typiskt avläggare som inte har klarat av att dra in mer än de gör av med. Säsongen har hittills varit lite försenat, fördelen är att dragstoppet som brukar bli sista veckan i juni har ännu inte inträffat. Blir det et Linddrag kanske vi slipper det helt i år.

English summary: We inspected 20 colonies during one of the hottest days this year. We found egg laying queens in two of our big colonies that wanted to swarm (we stopped it) and in one case supersedure of the queen. In both cases we suspected failed mating since the bees were a bit irritated but apparently that is normal. We checked all nucs and most have now egg laying queens but 2 of them failed and started to produce drones instead. Since we have enough colonies, we just combined them with a big strong hive and let them sort out the drone layers. One swarm that we found a couple of weeks ago also failed to get their queen mated. Since it was pretty big colony we combined it with another colony by using the paper method, to avoid war. So, 5 hours in the suit and 20 colonies inspected – a good days work.

När man har lite fler samhällen är det alltid något som händer vid varje genomgång – det blir alltid lite drama. Vi har haft ett samhälle som ville svärma (där gjorde vi drottningavläggare) och ett samhälle som signalerade stilla byte. Efter att visecellerna öppnats lyckades vi aldrig lokalisera ungdrottningarna och inga ägg såg vi heller, dessutom var de lite griniga som viselösa bin tenderar att vara. Därför befarade vi att de gått förlorade med risk att vi skulle bli med puckelsamhälle, vilket hade varit katastrof eftersom det här är våra största och bästa samhällen. Vi tillsatte raskt varsin äggram, dels för att förhindra att drönarmammor uppstår och dels för att fråga bina ifall de var viselösa. Glädjen blev därför stor när vi vid genomgången kunde konstatera att inga viseceller byggts och dessutom såg vi nylagda ägg. Minsann såg vi dessutom välmatade parade drottningar så allt frid och fröjd. Lessons learned här blir att bina nog är irriterade under parningen eftersom det är en känslig del, vilket bina säkert är medvetna om. Därefter blev det skattning av våra starkaste samhällen och vidare till alla våra avläggare. Där kunde vi konstatera att alla var äggläggande men två enbart puckelyngel så där har parningen misslyckats och ett antal drönarmammor intagit scenen. Eftersom vi inte behöver fler avläggare bestämde vi oss för att slå ihop dessa med större viseriktiga samhällen. När det gäller små avläggare på 2-3 ramar brukar vi bara sätta in dem i ett stort samhälle så ser de till att avlägsna alla drönarmammor eftersom de luktar fel. Sen hade vi en andrasvärm som även den tyvärr misslyckakts med sin parning eftersom vi enbart såg puckelyngel och ingen drottning verkade finnas. Eftersom det var ett relativt stort samhälle slog vi ihop det med ett av våra större samhällen med hjälp av pappersmetoden för att undvika slagsmål. Vid det här laget hade det börjat bolma av bin runt flustret på en annan mindre svärm, varför vi misstänkte röveri. Där satte vi snabbt igen flustret för att ge samhället en chans att försvara sig. Efter en stund lugnade det ner sig och vi kunde konstatera att det bara var ett antal bin som dels ville orientera sig, dels ville komma in med nektar och pollen. Därefter avslutade vi genomgången med att göra ett par avläggare redo för leverans genom att märka drottningen, kontrollera ynglen och matförrådet samt stänga flustret (vilket vi gjorde vid 10 tiden på kvällen). Det blev totalt 5 timmar i bidräkten där termometern stod på 30 grader – tur vi har en sjö i närheten och det blev många pauser för ett svalkande dopp.

När man ska få ut det sista ur hinken behöver man en tredje hand för att säkert luta hinken medan man slevar ur det sista. Vi använder denna superenkla konstruktion bestående av två plattor med gångjärn samt en stopp så inte hinken ramlar ur. Tar 1 timma att bygga och förenklar hanteringen avsevärt.

English summary: When we marked one of the new queens she got too much paint on her and when we returned her she seemed very unsteady, and could barely stand up. After a few mnutes she was fine again and a week later we saw no issues with her. Most likely she got a dose of alcohole (since the paint uses alcohole as solvent) and got a miniblast which lasted some minutes.

Nu börjar våra avläggare få sina drottningar märkta, vilket är en operation som alltid känns lite otryggt. Vi har lyckats döda ett par drottningar tillbaks i tiden, men numera har vi ett tillvägagångssätt som är stabilt. Vi använder en fångstpenna och låter drottningen vandra upp i märkburen innan vi sätter dit färgklicken.

Allting gick bra även denna gången tills vi skulle sätta dit pricken (årets färg är vit), då ville inte pennan samarbeta. Den har ju inte använts på några år och färgen hade torkat. Efter att ha skakat penna ordentligt kom färgen farande och den stackars drottningen fick en rejäl kludd färg på sig, men eftersom all färg hamnade på skölden så var det inge fara skedd. Trodde vi, alltså. När vi släppt ut drottningen var hon ostadig på benen och kunde knappt hålla sig kvar på ramen. Hon raglade och såg riktigt illa däran ut och vi befarade det värsta. När vi kollade till henne efter 10 minuter såg det bättre ut och dagen efter så vandrade hon runt som vanligt. Även vid kollen denna vecka såg allt normalt ut så vad hände? Färgen innehåller lösningsmedel och när det kom ut så här mycket färg kom det troligen lite för mycket med så drottningen fick helt enkelt en minifylla.

English summary: I just recieved my bee book from the printing press.

Idag var en stor dag för mig då jag kunde hämta hem boken från tryckeriet. Givetvis är jag jävig men jag tycker resultatet blev riktigt bra med lättläst text samt bra kvalitee på bilder, grafer och diagram. För den som är intresserad finns några kapitel att läsa: https://dodsbisyssla.com/bibok/

Om någon är intresserad att köpa den så skicka meddelande. Pris 250 kr (upphämtning), frakt med postnord 88 kr (333 kr totalt).

English summary: We usually get Canola honey every year since we have huge fields nearby one of our apiary. Despite bright yellow fields and decent wheather we didnt get one drop of rape seed honey this year nor did we see any insects in the rape seed fields. The bees apparently found better sources elsewhere and we ended up with a mustard colored honey which was very good. But its a mystery.

Vi har stora rapsfält nära våra bikupor och brukar alltid få ett bra rapsdrag vilket vi förväntade oss även i år, men icke. Rapsfälten har nu blommat över och vi har inte fått en droppe raps utan bina drog uppenbarligen på annat. Skattlådorna är fulla så det är inte brist på dragvilliga bin men bina tyckte av okänd anledning att rapsen inte var värd att gå på i år. Vi har besökt rapsfälten flera gånger under blomningstiden men har bara sett någon enstaka insekt. Vi frågade för övrigt bonden om de bytt rapsfrön men det hade de inte gjort. Istället fick vi den här honungen som vi inte riktigt vet vad det är – vi ska göra pollenanalys får vi se om vi kan bestämma vilken sort det är.
Ett mysterium är det under alla omständigheter.

English summary: In the previous part I challenged the claim that a brood less period would enable larger honey yield and in this part I go through the development of the bee colony from early spring to late autumn. It’s a fairly long article which can’t be summarized. So, one must use a translater for this article, sorry.

I del 1 gick jag igenom varför yngelfritt som strategi mot kvalster är en dålig ide, eftersom metoden har begränsad effektivitet samtidigt som det minskar chansen till riktigt stora skördar. I den här delen går jag igenom hur binas styrka och antal yngel varierar över säsongen och varför en diet på binas egen mat ger 15-20 kg större skörd, vilket mer än väl kompenserar för den honung bina får behålla över vintern. I figur 1 nedan ser vi hur bistyrkan och antal yngel varierar över året.

Utvecklingen av ett bisamhälle beror på flera faktorer – vi förutsätter att samhället är friskt med låg kvalstermängd:
1. Tillräcklig tillgång på mat (honung och pollen).
2. Hur många bin som finns tillgängligt för att ta hand om yngel (bina kan bara föda upp och hålla värmen på ett begränsat antal yngel).
3. Livslängden på ett bi (någonstans mellan 25-35 dagar).
4. Hur många ägg drottningen kan lägga per dag (någonstans mellan 1000 och 2000 ägg).
5. Hur lång tid det tar från ägg till vuxet bi (9 dagar som öppet yngel och 12 dagar som täckt yngel).

De svarta och gröna linjerna i grafen (figur 1) visar hur bistyrkan förändras över en 12 dagars period (den tid det tar från täckt yngel till att biet kryper ut). Den 22 april har vi ca 12000 bin och ungefär 7000 täckt yngel (svarta linjer). Om vi antar att livslängden är ungefär 30 dagar för ett bi kommer cirka 40% av bina dö under den kommande 12 dagars perioden då de 7000 ynglen krupit ut (de kryper givetvis ut kontinuerligt men alla har krupit ut efter 12 dagar). Då har vi ungefär 12000 -4800+7000 bin=14000 bin (grön linje). Fram till början av juni finns det nästan lika mycket yngel som bin vilket kräver mängder av ambin varvid antalet dragbin begränsas vilket i sin tur påverkar hur mycket nektar de kan hämta (under uppbyggnadsperioden blir det minimalt med överskott). I grafen kan vi se att bistyrkan fördubblas på ungefär 5-6 veckor vilket gör att har man 7-8000 bin i mitten av mars, når bina full styrka först i början av juni och först då kan man förvänta sig ett överskott på honung, eftersom det då finns överskott på dragbin.

I traditionell biodling använder man socker som vintermat, samtidigt som man förväntar sig att en stor del av bina som finns på hösten ska dö ut och endast de s k “vinterbina” överlever till våren. Det är dock en myt och det är tvärtemot så att dragbin mycket väl kan överleva vintern under förutsättning att de har tillgång till pollen i små mängder motsvarande det som finns i honung (får bina bara socker stämmer givetvis myten). När allt drag är över kan de äldre bin som finns kvar bygga upp sin fetkropp igen och de får tillbaks hårbeklädnad och andra ungdomliga attribut (2). Låter man bina i huvudsak äta honung och pollen dör väldigt få bin över vintern och man kan mycket väl behålla merparten av de 15000 bin som fanns i oktober. Det kommer fortfarande ta 5-6 veckor att dubbla bimängden, men eftersom man börjar med fler bin kommer samhället att nå sin fulla bistyrka betydligt tidigare, vilket innebär överskott redan i maj, se figur 2.

Fältstudier som visar skillnad mellan sockerdiet och naturlig mat är få men Randy Oliver genomförde en vinterstudie (3) där sockerdiet användes som negativ kontrollgrupp och naturlig mat som positiv kontrollgrupp. Om man jämför dessa två grupper visar det klart och tydligt att med socker som vintermat dog ungefär hälften av bina över vintern medan få bin dog om de fick sin naturliga mat, se figur 3.

Någon kanske undrar om en yngelfri månad inte ger ännu större fördel, eftersom bina då helt slipper ansträngningen med yngel, vilket borde frigöra fler bin för dragtjänst. I figur 4 ser vi hur ett sådant samhälle skulle utvecklas, i det här fallet är det enbart min estimering, baserat på svärmar vi tagit in med liknande utveckling eftersom de startar upp med noll yngel. Den streckade delen representerar den del av säsongen där man kan förvänta sig ökad skörd.

Ett sådant förfarande innebär stora risker eftersom man sätter sin tillit till ett eller möjligen två huvuddrag, exempelvis raps och hallon, vilka brukar infalla under perioden maj-juni. Men alla vet hur nyckfullt vädret kan vara vilket med lätthet kan flytta ett drag 2 veckor fram eller tillbaka. I fjol startade rapsen första veckan i maj och hade blommat färdigt sista veckan i maj. Hallondraget uteblev helt eftersom det var kallt och torrt och risken är att honungsåret slutar med ett fiasko. Kommer det ett ljungdrag är samhället allt för svagt för att kunna generera ett överskott utan allt går till att sätta yngel för kommande vinter. Även om man får en träff på dragen kommer den påföljande yngelsättningen att “kosta” mycket honung (en yngelram kräver ungefär 2 ramar honung (4) och med liten bistyrka behöver bina ta av sina förråd). Har då biodlaren skattat för hårt, och måste drivfodra med socker, blir följden svaga undernärda vinterbin. Vi ser det här på våra svärmar vilka vanligtvis drar in kopiösa mängder honung på nolltid, men den försvinner lika snabbt när de börjar producera yngel. Vi skattar som regel aldrig en svärm utan de får behålla vad de drar in.

Hur kan biskötaren dra nytta av ovanstående i sin dagliga skötsel för att hålla bina starka, friska och produktiva samt undvika trängsel (vilket triggar svärmning)? Följande sammanfattning kan vara värd att beakta:

1. Invintra på honung och pollen så bina får en bra start på våren. Man måste lämna mer mat över vintern eftersom det kostar mycket honung att sätta de första vårbina. Minst 15 kg honung, gärna 20 kg. Detta får man tillbaks under det första vårdraget i maj.
2. Ett starkt samhälle får en explosiv utveckling så det gäller att utöka med nya lådor i tid. För att undvika trängsel i april övervintrar vi på två lådor.
3. När bina fyller två lådor med bin tar det bara 2 veckor innan tredje lådan är full och ytterligare två veckor senare fyller de även den fjärde.
4. På riktigt starka samhällen använder vi gärna 3 yngellådor (LN) och vid kraftigt drag 5 lådor totalt.
Figur 5 visar när man bör utöka med nästa låda.

Avslutningsvis visar resultat från (5) att ett starkt samhälle kan dra in mer än 15 kg på ett bra drag och under sensommaren finns flera potentiella drag: Lind, klöver, lusdrag, åkerböna, rallarros, ljung, jättebalsamin, honungsört mm. Alla drag kommer givetvis inte varje år men något av ovanstående brukar dyka upp varje år. Ska man kunna dra nytta av ett sådant sent drag gäller det att hålla igång yngelsättningen (bina får inte ha matbrist under ett dragstopp) så att bina behåller sin styrka så länge det går.

Referenser:
1. Schmickl and Crailshem, 2026. HoPoMo: A model of honeybee intracolonial population dynamics and resource management
2. De Groot, 1953. PROTEIN AND AMINO ACID
REQUIREMENTS OF THE HONEYBEE
3. Randy Olivers vintertest: scientificbeekeeping.com/an-experiment-to-improve-pollen-sub-1/
4. Gabka, 2014. Correlations between the strength, amount of brood,
and honey production of the honey bee colony
5. Bhusal, S & Thapa, R. (2006). Response of Colony Strength to Honey Production: Regression and Correlation Analysis. Journal of the Institute of Agriculture and Animal Science, 27:133–137. https://doi.org/10.3126/jiaas.v27i0.706

English summary: This article cover the myth that a broodless period would a) be beneficial to the mite issue and b) give a higher crop. Its a long article and I cant summarize it without too much of the content being lost. So, unfortunately you will have to use a translater. Sorry.

I den här delen går jag igenom artiklarna i bitidningen och i nästa del visar jag varför ett stort samhälle är ett måste för att få bra skördar.

Del 1. Myten om fördelarna med en yngelfri period.
Det finns en mängd myter inom biodlingen, som ofta bygger på anekdotiska berättelser och påståenden utan stöd i form av studier eller andra bevis förutom den egna starka tron på att man har rätt.
I senaste numret av bitidningen fanns en artikel med tips hur man skulle hantera kvalsterproblemet med “strategin” att sätta bina yngelfritt under en längre period. Artikelförfattarna hävdade att om man sätter bina yngelfritt får man en sänkning av kvalsternivåerna med uppemot 98%. Dessutom skulle metoderna aven ge större skördar och starkare bin efterkommande år. Det här låter ju för bra för att vara sant och, som vanligt när något låter för bra är det inte heller sant. När det gäller påståendena om de goda effekterna skrev jag till artikelförfattarna och bad om referenserna som stödde påståendena, men jag fick inga referenser utan jag skulle köpa boken tyckte de. Det säger mig att de själva troligen inte har läst någon referens, och då kan de således inte heller uttala sig vad siffrorna egentligen betyder eller hur sanna de faktiskt är. Därför kommer inget av det jag hädanefter skriver baseras på den tyska boken utan från de referenser jag själv har i ämnet.
I artikeln gjordes en liknelse med en naturlig svärm där det hävdas att vid naturlig svärmning minskas kvalstertrycket med 40-50%. Det är ju självklart att om man delar ett samhälle i två kommer varje del ha mindre antal kvalster eftersom kvalstren delar upp sig. Angreppsgraden är däremot relativt oförändrad när man gör en konstsvärm eftersom man då slumpmässigt delar samhället. Våra egna erfarenheter av naturliga svärmar är att relativt lite kvalster följer med svärmen vilket är rimligt eftersom bara friska bin orkar följa med. Det bygger på egen erfarenhet eftersom vi alltid behandlar en svärm med mjölksyra, och vi ser vanligtvis relativt lite nedfall efter behandling. Påståendet att antalet kvalster minskar med 1-2% per dygn bygger troligen på att livslängden för kvalster är ungefär 60-70 dagar under säsong. Men det gäller bara när kvalstren genomför parningscykler! När bina inte har yngel, och kvalstren inte kan para sig, får även kvalstren förlängd livslängd, där Martin (1) visade att kvalstren under vintern fick en livslängd som var mångdubbelt längre, varför nedfallet minskar betydligt under en yngelfri period (vilket bekrätas av vår egen erfarenhet av konstsvärmar, avläggare samt insamlade svärmar). För övrigt är en förlängd livslängd nödvändig för att kvalstren ska överleva en lång vinter där inget eller väldigt lite yngel sätts.
Ett samhälle som sätts yngelfritt kommer att få en liten topp när allt yngel har krupit ut, eftersom de flesta bin snabbt blir dragbin då det inte finns behov av ambin. Men bina dör efter ett par veckor i fält och då kommer bistyrkan att dyka varvid resten av säsongen går åt till att bygga upp samhället på nytt. I ett idealfall där man har ett stort drag och man lyckas pricka in bistyrkan precis rätt kan man få ett bra drag men i vårt avlånga land har vi många olika drag som kommer vid olika tidpunkt vilket gör att vill man få en stor skörd på nedanstående potentiella drag måste samhället således vare redo när draget väl dyker upp. Så här ser det exempelvis ut i vårt område, April: Sälg, lönn, skuggmorell. Maj: Lönn, raps, körsbär, plommon, äpplen, päron, rönn, oxel, lingon, blåbär, maskros. Juni: Raps, rönn, oxel, hallon, brakved, lingon, vitklöver. Juli: Lind, lushonung, åkerböna, ljung, trädgårdsväxter. Aug: Ljung, jättebalsamin, lushonung, honungsört, rödklöver. September: Ljung, Murgröna. Oktober: Murgröna
Som ni ser kan vissa blommor variera sin blomning över åtminstone två månader vilket gör det oerhört svårt att pricka in ett specifikt drag och dessutom missar man mängder av potentiella drag när bistyrkan gått ner. Enligt Farrar (2) ger ett starkt samhälle på 60000 bin 1,5X mer skörd än fyra små på 15000 bin vardera.
Slutligen jämförde man bistyrka efterkommande år och hävdade att man fick 60% bistyrka året efter behandlingen vilket då jämfördes med myrsyra vilket bara gav 40% bistyrka året efter. Det här understryker endast hur dålig strategi det är att generellt använda myrsyra eftersom det dödar stora mängder bin. För egen del nöjer jag mig bara med 100% bistyrka året efter (i mars) , eller 150% (i slutet av april) beroende på hur man mäter. Ett sista fel i antaganden är att gamla bin är dåligt och ska tas bort inför vintern. Då har uppenbarligen inte kunskapen att gamla bin kan regenerera sina kroppar under förutsättning att det finns honung och pollen under vintern. Redan på 1950 talet visade De groth (3) att dragbin får lika lång livslängd som vinterbin genom att återuppbygga sin fetkropp, under förutsättning att det finns fullgod mat under vintern (givetvis inte socker). Det här är en stor fördel eftersom det då finns färdiga dragbin på våren redo att dra in nektar, och vinterbina kan ägna sig åt att ta hand om yngel vilket ger en mycket snabbare våruppbyggnad.

Nåväl, låt oss specifikt titta på metoderna som beskrevs:

1. Total borttagning av ynglen. Som biälskare finner jag den här metoden barbarisk och totalt respektlös mot våra bin. Att ta bort yngel som är friskt är enligt mig helt förkastligt och egentligen borde det räcka som motargument, men jag ska ändå ta mig tiden att vederlägga påståendena.
   Först som sist – vi själva skär ut drönarelarver som vi kasserar. Då kan säkert någon undra vad skillnaden är mot metoderna nedan.
   För det första skär vi ut en begränsad mängd drönare, ca 700 i veckan, vilket är ungefär hälften av alla drönare (4). För det andra så är det uppåt 10 gånger så stor sannolikhet (5) att en drönarlarv är angripen och vid våra mätningar så brukar 20-70% av larverna ha ett eller flera kvalster. Det ska jämföras med att ett stort samhälle kan ha bortåt 20000 yngel där endast 2-7% är angripna – att kassera dessa är ineffektivt och i mina ögon oerhört oetiskt. För det tredje har rätt utförd drönarutskärning en effekt på ungefär 80% (6) utan att man förstör samhället genom att minimera dess förmåga att fungera optimalt. För samhällets funktion innebär utskärning av hälften av drönarna en “låg kostnad” och därmed relativt liten negativ påverkan, då det finns tillräckligt med drönare för att uppfylla behovet av parning.
2. Spärrboxmetoden. Det här en variant av drönarutskärning, där man istället för drönare använder en ram med arbetaryngel för att fånga kvalster. “Hög kostnad” för samhället jämfört med drönarutskärning, samt stor arbetsinsats gör metoden ineffektiv.
3. Burad drottning. Minst arbetskrävande men med samma negativa kosekvenser som övriga metoder. Enligt (7) har enbart yngelfritt liten påverkan på kvalstermängden, vilket förklaras av Martin (1), om den inte samtidigt kombineras med en kemisk behandling, vilket innebär att den inte minskar kemikalieanvändandet, utan tvärtom adderar en svår behandling eftersom de flesta använder oxalsyra. Använder man istället mjölksyra blir metoden något bättre, men man har fortfarande minskat möjligheten till bra skördar och bra pollinering. De gånger vi själva testat att bura drottningar (inför drottningbyte) har det dessutom ofta lett till att bina bygger viseceller, vilket leder till extra arbete.
   
   
   Referenser:
   1. Martin, 1998. A population model for the ectoparasitic mite Varroa jacobsoni in honey bee (Apis mellifera) colonies
   2. Farrar 1937. THE INFLUENCE OF COLONY POPULATIONS ON HONEY PRODUCTION
   3. De groot, 1953. PROTEIN AND AMINO ACID REQUIREMENTS OF THE HONEYBEE
   4. Seeley, 1976. THE NEST OF THE HONEY BEE (APIS MELLIFERA L.)
   5. Boot et al, 1995. Invasion of Varroa jacobsoni into drone brood cellsof the honey bee, Apis mellifera
   6. Bjusen et al, 2024. The efficiency of Drone Brood Removal (DBR) in combination with Lactic Acid Treatment(LAT) to control the Varroa destructor infestation.
   7. Gregorc et al, 2017. Brood removal or queen caging combined with oxalic acid treatment to control varroa mites (Varroa destructor)in honey bee colonies (Apis mellifera)
   
   
   

English summary: The rape seed is now in full bloom and the bees have found it which usually generates a good crop. When the bees have find a nice source of nectar they perform a dance to inform the other bees.

Nu har bina hittat rapsen och de första ramarna skördades -med lite bra väder kan det bli en bra skörd kommande veckor. När bina har hittat något de gillar utför de en dans för att berätta för sina systrar var nektarn finns.

English summary: A new method to add queen cell were successfully tested.

Vi testade för första gången att hänga in en visecell med hjälp av aluminiumfolie och det fungerade alldeles utmärkt, en liten oparad drottning sprang på ramen. Inget mer komplicerat arbete med att skära ut kakbitar och nåla fast utan bara en bit folie som lindas runt visecellen och häng in. Gött när teori och praktik synkar.

English summary: We are now in the hectic period where we collect swarms and it’s pretty cool to watch the bees walk into the new hive, see movie.
We thought our biggest colony were planning a silent change of the queen but noticed in last inspection that she no longer produced eggs and consequenty was about to swarm. We quickly did a queen split and left one nice queen cell to make a new queen.
We also noted that the last mite count gave a cleaning rate of 78% mites in the drone comb, which is the best number we ever seen. We can only hope that her daughters will be as good.
Vi har nu kommit in i den perioden då svärmtelefonen ringer konstant och vi har redan hämtat tre svärmar som nu fått nytt hem. Vi har testat lite olika metoder att få ner dem i den nya kupan och det som fungerar bäst och blir minst stökigt är att låta bina vandra upp i lådan via en svärmbräda, se filmen.

Vid kontroll av vårt stora samhälle såg vi att de slutat bygga ut drönarramen och vid kontroll hittade vi inga nylagda ägg alls. Bina har uppenbarligen bantat ner henne sedan förra veckan och det var med andra ord svärmning på gång! Vi fick således raskt lägga om planerna genom att skära bort alla viseceller utom en fin som de får behålla. Har de fler viseceller kan den först födda drottningen mycket väl ge sig av i en svärm, men finns det bara en har bina inget val än att hon stannar. Det finns förstås en risk att det inte blir något av henne men då har vi ju dels gammeldrottningen (plan B) samt ett par avläggare vi gjorde av de övriga cellerna (plan C).
Nu börjar det för övrigt bli trångt i bigårdarna med drygt 10 avläggare och 3 svärmar (vi har totalt 15 samhällen på tomten) så imorgon blir det flytt för 4-5 samhällen till Öxabäck.
Vid sista kvalsterräkningen av drönarna från svärmsamhället konstaterade vi 78% utrensning, vilket är fullständigt enastående – bara att hoppas att egenskapen finns kvar hos döttrarna.

English summary: We found queen cells in two colonies which could indicate swarming. However, after checking all brood combs we saw plenty of newly laid eggs thus confirming that the bees have not starved her, and hence it’s a queen replacement. We let them do that as they please but we take the opportunity to create nuc’s. In the image below one can see how we have cut out one queen cell which we wrap in aluminium foil and place it between two combs. This is an efficient way to create nuc’s saving time and energy for the new colony.
We also saw that the bees have opened some drone cells and once we pulled the brood (about 15 days old based on the purple eyes) we could see that they all had one or several mites confirming our hypothesy that our resistent bees carry out DBVSH (Drone Brood Varroa Sensitive Hygiene). We also noticed that there were several mites crawling on the drone comb, unclear if they moved there by themselves or fell off when the bees removed the drones.

Vi har nu hittat viseceller i våra två starkaste samhällen, vilket lätt triggar svärmpaniken. Det viktigaste i ett sådant läge är att ta några djupa andetag och undertrycka den första tanken, vilken ofta är att börja riva cellerna. Är det svärm på gång har de isf börjat banta ner drottningen som därför slutar lägga ägg. I bägge fallen var äggläggningen i full gång och således tänker våra två starkaste samhällen byta ut sina respektive drottningar. De här drottningaran är på tredje sommaren, och eftersom de båda formligen sprutar ur sig ägg är det rimligt att de börjar närma sig slutdatum. När vi nu övertygat oss om att det är stilla byten på gång låter vi bina sköta det hela som de vill, men eftersom båda är resistena samhällen och har gjort ungefär 10 viseceller vardera passar vi på att skörda ett antal viseceller för avläggare. Ibland tar vi en hel ram med yngel, bin och viseceller, men för att inte decimera samhällena för mycket har vi också skurit ur några viseceller som vi sätter fast med lite aluminiumfolie och hänger in mellan två ramar, se bild nedan. Bina tar vi från annat samhälle. Att utnyttja täckta viseceller spar tid och energi för avläggaren eftersom drottningarna kläcks efter ungefär en vecka, samtidigt som de inte behöver ägna omsorg åt att bygga upp visecellerna.

Vi har under de senaste två åren dokumenterat DBVSH (Drone Brood Varroa Sensitive Hygiene), dvs att våra resistenta bin verkar rensa ur drönaryngel som invaderats av kvalster på samma sätt som de asiatiska bina rensar ut arbetarceller. Vi kan se att drönarkakor som är 15-16 dagar gamla har betydligt mindre kvalster (och fler tomma celler) än kakor som är nytäckta. Idag såg vi ett flertal celler som verkade öppnade och när vi drog ut ynglen satt det mycket riktigt ett eller flera kvalster på dem vilket understryker att det är en försvarmekanism som vissa Mellifera bin har utvecklat. Vi såg också ett antal kvalster som sprang på drönarkakan vilket visar att kvalstren är relativt rörliga och kan obehindrat kravla runt på yngelkakorna. Om de hamnat där när bina dragit ut yngel eller om kvalstren tagit sig dit för egen maskin är oklart.

English summary: In below table we show the bee strength and mite fall in late april where we have a good controlled situation with mites but a very varied strength of the different colonies. The ones with more than 10 frames of bees can be expected to give a good crop, whereas the ones with small bee population can only be expected to feed themselves. The reason for the weak colonies were too much moisture during the winter due to unprocessed sugar. The lessons learned is that if sugar must be used then it is important to do the feeding quite early to give the bees time to process the sugar properly.

I vår strategi vill vi vi ha lågt nedfall av kvalster hela året, eftersom det indikerar en rimlig kvalsterpopulation, samt samhällen med stor bistyrka eftersom starka bin drar in stor honungskörd. Man kan göra en grov bedömning hur ett enskilt samhälle kommer levererar genom att titta på bistyrkan i slutet av april – ett samhälle som då sitter på två fulla lådor LN (15-20 ramar bin) har goda möjligheter att leverera över 50 kg honung. Omvänt så kommer ett samhälle som sitter på mindre än en låda LN (mindre än 10 ramar med bin) generera minimalt med överskott utan kommer nätt och jämnt att producera sin egen vintermat. Nedan ser vi situationen på våra samhällen vilket visar att samtliga har bra kvalster läge samt att vi har 6 samhällen som kommer generera bra överskott. Man kan också konstatera, att även om 17 av 18 samhällen (2 samhällen sitter på bara en ram med bin och är inte med i sammanställningen) överlevde, var det rätt många som drabbades av fuktproblem pga oprocessat socker. En dålig honungssommar gjorde att vi blev tvungna att ge relativt mycket socker, eftersom vi hoppades på ett ljungdrag som aldrig kom igång på riktigt, varför invintringen gjordes för sent med fuktproblem som resultat. En lärdom blir att om man måste använda socker ska man ge det relativt tidigt så bina hinner processa den ordentligt.

English summary: The inspection this week gave us a full super with honey, regardless of the foul wheather, first new queen of the year and first queen cells, which probably is a silent change since there were only 4 of them, and plenty of new eggs. We used the queen cells for a nuc, since the bees can make new queen cells from the eggs they have.

Vid dagens genomgång hade vi hela spektrat av vad som kan hända i en bigård. Först skar vi ut årets första drönarkakor och därefter hittade vi årets första nykläckta ungdrottning, vilket alltid är lika glädjande. Eftersom det ska bli sol nästa vecka bör det bli bra parningsväder.

Därefter kom vi till vårt raketsamhälle, vilket lyckats fylla en skattlåda med honung även fast vädret varit uselt. Eftersom vi inte hade tagit med oss någon plastback fick vi flytta över några honungsramar till ett annat samhälle, då raketsamhället hade platsbrist. Därefter kom turen till Öxabäck och där hittade vi dessvärre viseceller i det starkaste samhället vilket gör att man förleds att tro att det är svärm på gång. Men, eftersom vi hittade nylagda ägg har de inte bantat ner drottningen och då kan hon inte flyga, och dessutom var det bara 4 viseceller totalt vilket gör det osannolikt att det är svärm på gång. Summa sumarum pekar allt istället på ett stilla byte, men eftersom det fanns nylagda ägg ställde vi frågan om de verkligen vill byta drottning genom att vi gjorde en avläggare av visecellerna. När vi gjort så tidigare har det hänt att bina ångrat sig, men om de verkligen tycker det är dags så gör de nya viseceller till nästa vecka, och då får de genomföra sitt byte utan att vi lägger oss i. Har vi turen kanske vi får se två drottningar gå bredvid varandra.
Så, nu har ytterligare ett kuvössamhälle vilket ger totalt 5 samhällen som vi bär in i värmen varje kväll. På onsdag ska det äntligen bli lite mildare nätter och då kan vi låta dem stanna ute om nätterna.

English summary: We have started a new apairy to get close to rape seed. The spot seems to be a super place since there are loaded with good bee flowers such as salix, maple, fruit and berries but also a flower that we havent seen before: Winter cress. The lower image show fake swarmcell that most colonies produce without actually being close to swarm. We usually just remove them since it does not provide any information whether the colony is about to swarm.

För att komma närmare rapsen har vi invigt en ny bigård där vi har placerat våra starkaste samhällen. Det har visat sig att detta ställe har precis allting utöver rapsen; Sälg, lönn, skuggmorell, äpple, björnbär, hallon och något vi aldrig sett förut – sommargyllen. Bina har fått en bra uppbyggnad och har nu mer än 10 ramar yngel vilket ser otroligt bra ut inför nästa vecka då rapsen börjar blomma på riktigt.

Så här års får man hålla koll på att bina inte förbereder svärmning men man får inte drabbas av panik om man ser “träningsceller”. Bina gör ofta celler som ser ut att vara svärmceller men visar sig vara tomma och dessa brukar vi bara peta bort. De flesta samhällen gör sådana celler utan att för den skull förbereda en svärm så man ser bara till att drottningen har utrymme så brukar det gå bra.

English summary: First days with some nice wheather so we made our first nuc of the year. It’s important to ensure plenty of honey and pollen in the nuc since they will not be able to forage for some time.
We also started the sun driven wax melter which will extract all the wax from the old combs. Wax cubes can be transported anytime so it make the exchange to new foundation so much easier.

I helgen var det över 20 grader varmt och då passade vi på att göra årets första avläggare från ett av våra starkare samhällen som dessvärre har lite för mycket attityd. De verkar ha 100% resistens, så vi behåller gärna linjen men vill slippa humöret, varför vi drar upp en ny drottning från samhället och parar den i Öxabäck. Vi brukar alltid få snälla bin med resistens där, så vi hoppas det blir en bra drottning även denna gång så vi kan byta ut gammeldrottningen senare i sommar.

När kvicksilvret visa över 20 grader C är det dags att köra igång solvaxsmältaren. Istället för 15 säckar med gamla ramar blir det 8-10 kg vax som vi byter in mot nytt präglat vax. Smält vax får man transportera när som helst på året

English summary: We had a good winter survival this year, with only 6% winter loss. However, some survivals are very weak with only a few frames of bees. We also noticed that colonies with 4-5 frames of bees in early March seemed to lost quite many bees during March and early April. One may ask why? The answer appears to be high humidity in the hives which comes from poorly processed sugar syrap ( same situation can occurr from late nectar flow in October). We know this since we have checked several combs and when shaken, the sugar splatters which is a clear indication of too much water in the comb. The high content of water causes dysentery which increases the humidity in the hive. When the ambient temperature increases in march, the water starts to evaporate from the combs, condensate in the hive and increases the humidity further.
The strong colonies can cope, but the weaker have no chance to fan away the humidity and hence they freeze to death. If this happens the best action is to place the weak colony in a much smaller hive, remove all “wet” combs and give one well processed comb of food. The colony gets a chance to recover although no harvest can be expected this year. To avoid this issue use well processed honey and if sugar is to be used be sure to give the sugar when there is plenty of brood in the colony.
The image show two of our weak colonies that we have placed in 6 comb boxes.

Av våra 18 samhällen har 17 överlevt vilket är en utmärkt siffra – bara 6% vinterförluster. Men vi har inte som mål att bina bara ska överleva utan de ska även komma ut starka, på minst 10 ramar i april, för att samhället ska vara dugligt som produktionssamhälle. Många av överlevarna är också starka och kommer därmed producera bra i år men dessvärre har vi även 3-4 ynkliga stackare som bara sitter på 1-4 ramar med bin. Varför blir det såhär, kan man fråga sig?

Det finns flera skäl till att bina inte klarar vintern; stress av parasiter, näringsbrist eller fukt.
Kvalster: Om man använder sig av den gängse metoden som lärs ut där man väntar med behandling till slutet av augusti är risken stor att bina redan har tagit skada (1). Dessutom kan det finnas mycket kvalster kvar efter myrsyrabehandling då den metoden är opålitlig och därmed lömsk. Studier har visat (2) att effektiviteten kan vara uppemot 95% men den kan lika gärna vara under 50% beroende på temperatur under behandlingen. Har man fått skadade vinterbin dör för många bin under vintern och hela samhället kan gå under.
Näringsbrist: Använder man enbart socker får bina näringsbrist och blir lätta offer för sjukdomar (Webinar – invintra på honung – DoD’s bisyssla) varvid samhället riskerar att komma ut på bara några få ramar med bin.
Fukt: Har man invintrat starka, friska bin men ändå så ligger det drivor av döda bin på botten av kupan. Dessutom händer det rätt ofta att det dör mängder av bin i mars, då ett skapligt starkt samhälle på 5-6 ramar förtvinar och plötsligt bara har en eller två ramar med bin. Fukt är ofta problemet hos dessa samhällen och de drabbas ofta av utsot, samt har en eller fler mögliga ramar vilket tyder på att miljön i kupan är för fuktig vilket bina inte tål. Varifrån kommer fukten och varför händer det på våren?
Svaret är att vintermaten håller för hög vattenhalt, både honung och sockersirap kan ge detta problem. I höstas blev vi tvungen att använda socker eftersom honungen inte räckte till. Vi använde bifor vilket bara innehåller 25% vatten, men trots det hade vi mängder av sockerramar som bina inte klarat av att processa vilket man ser genom att skaka dem. Om ramen skvätter är vattenhalten högre än 20%. För att dra ut det sista vattnet ur maten (från 70% till 80% sockerhalt) låter bina kall torr luft passera den varma sockerblandningen varvid det sista vattnet dras ut (3). Finns det inget yngel är temperaturen i samhället bara 20 grader istället för 35 grader och då går processen dåligt och risken är stor att bina blir sittande med fuktig mat. samma sak kan hända ifall bina drar in nektar sent på året, exempelvis murgröna i oktober. Maten med för hög fukthalt ger bina utsot då tarmen fylls med vatten vilket ökar fukten i kupan. På våren blir det än värre eftersom ökande temperatur gör att en del av fukten i maten förångas och kondenseras på väggar och ramar. Starka samhällen klarar av att fläkta bort fukten medan de svaga riskerar att frysa ihjäl. För att rädda ett sådant här försvagat samhälle får man sätta dem i en mycket mindre kupa och ta bort all blöt mat och bara ge dem en enda ram med väl processad mat. För att undvika problemen på hösten ser man till att bara använda processade honung och ska man komplementera med socker bör den ges medan det finns gott om yngel, varvid bina kan processa bort vattnet.
Referenser:
1. Amdam, GV et al. (2004). Altered physiology in worker honey bees (Hymenoptera: Apidae) infested with the mite Varroa destructor (Acari: Varroidae): a factor in colony loss during overwintering? Journal of Economic Entomology. 97(3):741-747. https://doi.org/10.1093/jee/97.3.741
2. Steube, X et al. (2021). Efficacy and temperature dependence of 60% and 85% formic acid treatment against Varroa destructor. Apidologie 52,720–729. https://doi.org/10.1007/s13592-021-00859-5
3. Horn, H and Lüllmann, C. (2019). The honey. InterQuality GmbH

English summary: My beebook is almost complete and this is how the front and back will look
Nu börjar boken närma sig tryck – återstår bild av lönn och raps vilket bör komma inom kommande två veckor. Så här kommer framsida, insida och baksida med insida att se ut. Det går bra att förbeställa för den som är intresserad, de 25 första får rabatt.

English summary: Webinar in chemical free Varroa manageent.

Kemikaliefri kvalsterbehandling den 26 april 2026 18:00 – 19:30 (WET) Välkomna

Här är frågor vi ska titta närmare på. Bakgrund:
Hur kom kvalstret till Europa? Hur ser kvalstrets livscykel ut?
Varför föredrar kvalstret drönarceller?
Varför är det dåligt med myrsyra och oxalsyra?
Varför är behandling i december meningslöst?
Vilka egenskaper har bina som ger resistens?
Hur hittar vi resistenta bin?
Vad kan vi använda istället för skadliga kemikalier?

Möteslänk: https://teams.live.com/meet/9389609100257?p=TCFdj1PNE5g88d6haD

English summary: Pure sugar syrup gives weaker bees in the spring due to nutrition stress. As a consequence they need to build their strength during the spring and thus no honey harvest is possible during the first flow. If the bees get to keep their own food and we use minimal with chemicals against Varroa, the bees will be much stronger and thus able to produce a surplus allready in april – most swedish beekeepers dont harvest anything before June. Our strongest hives are now full with Sallow honey, pollen and many combs of brood and we will have to add first super.
In the bottom pictures I show the ant protection I built where I have added a labyrint with grease that the ants must pass.

Har man svaga bin som sitter på endast 4-5 ramar på våren, exempelvis pga näringsstress (socker) eller andra anledningar, blir resultatet att bina behöver våren och försommaren att bygga upp bistyrkan. Med optimerad biskötsel, där bina får behålla sin egen mat samt skonsam effektiv behandling mot kvalster, är det fullt möjligt att bina drar in överskott redan i april. Våra starkaste samhällen har redan producerat överskott av honung, producerat första drönarna samt behöver en skattlåda då bägge yngellådorna är fulla med bin, mat och yngel.

Årets första drönare

I en av våra bigårdar har vi fått invasion av stackmyror, vilka är betydligt värre än svartmyrorna. Svartmyror brukar vi låta vara eftersom de aldrig brukar ta sig in i kuporna medan stackmyrorna, däremot brukar ta sig in kuporna. Vi har därför byggt denna ställning med labyrintfot där myrorna tvingas ta sig igenom en labyrint med fett som stopp, se bilder nedan.

English summary: The first real flow for the season is the Salix that provides both nectar and pollen.
We had a terrible storm this weekend that nearly blow the hives away, last image.

Igår skulle jag stödmata ett par samhällen i Öxabäck och insåg, när jag öppnade, att där fanns nydragen honung. Idag letade jag rätt på en sälg i solläge och, minsann, där var det fullt pollendrag. Eftersom sälgen är tvåbyggare är det rimligt att anta att även honträdet blommar.

Nordiska bin flyger alltid tidigare än hybridbin?
Det sägs att nordiska bin är överlägsen andra bin när det gäller att flyga i låga temperaturer, vilket skulle vara en anpassning till korta somrar med ljust sent på kvällen. Det kan säkert stämma, men vi tror att det på våren finns fler faktorer som är minst lika viktiga. För att bina ska kunna ta sig ut ur kupan måste klustret först värmas upp så alla bina är fria att flyga. Därefter måste kupan värmas upp eftersom bina måste ta sig från där de sitter till utgången. Av nämnda skäl är min hypotes därför att samhällets storlek samt placeringen i soligt läge är minst lika viktiga, om inte viktigare, än typen av bin. Idag såg det ut som filmen visar där den närmaste kupan är hybridbin och den bortre är våra nordiska.

I helgen var det full storm och då var det nära ögat att vi hade fått en katastrof. När vi kom till bigården såg det ut såhär.

English summary: Another chapter is ready, see link below.
Boken börjar nu närma sig slutet då det endast kvarstår ett kapitel att skriva, kapitlet om honungen. Kapitlet om sjukdomar inklusive ett omfattande delkapitel om kvalster finns nu att läsa för den intresserade. Givetvis beskrivs olika metoder att bekämpa denna pest, men även en grundläggande genomgång av dess fortplantning samt hur kvalstret intog Europa och världen: Bibok – DoD’s bisyssla. För den som vill köpa boken går det bra att förbeställa ett exemplar – de 25 första får 50 kr rabatt. Skicka ett meddelande om ni vill beställa ett ex.

English summary: Today we have nice sunny weather with13 degree C and the bees are flying on Hazel and Crocus. We can also see that Salix are full with buds and will soon bloom.
One of our colonies was very weak and during inspection last week there were very few bees left. The queen were still alive so we had to find a quick solution to save her and hence we caged her with a few of the survivors and placed her in a 6 comb hive. We took a comb with bees from our strongest colony and placed them in the ini hive together with honey and pollen. We closed the hive and placed it in our clellar since night temperatures are still below zero degree C. On sunday we released the queen and during todays inspection we found her walking calmly around her new court so it seems the “panic rescue” was successful.

Idag är det strålande sol och 12 grader varför bina flyger för fullt på Hassel och Krokus. Vi tog en promenad där vi kunde konstatera att Sälgen har fullt med “kissar”, dvs knoppar och bara väntar på lite värme. Förhoppningsvis sätter den igång den här veckan, vilket blir årets första drag. Sälg är för övrigt “tvåbyggare” vilket innebär att hanblommor respektive honblommor återfinns på olika träd. De typiskt gula blommorna är hanblommor där pollenet lyser gyllengult medan de nektarbärande honblommorna är betydligt diskretare.

Ett av våra samhällen hade vid första inspektion i början av mars väldigt lite med bin, och vid kontroll förra veckan var drottningen nästan ensam i kupan – goda råd var nu dyra. Vi burade raskt drottningen tillsammans med några överlevare (lite sockerpasta i buren), och plockade fram en av våra 6 ramars avläggare där vi tog en ram med bin från det starkaste samhället tillsammans med en honungsram och en pollenram. Därefter satte vi in drottningen och ställde in kupan i garaget eftersom det fortfarande är kallt på nätterna. Vi släppte ut drottningen i söndags, och i dag bar vi ut kupan och ställde den på samma ställe som originalkupan stod, öppnade och kunde konstatera att hon spatserade lugnt bland sina nya undersåtar. Vi kommer fortsätta att förvara kupan inomhus på nätterna till dess nattemperaturerna stabiliserar sig på plussidan.

English summary: Our black bees have started to produce brood which show that there is not huge differences on that part compared with our hybrids.

Bina har kommit igång ordentligt och oavsett kylan har de redan börjat producera yngel. Det faktum att bina producerar yngel även fast de inte kan flyga överraskar många biodlare på våren. Har man inte gett bina nog med plats under mars- april är det därför vanligt att man får en tidig svärm så fort det blir varmt nog. Vi har även hört många säga att de nordiska bina inte sätter yngel tidigt på våren utan väntar med det tills de kan flyga och fritt hämta in pollen och nektar. För egen del betvivlar jag att det skulle vara några större skillnader mellan de olika underarterna på den punkten, utan mer hänger ihop med när våren kommer och att att gula och svarta bin sätter yngel ungefär samtidigt, bara förutsättningarna är liknande. Här är en bild från idag på vårt svarta samhälle, där man ser att de redan har täckt yngel vilket innebär att de åtminstone är 10 dagar gamla, och de producerade ynglen åtminstone runt den 10 mars.

English summary: Hazel is in full bloom and yesterad we finally got a bit of warmth so the bees could collect a bit of pollen. We also gave our last honey combs so the bees should have enough food for coming period where lots of brood will be produced.

Hassel står i full blom men det har tyvärr varit för kallt för bina. Ända tills igår, då termometern visade härliga 14 grader och sol. Vi passade på att stödfodra med våra sista honungsramar så bina har gott om mat för yngelsättningen kommande veckor. Glädjande såg vi många bin komma med gult pollen från Hassel men även en del orange pollen som troligen kommer från krokus.

English summary: We equipped a number of colonies with temp and humidity sensors with some interesting results. We can see that the temperature below the cover always stay above the freezing point with no condensation under the cover regardless of ambient temperature (down to -15 C) or the location of the bees. One would have thought that all colonies would move upwards but only the bigger ones moved up and the smaller ones stayed a bit down. This might be due to the fact that we increased insulation in december and perhaps the weaker colonies couldn’t move.

Vi har haft sensorer, som mäter temperatur och luftfuktighet, i ett antal kupor där vi kan se lite intressanta resultat. Med ökad isolering under locket, vi använder 80-100 mm cellplast, kan vi konstatera att det aldrig blir minusgrader och att vi aldrig får kondensation under locket oavsett var bina sitter. Man kan förvänta sig att bina borde sitta under locket eftersom värmen stiger uppåt, men i våra samhällen varierade det. Eftersom vi ökade isoleringen i december innebär det att klustren redan hade satt sig vilket kan vara skälet till varför bina ibland satt en bit ner. Det kan även noteras att de starkaste samhällena vandrade upp relativt omgående (samhälle 7 och 9) medan de svagare blev kvar en bit ner (samhälle 6 och 8). Oavsett utetemperatur var det ändå plusgrader och ingen kondensation under locket hos något samhälle, oaktat bistyrka. För att kunna avgöra ifall något samhälle sätter yngel (temperaturen stiger då till 34-35 grader C under yngelperioden) behövs många fler sensorer.

English summary: We have two apiaries, one in a mild coastal climate and one in a bit more harsch inland climate. We tend to see that the humid coastal climate give worse overwinters of the bees so the hypothesis for this test is that a dry cold climate is better than a mild and wet for overwinter results. In the first histogram we can see that the cold climate in Öxabäck gave far better winter results (most colonies are strong) than the wet climate in Kungsbacka where we have some strong but also some weak ones. However, if we instead use the age of the queens (2nd histogram) then we see a clear pattern that the one year queens seem to have issues where the two years gave strong colonies regardless of the apiary. One year queens origin from nuc’s or swarms and due to the bad flow last summer they struggled to find enough food, resulting in poor development over the season as well as too little honey for the winter period, thus we had to give more sugar to those. The older colonies were much bigger and managed to collect much more honey and pollen and this is probably the reason for the better performance of the 2 year old queens. It shows how important it is to challenge your results and that tests must be repeated to avoid faulty conclusions.

När vi berättar om våra idéer får vi ofta höra att det där gäller kanske hos er men här uppe har vi tuffare vintrar så det är något helt annat. Givetvis finns en geografisk faktor och antal månader i kupan spelar roll. Men, med rätt metoder kan man få den delen att ha mindre påverkan (bra bihantering ger som konsekvens större påverkan än det geografiska läget).
Hur som helst, min hypotes är att fukt är värre än kyla. Bina kan hantera kyla genom att sitta i kluster, om de måste, men har inget skydd emot fukt. Med det sagt är det bättre för bina att sitta i en isolerad kupa eftersom det kräver minimal värmeproduktion av bina vilket minimerar matåtgången – för den som vill läsa artikeln om isolerad kondenserad kupa:
Isolerad och kondenserad kupa – DoD’s bisyssla

Vi har två bigårdar med helt olika klimatzoner där vår hemmabigård ligger i klimatzon 1 vilket ger milda och fuktiga vintrar. Vår skogsbigård ligger i Öxabäck där vi har klimatzon 4/5 med betydligt kallare, men också torrare, vintrar vilka är jämförbara med kusten upp till Sundsvall och Umeå. Vi upplever att bina har det tuffare i vår hemmabigård men har aldrig gjort något test. I år har vi gjort en jämförande studie med 8 och10 samhällen i Öxabäck respektive Kungsbacka de har invintrats på samma sätt och med ungefär samma bistyrka. När vi gjorde vårinspektionen fick vi följande resultat i Kungsbacka: 1 vinterförlust, 3 svaga (5 ramar bin), 4 normalstarka (7-8 ramar med bin) samt 2 uberstarka (>10 ramar). I Öxabäck har vi 2 svaga samhällen, 1 normalstarkt och 5 uberstarka. I figuren nedan ser vi att histogrammen tydligt pekar på bättre övervintring i den kalla men torra vintern i Öxabäck.

Så, då kan vi konstatera att bina klarar sig bättre i Öxabäck, eller?
Mja, om vi istället använder drottningens ålder som variabel ser det plötsligt helt annorlunda ut, där samtliga 8 samhällen med 2 åriga drottningar kom ut starka eller uberstarka och där endast tre samhällen av ettåringarna kom ut starka eller uberstarka, se histogram nedan. Då ser det inte ut som om bigårdens placering har någon större betydelse!

Diskussion
Vanligtvis brukar man säga att yngre drottningar är bättre men här verkar det som om tvååriga klarar sig bättre än ettåriga – hur kan det komma sig?
Om vi börjar med det döda samhället samt det som bara sitter på tre ramar (i praktiken troligen också dött) hade dessa problem med kvalster hela året och fick till slut varsin myrsyrebehandling. Dessa samhällen var angripna hela året och hade därmed redan försvagade bin vilket förklarar deras svaga sommarutveckling samt dåliga övervintring. Vidare var förra sommaren ett uselt honungsår här nere då vi, pga vädret, missade samtlig drag; Vi fick varken hallon, lind eller ljungdrag och inte ens rapsen gav speciellt mycket honung eftersom det var för kallt. Det innebar att alla avläggare och små svärmar hade svårt att hitta tillräckligt med mat och pollen vilket medförde att de utvecklades långsamt där några av dem knappt hann bli vinterdugliga. Dessutom hade de svagaste samhällena mindre honung som vintermat och fick därför mer socker än de starkare samhällena då vi inte hade honung så det räckte. De starkare samhällena klarade av att dra in överskott och hade således bättre med både honung och pollen.
Så vad har vi då lärt oss av testet? Absolut ingenting, förutom att man måste vara noga med att hålla alla variabler lika så man bara testar en variabel, man måste också ifrågasätta sina resultat och slutligen behöver man upprepa testerna för att undvika att resultatet påverkas för mycket av skillnader som beror på vädret. Det är också en lärdom och vi får helt enkelt upprepa testet nästa år för att få mer indata.

English summary: We attended a conference of our native black bee where the head speaker gave a lecture on the benefit of the “rare alleles” meaning hidden traits that may re-appear when needed. As an example re-capping whihc is one mayor defence against Varroa which would have regarded as completely useless post Varroa and as such could have been lost without thinking twice. For that reason we need the original bees since they are loaded with these “rare alleles and we should avoid to breed on a few traits. The hybrids are per definition highly breeded and of less value from that point of view and we need to salvage the remains of the native bees. The 2nd lecture was about competition between bees and other pollinators and the risk is low when there is good flow but will happen during a draught. Again, our native bees are better adpated to our local pollinators so first action should be to start using them instewd of hybrids. Secondly, plant flowers that bloom when the draught usually happens which for us is in july. We had the honor to give a lecture about the positive impact of honey and pollen for the bees immune system, also in the winter.

Vi var på Nordiska bi konferensen där huvudtalare var Jacques Van Alphen som höll flera föredrag. Ett av föredragen handlade om “rare alleles” vilket kan fritt översättas till gömda egenskaper. Dessa egenskaper finns gömda i de ursprungliga binas DNA och kan “väckas” till liv vid behov. Bra exempel på sådana egenskaper är binas förmåga att utföra “recapping” dvs öppna och stänga celler vilket har visat sig vara effektivt mot kvalstrens fortplantning. Den egenskapen hade varit till synes värdelös innan kvalstren kom men nu är den ovärderlig som en strategi för bina att hantera kvalsterproblemet på egen hand. Av det skälet bör man undvika hård avel på några få egenskaper eftersom det ökar risken att dessa gömda egenskaper försvinner helt vilket samtidigt är ett bra skäl varför vi ska behålla våra ursprungliga bin. Hybriderna är per definition hårt avlade och därmed minskar sannolikheten att dessa gömda egenskaper finns kvar när de behövs. Slutsatsen var att det är viktigt att bevara de ursprungliga bina för att inte gå miste om dessa ovärderliga egenskaper vilket innebär att varje biodlare borde ha minst ett nordiskt samhälle. Men på sikt behöver vi återinföra det nordiska biet om det ska vara långsiktigt hållbart med biodling.
Hans andra föreläsning handlade om konkurrensen med humlor och solitära bin. Där är det återigen så att våra ursprungliga bin hör hemma här och därmed är risken mindre för skadlig konkurrens eftersom de har levt tillsammans med andra pollinerare i många tusen år. Han pekade på forskning som visar att exempelvis rapsfält bara pollineras till ca 30% av pollinerare och resten av vinden vilket pekar på att konkurrensen är obefintlig när det finns gott om mat men kan uppstå när det är matbrist. Hos oss är det typiskt i juli som det kan hända och då är en bra strategi, om man vill hjälpa till, att plantera mycket blommor som blommar under perioden när det annars kan vara dåligt med mat. Vi fick äran att hålla ett föredrag om hur viktigt binas mat är för deras hälsa, även på vintern: Invintra på honung – Nordiska bin konferensen – DoD’s bisyssla

En snygg svart drottning.

English summary: !0 degree C and sunny wheather which means a perfect day for a quick spring check where we clean the bottom and replace eventual moldy combs. One hive was mega big and nearly filled two boxes. We had to add two combs of honey to ensure they have enough food for all the brood they likely produce coming weeks.

Idag var det 10 grader och sol varvid bina flög för fullt. Vi passade på att göra vårinspektion där vi gör ren botten samt byter ut eventuella fula mögliga ramar. Resultatet var över förväntan där alla samhällen var acceptabelt starka, där ett var megastarkt och fyllde ut två hela lådor. Eftersom detta samhälle kommer sätta mängder av yngel kommer de göra av med mycket mat i mars så vi satte in två extra ramar med honung, se bild nedan. Endast några få ramar var fula och det var de svagaste samhällena som inte riktigt klarar av att hålla bort fukten, men det var snabbt avklarat. Filmen visar vårt svarta samhälle som är skapligt starkt.

English summary: We hosted a webinar on the tasks and hurldes during March and April. We also carried out the Monthly weighing where we can see that all coonies are alive, some of them are producing a lot of brood and hive no 13 is a bit weak and might not survive the last tough month.
I söndags körde vi Webinar med fokus på vad man bör tänka på under den tidiga våren. Här är länk till presentationen för den som ärt intresserad: https://dodsbisyssla.com/att-gora-i-mars-och-april/
Vi har också genomfört månadsvägning där alla samhällen verkar leva även om nr 13 ser lite svaga ut (rödmarkerad) – de har inte gjort av med särdeles mycket mat och när vi gläntade på locket såg vi inte jättemånga bin så vi får se om de överlever en månad till. Man kan även se att några samhällen lägger mycket yngel nu eftersom de gjort av med uppåt 2 kg eller mer senaste månaden (gulmarkerad).

Englis summary: First cleansing flight for the year.
Första rensningsflykten trots bara 7 grader ute. Men det var bara några samhällen som flög idag och eftersom det var de som är starkast är min hypotes att de starkaste samhällena klarar av att hålla hela kupan varm vilket då möjliggör tidigare flygning.

English summary: A new chapter of my bee book is available.
Arbetet med biboken går framåt och nu finns ett nytt kapitel att läsa för den som är intresserad. Ge gärna feedback.

English summary: There is no doubt that insulation help the bees survive better and thus we decided to increase the insulation in our forest apiary from 50 mm to 100 mm.

Efter att ha sett hur otroligt mycket bättre bina mår i välisolerade kupor tog vi tillfället i akt att lägga på lite mer isolering i vår utbigård där vi ökade från 50 mm till 100 mm på varje samhälle. Kommande vecka ska det bli riktigt kallt, så det kommer göra gott för samhällena de återstående veckorna. Några samhällen är riktigt stora och de kommer nog komma ut på 15 ramar i april vilket bådar gott.

Här ser vi ett av de starkare samhällen som fyller hela lådan med bin.

English summary: During the sync of the tempsensors I took this image of one hive, where the colony now have moved to the upper part since it is warmest there. The temp reading is 15 degree so a good place for the outer part of the cluster to be. Food consumption was 1,2 kg during januari, so a healthy colony.
Vid dagens synkning av temp sensorerna tog jag denna bild av kupa nr 1. De satt tidigare en bit ner men har nu vandrat upp till locket där det är varmast – sensorn visar 15 grader vilket innebär at bina rör sig fritt. Matåtgången för detta samhälle under januari var 1,2 kg.

English summary: The old theory say that the bees is clustret together and can’t move sideways. The only possible way is up and the cluster will move upwards as they eat the honey store. If tehy reach the roof they might starve even if there are plenty of honey on the sides. On the contrary, this is not true for an insulated condensating hive where the high temperature below the roof allows the bees to move freely – even sideways if needed. Ps in order to be clear – when I say sideways I mean across the fames. Obviously they can move along the frames.

När det blir kallt sätter sig bina i ett tätt kluster och kan enbart röra sig uppåt genom att hela klustret rör sig samtidigt. Bina kan inte röra sig i sidled vilket innebär att bina kan svälta ihjäl även fast det finns gott om mat vid sidan om klustret.
Det här är ett gammalt påstående som, så många andra myter, inte stämmer om man isolerar kuporna ordentligt. I en isolerad kupa, som tillåts kondensera på sidorna, blir det aldrig särskilt kallt och bina kan röra sig relativt fritt. Ser man dessutom till att isolera ordentligt uppåt kommer bina att samlas i den övre delen, eftersom det är varmast där, och bina kan röra sig fritt i sidled vid behov. Det var ungefär -2 när detta filmades och som man kan se rör sig bina fritt under taket.
Ps bina kan givetvis röra sig längs ramarna men däremot får de svårt att ta sig tvärs ramarna till nya ramar i en kall kupa. I kupan nedan kan bina med lätthet flytta sig till de bortre ramarna vid behov.

English summary: Monthly weighing and all colonies but one is alive. A few (yellowmarked) have increased their food consumption considerably whihc indicates that they have produced a bit of brood. Unfortunately its too cold to open up and confirm.

Vid vägningen noterar vi att alla samhällen fortfarande lever men nr fem har väldigt lite bin så den plockar vi nu bort och betraktar som dött. Man kan se att några samhällen har ökat sin matåtgång vilket tyder på att de har vinteryngel (11, 12, 13 och 32). Visserligen var det kallt i januari, vilket kan öka matbehovet något, men övriga samhällen har inte ökat matåtgången nämnvärt. Tyvärr är det lite för kallt för att öppna upp och kontrollera ifall ramarna har yngel. Nr 12 väger bara 21,7 kg och kan få brist i vår men vi har några honungsramar i reserv.
Nr 13 är för övrigt lite udda då den i princip stod still i två månader, varför vi trodde att den var död, men gjorde av med 1,5 kg denna månaden. Vi tog av locket och minsann såg vi lite bin genom plasten. Med en besvärlig månad kvar (februari) ser det riktigt bra ut.

English summary: Fisrts webinar of the year, chemical free mite control.
Årets första webinar med ämnet kemikaliefri kvalsterbekämpning.

Kemikaliefri kvalsterbekämpning
den 1 februari 2026
18:00 – 19:30 (WET)

Möteslänk: Kemikaliefri kvalsterbekämpning | Microsoft Teams | Snabbmöte-anslutning

English summary: In recent years, there have been reports of beekeepers founding there hives dead in the spring with no traces of bees. Some claim that the bees hence must have “disappeared” during the winter, obvioulsy left the hive despite the cold temperatures. Since the bees can’t survive a body temperature below 6 degree C such scenario is most unlikely – there must be another more realistic explanation for these winter-losses.
We have one hive that appears to lost all bees which seems to support such claim, even if is it unlikely. So what happened? A more reasonable explanation is that since the colony had too much mites in late summer and, regardless of treatments, it resulted in a too high portion of damaged bees in early autumn which then died in the late autumn. Either they died while flying or they died inside the hive and were cleaned out by the remaining bees. Once cold temperature hit them they were too few to create an effective cluster and they started to die off. In figure 2 we can see the last remnant and figure 3 show only about 1000 dead bees found at the bottom of the hive.

Senaste åren har biodlare funnit sina samhällen döda, där bina till synes spårlöst försvunnit varvid det förekommit spekulationer att bina skulle lämnat samhället under vintern. Eftersom bina inte överlever under 6 grader C måste i så fall bina ha flugit iväg som en svärm för att kunna hålla värmen, vilket nog får anses som tämligen osannolikt.
Hur som helst, ett av våra samhällen har haft låga temperaturer, figur 1, vilket indikerar att samhället är dött eller möjligen har en handfull bin kvar varför vi tog in samhället i källaren för att undersöka hur det står till.

När vi tog av locket visade det sig mycket riktigt att det bara fanns några få bin som kurade i ena hörnet, figur 2.

Eftersom samhället var rätt starkt i höstas med åtminstone 10000 bin borde således botten vara full av döda bin. Men, när vi tog bort undre lådan fanns det visserligen en del döda bin, kanske 1000 st, figur 3, vilket är långt mindre än vad det borde vara. Har bina verkligen flugit iväg under vintern? Knappast! Ett troligare scenario är att bina, trots både myrsyra och mjölksyra, redan var försvagade av kvalsterangreppet varvid alltför många bin flög ut och dog under senhösten och när vintern började var de redan alltför decimerade. När kylan kom dog bina eftersom klustret var för litet för att hålla värmen effektivt.
Det här samhället var för övrigt en svärm vi tog in som började visa högt nedfall i augusti och trots behandlingar med mjölksyra fortsatte de ligga högt i slutet av augusti. Därför fick de en behandling av myrsyra varvid vi fortsatte behandla med mjölksyra under september eftersom det fortsatte vara för högt nedfall. I oktober slutade vi behandla eftersom nedfallet hade stabiliserat sig men uppenbarligen var det ändå kört för samhället.

English sumary: There is a new chapter available in my beebook.

Det har fallit en 30-40 cm snö så kuporna är nästintill begravda. Snön fungerar som extra isolering så bina sitter lugnt i sina kupor och inväntar varmare tider. Jag har använt Jullovet till att skriva färdigt ännu ett kapitel för den som vill läsa:https://dodsbisyssla.com/bibok/

English summary: The web is flooded with IR-images pretending to show the cluster through the walls of the hives. From American movies we have learned that IR can see through walls easily, and perhaps there are some fance military stuff that can actually do that. But no commercial IR camera I know of have that possibility- they simply project an IR image of the surface, as can be seen in below pictures. One must check the heat gradient and as one can see in the right hive image the yellow color is -3 degree C. The IR camera cant even see through a sheet of paper as the hand images show, figur 2.

I FB flödet snurrar sådana här bilder där det ser ut som om man får en bra bild av klustret, figur 1. I amerikanska filmer är det vardag och kanske finns det någon militär version som klarar det men de kommersiella gör det definitivt inte. Värmebilden i figur 1 verkar visa att det är varmt i mitten vilket tyder på att klustret sitter där. Men kollar man på skalan så inser man att man blir lurad eftersom färgskalan alltid anpassar sig efter vilka temperaturer som råder. Gult är alltid varmast och violett alltid kallast oavsett om det skiljer några få grader eller 50 grader.

Det var lite soligt när vi tog bilden och därför blir det någon grad varmare där solen ligger på – det ser man till vänster där en trälåda är lika varm som kupan. Solen är en förklaring till dessa bilder som florerar men det finns två ytterligare förklaring;
AI-Det är enkelt att be AI om att ta fram en bild.
Dåligt isolerade kupor: Har man tunna träväggar kommer en del värme att slippa ut och man kan få en värmebild som ovan.
Här är några fler bilder som visar att kameran inte ens går igenom en mössa eller ett ark papper.

English summary: The natural bee-nest, located in hollow trees, provides the bees with good insulation and, thanks to the propolis layer on the surface of the hole, a perfect shielded closed compartment where the bees can control the environmental. Due to constraints in the size of the holes feral colonies rarely passes some 25000 bees but they invest up to 15% of their resources in drones and thus produces up 5-10000 drones over the course of a season which is 2-400 times more drones than what seems to be needed. The reason for this seemingly waste of resources is the battle to reproduce since only strong colonies can invest in this great number of drones. That means that strong colonies have a huge advantage in the race to find a virgin queen since they have many drones covering the nearby area. However, to produce such high amount of drones cost the colony plenty of honey and Seeley (4) showed that if the production of drones is surpressed than 20 extra kg of honeyyield could be produced.
On the other hand, if one have a good mite resistent colony it is good beekeeping practice to add a drone comb and let the bees produce as many drones as they please. It will cost a bit of honey but the upside is that the chances increases that the good genes will spread within the apiaries.

Det är fem uppfinningar från 1800 talet som har möjliggjort modern bihantering;
Flyttbara ramar
Stapelbara lådor
Rökpusten (som med fördel kan bytas mot vattensprutan)
Honungsslungan
Färdiga vaxkakor med präglade celler.
Dessa innovativa lösningar har medfört att vi dels kan studera bina, dels kan kontrollera och manipulera bina att producera stora mängder honung samt dela samhällen vilket gör det möjligt att fritt och obegränsat öka antalet bisamhällen, och flytta dem till nya bigårdar, efter behag. Det har dessvärre även medfört att vi berövat bina en del av sina strategier för optimerad överlevnad vilka har utvecklats under årmiljonerna. Här tänkte jag titta lite närmare på hur ett naturligt bibo är uppbyggt jämfört med de lådor vi erbjuder bina samt vilka konsekvenser det får. I figur 1 ser vi hur ett naturligt bibo är uppbyggt jämfört med konventionella bikupor med eller utan spärrgaller. I ett naturligt bibo (1) i ett ihåligt träd med ungefär 30-60 l volym placerar bina sin mat längst upp, därefter pollen och längst ner sitter ynglet. Drönarceller byggs i ytterkant och eventuella drottningceller längst ner. Bina städar bort allt förmultnat trä samt lägger ett lager propolis på alla ytor i trädet. Propolis är vattentätt och bakteriedödande vilket skyddar samhället från att oönskade patogener, svamp och andra mikrober kommer in i nästet. En kupa utan spärrgaller torde ge bina störst möjlighet att efterlikna hur det ser ut i ett naturligt bibo men ger biskötaren nackdelen att det blir svårare att hitta drottningen vid behov samt mer ramar där viseceller kan gömma sig vid svärmning. Emellertid borde risken för svärmning drastiskt minska eftersom det i princip aldrig blir platsbrist för drottningen.

Kupans isolering: Den här delen har vi redan gått igenom: https://dodsbisyssla.com/isolerad-och-kondenserad-kupa/

Här nöjer vi oss med att konstatera att ett bo i ett träd har “oändlig” isolering uppåt och ett R värde på ungefär 10 i väggarna vilket innebär att boet knappt påverkas av yttertemperatur samt att vatten tillåts kondensera på väggarna. Eftersom väggarna är belagda med propolis finns ingen risk för att mögel bildas och vattnet kan bina dricka vid behov. För att efterlikna ett naturligt bibo bör vi isolera taket motsvarande R=30 samt väggarna R=10.

Hur stort blir ett naturligt samhälle?
Storleken på samhället begränsas av hur stort boet är eftersom svärmning triggas när bina sitter trångt (2). De flesta naturliga bibon motsvarar en volym av 30-60 l (1) vilket styrks av äldre referenser från Seeleys studie (exempelvis SCHMIDT 1897. 34 l. volym, WADEY (1948), 44 to 57 l volym). Percival (3), en annan referens från Seeley (1), fann att även vilda bin kan bygga extremt stora samhällen, bara platsen finns, då han hittade ett bo med en volym på 630 l med 200 kg stort honungsförråd. Det får nog anses vara ett undantag från regeln, men visar även att stora skördar är fullt möjligt förutsatt att samhället är stort nog.
Som jämförelse har en 10 ramars LN yttermåtten 40x39x22 vilket ger en volym av ungefär 30 l vilket innebär att ett normalstort naturligt bibo motsvara 1-2 lådor lågnormal. Det i sin tur innebär att dessa bon maximalt kan innehålla mängden bin som får plats i två lådor LN, dvs ungefär 25000 bin. Mer bin än så innebär platsbrist, varvid bina svärmar, vilket bekräftas av Seeley, se fig 2 nedan.

Hur många drönare finns i ett bisamhälle?
I figur 2 ser vi att antalet drönare ligger på ca 1000 st i ett samhälle på 25000 arbetare. Eftersom drönarna föds under en kort period sätts relativt mycket drönaryngel under den perioden och i grafen nedan ser vi att ca 20% av cellerna är drönarceller. Vi ser i grafen att andelen är oberoende av samhällets storlek vilket innebär att ett stort samhälle kommer ha än fler drönare, exempelvis borde ett samhälle med 50000 arbetarbin ha 2-3000 drönare. Seeley visade att detta stämmer (4) där han lät en testgrupp ha 2 st drönarramar (motsvarande 20% av yngelarean) och jämförde med en kontrollgrupp utan drönarramar. Kontrollgruppen kunde därmed enbart producera drönare längs underkanten alternativt lägga ner resurser på att bygga om arbetarceller. Där visade han att testgruppen fyllde ut sina drönarramar och hade därmed 4 gånger så många drönare än kontrollgruppen. Intressant nog kunde han även konstatera att det kostar samhället mycket resurser att producera alla dessa drönare vilket visade sig med halverad honungsskörd som resultat.

Varför “slösar” bina energi på många drönare?
Om bina fritt får producera drönare kommer de investera 5-15% på drönare det vill säga mellan 5000 och 15 000 drönare per år (Weiss, 1962; Allen, 1965; Page and Metcalf, 1984) via Seeley (4). Om vi antar att varje samhälle producerar 2 nya drottningar per år samt att de parar sig med 20 st drönare borde det räcka med ett 40 tal drönare per samhälle. Bina producerar alltså 100-400 gånger fler drönare än vad som faktiskt behövs. Det måste således finnas något annat skäl till denna oerhörda överproduktion. En hypotes är att drönarna behövs för att trigga igång svärmningen men i Seeley’s studie (4) fanns ingen sådan koppling.
Fortplantningen driver antalet drönare
Förklaringen ligger troligen i att fler drönare ökar möjligheten att någon faktiskt får chansen att para sig. I naturen är det långt mellan bisamhällena vilket gör att chansen för en specifik drönare att hitta en ungdrottning är försvinnande liten. I det läget ger många drönare en stor fördel eftersom chansen ökar i direkt proportion till hur många drönare ett samhälle faktiskt producerar. Eftersom bara stora samhällen producerar många drönare kommer en sådan strategi att föra de bästa generna vidare vilket är exakt vad naturen strävar efter. Det finns heller inget egenvärde för ett samhälle att producera överdrivna mängder mat utan det är en bättre strategi att satsa överskottet på fortplantning.
Summering-vad kan vi ta med oss?
1. Isolera samhällena både vinter och sommar, se figur 4.
2. Se till att samhällena är starka under hela säsongen
3. Undvik svärmar då detta försvagar samhällen vilket drar ner honungskörden
4. Använd drönarram men glöm inte att skära ut drönarna. Det håller ner kvalstren och lämnar tillräckligt med drönare. Glömmer man att skära ut drönarna ökar honungsåtgången och kvalstermängden exploderar.
5. Vill man maximera antalet drönare från ett resistent avelssamhälle kan man sätta in en drönarram där bina får fritt bygga drönare. Man fyrdubblar antalet drönarna men kostnaden är halverad honungsskörd.
6. Undvik yngelfri period då detta kostar honung.

Referenser:
1. Seeley et al, 1976. THE NEST OF THE HONEY BEE (APIS MELLIFERA L.)
2. Zeng et al, 2005. Hemolymph Juvenile Hormone Titers in Worker Honey Bees under
Normal and Preswarming Conditions
3. PERCIVAL (K. K.), 1954. — Wings in the wild. Br. Bee J., 82, 28-29, 34, 82.
4. Seeley, 2001. The effect of drone comb on a honey bee colony’s
production of honey

English summary: Proper shoes
Så har vi införskaffat lämpliga skodon för vår verksamhet.

English summary: DNA tests of cheap honey in the stores have revealed that most imported honey is fake honey. There are claims that an easy test exists that will tell whether the honey is real or fake by simply put a teaspoon of it in water. Syrup should dissolve directly whereras the honey would not. I dont understand how the physicalic properties of sugar solutions could support this so I made a very simple test and put syryp and honey in cold water, warm water and finally I stirred the samples in warm water. No change in the behaviour of any of the samples so this test does not support the claim.
Det är mycket prat om honungsfusk just nu där biodlarna har genomfört ett test där 90% av all testad honung (36/40) visade sig vara fusk på det ena eller andra sättet. Alla sorter som var fusk var också importerad vilket visar på problemet med billig importerad honung.
Hur ska man veta vad som är riktig honung och vad som är fuskhonung? Som vanligt är nog svaret att man får vad man betalar för och man kan utgå från att den billiga “houngen” förmodligen är falsk
Det är däremot svårt att säkert avgöra ifall en honung är äkta eller inte även om man troligen känner på smak och konsistens att det är något skumt. Givetvis florerar det tips hur man kan avgöra ifall honungen är äkta och ett enkelt sådant test sägs vara att hälla en tesked i vatten och då ska honung inte lösa upp sig utan falla till botten som en klump. Sirap, däremot, sägs lösas upp direkt. Som vanligt finns inga studier eller andra referenser utan det är någon som säger att det är på det viset. För egen del har jag svårt att förstå fysiken bakom det sk testet då både honung och sirap består av sockerarter. Honungens sockerarter är uppdelad i huvudsak fruktos och glukos medan sirap kan vara både sackaros eller fruktos/glukos och därför borde det inte spela någon roll för lösligheten i vatten.
Därför beslöt jag mig för ett litet test.
Test 1: Sirap och honung i kallt vatten, jag använde mig av Dan sukkers ljusa sirap, 78% socker samt fast och flytande honung. Där hände absolut ingenting med någon av glasen.

Test 2: Sirap och honung i varmt vatten från kranen (ca 40-45 grader C): Nu la jag till flytande honung också för att se om det gjorde någon skillnad. Efter 1 m hade ingenting hänt utan alla prover såg likadana ut.

Test 3: Jag rörde alla tre proverna 5 ggr med tesked. Alla tre prover löstes upp så det här testet stöder inte myten/påståendet. Nu behöver man förstås upprepa testet med många fler prover i varje testgrupp men det indikerar klart att det inte ligger något alls i påståendet.