Varroakontroll med värmebehandling

Översättning från: https://scientificbeekeeping.com/a-test-of-thermal-treatment-for-varroa-part-1/

Summering: På marknaden finns flera system för att behandla kupor med värmebehandling, genom att värma hela kupan med eller utan förhöjd luftfuktighet eller ta ut yngelramarna och enbart värma dem. Eftersom Varroan är känslig för värme börjar de få problem vid temperaturer över 38 grader C medan bina klarar tillfälliga ökningar bättre. Forskningen visar dessvärre att det behövs temperaturer runt 41-42 grader under relativt lång tid, för att få tillräcklig effekt på kvalstren, vilket är farligt nära vad bina klarar utan att ta skada. Konsekvensen är att man måste styra temperaturen väldigt noga och dessutom hålla den stabilt under lång tid vilket är både arbetsamt och väldigt svårt. Typiskt minst tre timmar vid 41-42 grader per kupa.

Se hela artikeln översatt under “intressant forskning – varroakontroll med värmebehandling”. För originalartikeln följ länken ovan.

Varför blir en drottning drottning?

Bläddrade i en gammal bitidning och då poppade en artikel upp som förklarade vad det är som gör att drottningar blir drottningar, många tror att det är drottninggelen som är orsaken. I själva verket verkar det inte vara vad ynglen får att äta som gör att de blir äggläggande utan istället vad de inte får, dvs arbetargelen. I artikeln redogör man för forskning som gjorts som tydligt visar att de yngel som får ämnen från arbetargelen inte utvecklar fortplantningsorganen även om de matats med drottninggelen, se novembernumret 2017 för hela artikeln.

Beräkna Bistyrka

8 sept.

8 delad Kontrollram

Läste igenom en gammal Bitidning från 2014 och hittade detta tips hur man kan skatta hur mycket bin, foder, yngel och pollen man har. I artikeln använde de en åttadelad ram och räknade delytor. Rent konkret kan man använda siffrorna och direkt uppskatta hur många hela eller halva ramar man har och därmed antal.
Om LN ramen är full:
880 bin/sida
ca 2800 yngel/sida
0,9 kg foder/sida
280 gr pollen/sida

På så sätt kan man snabbt få en överblick i bistyrka och matförråd. Hela artikeln i 2014:11/12 sid15. Vår erfarenhet av honungsramar är att de sällan är knökfulla och vi brukar ha 1,3-1,5 kg per ram.

Honungens betydelse för mjölksyrabakterierna

1 sept: Forskarna Tobias Olofsson och Alejandra Vasquez var de som hittade mjölksyrabakterierna i binas honungsmagar. Det har visat sig att dessa bakterier är nödvändiga för biets överlevnad av många skäl:
1. De behövs för att bina ska klara av att invertera honungen och få ner vattenhalten
2. De behövs för binas immunförsvar (eller snarare istället för immunförsvar)
3. De behövs för att tillverka bibrödet som larverna matas med.

Å andra sidan är honungen nödvändig för att bakterierna ska föröka sig och frodas då honungen innehåller både energi, proteiner, mineraler, vitaminer dvs allt som bakterierna behöver – bina och bakterierna lever i symbios. När vi tar honungen från bina och ersätter den med socker överlever således inte mjölksyrebakterierna vilket gör att bina får sämre, (eller inget immunförsvar) och de kan inte göra fullgott bibröd vilket gör att larverna utvecklas sämre och blir svagare bin. Kommer skriva mer om ämnet men nedan listar jag ett antal studier som de gjort, gör man en sökning på “tobias olofsson research” kommer mängder med intressanta studier upp.

The lactic acid bacteria involved in the production of bee pollen and bee bread
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.3896/IBRA.1.48.3.07

Detection and Identification of a Novel Lactic Acid Bacterial Flora
Within the Honey Stomach of the Honeybee Apis mellifer
https://media1.doktorhonung.se/2021/03/7.-Honey-stomach-bacteria.pdf

Vinterförvaring av ramar

31 aug. Vaxmott är ena otrevliga gynnare som lägger sina ägg i vaxet och larverna käkar upp vax och lämnar sin exkrement kvar. Får de härja fritt kan de förstöra en stapel med lådor på några månader. Sätter man en kopp med lite 60% ättikssyra (0,5 dl) högst upp på stapeln och avslutar med en tom låda och lock tar vi död på vaxmotten, se bild. Även eventuella Nosemasporer dödas av ättikan så har vi äldre utbyggda ramar kan vi öka mängden ättika något för bästa effekt.

Bisäsongen 2021 avslutad

30 aug. Det blev ett bra biår med en hel del honung, så här vackert kan det se ut.
Från vänster till höger; Ljung/mjölkört, Vildhallon, Trädgårdshonung flytande och fast, Rapshonung. Vilken som är godast? Det är upp till var och en att avgöra men min favorit är Vildhallonen. Eller kanske ljungen? Fast Rapsen var också god.

Vacker färgpalett från årets skörd

Ljunghonung

28 aug. Så är årets säsong till ända i och med att vi slungat Ljunghonungen och vintrat in samtliga samhällen. Som de flesta vet är Ljunghonungen tixotropisk, dvs seg så det är svårt att få ur den ur ramarna utan rätt hjälpmedel. Årets investering blev därför en perforator och med den går det lika lätt som vanlig honung.

Perforatorn gör susen
Blygsamma 10 kg blev årets Ljungskörd

Nu återstår bara att diska ur alla kärl och ställa in alla lådor och ramar. Vi ställer ramarna i lådor som vi staplar och längst upp har vi en halvtom låda där vi ställer en liten skål med ättikssyra 60%. Den tar kål på alla mott och även Nosema. Ovanpå allt avslutar vi med ett kuplock så det blir insektstätt. Så är det bara att vänta på våren…..

Invintring

27 aug. Invintring i vår skogsbigård
Det finns många falska “sanningar” inom biodlingen och här ska vi avliva en; Bina på hösten är ilskna – det får man räkna med så då måste man använda rök för att kuva dem. Så här såg det ut när vi öppnade upp en av våra kupor tidigare idag när vi förberedde vinterfodringen, inte ett bi som flyger upp och kakfasta bina. Vi använder vattenflaskan enbart för att få bina att gå undan för att undvika bikross. Alla 6 kuporna är lika snälla – fantastiska bin att jobba med.

Skattlådan – lugna och snälla bin
Första ramen utan honung – den plockar vi undan.

Nåväl, så här gör vi när vi förbereder bina för vinterfodringen. Vi startar med skattlådan och tömmer den på alla tomma och fula ramar, alla ramar med honung låter vi vara kvar. Vi sätter tillbaks täckbrädorna och ställer den på ett extra lock. Sen öppnar vi övre yngellådan som sen kommer bli foderlådan och går igenom den. Vi tar bort alla fula ramar samt alla outbyggda ramar och ersätter dem med honungsramar från skattlådan och fyller på med utbyggda ramar vid behov. Bina ska inte slösa energi på att bygga ut ramar nu då det bara kostar dyrbar honung. Vi fyller upp den lådan helt och sätter på täckbrädor och nu är den lådan klar. Vi bryr oss inte om att kolla efter drottning i detta läget utan det gjorde vi vid förra titten och då konstaterade vi att det fanns täckt yngel. Skulle vi förlora en drottning nu finns det inte så mycket att göra utan då är det så.

Skattlådan och övre yngellådan genomgångna och klara

Nu återstår det bara att titta igenom undre yngellådan som kommer bli lådan där klotet kommer börja vara. Vi plockar ut alla fula ramar och outbyggda ramar samt fyller på med honungsramar, pollenramar och utbyggda ramar. I år blev det tyvärr bara ca 7 kg honung i varje kupa – vi hade, förgäves, hoppats på ett bra Ljungdrag. Nästa år ska vi se till att spara fler ramar så att vi kan invintra på bara honung.
Avslutningsvis sätter vi tillbaks övre lådan, på med foderlådan och fyller på med sockervatten motsvarande 12 kg torrsocker. Vi kunde för övrigt faktiskt skatta 15 ramar med Ljung och vi gjorde givetvis byteshandel och gav bina motsvarande mängd av försommarhonung som vi sparat.

Honungskakor

Fredagsfika

Kände för något gott till kaffet idag så jag bakade några supersnabba honungskakor.

Ingredienser:
2 dl mandelmjöl
0,5 dl kokosmjöl
0,5 dl melonkärnor
0,5 dl kokosflingor
2 tsk vaniljsocker
1 tsk kanel
1 msk honung
50 g smör

Blanda alla torra ingredienser, tillsätt smör och honung och blanda ihop till en deg.
Forma 9 bollar av degen och platta ut på bakplåtspapper.
Grädda 10-12 minuter i 175 graders värme tills de fått en fin färg.