DoD's bisyssla

English summary: This article cover the myth that a broodless period would a) be beneficial to the mite issue and b) give a higher crop. Its a long article and I cant summarize it without too much of the content being lost. So, unfortunately you will have to use a translater. Sorry.

I den här delen går jag igenom artiklarna i bitidningen och i nästa del visar jag varför ett stort samhälle är ett måste för att få bra skördar.

Del 1. Myten om fördelarna med en yngelfri period.
Det finns en mängd myter inom biodlingen, som ofta bygger på anekdotiska berättelser och påståenden utan stöd i form av studier eller andra bevis förutom den egna starka tron på att man har rätt.
I senaste numret av bitidningen fanns en artikel med tips hur man skulle hantera kvalsterproblemet med “strategin” att sätta bina yngelfritt under en längre period. Artikelförfattarna hävdade att om man sätter bina yngelfritt får man en sänkning av kvalsternivåerna med uppemot 98%. Dessutom skulle metoderna aven ge större skördar och starkare bin efterkommande år. Det här låter ju för bra för att vara sant och, som vanligt när något låter för bra är det inte heller sant. När det gäller påståendena om de goda effekterna skrev jag till artikelförfattarna och bad om referenserna som stödde påståendena, men jag fick inga referenser utan jag skulle köpa boken tyckte de. Det säger mig att de inte själva har läst någon referens och då kan de således inte heller uttala sig vad siffrorna egentligen betyder och hur sanna de faktiskt är. Därför kommer inget av det jag hädanefter skriver baseras på den tyska boken utan från de referenser jag själv har i ämnet.
I artikeln gjordes en liknelse med en naturlig svärm där det hävdas att vid naturlig svärmning minskas kvalstertrycket med 40-50%. Det är ju självklart att om man delar ett samhälle i två kommer varje del ha mindre antal kvalster eftersom kvalstren delar upp sig. Angreppsgraden är däremot relativt oförändrad när man gör en konstsvärm eftersom man då slumpmässigt delar samhället. Våra egna erfarenheter av naturliga svärmar är att relativt lite kvalster följer med svärmen vilket är rimligt eftersom bara friska bin orkar följa med. Det bygger på egen erfarenhet eftersom vi alltid behandlar en svärm med mjölksyra, och vi ser vanligtvis relativt lite nedfall efter behandling. Påståendet att antalet kvalster minskar med 1-2% per dygn bygger troligen på att livslängden för kvalster är ungefär 60-70 dagar under säsong. Men det gäller bara när kvalstren genomför parningscykler! När bina inte har yngel, och kvalstren inte kan para sig, får även kvalstren förlängd livslängd, där Martin (1) visade att kvalstren under vintern fick en livslängd som var mångdubbelt längre, varför nedfallet minskar betydligt under en yngelfri period (vilket bekrätas av vår egen erfarenhet av konstsvärmar, avläggare samt insamlade svärmar). För övrigt är en förlängd livslängd nödvändig för att kvalstren ska överleva en lång vinter där inget eller väldigt lite yngel sätts.
Ett samhälle som sätts yngelfritt kommer att få en liten topp när allt yngel har krupit ut, eftersom de flesta bin snabbt blir dragbin då det inte finns behov av ambin. Men bina dör efter ett par veckor i fält och då kommer bistyrkan att dyka varvid resten av säsongen går åt till att bygga upp samhället på nytt. I ett idealfall där man har ett stort drag och man lyckas pricka in bistyrkan precis rätt kan man få ett bra drag men i vårt avlånga land har vi många olika drag som kommer vid olika tidpunkt vilket gör att vill man få en stor skörd på nedanstående potentiella drag måste samhället således vare redo när draget väl dyker upp. April: Sälg, lönn, skuggmorell. Maj: Lönn, raps, körsbär, plommon, äpplen, päron, rönn, oxel, lingon, blåbär, maskros. Juni: Raps, rönn, oxel, hallon, brakved, lingon, vitklöver. Juli: Lind, lushonung, åkerböna, ljung, trädgårdsväxter. Aug: Ljung, jättebalsamin, lushonung. September: Ljung, Murgröna. Oktober: Murgröna
Som ni ser kan vissa blommor variera sin blomning över åtminstone två månader vilket gör det oerhört svårt att pricka in ett drag och dessutom missar man mängder av potentiella drag. Enligt Farrar (2) ger ett starkt samhälle på 60000 bin 1,5X mer skörd and 4 små på 15000 bin vardera.
Slutligen jämförde man bistyrka efterkommande år och hävdade att man fick 60% bistyrka året efter vilket då jämfördes med myrsyra vilket bara gav 40% bistyrka året efter. Det här understryker endast hur dålig strategi det är att generellt använda myrsyra eftersom det dödar stora mängder bin. För egen del nöjer jag mig bara med 100% bistyrka året efter. Ett sista fel i antaganden är att gamla bin är dåligt och ska tas bort inför vintern. Då har uppenbarligen inte kunskapen att gamla bin kan regenerera sina kroppar under förutsättnign att det finns honung och poillen under vintern. Redan på 1950 talet visade De groth (3) att dragbin överlever hela vintern genom att bygga upp sin fetkropp under förutsättning att det finns fullgod mat under vintern (givetvis inte socker). Det här är en stor fördel eftersom det då finns färdiga dragbin redo att dra in nektar och vinterbina kan ägna sig åt att ta hand om yngel vilket ger en mycket snabbare våruppbyggnad.

Nåväl, låt oss specifikt titta på metoderna som beskrevs:

1. Total borttagning av ynglen. Som biälskare finner jag den här metoden barbarisk och totalt respektlös mot våra bin. Att ta bort yngel som är friskt är ju helt förkastligt och egentligen borde det räcka som motargument, men jag ska ändå ta mig tiden att vederlägga påståendena.
   Först som sist – vi själva skär ut drönarelarver som vi kasserar. Då kan säkert någon undra vad skillnaden är mot metoderna nedan.
   För det första skär vi ut en begränsad mängd drönare, ca 700 i veckan, vilket är ungefär hälften av alla drönare (4). För det andra så är det uppåt 10 gånger så stor sannolikhet (5) att en drönarlarv är angripen och vid våra mätningar så brukar 20-70% av larverna ha ett eller flera kvalster. Det ska jämföras med att ett stort samhälle kan ha bortåt 20000 yngel där endast 2-7% är angripna – att kassera dessa är ineffektivt och i mina ögon oerhört oetiskt. För det tredje har rätt utförd drönarutskärning en effekt på ungefär 80% (6) utan att man förstör samhället genom att minimera dess förmåga att fungera optimalt. För samhällets funktion innebär utskärning av hälften av drönarna en relativt liten negativ påverkan då det finns tillräckligt med drönare för att uppfylla behovet av parning.
2. Spärrboxmetoden. Det här en variant av drönarutskärning där man istället för drönare använder en ram med arbetaryngel för att fånga kvalster. Låg effektivitet jämfört med drönarutskärning samt stor arbetsinsats gör metoden ineffektiv.
3. Burad drottning. Minst arbetskrävande men med samma negativa kosekvenser som övriga metoder. Enligt (7) har yngelfritt liten påverkan på kvalstermängden, vilket förklaras av Martin (1), om den inte samtidigt kombineras med en kemisk behandling, vilket innebär att den inte minskar kemikalieanvändandet, utan tvärtom uttökar med en svår behandling eftersom de flesta använder oxalsyra. Använder man istället mjölksyra blir metoden något bättre, men man har fortfarande tagit bort möjligheten till bra skördar. De gånger vi själva testat att bura drottningar (inför drottningbyte) har det dessutom ofta lett till att bina bygger viseceller, vilket leder till extra arbete.
   
   
   Referenser:
   1. Martin, 1998. A population model for the ectoparasitic mite Varroa jacobsoni in honey bee (Apis mellifera) colonies
   2. Farrar 1937. THE INFLUENCE OF COLONY POPULATIONS ON HONEY PRODUCTION
   3. De groot, 1953. PROTEIN AND AMINO ACID REQUIREMENTS OF THE HONEYBEE
   4. Seeley, 1976. THE NEST OF THE HONEY BEE (APIS MELLIFERA L.)
   5. Boot et al, 1995. Invasion of Varroa jacobsoni into drone brood cellsof the honey bee, Apis mellifera
   6. Bjusen et al, 2024. The efficiency of Drone Brood Removal (DBR) in combination with Lactic Acid Treatment(LAT) to control the Varroa destructor infestation.
   7. Gregorc et al, 2017. Brood removal or queen caging combined with oxalic acid treatment to control varroa mites (Varroa destructor)in honey bee colonies (Apis mellifera)
   
   
   

English summary: The rape seed is now in full bloom and the bees have found it which usually generates a good crop. When the bees have find a nice source of nectar they perform a dance to inform the other bees.

Nu har bina hittat rapsen och de första ramarna skördades -med lite bra väder kan det bli en bra skörd kommande veckor. När bina har hittat något de gillar utför de en dans för att berätta för sina systrar var nektarn finns.

English summary: A new method to add queen cell were successfully tested.

Vi testade för första gången att hänga in en visecell med hjälp av aluminiumfolie och det fungerade alldeles utmärkt, en liten oparad drottning sprang på ramen. Inget mer komplicerat arbete med att skära ut kakbitar och nåla fast utan bara en bit folie som lindas runt visecellen och häng in. Gött när teori och praktik synkar.

English summary: We are now in the hectic period where we collect swarms and it’s pretty cool to watch the bees walk into the new hive, see movie.
We thought our biggest colony were planning a silent change of the queen but noticed in last inspection that she no longer produced eggs and consequenty was about to swarm. We quickly did a queen split and left one nice queen cell to make a new queen.
We also noted that the last mite count gave a cleaning rate of 78% mites in the drone comb, which is the best number we ever seen. We can only hope that her daughters will be as good.
Vi har nu kommit in i den perioden då svärmtelefonen ringer konstant och vi har redan hämtat tre svärmar som nu fått nytt hem. Vi har testat lite olika metoder att få ner dem i den nya kupan och det som fungerar bäst och blir minst stökigt är att låta bina vandra upp i lådan via en svärmbräda, se filmen.

Vid kontroll av vårt stora samhälle såg vi att de slutat bygga ut drönarramen och vid kontroll hittade vi inga nylagda ägg alls. Bina har uppenbarligen bantat ner henne sedan förra veckan och det var med andra ord svärmning på gång! Vi fick således raskt lägga om planerna genom att skära bort alla viseceller utom en fin som de får behålla. Har de fler viseceller kan den först födda drottningen mycket väl ge sig av i en svärm, men finns det bara en har bina inget val än att hon stannar. Det finns förstås en risk att det inte blir något av henne men då har vi ju dels gammeldrottningen (plan B) samt ett par avläggare vi gjorde av de övriga cellerna (plan C).
Nu börjar det för övrigt bli trångt i bigårdarna med drygt 10 avläggare och 3 svärmar (vi har totalt 15 samhällen på tomten) så imorgon blir det flytt för 4-5 samhällen till Öxabäck.
Vid sista kvalsterräkningen av drönarna från svärmsamhället konstaterade vi 78% utrensning, vilket är fullständigt enastående – bara att hoppas att egenskapen finns kvar hos döttrarna.

English summary: We found queen cells in two colonies which could indicate swarming. However, after checking all brood combs we saw plenty of newly laid eggs thus confirming that the bees have not starved her, and hence it’s a queen replacement. We let them do that as they please but we take the opportunity to create nuc’s. In the image below one can see how we have cut out one queen cell which we wrap in aluminium foil and place it between two combs. This is an efficient way to create nuc’s saving time and energy for the new colony.
We also saw that the bees have opened some drone cells and once we pulled the brood (about 15 days old based on the purple eyes) we could see that they all had one or several mites confirming our hypothesy that our resistent bees carry out DBVSH (Drone Brood Varroa Sensitive Hygiene). We also noticed that there were several mites crawling on the drone comb, unclear if they moved there by themselves or fell off when the bees removed the drones.

Vi har nu hittat viseceller i våra två starkaste samhällen, vilket lätt triggar svärmpaniken. Det viktigaste i ett sådant läge är att ta några djupa andetag och undertrycka den första tanken, vilken ofta är att börja riva cellerna. Är det svärm på gång har de isf börjat banta ner drottningen som därför slutar lägga ägg. I bägge fallen var äggläggningen i full gång och således tänker våra två starkaste samhällen byta ut sina respektive drottningar. De här drottningaran är på tredje sommaren, och eftersom de båda formligen sprutar ur sig ägg är det rimligt att de börjar närma sig slutdatum. När vi nu övertygat oss om att det är stilla byten på gång låter vi bina sköta det hela som de vill, men eftersom båda är resistena samhällen och har gjort ungefär 10 viseceller vardera passar vi på att skörda ett antal viseceller för avläggare. Ibland tar vi en hel ram med yngel, bin och viseceller, men för att inte decimera samhällena för mycket har vi också skurit ur några viseceller som vi sätter fast med lite aluminiumfolie och hänger in mellan två ramar, se bild nedan. Bina tar vi från annat samhälle. Att utnyttja täckta viseceller spar tid och energi för avläggaren eftersom drottningarna kläcks efter ungefär en vecka, samtidigt som de inte behöver ägna omsorg åt att bygga upp visecellerna.

Vi har under de senaste två åren dokumenterat DBVSH (Drone Brood Varroa Sensitive Hygiene), dvs att våra resistenta bin verkar rensa ur drönaryngel som invaderats av kvalster på samma sätt som de asiatiska bina rensar ut arbetarceller. Vi kan se att drönarkakor som är 15-16 dagar gamla har betydligt mindre kvalster (och fler tomma celler) än kakor som är nytäckta. Idag såg vi ett flertal celler som verkade öppnade och när vi drog ut ynglen satt det mycket riktigt ett eller flera kvalster på dem vilket understryker att det är en försvarmekanism som vissa Mellifera bin har utvecklat. Vi såg också ett antal kvalster som sprang på drönarkakan vilket visar att kvalstren är relativt rörliga och kan obehindrat kravla runt på yngelkakorna. Om de hamnat där när bina dragit ut yngel eller om kvalstren tagit sig dit för egen maskin är oklart.

English summary: In below table we show the bee strength and mite fall in late april where we have a good controlled situation with mites but a very varied strength of the different colonies. The ones with more than 10 frames of bees can be expected to give a good crop, whereas the ones with small bee population can only be expected to feed themselves. The reason for the weak colonies were too much moisture during the winter due to unprocessed sugar. The lessons learned is that if sugar must be used then it is important to do the feeding quite early to give the bees time to process the sugar properly.

I vår strategi vill vi vi ha lågt nedfall av kvalster hela året, eftersom det indikerar en rimlig kvalsterpopulation, samt samhällen med stor bistyrka eftersom starka bin drar in stor honungskörd. Man kan göra en grov bedömning hur ett enskilt samhälle kommer levererar genom att titta på bistyrkan i slutet av april – ett samhälle som då sitter på två fulla lådor LN (15-20 ramar bin) har goda möjligheter att leverera över 50 kg honung. Omvänt så kommer ett samhälle som sitter på mindre än en låda LN (mindre än 10 ramar med bin) generera minimalt med överskott utan kommer nätt och jämnt att producera sin egen vintermat. Nedan ser vi situationen på våra samhällen vilket visar att samtliga har bra kvalster läge samt att vi har 6 samhällen som kommer generera bra överskott. Man kan också konstatera, att även om 17 av 18 samhällen (2 samhällen sitter på bara en ram med bin och är inte med i sammanställningen) överlevde, var det rätt många som drabbades av fuktproblem pga oprocessat socker. En dålig honungssommar gjorde att vi blev tvungna att ge relativt mycket socker, eftersom vi hoppades på ett ljungdrag som aldrig kom igång på riktigt, varför invintringen gjordes för sent med fuktproblem som resultat. En lärdom blir att om man måste använda socker ska man ge det relativt tidigt så bina hinner processa den ordentligt.

English summary: The inspection this week gave us a full super with honey, regardless of the foul wheather, first new queen of the year and first queen cells, which probably is a silent change since there were only 4 of them, and plenty of new eggs. We used the queen cells for a nuc, since the bees can make new queen cells from the eggs they have.

Vid dagens genomgång hade vi hela spektrat av vad som kan hända i en bigård. Först skar vi ut årets första drönarkakor och därefter hittade vi årets första nykläckta ungdrottning, vilket alltid är lika glädjande. Eftersom det ska bli sol nästa vecka bör det bli bra parningsväder.

Därefter kom vi till vårt raketsamhälle, vilket lyckats fylla en skattlåda med honung även fast vädret varit uselt. Eftersom vi inte hade tagit med oss någon plastback fick vi flytta över några honungsramar till ett annat samhälle, då raketsamhället hade platsbrist. Därefter kom turen till Öxabäck och där hittade vi dessvärre viseceller i det starkaste samhället vilket gör att man förleds att tro att det är svärm på gång. Men, eftersom vi hittade nylagda ägg har de inte bantat ner drottningen och då kan hon inte flyga, och dessutom var det bara 4 viseceller totalt vilket gör det osannolikt att det är svärm på gång. Summa sumarum pekar allt istället på ett stilla byte, men eftersom det fanns nylagda ägg ställde vi frågan om de verkligen vill byta drottning genom att vi gjorde en avläggare av visecellerna. När vi gjort så tidigare har det hänt att bina ångrat sig, men om de verkligen tycker det är dags så gör de nya viseceller till nästa vecka, och då får de genomföra sitt byte utan att vi lägger oss i. Har vi turen kanske vi får se två drottningar gå bredvid varandra.
Så, nu har ytterligare ett kuvössamhälle vilket ger totalt 5 samhällen som vi bär in i värmen varje kväll. På onsdag ska det äntligen bli lite mildare nätter och då kan vi låta dem stanna ute om nätterna.

English summary: We have started a new apairy to get close to rape seed. The spot seems to be a super place since there are loaded with good bee flowers such as salix, maple, fruit and berries but also a flower that we havent seen before: Winter cress. The lower image show fake swarmcell that most colonies produce without actually being close to swarm. We usually just remove them since it does not provide any information whether the colony is about to swarm.

För att komma närmare rapsen har vi invigt en ny bigård där vi har placerat våra starkaste samhällen. Det har visat sig att detta ställe har precis allting utöver rapsen; Sälg, lönn, skuggmorell, äpple, björnbär, hallon och något vi aldrig sett förut – sommargyllen. Bina har fått en bra uppbyggnad och har nu mer än 10 ramar yngel vilket ser otroligt bra ut inför nästa vecka då rapsen börjar blomma på riktigt.

Så här års får man hålla koll på att bina inte förbereder svärmning men man får inte drabbas av panik om man ser “träningsceller”. Bina gör ofta celler som ser ut att vara svärmceller men visar sig vara tomma och dessa brukar vi bara peta bort. De flesta samhällen gör sådana celler utan att för den skull förbereda en svärm så man ser bara till att drottningen har utrymme så brukar det gå bra.

English summary: First days with some nice wheather so we made our first nuc of the year. It’s important to ensure plenty of honey and pollen in the nuc since they will not be able to forage for some time.
We also started the sun driven wax melter which will extract all the wax from the old combs. Wax cubes can be transported anytime so it make the exchange to new foundation so much easier.

I helgen var det över 20 grader varmt och då passade vi på att göra årets första avläggare från ett av våra starkare samhällen som dessvärre har lite för mycket attityd. De verkar ha 100% resistens, så vi behåller gärna linjen men vill slippa humöret, varför vi drar upp en ny drottning från samhället och parar den i Öxabäck. Vi brukar alltid få snälla bin med resistens där, så vi hoppas det blir en bra drottning även denna gång så vi kan byta ut gammeldrottningen senare i sommar.

När kvicksilvret visa över 20 grader C är det dags att köra igång solvaxsmältaren. Istället för 15 säckar med gamla ramar blir det 8-10 kg vax som vi byter in mot nytt präglat vax. Smält vax får man transportera när som helst på året

English summary: We had a good winter survival this year, with only 6% winter loss. However, some survivals are very weak with only a few frames of bees. We also noticed that colonies with 4-5 frames of bees in early March seemed to lost quite many bees during March and early April. One may ask why? The answer appears to be high humidity in the hives which comes from poorly processed sugar syrap ( same situation can occurr from late nectar flow in October). We know this since we have checked several combs and when shaken, the sugar splatters which is a clear indication of too much water in the comb. The high content of water causes dysentery which increases the humidity in the hive. When the ambient temperature increases in march, the water starts to evaporate from the combs, condensate in the hive and increases the humidity further.
The strong colonies can cope, but the weaker have no chance to fan away the humidity and hence they freeze to death. If this happens the best action is to place the weak colony in a much smaller hive, remove all “wet” combs and give one well processed comb of food. The colony gets a chance to recover although no harvest can be expected this year. To avoid this issue use well processed honey and if sugar is to be used be sure to give the sugar when there is plenty of brood in the colony.
The image show two of our weak colonies that we have placed in 6 comb boxes.

Av våra 18 samhällen har 17 överlevt vilket är en utmärkt siffra – bara 6% vinterförluster. Men vi har inte som mål att bina bara ska överleva utan de ska även komma ut starka, på minst 10 ramar i april, för att samhället ska vara dugligt som produktionssamhälle. Många av överlevarna är också starka och kommer därmed producera bra i år men dessvärre har vi även 3-4 ynkliga stackare som bara sitter på 1-4 ramar med bin. Varför blir det såhär, kan man fråga sig?

Det finns flera skäl till att bina inte klarar vintern; stress av parasiter, näringsbrist eller fukt.
Kvalster: Om man använder sig av den gängse metoden som lärs ut där man väntar med behandling till slutet av augusti är risken stor att bina redan har tagit skada (1). Dessutom kan det finnas mycket kvalster kvar efter myrsyrabehandling då den metoden är opålitlig och därmed lömsk. Studier har visat (2) att effektiviteten kan vara uppemot 95% men den kan lika gärna vara under 50% beroende på temperatur under behandlingen. Har man fått skadade vinterbin dör för många bin under vintern och hela samhället kan gå under.
Näringsbrist: Använder man enbart socker får bina näringsbrist och blir lätta offer för sjukdomar (Webinar – invintra på honung – DoD’s bisyssla) varvid samhället riskerar att komma ut på bara några få ramar med bin.
Fukt: Har man invintrat starka, friska bin men ändå så ligger det drivor av döda bin på botten av kupan. Dessutom händer det rätt ofta att det dör mängder av bin i mars, då ett skapligt starkt samhälle på 5-6 ramar förtvinar och plötsligt bara har en eller två ramar med bin. Fukt är ofta problemet hos dessa samhällen och de drabbas ofta av utsot, samt har en eller fler mögliga ramar vilket tyder på att miljön i kupan är för fuktig vilket bina inte tål. Varifrån kommer fukten och varför händer det på våren?
Svaret är att vintermaten håller för hög vattenhalt, både honung och sockersirap kan ge detta problem. I höstas blev vi tvungen att använda socker eftersom honungen inte räckte till. Vi använde bifor vilket bara innehåller 25% vatten, men trots det hade vi mängder av sockerramar som bina inte klarat av att processa vilket man ser genom att skaka dem. Om ramen skvätter är vattenhalten högre än 20%. För att dra ut det sista vattnet ur maten (från 70% till 80% sockerhalt) låter bina kall torr luft passera den varma sockerblandningen varvid det sista vattnet dras ut (3). Finns det inget yngel är temperaturen i samhället bara 20 grader istället för 35 grader och då går processen dåligt och risken är stor att bina blir sittande med fuktig mat. samma sak kan hända ifall bina drar in nektar sent på året, exempelvis murgröna i oktober. Maten med för hög fukthalt ger bina utsot då tarmen fylls med vatten vilket ökar fukten i kupan. På våren blir det än värre eftersom ökande temperatur gör att en del av fukten i maten förångas och kondenseras på väggar och ramar. Starka samhällen klarar av att fläkta bort fukten medan de svaga riskerar att frysa ihjäl. För att rädda ett sådant här försvagat samhälle får man sätta dem i en mycket mindre kupa och ta bort all blöt mat och bara ge dem en enda ram med väl processad mat. För att undvika problemen på hösten ser man till att bara använda processade honung och ska man komplementera med socker bör den ges medan det finns gott om yngel, varvid bina kan processa bort vattnet.
Referenser:
1. Amdam, GV et al. (2004). Altered physiology in worker honey bees (Hymenoptera: Apidae) infested with the mite Varroa destructor (Acari: Varroidae): a factor in colony loss during overwintering? Journal of Economic Entomology. 97(3):741-747. https://doi.org/10.1093/jee/97.3.741
2. Steube, X et al. (2021). Efficacy and temperature dependence of 60% and 85% formic acid treatment against Varroa destructor. Apidologie 52,720–729. https://doi.org/10.1007/s13592-021-00859-5
3. Horn, H and Lüllmann, C. (2019). The honey. InterQuality GmbH

English summary: My beebook is almost complete and this is how the front and back will look
Nu börjar boken närma sig tryck – återstår bild av lönn och raps vilket bör komma inom kommande två veckor. Så här kommer framsida, insida och baksida med insida att se ut. Det går bra att förbeställa för den som är intresserad, de 25 första får rabatt.

English summary: Webinar in chemical free Varroa manageent.

Kemikaliefri kvalsterbehandling den 26 april 2026 18:00 – 19:30 (WET) Välkomna

Här är frågor vi ska titta närmare på. Bakgrund:
Hur kom kvalstret till Europa? Hur ser kvalstrets livscykel ut?
Varför föredrar kvalstret drönarceller?
Varför är det dåligt med myrsyra och oxalsyra?
Varför är behandling i december meningslöst?
Vilka egenskaper har bina som ger resistens?
Hur hittar vi resistenta bin?
Vad kan vi använda istället för skadliga kemikalier?

Möteslänk: https://teams.live.com/meet/9389609100257?p=TCFdj1PNE5g88d6haD

English summary: Pure sugar syrup gives weaker bees in the spring due to nutrition stress. As a consequence they need to build their strength during the spring and thus no honey harvest is possible during the first flow. If the bees get to keep their own food and we use minimal with chemicals against Varroa, the bees will be much stronger and thus able to produce a surplus allready in april – most swedish beekeepers dont harvest anything before June. Our strongest hives are now full with Sallow honey, pollen and many combs of brood and we will have to add first super.
In the bottom pictures I show the ant protection I built where I have added a labyrint with grease that the ants must pass.

Har man svaga bin som sitter på endast 4-5 ramar på våren, exempelvis pga näringsstress (socker) eller andra anledningar, blir resultatet att bina behöver våren och försommaren att bygga upp bistyrkan. Med optimerad biskötsel, där bina får behålla sin egen mat samt skonsam effektiv behandling mot kvalster, är det fullt möjligt att bina drar in överskott redan i april. Våra starkaste samhällen har redan producerat överskott av honung, producerat första drönarna samt behöver en skattlåda då bägge yngellådorna är fulla med bin, mat och yngel.

Årets första drönare

I en av våra bigårdar har vi fått invasion av stackmyror, vilka är betydligt värre än svartmyrorna. Svartmyror brukar vi låta vara eftersom de aldrig brukar ta sig in i kuporna medan stackmyrorna, däremot brukar ta sig in kuporna. Vi har därför byggt denna ställning med labyrintfot där myrorna tvingas ta sig igenom en labyrint med fett som stopp, se bilder nedan.

English summary: The first real flow for the season is the Salix that provides both nectar and pollen.
We had a terrible storm this weekend that nearly blow the hives away, last image.

Igår skulle jag stödmata ett par samhällen i Öxabäck och insåg, när jag öppnade, att där fanns nydragen honung. Idag letade jag rätt på en sälg i solläge och, minsann, där var det fullt pollendrag. Eftersom sälgen är tvåbyggare är det rimligt att anta att även honträdet blommar.

Nordiska bin flyger alltid tidigare än hybridbin?
Det sägs att nordiska bin är överlägsen andra bin när det gäller att flyga i låga temperaturer, vilket skulle vara en anpassning till korta somrar med ljust sent på kvällen. Det kan säkert stämma, men vi tror att det på våren finns fler faktorer som är minst lika viktiga. För att bina ska kunna ta sig ut ur kupan måste klustret först värmas upp så alla bina är fria att flyga. Därefter måste kupan värmas upp eftersom bina måste ta sig från där de sitter till utgången. Av nämnda skäl är min hypotes därför att samhällets storlek samt placeringen i soligt läge är minst lika viktiga, om inte viktigare, än typen av bin. Idag såg det ut som filmen visar där den närmaste kupan är hybridbin och den bortre är våra nordiska.

I helgen var det full storm och då var det nära ögat att vi hade fått en katastrof. När vi kom till bigården såg det ut såhär.

English summary: Another chapter is ready, see link below.
Boken börjar nu närma sig slutet då det endast kvarstår ett kapitel att skriva, kapitlet om honungen. Kapitlet om sjukdomar inklusive ett omfattande delkapitel om kvalster finns nu att läsa för den intresserade. Givetvis beskrivs olika metoder att bekämpa denna pest, men även en grundläggande genomgång av dess fortplantning samt hur kvalstret intog Europa och världen: Bibok – DoD’s bisyssla. För den som vill köpa boken går det bra att förbeställa ett exemplar – de 25 första får 50 kr rabatt. Skicka ett meddelande om ni vill beställa ett ex.

English summary: Today we have nice sunny weather with13 degree C and the bees are flying on Hazel and Crocus. We can also see that Salix are full with buds and will soon bloom.
One of our colonies was very weak and during inspection last week there were very few bees left. The queen were still alive so we had to find a quick solution to save her and hence we caged her with a few of the survivors and placed her in a 6 comb hive. We took a comb with bees from our strongest colony and placed them in the ini hive together with honey and pollen. We closed the hive and placed it in our clellar since night temperatures are still below zero degree C. On sunday we released the queen and during todays inspection we found her walking calmly around her new court so it seems the “panic rescue” was successful.

Idag är det strålande sol och 12 grader varför bina flyger för fullt på Hassel och Krokus. Vi tog en promenad där vi kunde konstatera att Sälgen har fullt med “kissar”, dvs knoppar och bara väntar på lite värme. Förhoppningsvis sätter den igång den här veckan, vilket blir årets första drag. Sälg är för övrigt “tvåbyggare” vilket innebär att hanblommor respektive honblommor återfinns på olika träd. De typiskt gula blommorna är hanblommor där pollenet lyser gyllengult medan de nektarbärande honblommorna är betydligt diskretare.

Ett av våra samhällen hade vid första inspektion i början av mars väldigt lite med bin, och vid kontroll förra veckan var drottningen nästan ensam i kupan – goda råd var nu dyra. Vi burade raskt drottningen tillsammans med några överlevare (lite sockerpasta i buren), och plockade fram en av våra 6 ramars avläggare där vi tog en ram med bin från det starkaste samhället tillsammans med en honungsram och en pollenram. Därefter satte vi in drottningen och ställde in kupan i garaget eftersom det fortfarande är kallt på nätterna. Vi släppte ut drottningen i söndags, och i dag bar vi ut kupan och ställde den på samma ställe som originalkupan stod, öppnade och kunde konstatera att hon spatserade lugnt bland sina nya undersåtar. Vi kommer fortsätta att förvara kupan inomhus på nätterna till dess nattemperaturerna stabiliserar sig på plussidan.

English summary: Our black bees have started to produce brood which show that there is not huge differences on that part compared with our hybrids.

Bina har kommit igång ordentligt och oavsett kylan har de redan börjat producera yngel. Det faktum att bina producerar yngel även fast de inte kan flyga överraskar många biodlare på våren. Har man inte gett bina nog med plats under mars- april är det därför vanligt att man får en tidig svärm så fort det blir varmt nog. Vi har även hört många säga att de nordiska bina inte sätter yngel tidigt på våren utan väntar med det tills de kan flyga och fritt hämta in pollen och nektar. För egen del betvivlar jag att det skulle vara några större skillnader mellan de olika underarterna på den punkten, utan mer hänger ihop med när våren kommer och att att gula och svarta bin sätter yngel ungefär samtidigt, bara förutsättningarna är liknande. Här är en bild från idag på vårt svarta samhälle, där man ser att de redan har täckt yngel vilket innebär att de åtminstone är 10 dagar gamla, och de producerade ynglen åtminstone runt den 10 mars.

English summary: Hazel is in full bloom and yesterad we finally got a bit of warmth so the bees could collect a bit of pollen. We also gave our last honey combs so the bees should have enough food for coming period where lots of brood will be produced.

Hassel står i full blom men det har tyvärr varit för kallt för bina. Ända tills igår, då termometern visade härliga 14 grader och sol. Vi passade på att stödfodra med våra sista honungsramar så bina har gott om mat för yngelsättningen kommande veckor. Glädjande såg vi många bin komma med gult pollen från Hassel men även en del orange pollen som troligen kommer från krokus.

English summary: We equipped a number of colonies with temp and humidity sensors with some interesting results. We can see that the temperature below the cover always stay above the freezing point with no condensation under the cover regardless of ambient temperature (down to -15 C) or the location of the bees. One would have thought that all colonies would move upwards but only the bigger ones moved up and the smaller ones stayed a bit down. This might be due to the fact that we increased insulation in december and perhaps the weaker colonies couldn’t move.

Vi har haft sensorer, som mäter temperatur och luftfuktighet, i ett antal kupor där vi kan se lite intressanta resultat. Med ökad isolering under locket, vi använder 80-100 mm cellplast, kan vi konstatera att det aldrig blir minusgrader och att vi aldrig får kondensation under locket oavsett var bina sitter. Man kan förvänta sig att bina borde sitta under locket eftersom värmen stiger uppåt, men i våra samhällen varierade det. Eftersom vi ökade isoleringen i december innebär det att klustren redan hade satt sig vilket kan vara skälet till varför bina ibland satt en bit ner. Det kan även noteras att de starkaste samhällena vandrade upp relativt omgående (samhälle 7 och 9) medan de svagare blev kvar en bit ner (samhälle 6 och 8). Oavsett utetemperatur var det ändå plusgrader och ingen kondensation under locket hos något samhälle, oaktat bistyrka. För att kunna avgöra ifall något samhälle sätter yngel (temperaturen stiger då till 34-35 grader C under yngelperioden) behövs många fler sensorer.

English summary: We have two apiaries, one in a mild coastal climate and one in a bit more harsch inland climate. We tend to see that the humid coastal climate give worse overwinters of the bees so the hypothesis for this test is that a dry cold climate is better than a mild and wet for overwinter results. In the first histogram we can see that the cold climate in Öxabäck gave far better winter results (most colonies are strong) than the wet climate in Kungsbacka where we have some strong but also some weak ones. However, if we instead use the age of the queens (2nd histogram) then we see a clear pattern that the one year queens seem to have issues where the two years gave strong colonies regardless of the apiary. One year queens origin from nuc’s or swarms and due to the bad flow last summer they struggled to find enough food, resulting in poor development over the season as well as too little honey for the winter period, thus we had to give more sugar to those. The older colonies were much bigger and managed to collect much more honey and pollen and this is probably the reason for the better performance of the 2 year old queens. It shows how important it is to challenge your results and that tests must be repeated to avoid faulty conclusions.

När vi berättar om våra idéer får vi ofta höra att det där gäller kanske hos er men här uppe har vi tuffare vintrar så det är något helt annat. Givetvis finns en geografisk faktor och antal månader i kupan spelar roll. Men, med rätt metoder kan man få den delen att ha mindre påverkan (bra bihantering ger som konsekvens större påverkan än det geografiska läget).
Hur som helst, min hypotes är att fukt är värre än kyla. Bina kan hantera kyla genom att sitta i kluster, om de måste, men har inget skydd emot fukt. Med det sagt är det bättre för bina att sitta i en isolerad kupa eftersom det kräver minimal värmeproduktion av bina vilket minimerar matåtgången – för den som vill läsa artikeln om isolerad kondenserad kupa:
Isolerad och kondenserad kupa – DoD’s bisyssla

Vi har två bigårdar med helt olika klimatzoner där vår hemmabigård ligger i klimatzon 1 vilket ger milda och fuktiga vintrar. Vår skogsbigård ligger i Öxabäck där vi har klimatzon 4/5 med betydligt kallare, men också torrare, vintrar vilka är jämförbara med kusten upp till Sundsvall och Umeå. Vi upplever att bina har det tuffare i vår hemmabigård men har aldrig gjort något test. I år har vi gjort en jämförande studie med 8 och10 samhällen i Öxabäck respektive Kungsbacka de har invintrats på samma sätt och med ungefär samma bistyrka. När vi gjorde vårinspektionen fick vi följande resultat i Kungsbacka: 1 vinterförlust, 3 svaga (5 ramar bin), 4 normalstarka (7-8 ramar med bin) samt 2 uberstarka (>10 ramar). I Öxabäck har vi 2 svaga samhällen, 1 normalstarkt och 5 uberstarka. I figuren nedan ser vi att histogrammen tydligt pekar på bättre övervintring i den kalla men torra vintern i Öxabäck.

Så, då kan vi konstatera att bina klarar sig bättre i Öxabäck, eller?
Mja, om vi istället använder drottningens ålder som variabel ser det plötsligt helt annorlunda ut, där samtliga 8 samhällen med 2 åriga drottningar kom ut starka eller uberstarka och där endast tre samhällen av ettåringarna kom ut starka eller uberstarka, se histogram nedan. Då ser det inte ut som om bigårdens placering har någon större betydelse!

Diskussion
Vanligtvis brukar man säga att yngre drottningar är bättre men här verkar det som om tvååriga klarar sig bättre än ettåriga – hur kan det komma sig?
Om vi börjar med det döda samhället samt det som bara sitter på tre ramar (i praktiken troligen också dött) hade dessa problem med kvalster hela året och fick till slut varsin myrsyrebehandling. Dessa samhällen var angripna hela året och hade därmed redan försvagade bin vilket förklarar deras svaga sommarutveckling samt dåliga övervintring. Vidare var förra sommaren ett uselt honungsår här nere då vi, pga vädret, missade samtlig drag; Vi fick varken hallon, lind eller ljungdrag och inte ens rapsen gav speciellt mycket honung eftersom det var för kallt. Det innebar att alla avläggare och små svärmar hade svårt att hitta tillräckligt med mat och pollen vilket medförde att de utvecklades långsamt där några av dem knappt hann bli vinterdugliga. Dessutom hade de svagaste samhällena mindre honung som vintermat och fick därför mer socker än de starkare samhällena då vi inte hade honung så det räckte. De starkare samhällena klarade av att dra in överskott och hade således bättre med både honung och pollen.
Så vad har vi då lärt oss av testet? Absolut ingenting, förutom att man måste vara noga med att hålla alla variabler lika så man bara testar en variabel, man måste också ifrågasätta sina resultat och slutligen behöver man upprepa testerna för att undvika att resultatet påverkas för mycket av skillnader som beror på vädret. Det är också en lärdom och vi får helt enkelt upprepa testet nästa år för att få mer indata.

English summary: We attended a conference of our native black bee where the head speaker gave a lecture on the benefit of the “rare alleles” meaning hidden traits that may re-appear when needed. As an example re-capping whihc is one mayor defence against Varroa which would have regarded as completely useless post Varroa and as such could have been lost without thinking twice. For that reason we need the original bees since they are loaded with these “rare alleles and we should avoid to breed on a few traits. The hybrids are per definition highly breeded and of less value from that point of view and we need to salvage the remains of the native bees. The 2nd lecture was about competition between bees and other pollinators and the risk is low when there is good flow but will happen during a draught. Again, our native bees are better adpated to our local pollinators so first action should be to start using them instewd of hybrids. Secondly, plant flowers that bloom when the draught usually happens which for us is in july. We had the honor to give a lecture about the positive impact of honey and pollen for the bees immune system, also in the winter.

Vi var på Nordiska bi konferensen där huvudtalare var Jacques Van Alphen som höll flera föredrag. Ett av föredragen handlade om “rare alleles” vilket kan fritt översättas till gömda egenskaper. Dessa egenskaper finns gömda i de ursprungliga binas DNA och kan “väckas” till liv vid behov. Bra exempel på sådana egenskaper är binas förmåga att utföra “recapping” dvs öppna och stänga celler vilket har visat sig vara effektivt mot kvalstrens fortplantning. Den egenskapen hade varit till synes värdelös innan kvalstren kom men nu är den ovärderlig som en strategi för bina att hantera kvalsterproblemet på egen hand. Av det skälet bör man undvika hård avel på några få egenskaper eftersom det ökar risken att dessa gömda egenskaper försvinner helt vilket samtidigt är ett bra skäl varför vi ska behålla våra ursprungliga bin. Hybriderna är per definition hårt avlade och därmed minskar sannolikheten att dessa gömda egenskaper finns kvar när de behövs. Slutsatsen var att det är viktigt att bevara de ursprungliga bina för att inte gå miste om dessa ovärderliga egenskaper vilket innebär att varje biodlare borde ha minst ett nordiskt samhälle. Men på sikt behöver vi återinföra det nordiska biet om det ska vara långsiktigt hållbart med biodling.
Hans andra föreläsning handlade om konkurrensen med humlor och solitära bin. Där är det återigen så att våra ursprungliga bin hör hemma här och därmed är risken mindre för skadlig konkurrens eftersom de har levt tillsammans med andra pollinerare i många tusen år. Han pekade på forskning som visar att exempelvis rapsfält bara pollineras till ca 30% av pollinerare och resten av vinden vilket pekar på att konkurrensen är obefintlig när det finns gott om mat men kan uppstå när det är matbrist. Hos oss är det typiskt i juli som det kan hända och då är en bra strategi, om man vill hjälpa till, att plantera mycket blommor som blommar under perioden när det annars kan vara dåligt med mat. Vi fick äran att hålla ett föredrag om hur viktigt binas mat är för deras hälsa, även på vintern: Invintra på honung – Nordiska bin konferensen – DoD’s bisyssla

En snygg svart drottning.

English summary: !0 degree C and sunny wheather which means a perfect day for a quick spring check where we clean the bottom and replace eventual moldy combs. One hive was mega big and nearly filled two boxes. We had to add two combs of honey to ensure they have enough food for all the brood they likely produce coming weeks.

Idag var det 10 grader och sol varvid bina flög för fullt. Vi passade på att göra vårinspektion där vi gör ren botten samt byter ut eventuella fula mögliga ramar. Resultatet var över förväntan där alla samhällen var acceptabelt starka, där ett var megastarkt och fyllde ut två hela lådor. Eftersom detta samhälle kommer sätta mängder av yngel kommer de göra av med mycket mat i mars så vi satte in två extra ramar med honung, se bild nedan. Endast några få ramar var fula och det var de svagaste samhällena som inte riktigt klarar av att hålla bort fukten, men det var snabbt avklarat. Filmen visar vårt svarta samhälle som är skapligt starkt.

English summary: We hosted a webinar on the tasks and hurldes during March and April. We also carried out the Monthly weighing where we can see that all coonies are alive, some of them are producing a lot of brood and hive no 13 is a bit weak and might not survive the last tough month.
I söndags körde vi Webinar med fokus på vad man bör tänka på under den tidiga våren. Här är länk till presentationen för den som ärt intresserad: https://dodsbisyssla.com/att-gora-i-mars-och-april/
Vi har också genomfört månadsvägning där alla samhällen verkar leva även om nr 13 ser lite svaga ut (rödmarkerad) – de har inte gjort av med särdeles mycket mat och när vi gläntade på locket såg vi inte jättemånga bin så vi får se om de överlever en månad till. Man kan även se att några samhällen lägger mycket yngel nu eftersom de gjort av med uppåt 2 kg eller mer senaste månaden (gulmarkerad).

Englis summary: First cleansing flight for the year.
Första rensningsflykten trots bara 7 grader ute. Men det var bara några samhällen som flög idag och eftersom det var de som är starkast är min hypotes att de starkaste samhällena klarar av att hålla hela kupan varm vilket då möjliggör tidigare flygning.

English summary: A new chapter of my bee book is available.
Arbetet med biboken går framåt och nu finns ett nytt kapitel att läsa för den som är intresserad. Ge gärna feedback.

English summary: There is no doubt that insulation help the bees survive better and thus we decided to increase the insulation in our forest apiary from 50 mm to 100 mm.

Efter att ha sett hur otroligt mycket bättre bina mår i välisolerade kupor tog vi tillfället i akt att lägga på lite mer isolering i vår utbigård där vi ökade från 50 mm till 100 mm på varje samhälle. Kommande vecka ska det bli riktigt kallt, så det kommer göra gott för samhällena de återstående veckorna. Några samhällen är riktigt stora och de kommer nog komma ut på 15 ramar i april vilket bådar gott.

Här ser vi ett av de starkare samhällen som fyller hela lådan med bin.

English summary: During the sync of the tempsensors I took this image of one hive, where the colony now have moved to the upper part since it is warmest there. The temp reading is 15 degree so a good place for the outer part of the cluster to be. Food consumption was 1,2 kg during januari, so a healthy colony.
Vid dagens synkning av temp sensorerna tog jag denna bild av kupa nr 1. De satt tidigare en bit ner men har nu vandrat upp till locket där det är varmast – sensorn visar 15 grader vilket innebär at bina rör sig fritt. Matåtgången för detta samhälle under januari var 1,2 kg.

English summary: The old theory say that the bees is clustret together and can’t move sideways. The only possible way is up and the cluster will move upwards as they eat the honey store. If tehy reach the roof they might starve even if there are plenty of honey on the sides. On the contrary, this is not true for an insulated condensating hive where the high temperature below the roof allows the bees to move freely – even sideways if needed. Ps in order to be clear – when I say sideways I mean across the fames. Obviously they can move along the frames.

När det blir kallt sätter sig bina i ett tätt kluster och kan enbart röra sig uppåt genom att hela klustret rör sig samtidigt. Bina kan inte röra sig i sidled vilket innebär att bina kan svälta ihjäl även fast det finns gott om mat vid sidan om klustret.
Det här är ett gammalt påstående som, så många andra myter, inte stämmer om man isolerar kuporna ordentligt. I en isolerad kupa, som tillåts kondensera på sidorna, blir det aldrig särskilt kallt och bina kan röra sig relativt fritt. Ser man dessutom till att isolera ordentligt uppåt kommer bina att samlas i den övre delen, eftersom det är varmast där, och bina kan röra sig fritt i sidled vid behov. Det var ungefär -2 när detta filmades och som man kan se rör sig bina fritt under taket.
Ps bina kan givetvis röra sig längs ramarna men däremot får de svårt att ta sig tvärs ramarna till nya ramar i en kall kupa. I kupan nedan kan bina med lätthet flytta sig till de bortre ramarna vid behov.

English summary: Monthly weighing and all colonies but one is alive. A few (yellowmarked) have increased their food consumption considerably whihc indicates that they have produced a bit of brood. Unfortunately its too cold to open up and confirm.

Vid vägningen noterar vi att alla samhällen fortfarande lever men nr fem har väldigt lite bin så den plockar vi nu bort och betraktar som dött. Man kan se att några samhällen har ökat sin matåtgång vilket tyder på att de har vinteryngel (11, 12, 13 och 32). Visserligen var det kallt i januari, vilket kan öka matbehovet något, men övriga samhällen har inte ökat matåtgången nämnvärt. Tyvärr är det lite för kallt för att öppna upp och kontrollera ifall ramarna har yngel. Nr 12 väger bara 21,7 kg och kan få brist i vår men vi har några honungsramar i reserv.
Nr 13 är för övrigt lite udda då den i princip stod still i två månader, varför vi trodde att den var död, men gjorde av med 1,5 kg denna månaden. Vi tog av locket och minsann såg vi lite bin genom plasten. Med en besvärlig månad kvar (februari) ser det riktigt bra ut.

English summary: Fisrts webinar of the year, chemical free mite control.
Årets första webinar med ämnet kemikaliefri kvalsterbekämpning.

Kemikaliefri kvalsterbekämpning
den 1 februari 2026
18:00 – 19:30 (WET)

Möteslänk: Kemikaliefri kvalsterbekämpning | Microsoft Teams | Snabbmöte-anslutning

English summary: In recent years, there have been reports of beekeepers founding there hives dead in the spring with no traces of bees. Some claim that the bees hence must have “disappeared” during the winter, obvioulsy left the hive despite the cold temperatures. Since the bees can’t survive a body temperature below 6 degree C such scenario is most unlikely – there must be another more realistic explanation for these winter-losses.
We have one hive that appears to lost all bees which seems to support such claim, even if is it unlikely. So what happened? A more reasonable explanation is that since the colony had too much mites in late summer and, regardless of treatments, it resulted in a too high portion of damaged bees in early autumn which then died in the late autumn. Either they died while flying or they died inside the hive and were cleaned out by the remaining bees. Once cold temperature hit them they were too few to create an effective cluster and they started to die off. In figure 2 we can see the last remnant and figure 3 show only about 1000 dead bees found at the bottom of the hive.

Senaste åren har biodlare funnit sina samhällen döda, där bina till synes spårlöst försvunnit varvid det förekommit spekulationer att bina skulle lämnat samhället under vintern. Eftersom bina inte överlever under 6 grader C måste i så fall bina ha flugit iväg som en svärm för att kunna hålla värmen, vilket nog får anses som tämligen osannolikt.
Hur som helst, ett av våra samhällen har haft låga temperaturer, figur 1, vilket indikerar att samhället är dött eller möjligen har en handfull bin kvar varför vi tog in samhället i källaren för att undersöka hur det står till.

När vi tog av locket visade det sig mycket riktigt att det bara fanns några få bin som kurade i ena hörnet, figur 2.

Eftersom samhället var rätt starkt i höstas med åtminstone 10000 bin borde således botten vara full av döda bin. Men, när vi tog bort undre lådan fanns det visserligen en del döda bin, kanske 1000 st, figur 3, vilket är långt mindre än vad det borde vara. Har bina verkligen flugit iväg under vintern? Knappast! Ett troligare scenario är att bina, trots både myrsyra och mjölksyra, redan var försvagade av kvalsterangreppet varvid alltför många bin flög ut och dog under senhösten och när vintern började var de redan alltför decimerade. När kylan kom dog bina eftersom klustret var för litet för att hålla värmen effektivt.
Det här samhället var för övrigt en svärm vi tog in som började visa högt nedfall i augusti och trots behandlingar med mjölksyra fortsatte de ligga högt i slutet av augusti. Därför fick de en behandling av myrsyra varvid vi fortsatte behandla med mjölksyra under september eftersom det fortsatte vara för högt nedfall. I oktober slutade vi behandla eftersom nedfallet hade stabiliserat sig men uppenbarligen var det ändå kört för samhället.

English sumary: There is a new chapter available in my beebook.

Det har fallit en 30-40 cm snö så kuporna är nästintill begravda. Snön fungerar som extra isolering så bina sitter lugnt i sina kupor och inväntar varmare tider. Jag har använt Jullovet till att skriva färdigt ännu ett kapitel för den som vill läsa:https://dodsbisyssla.com/bibok/

English summary: The web is flooded with IR-images pretending to show the cluster through the walls of the hives. From American movies we have learned that IR can see through walls easily, and perhaps there are some fance military stuff that can actually do that. But no commercial IR camera I know of have that possibility- they simply project an IR image of the surface, as can be seen in below pictures. One must check the heat gradient and as one can see in the right hive image the yellow color is -3 degree C. The IR camera cant even see through a sheet of paper as the hand images show, figur 2.

I FB flödet snurrar sådana här bilder där det ser ut som om man får en bra bild av klustret, figur 1. I amerikanska filmer är det vardag och kanske finns det någon militär version som klarar det men de kommersiella gör det definitivt inte. Värmebilden i figur 1 verkar visa att det är varmt i mitten vilket tyder på att klustret sitter där. Men kollar man på skalan så inser man att man blir lurad eftersom färgskalan alltid anpassar sig efter vilka temperaturer som råder. Gult är alltid varmast och violett alltid kallast oavsett om det skiljer några få grader eller 50 grader.

Det var lite soligt när vi tog bilden och därför blir det någon grad varmare där solen ligger på – det ser man till vänster där en trälåda är lika varm som kupan. Solen är en förklaring till dessa bilder som florerar men det finns två ytterligare förklaring;
AI-Det är enkelt att be AI om att ta fram en bild.
Dåligt isolerade kupor: Har man tunna träväggar kommer en del värme att slippa ut och man kan få en värmebild som ovan.
Här är några fler bilder som visar att kameran inte ens går igenom en mössa eller ett ark papper.

English summary: The natural bee-nest, located in hollow trees, provides the bees with good insulation and, thanks to the propolis layer on the surface of the hole, a perfect shielded closed compartment where the bees can control the environmental. Due to constraints in the size of the holes feral colonies rarely passes some 25000 bees but they invest up to 15% of their resources in drones and thus produces up 5-10000 drones over the course of a season which is 2-400 times more drones than what seems to be needed. The reason for this seemingly waste of resources is the battle to reproduce since only strong colonies can invest in this great number of drones. That means that strong colonies have a huge advantage in the race to find a virgin queen since they have many drones covering the nearby area. However, to produce such high amount of drones cost the colony plenty of honey and Seeley (4) showed that if the production of drones is surpressed than 20 extra kg of honeyyield could be produced.
On the other hand, if one have a good mite resistent colony it is good beekeeping practice to add a drone comb and let the bees produce as many drones as they please. It will cost a bit of honey but the upside is that the chances increases that the good genes will spread within the apiaries.

Det är fem uppfinningar från 1800 talet som har möjliggjort modern bihantering;
Flyttbara ramar
Stapelbara lådor
Rökpusten (som med fördel kan bytas mot vattensprutan)
Honungsslungan
Färdiga vaxkakor med präglade celler.
Dessa innovativa lösningar har medfört att vi dels kan studera bina, dels kan kontrollera och manipulera bina att producera stora mängder honung samt dela samhällen vilket gör det möjligt att fritt och obegränsat öka antalet bisamhällen, och flytta dem till nya bigårdar, efter behag. Det har dessvärre även medfört att vi berövat bina en del av sina strategier för optimerad överlevnad vilka har utvecklats under årmiljonerna. Här tänkte jag titta lite närmare på hur ett naturligt bibo är uppbyggt jämfört med de lådor vi erbjuder bina samt vilka konsekvenser det får. I figur 1 ser vi hur ett naturligt bibo är uppbyggt jämfört med konventionella bikupor med eller utan spärrgaller. I ett naturligt bibo (1) i ett ihåligt träd med ungefär 30-60 l volym placerar bina sin mat längst upp, därefter pollen och längst ner sitter ynglet. Drönarceller byggs i ytterkant och eventuella drottningceller längst ner. Bina städar bort allt förmultnat trä samt lägger ett lager propolis på alla ytor i trädet. Propolis är vattentätt och bakteriedödande vilket skyddar samhället från att oönskade patogener, svamp och andra mikrober kommer in i nästet. En kupa utan spärrgaller torde ge bina störst möjlighet att efterlikna hur det ser ut i ett naturligt bibo men ger biskötaren nackdelen att det blir svårare att hitta drottningen vid behov samt mer ramar där viseceller kan gömma sig vid svärmning. Emellertid borde risken för svärmning drastiskt minska eftersom det i princip aldrig blir platsbrist för drottningen.

Kupans isolering: Den här delen har vi redan gått igenom: https://dodsbisyssla.com/isolerad-och-kondenserad-kupa/

Här nöjer vi oss med att konstatera att ett bo i ett träd har “oändlig” isolering uppåt och ett R värde på ungefär 10 i väggarna vilket innebär att boet knappt påverkas av yttertemperatur samt att vatten tillåts kondensera på väggarna. Eftersom väggarna är belagda med propolis finns ingen risk för att mögel bildas och vattnet kan bina dricka vid behov. För att efterlikna ett naturligt bibo bör vi isolera taket motsvarande R=30 samt väggarna R=10.

Hur stort blir ett naturligt samhälle?
Storleken på samhället begränsas av hur stort boet är eftersom svärmning triggas när bina sitter trångt (2). De flesta naturliga bibon motsvarar en volym av 30-60 l (1) vilket styrks av äldre referenser från Seeleys studie (exempelvis SCHMIDT 1897. 34 l. volym, WADEY (1948), 44 to 57 l volym). Percival (3), en annan referens från Seeley (1), fann att även vilda bin kan bygga extremt stora samhällen, bara platsen finns, då han hittade ett bo med en volym på 630 l med 200 kg stort honungsförråd. Det får nog anses vara ett undantag från regeln, men visar även att stora skördar är fullt möjligt förutsatt att samhället är stort nog.
Som jämförelse har en 10 ramars LN yttermåtten 40x39x22 vilket ger en volym av ungefär 30 l vilket innebär att ett normalstort naturligt bibo motsvara 1-2 lådor lågnormal. Det i sin tur innebär att dessa bon maximalt kan innehålla mängden bin som får plats i två lådor LN, dvs ungefär 25000 bin. Mer bin än så innebär platsbrist, varvid bina svärmar, vilket bekräftas av Seeley, se fig 2 nedan.

Hur många drönare finns i ett bisamhälle?
I figur 2 ser vi att antalet drönare ligger på ca 1000 st i ett samhälle på 25000 arbetare. Eftersom drönarna föds under en kort period sätts relativt mycket drönaryngel under den perioden och i grafen nedan ser vi att ca 20% av cellerna är drönarceller. Vi ser i grafen att andelen är oberoende av samhällets storlek vilket innebär att ett stort samhälle kommer ha än fler drönare, exempelvis borde ett samhälle med 50000 arbetarbin ha 2-3000 drönare. Seeley visade att detta stämmer (4) där han lät en testgrupp ha 2 st drönarramar (motsvarande 20% av yngelarean) och jämförde med en kontrollgrupp utan drönarramar. Kontrollgruppen kunde därmed enbart producera drönare längs underkanten alternativt lägga ner resurser på att bygga om arbetarceller. Där visade han att testgruppen fyllde ut sina drönarramar och hade därmed 4 gånger så många drönare än kontrollgruppen. Intressant nog kunde han även konstatera att det kostar samhället mycket resurser att producera alla dessa drönare vilket visade sig med halverad honungsskörd som resultat.

Varför “slösar” bina energi på många drönare?
Om bina fritt får producera drönare kommer de investera 5-15% på drönare det vill säga mellan 5000 och 15 000 drönare per år (Weiss, 1962; Allen, 1965; Page and Metcalf, 1984) via Seeley (4). Om vi antar att varje samhälle producerar 2 nya drottningar per år samt att de parar sig med 20 st drönare borde det räcka med ett 40 tal drönare per samhälle. Bina producerar alltså 100-400 gånger fler drönare än vad som faktiskt behövs. Det måste således finnas något annat skäl till denna oerhörda överproduktion. En hypotes är att drönarna behövs för att trigga igång svärmningen men i Seeley’s studie (4) fanns ingen sådan koppling.
Fortplantningen driver antalet drönare
Förklaringen ligger troligen i att fler drönare ökar möjligheten att någon faktiskt får chansen att para sig. I naturen är det långt mellan bisamhällena vilket gör att chansen för en specifik drönare att hitta en ungdrottning är försvinnande liten. I det läget ger många drönare en stor fördel eftersom chansen ökar i direkt proportion till hur många drönare ett samhälle faktiskt producerar. Eftersom bara stora samhällen producerar många drönare kommer en sådan strategi att föra de bästa generna vidare vilket är exakt vad naturen strävar efter. Det finns heller inget egenvärde för ett samhälle att producera överdrivna mängder mat utan det är en bättre strategi att satsa överskottet på fortplantning.
Summering-vad kan vi ta med oss?
1. Isolera samhällena både vinter och sommar, se figur 4.
2. Se till att samhällena är starka under hela säsongen
3. Undvik svärmar då detta försvagar samhällen vilket drar ner honungskörden
4. Använd drönarram men glöm inte att skära ut drönarna. Det håller ner kvalstren och lämnar tillräckligt med drönare. Glömmer man att skära ut drönarna ökar honungsåtgången och kvalstermängden exploderar.
5. Vill man maximera antalet drönare från ett resistent avelssamhälle kan man sätta in en drönarram där bina får fritt bygga drönare. Man fyrdubblar antalet drönarna men kostnaden är halverad honungsskörd.
6. Undvik yngelfri period då detta kostar honung.

Referenser:
1. Seeley et al, 1976. THE NEST OF THE HONEY BEE (APIS MELLIFERA L.)
2. Zeng et al, 2005. Hemolymph Juvenile Hormone Titers in Worker Honey Bees under
Normal and Preswarming Conditions
3. PERCIVAL (K. K.), 1954. — Wings in the wild. Br. Bee J., 82, 28-29, 34, 82.
4. Seeley, 2001. The effect of drone comb on a honey bee colony’s
production of honey

English summary: Proper shoes
Så har vi införskaffat lämpliga skodon för vår verksamhet.

English summary: Time for the monthly weighing and all colonies, but one, seems to thrive. Food consumption is now down to 0,5-1 kg per month and hive, which show that even though the bees sits losely they don’t use much food since they don’t have to produce extra heat in a proper insulated hive.

Ännu en månad har gått och dagens mätningar visar att samtliga samhällen verkar må bra, med undantag för nr 13. Det samhäller verkar vara döda, eller har väldigt lite bin, eftersom vi noterar noll i matåtgång hos dem – vi väntar med att öppna till vi får en mild dag.
Tack vare isoleringen behöver bina inte producera mängder av värme och således har matåtgången minskat till ett minimum under december, även vårt största samhälle har gjort av med bara ett kg under december och som man ser på bilden sitter de löst längst upp och fyller hela övre lådan.

Har flyttat om ina sensorer lite grann och nu sitter det en sensor i övre lådan och en i den undre lådan eftersom jag insåg att det inte var någon större vits att ha fler sensorer på samma plan annat än om man vill veta exakt hur temperaturfördelningen ser ut och då behöver man många fler. Dessutom satte jag in överblivna sensorer i samhällen som inte fått någon tidigare eftersom somliga samhällen sitter en bit ner i kuporna. Även om bina sitter en bit ner i kupan är temperaturen under locket alltid högre än utetemperaturen så länge bina lever.

English summary: The sensors are now installed – this winter will be a trial so we only place them under the cover. 3 Tempsensor where the one in the middle is a combined temp/humidity. Right now 21 degrees C and 40% Rh.

Nu har kuporna blivit uppdaterade med temp och fuktsensorer och data bekräftar att i en isolerad kupa tvingas inte bina att sitta tätt och producera värme för att överleva. Idag är det minus 1 grad och en del bin befinner sig närmast locket och några en bit ner. Temperaturen är runt 20 grader (40% Rh) utan att bina sitter tätt, dvs värmen från metabolismen räcker för att hålla kupan varm och mysig.

English visitors: https://dodsbisyssla.com/insulated-and-condensated-hive/

Bina sitter still i sitt klot/kluster hela vintern och värmer bara upp området där de sitter och därför behövs ingen isolering. Bina sitter under maten och honungen håller därmed samma temperatur som utsidan varvid klustret rör sig sakta uppåt vartefter maten tar slut.

Det här var vad jag länge trodde men det har alltid gnagt i mig att modellen har några svagheter som är svåra att besvara, nämligen:
1. Hur får bina ner maten till mitten då maten generellt ligger utanför klustret och är stelfruset?
2. Modellen kräver någon form av altruism hos bina vilket är osannolikt. Mantelbina (de bin som sitter ytterst) måste hålla minst 10^o C annars hamnar de i köldkoma och dör ofrånkomligen. För att undvika att mantelbina dör krävs att bina i centrum på något sätt vet att de måste avlösa mantelbina och vara villiga att göra så. Dessutom måste mantelbina klara av att ta sig in i det varma centret. Omöjligt? Nej, men osannolikt.
3. Rent intuitivt inser man att ju kallare det är runt klustret desto mer måste bina arbeta för att hålla värmen. De bin som sitter längst ut har ingen nytta av isoleringen utan är tvungna att producera värme annars dör de. Många biodlare tror fortfarande att bina gör av med mindre honung ju kallare det blir, vilket vi strax ska se är helt fel.
Det verkar ologiskt att bisamhället väljer en strategi där en stor andel av bina får arbeta på högsta nivå för att överleva vilket leder till att de troligtvis dör i förtid.

Låt oss titta på det vetenskapligt istället
Binas kluster är väldigt effektivt när det gäller att överleva en lång kall vinter eftersom:
Bina sitter tätt vilket skapar bra isolering
Bina har förmåga att ventilera bort fukt och CO₂

Tack vare detta kan bina hålla miljön i mitten av klustret på en för bina behaglig nivå där binas metabolism räcker för att upprätthålla en temperatur på 20-25^o C (1). Men, det kommer med ett pris – de bin som har oturen att hamna i manteln (klustrets yttersta lager) slits ut eftersom mantelbina måste producera enorma mängder värme (2) för att hålla sig över 10^o C, under den temperaturen hamnar bina i köldkoma och dör så småningom.
Utöver kylan så är även fukt under vintern ett stort problem för bina, eftersom fukten gör att bina förlorar sin isoleringsförmåga. Att fukt är ett problem tror jag de flesta förstår intuitivt, men varför fukten uppstår och hur man kan undvika den är lite mer komplicerat.
Daggpunkt
Vi börjar med begreppet ”daggpunkt” vilket betyder den temperatur då fuktig luft kondenseras till vattendroppar, se figur 2. Varje gång vi andas ut följer det med fukt, andas på en kall spegel så blir det uppenbart, och detsamma gäller bina. När bina förbränner sockerarter skapas stora mängdervatten där 1 kg honung ger upphov till ungefär 600 gr vatten (3) vilket bina på något sätt måste hantera. I en oisolerad kupa kommer fukten att kondensera på den ytan som ligger under daggpunkten vilket innebär att om taket är dåligt isolerat ökar risken för kondensering varvid vattendropparna rinner ner på bina och kyler av dem, figur 2.

Ökar vi ventilationen måste bina producera mer värme vilket skapar mer fukt med ökat behov av ventilation och så vidare. När omgivande temperatur har nått -10^o C kan inte bina krympa klustret mer – de kan bara öka värmeproduktionen (4). Bina kan visserligen öka sin metabolism och kortvarigt producera stora mängder värme, men det är oerhört påfrestande för det enskilda biet och sliter ut dem i förtid, se figur 3.

Isolerad kupa och R värde

Genom att isolera kupan kan vi hjälpa bina undvika att bina sitter i tätt kluster vilket ger två fördelar: dels kommer bina att göra av med mindre honung vilket minskar mängden fukt, dels minskar risken för kondensering eftersom vi undviker kalla ytor som kan nå ner till daggpunkten. Då uppstår frågan hur vi bäst ska isolera kupan och då kan vi ta den naturliga bibostaden som utgångspunkt, figur 4. Bina valde levande träd med ett hål en bit upp på trädstammen där R värdet uppåt är ”oändligt” eftersom det är flera meter med trä samt enorm massa som fungerar som energimagasin. Väggarna är ungefär 15-20 cm tjocka vilket ger ett R värde på 10.

Om vi för över ovanstående till en bikupa behöver vi komma upp till R=10 på sidorna vilket motsvarar 50 mm cellplast eller 200 mm trä. Uppåt behövs R=30 vilket motsvarar 150 mm cellplast, se figur 5. Mätningar visar att bina i en välisolerad kupa håller temperaturen närmast klustret vid 6^o C även om yttertemperaturen är -30^o C vilket gör att bina sitter i ett löst kluster och kan röra sig fritt i kupan. Honungslagret hålls varmt och fungerar som ett energimagasin vilket jämnar ut kortvariga köldknäppar. Resultatet blir att bina kommer ut starkare på våren, figur 6, och är redo för första draget. Givetvis är behovet av isolering större ju kallare vintrar, men bra isolering under vinternkommer generellt hjälpa bina att komma ut starkare på våren, se figur 6.

Referenser.
1. Simpson, J (1961) Nest climate regulation in honey bee colonies. Science 133 (3461): 1327-1333
2. Myerscough, 1993. A Simple Model for Temperature Regulation in Honeybee Swarms
3. Randy Oliver, 2020. Scientific beekeeping: Part 7A-C, 14
4. OWENS 1972, THE THERMOLOGY OF WINTERING HONEY BEE COLONIES
5. http://www.northof60beekeeping.com
6. Merrixz 1920, PRELIMINARY NOTES ON THE VALUE OF WINTER PROTECTION FOR BEES!

English summary: I have, for a while, considered to purchase temp sensors and now I took the step and sourced both temp and humidity sensors.
My work on the bee guide is moving and now I think the main chapter describing winter in is finished.

Nu tog jag steget och köpte ett antal temp och fuktgivare samt en hub så nu ska det bli spännande att följa detta projekt.

För övrigt går arbetet med biboken framåt och nu tror jag att jag är färdig med kapitlet om invintring som blev ett mastodontkapitel. Men det är kanske det viktigaste steget för att ha starka samhällen så det är nog på sin plats att det blev lite längre. För den som vill läsa: https://dodsbisyssla.com/bibok/

English summary: After the epiffany of the value of insulation in the hive I have come up with an easy fix by adding 50 mm of cellular plastic which increase the R value to about 15.
Efter att ha insett hur viktigt det är med isolering har jag funderat hur man enklast kan förbättra klimatet för bina. Vi testar nu med 50 mm extra cellplast under locket vilket höjer R värdet från 5 =>15. Nedan ser vi hur det kan se ut om man inte har isolering och hur det bör se ut.

För den som är intresserad kör vi ett webinar på sö 31/11 där ämnet är isoleringens betydelse för en bra övervintring:

Isolering eller ventilation – bästa sättet att invintra bin?
den 30 november 2025
18:00 – 19:30 (WET)

Möteslänk: Isolering eller ventilation – bästa sättet att invintra bin? | Microsoft Teams | Snabbmöte-anslutning

English summary: We started a small test in the autumn to compare top cover made by wood to a plastic one with the hypothesis that wood is more risky since the condensated water might be absorbed by the wood and later start to mould. Today we checked a couple of hives with plastic lid and could see that we indeed had quite some condensation on one hive, located in our forest apiary and thus exposed to low temperatures, left image below. The other one is located in our garden where outdoor temperature has not been that low yet and as clearly shown barely no condensation. We stopped the test since it is clear that condensation will occurr and hence wood does not belong in the hive during winter.
We have also carried out our monthly weighing and all hives seems ok, except one hive with very low food consumption – we did hear some buzzzing but we expect it to be doomed. It was one of the hives that needed formic acid earlier so likely weakened allready.

Vi startade ett litet test för att jämföra täckbräda av trä med plast över vintern där hypotesen är att trä är sämre än plast pga att träet suger upp vatten vilket ökar risken för mögel längre fram. När vi kollade ett par kupor upptäckte vi att där verkligen är en hel del kondensation vilket med stor säkerhet kommer leda till mögel längre fram ifall man har täckbrädor av trä. Därför avbröt vi testet, där slutsatsen är att undvika trä i kupan under vintern, och vi kommer dessutom att lägga på takisolering på samtliga kupor i form av en platta cellplast. Därmed minskar risken för kondensation i taket och istället styr vi den till väggarna vilket minskar risken att bina ska få vatten på sig – eventuell kondensation rinner ner och ut genom bottenventilationen.
Den senaste lärdomen är dessutom att vi behöver isolera taket betydligt bättre för att minska risken för kallt tak och därmed eliminera risken för kondensering i taket. I nästa Webinar på sö 30/11 ska vi gå igenom hur man bäst övervintrar sina bin i välisolerade kupor.

Det har även blivit dags för månadsvägning och samtliga kupor utan en verkar må bra. Kupa 13, en av dem som behövde myrsyra verkar inte ha gjort av med någon mat sen förra månaden, misstänker vi har dött eller möjligen kraftigt försvagade. Vi tyckte vi hörde lite surr men får kolla noggrannare nästa månad.

English summary: I have completed another chapter in my planned bee book, and its possible to download it under the menu “Bibok”. Its in Swedish but google can assist.

För den som vill läsa och ge feedback finns nu kapitlet om “Våren” att ladda ner under fliken bibok.

English summary: Another subject where opinions varies is how many eggs a queen can lay per day and how long she can live. I did a review of the research and found that it seems that the maximum capacity of a queen is around 1,3 Mio eggs which gives a life span of 3-5 years. The max daily capacity is 1500 egg per day although it might be possible that some super queens may exceed that for a shorter period of time. Another possible explanation for a higher egg laying rate is that there actually had been two queens since it is fairly common that, during supersedure, the old queen is tolerated for some time.

Här är ett annat ämne där åsikterna går isär där somliga hävdar att deras drottningar lägger 3000 ägg eller mer per dag. I kursboken anges 2-3000 ägg per dag och sammanlagt 500000 ägg under en livstid, men som vanligt i dagens böcker finns inga referenser.
Om man räknar lite på egen hand så skulle 3000 ägg per dag betyda att drottningen lägger ett ägg var 24 s varje vaken minut (vi antar att hon sover åtminstone 4 h per dygn). Det låter osannolikt men inte omöjligt, så jag bestämde mig att kolla vad vetenskapen säger.
Det visade sig vara lättast vad gäller drottningens livslängd och hennes totala teoretiska kapacitet att producera ägg.

Drottningens spermakammare (spermatheca) rymmer max 5 miljoner spermier men vanligtvis runt 3-4 miljoner. I genomsnitt används 2-4 spermier per ägg vilket ger ca 1,3-1,5 miljoner ägg under en livstid (1). Eftersom drottningen lägger någonstans runt 200000 ägg under en säsong kan en drottning leva i upp till 8 år (2), vilket får anses vara extremfall. Drottningen sprutar ut en konstant mängd vätska som innehåller spermier och ju mer spermier som finns i hennes spermatheca desto fler spermier befruktar ägget vilket ökar chansen att ägget blir fertilt. Med ökande ålder minskar antalet spermier i vätskan och risken för infertila ägg ökar vilket ambina känner av och således vet när det är dags att byta drottning. I praktiken klarar en drottning av att lägga fertila ägg i 2-4 år men kan undantagsvis klara sig 5 år eller mer.
Antal ägg per dag
Det finns många påståenden om hur många ägg en drottning kan lägga och en del påstår att drottningar kan lägga upp mot 3000 ägg per dygn. Det är möjligt att någon enstaka superdrottning kan nå dit men den enda studie där man verkligen räknade varje ägg och yngel under en hel säsong som jag hittat är från 1925. Där följde man 16 kolonier under 1921 och 32 kolonier under 1922 och räknade alla ägg, larver och yngel varje vecka (3). Där kom man fram till ett max värde av 1500 ägg per dag men att det låg mellan 1000-1500 per dag under högsäsongen. En möjlig förklaring till en högre takt är att man haft två drottningar eftersom det är rätt vanligt att den gamla drottningen går bredvid den nya under en tid.

Referenser:
1. Baer et al, 2016. Sperm use economy of honeybee ( Apis mellifera ) queens
2. Bozina, K. D. 1961. How long does the queen live?
Pchelovodstvo 38:13 (in Russian)
3. Nolan, 1925, The Brood-rearing cycle of the honey bee

It is surprising how often old knowledge seems to be forgotten and that the wheel needs to be invented over and over again. I stumbled over an old study from 1920 where the author tested hives with or without insulation and the clear result was that the bees survived in unisolated hives but the bees came out much stronger if the hive was insulated and thus were ready for the first flow. It comes with a cost, since the isolated colony consumed much more honey, but would later be more than compensated for by a better gain in the first flow. Luckily, we have always used plastic hives which are isolated but, if one uses wooden hives the take away is that isolation is needed and should be recommended – if big colonies that produces huge honey crop is a goal, that is. Obviously , sufficient honey store is needed so one must ensure that there is minimum 16-18 kg of honey as well as ample stores of pollen.

Det är märkligt vad gammal kunskap kan gå förlorad och att man måste återuppfinna hjulet gång på gång och ibland får man bara erkänna när man har fel. Jag har varit övertygad om att bin inte behöver packning över vintern utan att de överlever lika bra i oisolerade trälådor. Om man bara ser till ren överlevnad så stämmer det men om man anser att ett samhälle ska vara redo för det första draget och att det samhälle som är mest redo (läs har flest bin) när första draget börjar är det samhället som klarar vintern bäst bör man se till att ha bra isolering på sina samhällen. Har man som vi plastkupor har man redan både bra isolering och vindtätt men kör man i trälådor bör man därför se till att isolera ordentligt. Den här nya insikten kom efter att ha läst en drygt 100 år gammal studie där man testade tre olika varianter; en låda oisolerad, två lådor oisolerad och två lådor isolerad, dessutom med eller utan vindskydd. Det visade sig att två lådor med packning var överlägsen och att vindskydd gav ytterligare fördel. Förklaringen är att bin som sitter isolerade börjar sin yngelsättning tidigare vilket också innebar att den totala matåtgången var större men att maten företrädesvis gick åt till att sätta yngel snarare än till att hålla värmen.

Referens: Merrill 1920, PRELIMINARY NOTES ON THE VALUE OF WINTER PROTECTION FOR BEES!

Englsi summary: We have been using Lactic acid (LA) as our “go to” treatment for many years since it is effective but still mild towards the bees with no negative effects reported. Regrettable, until now I haven’t found any study that explains how LA works and why it is not impacting the bees as well. However, recently, I found two new studies that explain the effect on the mites and, surprisingly, LA is not toxic to mites but rather act more on a mechanical way where it change the moisture properties under the mites feet, thus removing the mites ability to grip and consequently the mites can no longer move. Ultimately, the mite fall off the bee or die from starvation. The non-grip effect will also impact the fertility of the mites, since the mite can’t move effectively inside the cell and hence will not feed enough to survive. This resulted in an increased death rate of the mother mites as well as decreased number of viable daughters and hence the fertility rate was drastically decreased. Since the impact is not toxicity to the mites then it is also understandable that there is no toxicity towards the bees which was confirmed in the second study (2). As a contrast we can compare the sublethal effect of 3,5% oxalic acid (OA)application by the trickling method (3) where average life span decreased from 24 days (control) to only 6 days for OA group.

Vi har under många år använt mjölksyra eftersom den har bra effekt på kvalstren samtidigt som den är “mild” mot bina. Problemet är att om en miticid (medel som dödar kvalster) ska ha effekt är risken stor att den även skadar bin, vilket motsäger vår erfarenhet av mjölksyra. Vi har dock aldrig hittat någon studie som förklarar hur den verkar och varför den ändå är mild mot bin.
Nu fick jag ett par länkar med studier av mjölksyra (1,2) som förklarade just detta och det visar sig att mjölksyra inte förgiftar kvalstren utan att effekten är mekanisk, det vill säga att den gör så att kvalstren inte kan röra sig och så småningom trillar av biet och dör. Effekten är att mjölksyra förändrar vätskan under kvalstrets fot och förhindrar att kvalstret kan gripa tag i biet eller ytan den går på och förblir därmed orörlig. Den här effekten finns kvar även när kvalstret befinner sig i cellen eftersom den behöver röra sig från matplatsen, stället där den släpper sin avföring och äggläggningen. Eftersom kvalstret, som fått behandling med mjölksyra, inte kan röra sig effektivt får den näringsbrist och ägget som läggs blir försvagat med konsekvensen att infertiliteten ökar dramatiskt. Resultatet i studien visade att endast 25% av äggen gav livsdugliga döttrar. Det innebär att potentiellt kan mjölksyra bli en “gamechanger” eftersom den har möjlighet att påverka kvalster i cellerna även om den inte direkt penetrerar cellväggen.

Vad gäller skadlighet på bina så testade man att ge bina mat med 1,5 mg/ml mjölksyra, och kunde inte hitta några tecken på syraförgiftning. Högre doser än så vägrade bina att äta och vid en normal behandling av yngelrummet används ca 3 gr mjölksyra varvid resterna i honungen blir avsevärt lägre än detta gränsvärde.

Som jämförelse kan vi titta på effekten på vuxna bins livslängd vid applicering av 3,5% oxalsyra som droppats på bina (3). Här ser vi att medellivslängden sjunker från 24 dagar (kontroll) till bara 6 dagar för gruppen som fick oxalsyra. Om man betänker att man utsätter vinterbina för detta, som måste leva länge samt orka utveckla samhället på våren, är det en rätt dålig ide.

Referenser:
1. Vilarem et al, 2025. No detectable impact of chronic oral lactic acid exposure on honey bee health: Insights from survival, lactate accumulation and head transcriptome
2. Vilarem et al, 2023. Lactic acid impairs Varroa destructor grip skill: fitness costs
and effects on behaviour under artificial conditions
3. Effects of Oxalic Acid on Apis mellifera
(Hymenoptera: Apidae)

English summary: In the figure below we show the result of this years mite count and it seems that we have a decent number of colonies with some degree of resistance (green marked). Of totally 18 colonies (with nuc’s and swarms included) only 2 needed Formic acid and, as always, no oxalic treatment used. We use a daily mite drop of 3 mites /day as our thresh-hold value and no chemical application below that value.
We have a few colonies that needed no treatment at all through the whole season and those are the ones that we will use for next years breeding.

Vi började med rätt få samhällen i våras och har därför gjort många avläggare samt tagit in svärmar, och dessa tar vi inte med i statistiken. Men vi kan konstatera att vi har flera samhällen med resistens där endast två av 18 behövde myrsyra (då räknar jag alla samhällen, även avläggare), och där ett antal har klarat sig helt utan kemiska behandlingar (även mjölksyra är en kemikalie).
Några kommentarer: Nr 2 har vi bekräftat VSH och nr 4 hade länge lågt nedfall men tyvärr var de för ilskna så vi bytte drottning. Dessvärre verkade resistensen då försvinna. Nr 7 och nr 8 har varit urstarka med mängder av yngel, men trots det har de haft lite nedfall och inte behövt några behandlingar. Nr 7 gjorde stilla byte i aug men ser fortfarande bra ut. Samhälle 11 och 12 var svaga så där blev det ingen drönarutskärning men båda har ändå lågt nedfall. Samhälle 12 är extra intressant eftersom de hade relativt mycket nedfall i början av maj vilket var underligt då de hade resistens i förra året. Men så fort de blev starka nog att sätta yngel sjönk nedfallet och de har inte behövt någon behandling alls under säsongen och är nu starka. Där är vi relativt säkra på VSH. Samhälle 13 krävde myrsyra och det samhället är rätt svagt och vi tror inte de överlever. Om de mot förmodan överlever byter vi isf drottning till våren. Nr 24-25 är väldigt lovande då de haft väldigt lite kvalster under säsongen och inte fått några behandlingar utöver några få drönarutskärningar. På de två drönarutskärningarna vi gjorde på nr 24 fick vi bort drygt 30 kvalster så den linjen tror vi mycket på till nästa år.

Vi kör webinar en gång i månaden och denna gång kommer det handla om kemikaliefri kvalsterhantering

För den som vill delta:

Kemikaliefri (nästan) kvalsterstrategi och resistenta bin
den 2 november 2025
18:00 – 19:30 (WET)

Möteslänk: Kemikaliefri (nästan) kvalsterstrategi och resistenta bin | Microsoft Teams | Snabbmöte-anslutning

English summary: We carried out our monthly weighinh and we can see that the bees have consumed roughly 2 kg per colony. This gave an idea how to control whether the bees have found some late sources of nectar, that can cause dysentery due to no time for proper processing. We lost many colonies last year due to late foraging of Heather and Iwy and have tried to come up with a solution how to avoid that.
The hypothesis here is that late flow can be detected by checking the net consumption of the food store in october. Normally they will consume 2-3 kg in october depending of how much brood they have. In the graph we can see that in 2024 there were only 0,8kg of average net consumption compared to 2,1 kg this year, so a huge difference. Randome checks of frames have not revealed any “wet honey” and in the spring we will confirm whether this is a way to counter the problem with late nectar flow induced dysentery. If we suspect late flow then we will carry out a thoroug check of the frames and remove suspicious ones (when shaken the immature nectar comes off the frames whereras mature honey stay in the frames).

I dag genomförde vi månadsvägningen och vi kan konstatera att alla samhällena har gjort av med 2-3 kg vilket gav en “ahaupplevelse”. Sedan förra årets usla övervintring där bina drog in sen nektar och åkte på utsot har vi funderat hur man ska undvika en upprepning. Vi funderade på att stänga flustret i oktober men då finns risken att bina blir stressade vilket kanske ställer till mer problem. När vi nu såg resultatet av vägningen slog det mig att kanske förbrukningen under oktober ger en fingervisning – har bina dragit in mängder av nektar borde det synas på kupvikten. I figuren nedan ser vi en jämförelse av den genomsnittliga minskningen av kupvikten 2024 jämfört med 2025 där man tydligt ser att bina förbrukat mer mat 2025. Vi har också tittat igenom ramarna under oktober och inte hittat någon ram som skvätter vilket tyder på att det dels inte har kommit in några större mängder nekar, dels att förbrukningen ger en indikation ifall där är risk för problem med vattensjuka ramar. Nu ska man inte dra för stora växlar av en enda mätning, men kanske är vägning av kuporna i september och oktober ett möjligt verktyg för att minska risken för utsot.

I år har testar vi även att byta ut täckbrädorna av trä mot en plastskiva över vintern i förhoppningen att vi därmed minskar mögel. En fördel är att man kan ta av locket och kolla till bina snabbt utan att kyla ner dem nämnvärt.

English summary: Preparing for next season where we will add another 10 colonies.
Nu har vi varit och investerat för nästa år – vi fyllde en stor släpvagn med kupmaterial vilket nu tar upp hela källaren.

Material för 10 samhällen vilket innebär 500 ramar att vaxa, phuu.