DoD's bisyssla

English summary: Since food is very scarce in the autumn, robbery is a clear risk and thus we should avoid to open the hive “just for fun”. During summertime we usually want nice wheather when we open the hive, but that is not preferable in the autumn. When good wheather happens in the autumn bees are flying around scouting for food and an open hive is like an open invitation – it’s enough that one alien bee enters and the colony might very well be completely robbed. So, in late autumn wait for a bit colder wheather, around 14-15 degrees and cloudy sky since that will keep the bees inside, very soft rain makes it even better.

Så här års bör man tänka sig för innan man öppnar kupan – vad vill jag veta och är det nödvändigt? Är det inte absolut nödvändig information jag vill ha – kanske vill jag kolla att där finns en drottning då jag inte såg ägg förra veckan eller kanske behöver de lite mer foder – är det bättre att inte öppna kupan alls. Om man måste öppna får man hålla sina inspektioner korta och effektiva och, tvärtemot på sommaren, är det bättre att invänta en svalare dag med lite duggregn i luften. På sommaren vill vi att dragbina ska vara ute eftersom det då brukar vara lite lugnare men på hösten betyder bra väder att bina är ute och är desperata i sin iver att hitta mat. En öppnad kupa blir då ett lätt byte, speciellt om det är ett litet samhälle, eftersom det räcker med att något enstaka bi kommer in i kupan, skvallrar för sina systrar var det finns mat och röveriet är ett faktum. Det råkade vi ut för idag då vi hade tänkt slå ihop ett samhälle, som vi tror är viselösa, eftersom vi inte sett några ägg på ett par veckor. Dock såg vi två viseceller vilket ju tyder på att någon lagt några ägg för en vecka sedan och vi blev tvungna att titta igenom samhället. Vi hann inte ens slå igen locket förrän det var full fart på flustret och massor av bin som slogs. Vi fick stänga igen flustret och flytta hem samhället (från vit zon till blå zon om någon undrar). Dessutom blev det röveritendenser även i kupan bredvid, så den fick vi också ta med hem. Så, lessons learned: Så här års undviker vi att öppna kupan, och öppnar endast när vädret är lite sämre så att inte scoutbina hittar in.

I ett samhälle, där de nyligen gjorde stilla byte hittade vi detta, dvs dubbla drottningar. Det här händer relativt ofta men det här är första gången vi lyckas fånga det på bild. Gammeldrottningen får gå tillsammans med arvtagaren ett tag och när bina tycker det är dags tar de bort henne. Om man ser det från binas sida är det givetvis en bra strategi, att undvika en yngelfri period, speciellt sent på året. Gammeldrottningen fortsätter lägga ägg under tiden som den nya drottningen föds upp och bina får ingen dipp i bistyrkan.

English summary: The year is coming to an end and we can summarize it. We have extracted around 250 kg honey from our 8 production colonies and to that we can add the 250 kg that the bees will keep as winter store. We have thus invested half the crop into the bees health. A big milestone for me personally is that I have finished my beebok and had it printed this year. I’m very proud of that accomplishment. For next year we plan to increase to about 35 colonies so its time to hit the store and buy more equipment.

Invintringen pågår för fullt och det är dags att göra bokslut samt planera för nästa år.
Honungsåret har varit lite sådär med flera missade drag pga ogynnsamt väder. Hallondraget blev skapligt medan däremot Linddraget helt uteblev av okänd anledning. Vi fick en hel del regn innan blomningen och skapliga temperaturer under blomningen men ändå blev det minimalt med lindhonung. Inte heller ljungen behagade ge något men det var mer väntat eftersom juli var alldeles för torr.
Summa summarum ca 250 kg överskott på våra 8 produktionssamhällen
Därtill ska läggas de 250 kg som bina fick behålla – vi investerade ungefär hälften av honungen i binas hälsa. Vi har har ökat på antalet samhällen och vintrar i år in 24 samhällen – det skull ha varit 26 men två samhällen behagade slarva bort sina drottningar alldeles för sent för att kunna få en ny drottning parad. Dessvärre var det ena samhället vårt bästa samhälle där vi valde att försöka övervintra drottningen trots att hon var tre år. Det är alltid en chansning och den här gången gick det inte hem, så vi får slå ihop dem med något annat.
En annan stor sak för mig var att jag under året skrev min bibok samt fick den tryckt. Glädjande nog har responsen varit god och en stor del av upplagan är redan såld.

Planen inför nästa år är att öka på ytterligare ca 10 samhällen vilket görs organiskt, dvs vi tar in svärmar och gör avläggare. Vi kommer förmodligen att investera i 4 st nordiska drottningar för att aktivt stödja kampen att återinföra vårt ursprungliga bi.
Det här innebär att vi får lov att göra en tripp till biredskapsbutiken och införskaffa material motsvarande 5 samhällen, samt en hel del vax.
Vi har i år invigt en ny bigård som vi vill utveckla och planerar att ha bortåt 20 samhällen om några år, samt att vi har planerat för ytterligare en bigård i Öxabäck för nästa år.

English summary: We took a swarm that have shown to be a super productive colony where it have grown from 6 combs of bees and now needed the fourth box since there wewre so many bees that we couldnt move a comb without crushing bees. It’s very odd to add an extra super this late in the season, but last week it produced about 8 kg of honeydew, and since it will be good wheather this week there might be a few kg coming in.

Vi har, precis som vanligt, tagit in ett antal svärmar i år, där samtliga var relativt små med ca 5-6 ramar bin. Ett samhälle har stuckit ut genom en explosiv tillväxt som inte verkar avta. Samhället har gott och väl dragit in sin mat plus att vi har skattat undan ett tiotal ramar samt tagit yngelkakor till avläggare. Trots det blev vi nu tvungna att sätta på en fjärde låda eftersom det var så mycket bin att det helt enkelt inte gick att jobba med det utan att krossa bin. Sätta på en skattlåda i slutet av augusti hör till ovanligheterna, men förra veckan drog samhället in ca 8 kg honung (lus tror vi) och eftersom det ska bli varmt hela veckan kan det finnas chans på ytterligare något kg från detta otroligt produktiva samhälle. Vi ser heller inga tecken på högt kvalstertryck så här har vi nästa års avelssamhälle.

Englis summary: We hoped for a flow of heather which would have secured the winter store for the bees. Unfortunately no rain in late July with the consequence that nectar is scarce even if the flowers are vividly showing off their purple glory. Therefore, we have started to add a bit of sugar since there is no point to wait. In order to efficiently process away all the water the bees need an active brood area. The small nuc’s only get 1 kg at the time to not overflow them but the stronger coloines gets 5 kg in one go, and we will keep dreaming for a fabolous heather flow. Maybe next year….

Vi hoppades på ett ljungdrag och allt såg bra ut; I Juni kom plantorna vilka var stora, gröna och friska och det såg lovande ut. Dessvärre kom inget regn i Juli, hade vi fått de 40 mm som var på gång hade det blivit jättebra. Men tyvärr kom det bara 5 mm vilket dunstade innan det hade landat, och nu är det väldigt torrt i markerna. Ljungen blommar vackert lila, men blommorna ger minimalt med nektar och det räcker nätt och jämnt för bina att täcka dagsbehovet. Vi hade behövt få 3-4 kg per samhälle för att klara binas vinterbehov men nu när det inte blev så har vi börjat komplettera med lite socker i form av Bifor. Ska man använda socker behöver bina ett aktivt yngelrum för att kunna processa bort vattnet, så det finns ingen anledning att vänta. Avläggarna får drygt ett kg i taget eftersom deras yngelrum är så litet medan de stora samhällena får 5 kg direkt i en matarlåda. När vi kommer in i september gör vi en slutkontroll då vi väger dem och är kuporna aningens lätta ger vi en sista skvätt så vi når målet 31-32 kg bruttovikt på två lådor LN.

Invintra på Ljung
Den allmänna åsikten är att ljunghonung innehåller för mycket antioxidanter och mineraler och kommer leda till utsot och därför ska all honung bort. Eftersom ljunghonung är eftertraktad och genererar betydligt bättre betalt än vanlig honung så kan man undra om en del av anledningen möjligen ligger där?
Nå, är utsot månne något hittepå? Nejdå, eftersom bina måste hålla sig tills de kan flyga så kommer tarmen förr eller senare att bli full och händer det innan de hinner rensningsflyga blir det utsot vilket givetvis inte är bra för bina.
Först som sist kan vi slå fast att fältstudier med Ljung helt enkelt inte finns, åtminstone har inte jag hittat någon. Däremot hittade jag en fältstudie med bladhonung som av samma skäl sägs vara olämplig som vintermat. I en Polsk studie (2) över tre år testade man olika nivåer av honungsdagg upp till 30% och man fann inget stöd för att det skulle ge förhöjd dödlighet. Tvärtemot fann man att de år samhällena hade 10% eller mer bladhonung fick bina skydd mot Nosema, se fig nedan.

Redan 1935 slog Alfonsus (5) fast att det var kristallisering av mat samt problem med att bli av med överskottsvatten som påverkade ifall det blir utsot eller ej, mängden mineraler är för låg för att bli ett problem.
Finns det någon som invintrar på Ljung och som har riktig erfarenhet? Jodå det är rätt vanligt på de Brittiska öarna (3,4) där tex Chainbridge honey har ca 2000 kupor som invintras på Ljung och Murgröna.
Analyser av pollen från Ljung visar att de är rika på essentiella aminosyror (6) och pollen från Erica innehåller alla essentiella aminosyror (7) som bina behöver (arginine, histidine, isoleucine, leucine, lysine, methionine, phenylalanine, threonine, tryptophan and valine) vilket borde göra Ljung till utmärkt vinterfoder.
Men, eftersom vi inte hittade några studier på ljung bestämde vi oss för att själva testa att invintra på ljunghonung så vintern 2020/21 testade vi 30-50% ljung i 9 st kupor där samtliga klarade sig galant utan tillstymmelse till nedsmutsade kupor. Jaja, en liten skvätt ljung kanske går bra men hur blir det om man har enbart Ljung? Nu hör det till saken att ingen har någonsin nämnt en andel där Ljung skulle vara farligt utan all ljung måste bort annars går det på tok. Hur som helst, vintern 2022/23 testade vi med 100% Ljung för att se om det skulle skulle ge problem men inte heller 100% ljung verkar vara ett problem. Vintrarna i Öxabäck är givetvis inte lika tuffa som längst i norr men för bina spelar temperaturen mindre roll vad gäller utsot – så fort det går ner mot 6-7 grader kan de inte längre flyga och tvingas sitta still. Vi noterade temperaturen under bägge testen och om vi sätter gränsen där bina kan flyga till +6 grader kan vi konstatera att de har suttit minst 8 veckor utan att kunna flyga ut, men troligen närmare 12 veckor. Praktiska försök av bla Möbus, där han burade drottningar under vintertest så de inte kunde lägga yngel för att bli av med överskottsvatten, visade att bina började få utsot efter 3-4 veckor. Om Ljunghonung skulle ge utsot, pga mineralansamling, borde bina inte klara 8 veckor instängda utan att utsot skulle uppstå.

En enkel beräkning av mängden mineral visar att, precis som Alfonsus slog fast, den är för liten för att ha någon påverkan. Däremot kan den stora mängden vatten bli ett problem och när tarmen är full blir det utsot. Matförbrukning från (1) samt egna mätningar under 6 månader från oktober-mars.

Avslutningsvis vad tycker Biet Berta? “All honung är gott, mums.”

(1) Åke Hanssons bok, sid 328 för beräkning av foderåtgång
(2) HEALTHFULNESS OF HONEYBEE COLONIES
(APIS MELLIFERA L.) WINTERING ON THE STORES
WITH ADDITION OF HONEYDEW HONEY
(3) https://www.chainbridgehoney.com/blog/articles/beekeeping-in-winter-january-2021/
(4) https://www.conwybeekeepers.org.uk/new-beekeepers/heather-honey/
(5) Alfonsus, E. C. (1935). The cause of dysentery in honeybees. Journal of Economic Entomology, 28(3): 568-576.
(6) Di Pasquale G, Salignon M, Le Conte Y, et al. Influence of pollen nutrition on honey bee health: do pollen quality and diversity matter?. PLoS One. 2013;8(8):e72016. Published 2013 Aug 5. doi:10.1371/journal.pone.0072016
(7) de Groot AP (1953) Protein and amino acid requirements of the honey bee (Apis mellifica L.). Physiol Comp Oecol 3: . pp. 197-285.

English summary: Honey can only carry 20% water without a high risk of fermentation. Heather honey is claimed to be able to carry 23% whithout issues which we found very odd. My hypothesis is that the different value is due to a measuring error because there will be air trapped in the honey spreading the light differerent whihc causes the error. To test the hypothesis we took 12 combs with honey and measured the value on 4 different locations (under capping, uncapped and both sides) which gave 48 measurements, se table below. The average was 18% which is similar to what we usually get in other honey. After we used the perforator, the extractor and stirred the honey to be able to put it in jars we measured the water content which increased with 3% units . As one can see the jar is full of air bubbles. In order to get the correct value we placed a spoonful in the icro and ran for 10 s until it was liquid. We stirred it gently, let itcool down and the final water content were then 19%. Other honey whcih we ran in the micro as control did not change the water content and thus confirm our hypothesis.

I vår bibok https://dodsbisyssla.com/bibok/ går vi igenom drygt 20 vanliga påståenden/myter inom biodlingen och vad är mer passande, nu när ljungen är på gång, än att gå igenom myterna om ljungen. Jag tänkte börja med myten om vattenhalt i ljung: All honung får hålla högst 20% vatten annars är risken stor för jäsning – det är välkänt och stämmer med erfarenheten med tillägget att även honung med lägre vattenhalt kan jäsa ifall den kristalliserat och skiktat sig. Det är bara glukosen som kristalliserar och kristallerna bär mindre vatten vilket hamnar i fruktosen som ligger mellan glukoskristallerna. Då blir fukthalten högre i fruktosen och fermentering kan ske eftersom vattenhalten i fruktosen då överstiger 20% (1). Ljung däremot påstås kunna ha 23% vattenhalt utan att jäsa – varför kan man fråga sig. Förklaringsmodellen när vi gick kursen var något otydlig, men någonting om att vattenmolekylerna bands av den sega ljungen och förhindrade fermentering. Skakig förklaring minst sagt.
Min hypotes är att refraktometern helt enkelt mäter fel på ljung därför att man infört ett tredje medium, luft, i sockerblandningen vilket gör att refraktometern får ett mätfel. En refraktometer är ett optiskt instrument som mäter hur en vätska bryter ljuset där olika sockerblandningar bryter ljuset olika, varför vi kan mäta sockerhalten eller vattenhalten. I ljung får vi in luft i honungen då vi dels använder perforator som rör om i cellerna, slungar honungen samt rör i kärlen för att den ska bli mer lättrunnen. Luften blir kvar i honungen pga ljungens seghet och kommer ge ett felaktigt resultat. Tänk när ni står i vatten till knäna då verkar benen inte sitta ihop vilket beror på att vatten och luft bryter ljuset olika, och min hypotes är således att detta ger ett mätfel i ljunghonung.

Låt oss testa hypotesen. Jag tog 12 slumpmässiga ramar (som inte skvätte) med olika täckningsgrad precis som vi brukar göra med annan honung, se bild nedan.

Vi tog 4 mätpunkter per ram: upptill i täckt cell och nertill på otäckt cell på varje ramsida vilket gav totalt 48 mätpunkter. Samtliga mätningar var 20% eller lägre vilket gav ett snitt på 18% vilket matchar vad annan honung brukar ha. Därefter mätte vi den slungade honungen och slutligen i en burk från den nyslungade satsen. Mätningarna visar att det skiljer 3% enheter mellan resultatet i ram mot resultatet i burken vilket stöder hypotesen. Ljunghonung håller samma vattenhalt som annan honung – resultatet i burken beror på ett mätfel pga honungens innehåll av luft som hamnat där under processen.

Kan man få “rätt” värde på vattenhalten i burken?
Vi testade samma metod som används på kristalliserad honung, dvs värm en stund i micron. Vi tog en tesked honung och körde i 10 s varvid honungen värmdes upp en aning så den blev lättflytande. Därefter rörde vi försiktigt med en sked och slutresultat blev honung utan luftbubblor. Vi väntade tills honungen svalnat och mätte och där honung i burk visade på 21% fick vi istället 19% vilket också stöder hypotesen att refraktometern visar fel på ljung med inneslutna luftbubblor. Annan honung som kördes i micron 10 s ändrade inte sin vattenhalt.

Referenser:
1. Horn, Boken “The honey

English summary: While waiting for the heather the bees is now going after the ripe raspberry.

Varje år är det samma fråga – blir det någon ljung i år. Frågan är befogad efterssom det krävs både regn och värme vid rätt tidpunkt och på våra breddgrader får vi ljung vart tredje år eller så även om den blommar snyggt varje år. Den har precis börjat blomma men dessvärre är det för torrt och just nu surrar alla insekter förutom bina på ljungen. Istället ger de sig på de övermogna hallonen och suger ut dess saft.

English summary: We are in July and there are some potential flow such as heather, honey dew and clover. Unfortunately its very dry so we don’t expect any further major flow and thus we start to prepare our colonies for the winter in. The nuc’s gets their honey combs and the production hives is reduced with one box where we place all honey in the top box. Later in August we will assess if we have to complement with sugar where we prefer the feed sugar to the big colonies only, since they are more able to process it properly due to the greater brood area and mass of bees.

Vi är fortfarande i Juli med några potentiella drag kvar: Ljung, lushonung mm. Dessvärre är det torrt i markerna vilket minskar chansen till ett bra ljungdrag och därför börjar vi redan nu så sakteliga att vintra in våra avläggare. Det låter mer dramatiskt än vad det är då det i praktiken innebär att dessa får sina sparade honungsramar redan nu. När vi sedan kommer in i slutet av augusti väger vi kuporna och kanske behöver vi då fylla på någon ram till alternativt ge lite extra socker vid behov. Att ge bina maten tidigt innebär att man inte behöver öppna dessa små samhällen något mer, vilket är bra biskötsel eftersom risken för röveri är stor nu när det knappt finns någon nektar. Scoutbina flyger runt och letar mat och öppnar man ett litet samhälle är risken stor att ett scoutbi slinker in och sedan skvallrar för sitt samhälle var det finns mat i ett svagt samhälle, varpå röveriet är ett faktum. Vi såg det tydligt när vi gav första avläggaren sina ramar då plastbacken blev överfallen direkt av hungriga bin. En avläggare med årets drottning som lägger ägg behöver man inte öppna mer om man säkert vet att de har mat. De större samhällena drar vi ner till tre lådor, sätter all honung i den översta lådan samt tar bort spärrgallret. De får fortsätta jobba några veckor till ifall något drag dyker upp – att öppna dessa är mindre riskabelt eftersom de kan försvara sig. Skulle det bli ett drag betyder det bara att småsamhällena drar in någon ram till sin vintermat. Bilden nedan från förra årets vägning.

English summary: Yet another internet hoax where it is claimed that if one swirl honey in water we see this cool pattern, that would indicate real honey, but unfortunately we see same pattern with syrup. There is no easy trick to determine whether honey is fake or real.

På nätet finns diverse bluffar som väntar på sina offer – om det verkar för bra för att vara sant så är det troligen inte sant. En biodlare påstår att han kan avslöja fake honey genom att snurra ett fat med vatten där en klick honung eller falsk honung ligger där den äkta varan ger ett mönster som liknar vaxkakor. Och mycket riktigt om man utför snurrtricket så får man ett coolt mönster – seeing is believeing. Men tyvärr, precis som med öronljusen är det bara en snygg bluff där man låter sig luras att se en effekt. Problemet är bara att sirap ger exakt samma mönster så det är bara vattnet som skär igenom sockret. Vi får tyvärr inse att det inte finns några trix för att avslöja falsk honung.

English summary: We were very hopeful that we would see a nice flow from Linden this year since we heard the mighty humming from thousands of pollinators. However, the result was quite meager with only a few combs of this delicious honey with the sharp taste of mint. On the bright side several of the nuc’s we have made got their queens mated and thus we had to white mark 4 new queens.

Varje år finns förhoppningen att Linden ska ge ett bra drag och varje år blir man lika besviken när det uteblir. I år var vi extra hoppfulla eftersom det kom rejält med vatten strax innan Linden blommade samt att det blev varmt lagom till blomningen. När vi kände den ljuvliga doften av Lind och vi hörde det mäktiga surret satte vi på extra skattlådor men icke – någon ram här och där med den tydliga smaken av mint eller citrus men inget jättedrag. Kanske blir det 20 burkar om vi har tur, suck. För övrigt var det glädjande att flera av avläggarna har fått sina drottningar parade med full fart på äggläggningen som följd. Så det blev till att märka 4 st fina drottningar med årets vita färg. Det är bra biskötsel att märka drottningen så att man kan hitta henne när det behövs men även för att säkert veta att ingen svärm gått – är det en märkt drottning är det originaldrottningen vilket innebär att de inte har svärmat. Dessutom är det svårt att komma ihåg hur gamla de är om man inte märker dem. För att undvika misstag använder vi fångstpenna och för över henne till en märkbur. Vi brukar gå iväg en bit för att få lugn och ro när vi gör själva märkningen.