5 Juli

Englis summary: It’s now time to focus on the bees need for winterfood. Our method is to collect frames each week as they are produced and save the ones we are sure contain proper honey (I.E not fast chrystallizating honey such as Canola). We aim for about 5 frames per colony, stored in our plastic boxes, and the same amount in the hive itself, which gives 10 combs equalizing about 15 kg as winter food. In addition, it saves us from cracking our backs since we don’t have to lift a full super up and down.

Vår metod att garantera binas vintermat går ut på att vi spar ramar i plastbackar. Vi har ingen lust att lyfta 10 ramars lådor upp och ner, utan istället tar vi in dem och förvarar dem i rumstemperatur vilket undviker kristallisation. Målet är 5 ramar per samhälle och så finns ytterligare 5 ramar i samhället och då blir det totalt 10 ramar vid invintringen. Fördelarna med detta sättet är dels den uppenbara att vi inte behöver lyfta svintunga lådor upp och ner, dels att vi vet vilken typ av honung vi har till bina samt hur mycket vi har. Kommer det exempelvis ett drag på cementhonung plockar vi bort den och ersätter med våra “certifierade” vinterramar. Skulle någon avläggare behöva stödmatas tar man bara en ram från sitt förråd. Dessutom “skattar” vi även överflödigt pollen som vi sen ger tillbaks där det behövs, typiskt avläggare som inte har klarat av att dra in mer än de gör av med. Säsongen har hittills varit lite försenat, fördelen är att dragstoppet som brukar bli sista veckan i juni har ännu inte inträffat. Blir det et Linddrag kanske vi slipper det helt i år.

30 juni – stor genomgång

English summary: We inspected 20 colonies during one of the hottest days this year. We found egg laying queens in two of our big colonies that wanted to swarm (we stopped it) and in one case supersedure of the queen. In both cases we suspected failed mating since the bees were a bit irritated but apparently that is normal. We checked all nucs and most have now egg laying queens but 2 of them failed and started to produce drones instead. Since we have enough colonies, we just combined them with a big strong hive and let them sort out the drone layers. One swarm that we found a couple of weeks ago also failed to get their queen mated. Since it was pretty big colony we combined it with another colony by using the paper method, to avoid war. So, 5 hours in the suit and 20 colonies inspected – a good days work.

När man har lite fler samhällen är det alltid något som händer vid varje genomgång – det blir alltid lite drama. Vi har haft ett samhälle som ville svärma (där gjorde vi drottningavläggare) och ett samhälle som signalerade stilla byte. Efter att visecellerna öppnats lyckades vi aldrig lokalisera ungdrottningarna och inga ägg såg vi heller, dessutom var de lite griniga som viselösa bin tenderar att vara. Därför befarade vi att de gått förlorade med risk att vi skulle bli med puckelsamhälle, vilket hade varit katastrof eftersom det här är våra största och bästa samhällen. Vi tillsatte raskt varsin äggram, dels för att förhindra att drönarmammor uppstår och dels för att fråga bina ifall de var viselösa. Glädjen blev därför stor när vi vid genomgången kunde konstatera att inga viseceller byggts och dessutom såg vi nylagda ägg. Minsann såg vi dessutom välmatade parade drottningar så allt frid och fröjd. Lessons learned här blir att bina nog är irriterade under parningen eftersom det är en känslig del, vilket bina säkert är medvetna om. Därefter blev det skattning av våra starkaste samhällen och vidare till alla våra avläggare. Där kunde vi konstatera att alla var äggläggande men två enbart puckelyngel så där har parningen misslyckats och ett antal drönarmammor intagit scenen. Eftersom vi inte behöver fler avläggare bestämde vi oss för att slå ihop dessa med större viseriktiga samhällen. När det gäller små avläggare på 2-3 ramar brukar vi bara sätta in dem i ett stort samhälle så ser de till att avlägsna alla drönarmammor eftersom de luktar fel. Sen hade vi en andrasvärm som även den tyvärr misslyckakts med sin parning eftersom vi enbart såg puckelyngel och ingen drottning verkade finnas. Eftersom det var ett relativt stort samhälle slog vi ihop det med ett av våra större samhällen med hjälp av pappersmetoden för att undvika slagsmål. Vid det här laget hade det börjat bolma av bin runt flustret på en annan mindre svärm, varför vi misstänkte röveri. Där satte vi snabbt igen flustret för att ge samhället en chans att försvara sig. Efter en stund lugnade det ner sig och vi kunde konstatera att det bara var ett antal bin som dels ville orientera sig, dels ville komma in med nektar och pollen. Därefter avslutade vi genomgången med att göra ett par avläggare redo för leverans genom att märka drottningen, kontrollera ynglen och matförrådet samt stänga flustret (vilket vi gjorde vid 10 tiden på kvällen). Det blev totalt 5 timmar i bidräkten där termometern stod på 30 grader – tur vi har en sjö i närheten och det blev många pauser för ett svalkande dopp.

28 juni – partydrottningen

English summary: When we marked one of the new queens she got too much paint on her and when we returned her she seemed very unsteady, and could barely stand up. After a few mnutes she was fine again and a week later we saw no issues with her. Most likely she got a dose of alcohole (since the paint uses alcohole as solvent) and got a miniblast which lasted some minutes.

Nu börjar våra avläggare få sina drottningar märkta, vilket är en operation som alltid känns lite otryggt. Vi har lyckats döda ett par drottningar tillbaks i tiden, men numera har vi ett tillvägagångssätt som är stabilt. Vi använder en fångstpenna och låter drottningen vandra upp i märkburen innan vi sätter dit färgklicken.

Allting gick bra även denna gången tills vi skulle sätta dit pricken (årets färg är vit), då ville inte pennan samarbeta. Den har ju inte använts på några år och färgen hade torkat. Efter att ha skakat penna ordentligt kom färgen farande och den stackars drottningen fick en rejäl kludd färg på sig, men eftersom all färg hamnade på skölden så var det inge fara skedd. Trodde vi, alltså. När vi släppt ut drottningen var hon ostadig på benen och kunde knappt hålla sig kvar på ramen. Hon raglade och såg riktigt illa däran ut och vi befarade det värsta. När vi kollade till henne efter 10 minuter såg det bättre ut och dagen efter så vandrade hon runt som vanligt. Även vid kollen denna vecka såg allt normalt ut så vad hände? Färgen innehåller lösningsmedel och när det kom ut så här mycket färg kom det troligen lite för mycket med så drottningen fick helt enkelt en minifylla.

Rejält märkt drottning

15 juni- vår bibok är tryckt

English summary: I just recieved my bee book from the printing press.

Idag var en stor dag för mig då jag kunde hämta hem boken från tryckeriet. Givetvis är jag jävig men jag tycker resultatet blev riktigt bra med lättläst text samt bra kvalitee på bilder, grafer och diagram. För den som är intresserad finns några kapitel att läsa: https://dodsbisyssla.com/bibok/

Om någon är intresserad att köpa den så skicka meddelande. Pris 250 kr (upphämtning), frakt med postnord 88 kr (333 kr totalt).

Fotad vid en av våra produktionssamhällen

10 juni – rapsen som försvann

English summary: We usually get Canola honey every year since we have huge fields nearby one of our apiary. Despite bright yellow fields and decent wheather we didnt get one drop of rape seed honey this year nor did we see any insects in the rape seed fields. The bees apparently found better sources elsewhere and we ended up with a mustard colored honey which was very good. But its a mystery.

Vi har stora rapsfält nära våra bikupor och brukar alltid få ett bra rapsdrag vilket vi förväntade oss även i år, men icke. Rapsfälten har nu blommat över och vi har inte fått en droppe raps utan bina drog uppenbarligen på annat. Skattlådorna är fulla så det är inte brist på dragvilliga bin men bina tyckte av okänd anledning att rapsen inte var värd att gå på i år. Vi har besökt rapsfälten flera gånger under blomningstiden men har bara sett någon enstaka insekt. Vi frågade för övrigt bonden om de bytt rapsfrön men det hade de inte gjort. Istället fick vi den här honungen som vi inte riktigt vet vad det är – vi ska göra pollenanalys får vi se om vi kan bestämma vilken sort det är.
Ett mysterium är det under alla omständigheter.

Intensivt gul färg på den nyslungade honungen

9 juni – Stora samhällen är nyckeln till stora skördar, del 2.

English summary: In the previous part I challenged the claim that a brood less period would enable larger honey yield and in this part I go through the development of the bee colony from early spring to late autumn. It’s a fairly long article which can’t be summarized. So, one must use a translater for this article, sorry.

I del 1 gick jag igenom varför yngelfritt som strategi mot kvalster är en dålig ide, eftersom metoden har begränsad effektivitet samtidigt som det minskar chansen till riktigt stora skördar. I den här delen går jag igenom hur binas styrka och antal yngel varierar över säsongen och varför en diet på binas egen mat ger 15-20 kg större skörd, vilket mer än väl kompenserar för den honung bina får behålla över vintern. I figur 1 nedan ser vi hur bistyrkan och antal yngel varierar över året.

Figur 1. Bistyrka och antal yngel under bisäsongen. Data från Schmickl et al (1). Siffrorna är medianvärden
så det är fullt möjligt att samhället kan ha mer än 40000 bin.

Utvecklingen av ett bisamhälle beror på flera faktorer – vi förutsätter att samhället är friskt med låg kvalstermängd:
1. Tillräcklig tillgång på mat (honung och pollen).
2. Hur många bin som finns tillgängligt för att ta hand om yngel (bina kan bara föda upp och hålla värmen på ett begränsat antal yngel).
3. Livslängden på ett bi (någonstans mellan 25-35 dagar).
4. Hur många ägg drottningen kan lägga per dag (någonstans mellan 1000 och 2000 ägg).
5. Hur lång tid det tar från ägg till vuxet bi (9 dagar som öppet yngel och 12 dagar som täckt yngel).

De svarta och gröna linjerna i grafen (figur 1) visar hur bistyrkan förändras över en 12 dagars period (den tid det tar från täckt yngel till att biet kryper ut). Den 22 april har vi ca 12000 bin och ungefär 7000 täckt yngel (svarta linjer). Om vi antar att livslängden är ungefär 30 dagar för ett bi kommer cirka 40% av bina dö under den kommande 12 dagars perioden då de 7000 ynglen krupit ut (de kryper givetvis ut kontinuerligt men alla har krupit ut efter 12 dagar). Då har vi ungefär 12000 -4800+7000 bin=14000 bin (grön linje). Fram till början av juni finns det nästan lika mycket yngel som bin vilket kräver mängder av ambin varvid antalet dragbin begränsas vilket i sin tur påverkar hur mycket nektar de kan hämta (under uppbyggnadsperioden blir det minimalt med överskott). I grafen kan vi se att bistyrkan fördubblas på ungefär 5-6 veckor vilket gör att har man 7-8000 bin i mitten av mars, når bina full styrka först i början av juni och först då kan man förvänta sig ett överskott på honung, eftersom det då finns överskott på dragbin.

I traditionell biodling använder man socker som vintermat, samtidigt som man förväntar sig att en stor del av bina som finns på hösten ska dö ut och endast de s k “vinterbina” överlever till våren. Det är dock en myt och det är tvärtemot så att dragbin mycket väl kan överleva vintern under förutsättning att de har tillgång till pollen i små mängder motsvarande det som finns i honung (får bina bara socker stämmer givetvis myten). När allt drag är över kan de äldre bin som finns kvar bygga upp sin fetkropp igen och de får tillbaks hårbeklädnad och andra ungdomliga attribut (2). Låter man bina i huvudsak äta honung och pollen dör väldigt få bin över vintern och man kan mycket väl behålla merparten av de 15000 bin som fanns i oktober. Det kommer fortfarande ta 5-6 veckor att dubbla bimängden, men eftersom man börjar med fler bin kommer samhället att nå sin fulla bistyrka betydligt tidigare, vilket innebär överskott redan i maj, se figur 2.

Figur 2. Med binas naturliga mat som vinterfoder får man en betydligt snabbare vårutveckling och kan dra nytta av överflödet i maj. Siffrorna är medianvärden så det är fullt möjligt att samhället kan ha mer än 40000 bin.

Fältstudier som visar skillnad mellan sockerdiet och naturlig mat är få men Randy Oliver genomförde en vinterstudie (3) där sockerdiet användes som negativ kontrollgrupp och naturlig mat som positiv kontrollgrupp. Om man jämför dessa två grupper visar det klart och tydligt att med socker som vintermat dog ungefär hälften av bina över vintern medan få bin dog om de fick sin naturliga mat, se figur 3.

Figur 3. 1.Randy Oliver’s vintertest (3).

Någon kanske undrar om en yngelfri månad inte ger ännu större fördel, eftersom bina då helt slipper ansträngningen med yngel, vilket borde frigöra fler bin för dragtjänst. I figur 4 ser vi hur ett sådant samhälle skulle utvecklas, i det här fallet är det enbart min estimering, baserat på svärmar vi tagit in med liknande utveckling eftersom de startar upp med noll yngel. Den streckade delen representerar den del av säsongen där man kan förvänta sig ökad skörd.

Figur 4. Effekt av yngelfri månad. Här har vi tagit med perioden då bina producerar nya ägg efter uppehållet, eftersom det blir en “kostnad” för bina där de behöver ta av sitt honungsförråd för att kunna sätta tillräckliga mängder yngel. Siffrorna är medianvärden så det är fullt möjligt att samhället kan ha mer än 40000 bin.

Ett sådant förfarande innebär stora risker eftersom man sätter sin tillit till ett eller möjligen två huvuddrag, exempelvis raps och hallon, vilka brukar infalla under perioden maj-juni. Men alla vet hur nyckfullt vädret kan vara vilket med lätthet kan flytta ett drag 2 veckor fram eller tillbaka. I fjol startade rapsen första veckan i maj och hade blommat färdigt sista veckan i maj. Hallondraget uteblev helt eftersom det var kallt och torrt och risken är att honungsåret slutar med ett fiasko. Kommer det ett ljungdrag är samhället allt för svagt för att kunna generera ett överskott utan allt går till att sätta yngel för kommande vinter. Även om man får en träff på dragen kommer den påföljande yngelsättningen att “kosta” mycket honung (en yngelram kräver ungefär 2 ramar honung (4) och med liten bistyrka behöver bina ta av sina förråd). Har då biodlaren skattat för hårt, och måste drivfodra med socker, blir följden svaga undernärda vinterbin. Vi ser det här på våra svärmar vilka vanligtvis drar in kopiösa mängder honung på nolltid, men den försvinner lika snabbt när de börjar producera yngel. Vi skattar som regel aldrig en svärm utan de får behålla vad de drar in.

Hur kan biskötaren dra nytta av ovanstående i sin dagliga skötsel för att hålla bina starka, friska och produktiva samt undvika trängsel (vilket triggar svärmning)? Följande sammanfattning kan vara värd att beakta:

1. Invintra på honung och pollen så bina får en bra start på våren. Man måste lämna mer mat över vintern eftersom det kostar mycket honung att sätta de första vårbina. Minst 15 kg honung, gärna 20 kg. Detta får man tillbaks under det första vårdraget i maj.
2. Ett starkt samhälle får en explosiv utveckling så det gäller att utöka med nya lådor i tid. För att undvika trängsel i april övervintrar vi på två lådor.
3. När bina fyller två lådor med bin tar det bara 2 veckor innan tredje lådan är full och ytterligare två veckor senare fyller de även den fjärde.
4. På riktigt starka samhällen använder vi gärna 3 yngellådor (LN) och vid kraftigt drag 5 lådor totalt.
Figur 5 visar när man bör utöka med nästa låda.

Utvecklingen av ett starkt samhälle

Avslutningsvis visar resultat från (5) att ett starkt samhälle kan dra in mer än 15 kg på ett bra drag och under sensommaren finns flera potentiella drag: Lind, klöver, lusdrag, åkerböna, rallarros, ljung, jättebalsamin, honungsört mm. Alla drag kommer givetvis inte varje år men något av ovanstående brukar dyka upp varje år. Ska man kunna dra nytta av ett sådant sent drag gäller det att hålla igång yngelsättningen (bina får inte ha matbrist under ett dragstopp) så att bina behåller sin styrka så länge det går.

Referenser:
1. Schmickl and Crailshem, 2026. HoPoMo: A model of honeybee intracolonial population dynamics and resource management
2. De Groot, 1953. PROTEIN AND AMINO ACID
REQUIREMENTS OF THE HONEYBEE
3. Randy Olivers vintertest: scientificbeekeeping.com/an-experiment-to-improve-pollen-sub-1/
4. Gabka, 2014. Correlations between the strength, amount of brood,
and honey production of the honey bee colony
5. Bhusal, S & Thapa, R. (2006). Response of Colony Strength to Honey Production: Regression and Correlation Analysis. Journal of the Institute of Agriculture and Animal Science, 27:133–137. https://doi.org/10.3126/jiaas.v27i0.706

3 juni: Stora samhällen är nyckeln till stora skördar.

English summary: This article cover the myth that a broodless period would a) be beneficial to the mite issue and b) give a higher crop. Its a long article and I cant summarize it without too much of the content being lost. So, unfortunately you will have to use a translater. Sorry.

I den här delen går jag igenom artiklarna i bitidningen och i nästa del visar jag varför ett stort samhälle är ett måste för att få bra skördar.

Starkt samhälle på 5 lådor LN vs svagt samhälle på 2 lådor LN. Det starka samhället kan lätt dra in +50 kg honung medan det svaga nätt och jämnt föder sig sig själv.



Del 1. Myten om fördelarna med en yngelfri period.
Det finns en mängd myter inom biodlingen, som ofta bygger på anekdotiska berättelser och påståenden utan stöd i form av studier eller andra bevis förutom den egna starka tron på att man har rätt.
I senaste numret av bitidningen fanns en artikel med tips hur man skulle hantera kvalsterproblemet med “strategin” att sätta bina yngelfritt under en längre period. Artikelförfattarna hävdade att om man sätter bina yngelfritt får man en sänkning av kvalsternivåerna med uppemot 98%. Dessutom skulle metoderna aven ge större skördar och starkare bin efterkommande år. Det här låter ju för bra för att vara sant och, som vanligt när något låter för bra är det inte heller sant. När det gäller påståendena om de goda effekterna skrev jag till artikelförfattarna och bad om referenserna som stödde påståendena, men jag fick inga referenser utan jag skulle köpa boken tyckte de. Det säger mig att de själva troligen inte har läst någon referens, och då kan de således inte heller uttala sig vad siffrorna egentligen betyder eller hur sanna de faktiskt är. Därför kommer inget av det jag hädanefter skriver baseras på den tyska boken utan från de referenser jag själv har i ämnet.
I artikeln gjordes en liknelse med en naturlig svärm där det hävdas att vid naturlig svärmning minskas kvalstertrycket med 40-50%. Det är ju självklart att om man delar ett samhälle i två kommer varje del ha mindre antal kvalster eftersom kvalstren delar upp sig. Angreppsgraden är däremot relativt oförändrad när man gör en konstsvärm eftersom man då slumpmässigt delar samhället. Våra egna erfarenheter av naturliga svärmar är att relativt lite kvalster följer med svärmen vilket är rimligt eftersom bara friska bin orkar följa med. Det bygger på egen erfarenhet eftersom vi alltid behandlar en svärm med mjölksyra, och vi ser vanligtvis relativt lite nedfall efter behandling. Påståendet att antalet kvalster minskar med 1-2% per dygn bygger troligen på att livslängden för kvalster är ungefär 60-70 dagar under säsong. Men det gäller bara när kvalstren genomför parningscykler! När bina inte har yngel, och kvalstren inte kan para sig, får även kvalstren förlängd livslängd, där Martin (1) visade att kvalstren under vintern fick en livslängd som var mångdubbelt längre, varför nedfallet minskar betydligt under en yngelfri period (vilket bekrätas av vår egen erfarenhet av konstsvärmar, avläggare samt insamlade svärmar). För övrigt är en förlängd livslängd nödvändig för att kvalstren ska överleva en lång vinter där inget eller väldigt lite yngel sätts.
Ett samhälle som sätts yngelfritt kommer att få en liten topp när allt yngel har krupit ut, eftersom de flesta bin snabbt blir dragbin då det inte finns behov av ambin. Men bina dör efter ett par veckor i fält och då kommer bistyrkan att dyka varvid resten av säsongen går åt till att bygga upp samhället på nytt. I ett idealfall där man har ett stort drag och man lyckas pricka in bistyrkan precis rätt kan man få ett bra drag men i vårt avlånga land har vi många olika drag som kommer vid olika tidpunkt vilket gör att vill man få en stor skörd på nedanstående potentiella drag måste samhället således vare redo när draget väl dyker upp. Så här ser det exempelvis ut i vårt område, April: Sälg, lönn, skuggmorell. Maj: Lönn, raps, körsbär, plommon, äpplen, päron, rönn, oxel, lingon, blåbär, maskros. Juni: Raps, rönn, oxel, hallon, brakved, lingon, vitklöver. Juli: Lind, lushonung, åkerböna, ljung, trädgårdsväxter. Aug: Ljung, jättebalsamin, lushonung, honungsört, rödklöver. September: Ljung, Murgröna. Oktober: Murgröna
Som ni ser kan vissa blommor variera sin blomning över åtminstone två månader vilket gör det oerhört svårt att pricka in ett specifikt drag och dessutom missar man mängder av potentiella drag när bistyrkan gått ner. Enligt Farrar (2) ger ett starkt samhälle på 60000 bin 1,5X mer skörd än fyra små på 15000 bin vardera.
Slutligen jämförde man bistyrka efterkommande år och hävdade att man fick 60% bistyrka året efter behandlingen vilket då jämfördes med myrsyra vilket bara gav 40% bistyrka året efter. Det här understryker endast hur dålig strategi det är att generellt använda myrsyra eftersom det dödar stora mängder bin. För egen del nöjer jag mig bara med 100% bistyrka året efter (i mars) , eller 150% (i slutet av april) beroende på hur man mäter. Ett sista fel i antaganden är att gamla bin är dåligt och ska tas bort inför vintern. Då har uppenbarligen inte kunskapen att gamla bin kan regenerera sina kroppar under förutsättning att det finns honung och pollen under vintern. Redan på 1950 talet visade De groth (3) att dragbin får lika lång livslängd som vinterbin genom att återuppbygga sin fetkropp, under förutsättning att det finns fullgod mat under vintern (givetvis inte socker). Det här är en stor fördel eftersom det då finns färdiga dragbin på våren redo att dra in nektar, och vinterbina kan ägna sig åt att ta hand om yngel vilket ger en mycket snabbare våruppbyggnad.

Nåväl, låt oss specifikt titta på metoderna som beskrevs:

  1. Total borttagning av ynglen. Som biälskare finner jag den här metoden barbarisk och totalt respektlös mot våra bin. Att ta bort yngel som är friskt är enligt mig helt förkastligt och egentligen borde det räcka som motargument, men jag ska ändå ta mig tiden att vederlägga påståendena.
    Först som sist – vi själva skär ut drönarelarver som vi kasserar. Då kan säkert någon undra vad skillnaden är mot metoderna nedan.
    För det första skär vi ut en begränsad mängd drönare, ca 700 i veckan, vilket är ungefär hälften av alla drönare (4). För det andra så är det uppåt 10 gånger så stor sannolikhet (5) att en drönarlarv är angripen och vid våra mätningar så brukar 20-70% av larverna ha ett eller flera kvalster. Det ska jämföras med att ett stort samhälle kan ha bortåt 20000 yngel där endast 2-7% är angripna – att kassera dessa är ineffektivt och i mina ögon oerhört oetiskt. För det tredje har rätt utförd drönarutskärning en effekt på ungefär 80% (6) utan att man förstör samhället genom att minimera dess förmåga att fungera optimalt. För samhällets funktion innebär utskärning av hälften av drönarna en “låg kostnad” och därmed relativt liten negativ påverkan, då det finns tillräckligt med drönare för att uppfylla behovet av parning.
  2. Spärrboxmetoden. Det här en variant av drönarutskärning, där man istället för drönare använder en ram med arbetaryngel för att fånga kvalster. “Hög kostnad” för samhället jämfört med drönarutskärning, samt stor arbetsinsats gör metoden ineffektiv.
  3. Burad drottning. Minst arbetskrävande men med samma negativa kosekvenser som övriga metoder. Enligt (7) har enbart yngelfritt liten påverkan på kvalstermängden, vilket förklaras av Martin (1), om den inte samtidigt kombineras med en kemisk behandling, vilket innebär att den inte minskar kemikalieanvändandet, utan tvärtom adderar en svår behandling eftersom de flesta använder oxalsyra. Använder man istället mjölksyra blir metoden något bättre, men man har fortfarande minskat möjligheten till bra skördar och bra pollinering. De gånger vi själva testat att bura drottningar (inför drottningbyte) har det dessutom ofta lett till att bina bygger viseceller, vilket leder till extra arbete.


    Referenser:
    1. Martin, 1998. A population model for the ectoparasitic mite Varroa jacobsoni in honey bee (Apis mellifera) colonies
    2. Farrar 1937. THE INFLUENCE OF COLONY POPULATIONS ON HONEY PRODUCTION
    3. De groot, 1953. PROTEIN AND AMINO ACID REQUIREMENTS OF THE HONEYBEE
    4. Seeley, 1976. THE NEST OF THE HONEY BEE (APIS MELLIFERA L.)
    5. Boot et al, 1995. Invasion of Varroa jacobsoni into drone brood cellsof the honey bee, Apis mellifera
    6. Bjusen et al, 2024. The efficiency of Drone Brood Removal (DBR) in combination with Lactic Acid Treatment(LAT) to control the Varroa destructor infestation.
    7. Gregorc et al, 2017. Brood removal or queen caging combined with oxalic acid treatment to control varroa mites (Varroa destructor)in honey bee colonies (Apis mellifera)


30 maj- raps och bidans

English summary: The rape seed is now in full bloom and the bees have found it which usually generates a good crop. When the bees have find a nice source of nectar they perform a dance to inform the other bees.

Nu har bina hittat rapsen och de första ramarna skördades -med lite bra väder kan det bli en bra skörd kommande veckor. När bina har hittat något de gillar utför de en dans för att berätta för sina systrar var nektarn finns.

Bidans

Ny strategi som fungerar

English summary: A new method to add queen cell were successfully tested.

Vi testade för första gången att hänga in en visecell med hjälp av aluminiumfolie och det fungerade alldeles utmärkt, en liten oparad drottning sprang på ramen. Inget mer komplicerat arbete med att skära ut kakbitar och nåla fast utan bara en bit folie som lindas runt visecellen och häng in. Gött när teori och praktik synkar.

Visecellen skärs ur en kaka, lindas med lite aluminiumfolie och hängs in mellan två ramar.
Öppnad drottningcell
Liten oparad jungfrudrottning.