DoD's bisyssla

English summary: While waiting for the heather the bees is now going after the ripe raspberry.

Varje år är det samma fråga – blir det någon ljung i år. Frågan är befogad efterssom det krävs både regn och värme vid rätt tidpunkt och på våra breddgrader får vi ljung vart tredje år eller så även om den blommar snyggt varje år. Den har precis börjat blomma men dessvärre är det för torrt och just nu surrar alla insekter förutom bina på ljungen. Istället ger de sig på de övermogna hallonen och suger ut dess saft.

English summary: We are in July and there are some potential flow such as heather, honey dew and clover. Unfortunately its very dry so we don’t expect any further major flow and thus we start to prepare our colonies for the winter in. The nuc’s gets their honey combs and the production hives is reduced with one box where we place all honey in the top box. Later in August we will assess if we have to complement with sugar where we prefer the feed sugar to the big colonies only, since they are more able to process it properly due to the greater brood area and mass of bees.

Vi är fortfarande i Juli med några potentiella drag kvar: Ljung, lushonung mm. Dessvärre är det torrt i markerna vilket minskar chansen till ett bra ljungdrag och därför börjar vi redan nu så sakteliga att vintra in våra avläggare. Det låter mer dramatiskt än vad det är då det i praktiken innebär att dessa får sina sparade honungsramar redan nu. När vi sedan kommer in i slutet av augusti väger vi kuporna och kanske behöver vi då fylla på någon ram till alternativt ge lite extra socker vid behov. Att ge bina maten tidigt innebär att man inte behöver öppna dessa små samhällen något mer, vilket är bra biskötsel eftersom risken för röveri är stor nu när det knappt finns någon nektar. Scoutbina flyger runt och letar mat och öppnar man ett litet samhälle är risken stor att ett scoutbi slinker in och sedan skvallrar för sitt samhälle var det finns mat i ett svagt samhälle, varpå röveriet är ett faktum. Vi såg det tydligt när vi gav första avläggaren sina ramar då plastbacken blev överfallen direkt av hungriga bin. En avläggare med årets drottning som lägger ägg behöver man inte öppna mer om man säkert vet att de har mat. De större samhällena drar vi ner till tre lådor, sätter all honung i den översta lådan samt tar bort spärrgallret. De får fortsätta jobba några veckor till ifall något drag dyker upp – att öppna dessa är mindre riskabelt eftersom de kan försvara sig. Skulle det bli ett drag betyder det bara att småsamhällena drar in någon ram till sin vintermat. Bilden nedan från förra årets vägning.

English summary: Yet another internet hoax where it is claimed that if one swirl honey in water we see this cool pattern, that would indicate real honey, but unfortunately we see same pattern with syrup. There is no easy trick to determine whether honey is fake or real.

På nätet finns diverse bluffar som väntar på sina offer – om det verkar för bra för att vara sant så är det troligen inte sant. En biodlare påstår att han kan avslöja fake honey genom att snurra ett fat med vatten där en klick honung eller falsk honung ligger där den äkta varan ger ett mönster som liknar vaxkakor. Och mycket riktigt om man utför snurrtricket så får man ett coolt mönster – seeing is believeing. Men tyvärr, precis som med öronljusen är det bara en snygg bluff där man låter sig luras att se en effekt. Problemet är bara att sirap ger exakt samma mönster så det är bara vattnet som skär igenom sockret. Vi får tyvärr inse att det inte finns några trix för att avslöja falsk honung.

English summary: We were very hopeful that we would see a nice flow from Linden this year since we heard the mighty humming from thousands of pollinators. However, the result was quite meager with only a few combs of this delicious honey with the sharp taste of mint. On the bright side several of the nuc’s we have made got their queens mated and thus we had to white mark 4 new queens.

Varje år finns förhoppningen att Linden ska ge ett bra drag och varje år blir man lika besviken när det uteblir. I år var vi extra hoppfulla eftersom det kom rejält med vatten strax innan Linden blommade samt att det blev varmt lagom till blomningen. När vi kände den ljuvliga doften av Lind och vi hörde det mäktiga surret satte vi på extra skattlådor men icke – någon ram här och där med den tydliga smaken av mint eller citrus men inget jättedrag. Kanske blir det 20 burkar om vi har tur, suck. För övrigt var det glädjande att flera av avläggarna har fått sina drottningar parade med full fart på äggläggningen som följd. Så det blev till att märka 4 st fina drottningar med årets vita färg. Det är bra biskötsel att märka drottningen så att man kan hitta henne när det behövs men även för att säkert veta att ingen svärm gått – är det en märkt drottning är det originaldrottningen vilket innebär att de inte har svärmat. Dessutom är det svårt att komma ihåg hur gamla de är om man inte märker dem. För att undvika misstag använder vi fångstpenna och för över henne till en märkbur. Vi brukar gå iväg en bit för att få lugn och ro när vi gör själva märkningen.

English summary: DNA tests of cheap honey in the stores have revealed that most imported honey is fake honey. There are claims that an easy test exists that will tell whether the honey is real or fake by simply put a teaspoon of it in water. Syrup should dissolve directly whereras the honey would not. I dont understand how the physicalic properties of sugar solutions could support this so I made a very simple test and put syryp and honey in cold water, warm water and finally I stirred the samples in warm water. No change in the behaviour of any of the samples so this test does not support the claim.
Det är mycket prat om honungsfusk just nu där biodlarna har genomfört ett test där 90% av all testad honung (36/40) visade sig vara fusk på det ena eller andra sättet. Alla sorter som var fusk var också importerad vilket visar på problemet med billig importerad honung.
Hur ska man veta vad som är riktig honung och vad som är fuskhonung? Som vanligt är nog svaret att man får vad man betalar för och man kan utgå från att den billiga “houngen” förmodligen är falsk
Det är däremot svårt att säkert avgöra ifall en honung är äkta eller inte även om man troligen känner på smak och konsistens att det är något skumt. Givetvis florerar det tips hur man kan avgöra ifall honungen är äkta och ett enkelt sådant test sägs vara att hälla en tesked i vatten och då ska honung inte lösa upp sig utan falla till botten som en klump. Sirap, däremot, sägs lösas upp direkt. Som vanligt finns inga studier eller andra referenser utan det är någon som säger att det är på det viset. För egen del har jag svårt att förstå fysiken bakom det sk testet då både honung och sirap består av sockerarter. Honungens sockerarter är uppdelad i huvudsak fruktos och glukos medan sirap kan vara både sackaros eller fruktos/glukos och därför borde det inte spela någon roll för lösligheten i vatten.
Därför beslöt jag mig för ett litet test.
Test 1: Sirap och honung i kallt vatten, jag använde mig av Dan sukkers ljusa sirap, 78% socker samt fast och flytande honung. Där hände absolut ingenting med någon av glasen.

Test 2: Sirap och honung i varmt vatten från kranen (ca 40-45 grader C): Nu la jag till flytande honung också för att se om det gjorde någon skillnad. Efter 1 m hade ingenting hänt utan alla prover såg likadana ut.

Test 3: Jag rörde alla tre proverna 5 ggr med tesked. Alla tre prover löstes upp så det här testet stöder inte myten/påståendet. Nu behöver man förstås upprepa testet med många fler prover i varje testgrupp men det indikerar klart att det inte ligger något alls i påståendet.

English summary: We collect quite many swarms each year as part as our strategy to grow based on swarms and our own nuc’s. This year we have collected several 2nd swarms since they were quite small and had a non mated queen. But one swarm was very special – it was of normal size (about 7 combs with bees) and started like any swarm to collect huge amount of nectar. Usually that nectar is used up coming weeks for the brood but, this swarm just continued to produce honey and grow at a remarkable speed. After two week we had to add one brood box, two weeks later they needed a super and yesterday we had to add a third brood box. We have collected six combs of honey and yet they have a full super with honey. In addition, we have taken three combs of brood to strengthen other small nuc’s. And some old beek’s claim you shouldnt keep swarm queens – humbug I say! Now we just hope this colony also show resistance to mites and we have our breeding colony for next year!

Vi är med i svärmfångarna och har tagit in ett antal svärmar i år, där en svärm sticker ut på ett positivt sätt. I år har vi fått in ett antal andrasvärmar, vilket man ser på storleken och att drottningen är oparad. En svärm var dock av normal storlek, dvs fyllde 7-8 ramar med bin, samt hade en märkt drottning av förra årets modell. Det är för övrigt första gången vi ser en märkt drottning, vilket tyder på att de flesta struntar i att märka sina drottningar och har således troligen ingen aning om att en svärm gått. I alla fall, svärmen började bygga ut ramarna samt hämta in nektar i stora mängder precis som de brukar göra. Det är normalt att de drar in 3-4 ramar med honung första veckan vilket sedan går åt till yngelsättningen kommande vecka. Den här svärmen fortsatte emellertid att dra in nektar och fylla på med yngel, så redan efter två veckor fick de sin andra låda. Efter ytterligare två veckor behövde de en skattlåda eftersom de hade mängder av halvfulla ramar med honung, där vi också kunde skatta två ramar. Igår hade de fyllt en låda med honung, varför vi skattade ytterligare fyra ramar samt blev tvungna att sätta på ytterligare en yngellåda, då de inte hade någon plats överhuvudtaget för ägglägning. Dessutom har vi tagit tre ramar med yngel som vi stärkt upp några avläggare med. På fyra-fem veckor har de således gått från en låda till fyra lådor, fyllt en skattlåda trots att vi redan skattat totalt 6 ramar honung samt bidragit med tre yngelramar – helt otroligt. Nu hoppas vi att samhället även har resistens mot kvalster och då har vi nästa års avelssamhälle klart. Så finns det de som säger att man inte ska behålla svärmdrottnigar, hmmmm.

Englis summary: It’s now time to focus on the bees need for winterfood. Our method is to collect frames each week as they are produced and save the ones we are sure contain proper honey (I.E not fast chrystallizating honey such as Canola). We aim for about 5 frames per colony, stored in our plastic boxes, and the same amount in the hive itself, which gives 10 combs equalizing about 15 kg as winter food. In addition, it saves us from cracking our backs since we don’t have to lift a full super up and down.

Vår metod att garantera binas vintermat går ut på att vi spar ramar i plastbackar. Vi har ingen lust att lyfta 10 ramars lådor upp och ner, utan istället tar vi in dem och förvarar dem i rumstemperatur vilket undviker kristallisation. Målet är 5 ramar per samhälle och så finns ytterligare 5 ramar i samhället och då blir det totalt 10 ramar vid invintringen. Fördelarna med detta sättet är dels den uppenbara att vi inte behöver lyfta svintunga lådor upp och ner, dels att vi vet vilken typ av honung vi har till bina samt hur mycket vi har. Kommer det exempelvis ett drag på cementhonung plockar vi bort den och ersätter med våra “certifierade” vinterramar. Skulle någon avläggare behöva stödmatas tar man bara en ram från sitt förråd. Dessutom “skattar” vi även överflödigt pollen som vi sen ger tillbaks där det behövs, typiskt avläggare som inte har klarat av att dra in mer än de gör av med. Säsongen har hittills varit lite försenat, fördelen är att dragstoppet som brukar bli sista veckan i juni har ännu inte inträffat. Blir det et Linddrag kanske vi slipper det helt i år.

English summary: We inspected 20 colonies during one of the hottest days this year. We found egg laying queens in two of our big colonies that wanted to swarm (we stopped it) and in one case supersedure of the queen. In both cases we suspected failed mating since the bees were a bit irritated but apparently that is normal. We checked all nucs and most have now egg laying queens but 2 of them failed and started to produce drones instead. Since we have enough colonies, we just combined them with a big strong hive and let them sort out the drone layers. One swarm that we found a couple of weeks ago also failed to get their queen mated. Since it was pretty big colony we combined it with another colony by using the paper method, to avoid war. So, 5 hours in the suit and 20 colonies inspected – a good days work.

När man har lite fler samhällen är det alltid något som händer vid varje genomgång – det blir alltid lite drama. Vi har haft ett samhälle som ville svärma (där gjorde vi drottningavläggare) och ett samhälle som signalerade stilla byte. Efter att visecellerna öppnats lyckades vi aldrig lokalisera ungdrottningarna och inga ägg såg vi heller, dessutom var de lite griniga som viselösa bin tenderar att vara. Därför befarade vi att de gått förlorade med risk att vi skulle bli med puckelsamhälle, vilket hade varit katastrof eftersom det här är våra största och bästa samhällen. Vi tillsatte raskt varsin äggram, dels för att förhindra att drönarmammor uppstår och dels för att fråga bina ifall de var viselösa. Glädjen blev därför stor när vi vid genomgången kunde konstatera att inga viseceller byggts och dessutom såg vi nylagda ägg. Minsann såg vi dessutom välmatade parade drottningar så allt frid och fröjd. Lessons learned här blir att bina nog är irriterade under parningen eftersom det är en känslig del, vilket bina säkert är medvetna om. Därefter blev det skattning av våra starkaste samhällen och vidare till alla våra avläggare. Där kunde vi konstatera att alla var äggläggande men två enbart puckelyngel så där har parningen misslyckats och ett antal drönarmammor intagit scenen. Eftersom vi inte behöver fler avläggare bestämde vi oss för att slå ihop dessa med större viseriktiga samhällen. När det gäller små avläggare på 2-3 ramar brukar vi bara sätta in dem i ett stort samhälle så ser de till att avlägsna alla drönarmammor eftersom de luktar fel. Sen hade vi en andrasvärm som även den tyvärr misslyckakts med sin parning eftersom vi enbart såg puckelyngel och ingen drottning verkade finnas. Eftersom det var ett relativt stort samhälle slog vi ihop det med ett av våra större samhällen med hjälp av pappersmetoden för att undvika slagsmål. Vid det här laget hade det börjat bolma av bin runt flustret på en annan mindre svärm, varför vi misstänkte röveri. Där satte vi snabbt igen flustret för att ge samhället en chans att försvara sig. Efter en stund lugnade det ner sig och vi kunde konstatera att det bara var ett antal bin som dels ville orientera sig, dels ville komma in med nektar och pollen. Därefter avslutade vi genomgången med att göra ett par avläggare redo för leverans genom att märka drottningen, kontrollera ynglen och matförrådet samt stänga flustret (vilket vi gjorde vid 10 tiden på kvällen). Det blev totalt 5 timmar i bidräkten där termometern stod på 30 grader – tur vi har en sjö i närheten och det blev många pauser för ett svalkande dopp.

När man ska få ut det sista ur hinken behöver man en tredje hand för att säkert luta hinken medan man slevar ur det sista. Vi använder denna superenkla konstruktion bestående av två plattor med gångjärn samt en stopp så inte hinken ramlar ur. Tar 1 timma att bygga och förenklar hanteringen avsevärt.

English summary: When we marked one of the new queens she got too much paint on her and when we returned her she seemed very unsteady, and could barely stand up. After a few mnutes she was fine again and a week later we saw no issues with her. Most likely she got a dose of alcohole (since the paint uses alcohole as solvent) and got a miniblast which lasted some minutes.

Nu börjar våra avläggare få sina drottningar märkta, vilket är en operation som alltid känns lite otryggt. Vi har lyckats döda ett par drottningar tillbaks i tiden, men numera har vi ett tillvägagångssätt som är stabilt. Vi använder en fångstpenna och låter drottningen vandra upp i märkburen innan vi sätter dit färgklicken.

Allting gick bra även denna gången tills vi skulle sätta dit pricken (årets färg är vit), då ville inte pennan samarbeta. Den har ju inte använts på några år och färgen hade torkat. Efter att ha skakat penna ordentligt kom färgen farande och den stackars drottningen fick en rejäl kludd färg på sig, men eftersom all färg hamnade på skölden så var det inge fara skedd. Trodde vi, alltså. När vi släppt ut drottningen var hon ostadig på benen och kunde knappt hålla sig kvar på ramen. Hon raglade och såg riktigt illa däran ut och vi befarade det värsta. När vi kollade till henne efter 10 minuter såg det bättre ut och dagen efter så vandrade hon runt som vanligt. Även vid kollen denna vecka såg allt normalt ut så vad hände? Färgen innehåller lösningsmedel och när det kom ut så här mycket färg kom det troligen lite för mycket med så drottningen fick helt enkelt en minifylla.