Att honung är överlägset socker, för människan alltså, är de flesta överens om. Desto mer obegripligt blir det att samma personer med fast övertygelse hävdar att socker är lika bra som honung för bina, en del hävdar till och med att honung skulle vara farligt/giftigt för bina. Vi har väl alla hört och läst hur farligt ljunghonung är som vintermat? Sen brukar en del till slut medge att det låga priset på socker är huvudanledningen.
Större delen av biodlarna skattar således all honung på hösten och byter ut den mot sockervatten. Argumenten för att göra så är lite olika – en del påstår att bina bara sitter still och därför inte behöver något annat än kolhydrater och därför går det bra med socker. En del påstår, som sagt var, att honung är giftigt för bina, tex påstås hösthonung ge utsot pga hög halt av mineraler.
Konkret forskning ang matens betydelse för binas utveckling och livslängd är sällsynt, speciellt fältstudier. Barker 1977 (1) fann i sin studie att socker gav betydligt längre livslängd än honung i laboratoriemiljö. Motsatt resultat fick en senare studie, betydligt bättre utförd eftersom den upprepades tre år i rad, av Milenovic et al (2) där bin matade med honung klarade sig något bättre än med sockervatten (skillnad ej signifikant). Där visade sig även att syrainverterat socker var farligt för bina då restsyran påverkade magsäcken negativt. DeGroot visade redan 1953 (3) i sin studie att på rena kolhydrater klarar sig bina ca 30 dagar och att protein är nödvändigt för längre livslängd. DeGroot visade även att bins behov av essentiella aminosyror liknar däggdjurens medan det däremot saknas studier av mineralers och vitaminers påverkan. Studier (4,5) på däggdjur har visat att däggdjur behöver vitamin B för att reglera intaget av proteiner och kolhydrater samt näringsupptag och metabolismen. Som nämnts är det tunt med studier på bins behov av vitaminer men studier som gjorts visar bla att Vitamin B, precis som för däggdjuren, förbättrar näringsupptag och gör att bina utnyttjar sin mat på ett optimalt sätt. Haydak and Dietz (6), 1965 visade att vitamin B behövs för tillväxt av yngel och brist på tiamin eller riboflavin stoppade utvecklingen av de hypofaryngeala körtlarna (HPGs) (7) efter att ynglet krupit ut ur cellerna. I en ny studie från 2021 med unga bin (som precis krupit ut ur cellerna) där olika dieter med avseende på Vitamin B och aminosyror testades fann man att dödligheten ökade när B vitamin saknades (8). Dessutom fann man att bina föredrog dieter med mineral och vitamininnehåll som liknade vad som finns i naturligt pollen, see tabell nedan.
Praktisk applikation: Under biets utveckling från ägg till larv och till färdigt bi behövs det proteiner, mineraler och vitaminer utöver kolhydrater. Den stora frågan är då om det räcker med enbart kolhydrater när bina sitter i kluster?
Ovanstående fråga kan då delas upp i två olika delar:
a. Sätter bina yngel under vintern vilket isf skulle medföra stort behov av både proteiner, kolhydrater samt mineraler och vitaminer?
b. Behöver äldre bina något mer än kolhydrater för underhåll under övervintringen?
Låt oss börja med första punkten – sätter bina yngel under vintern? Länge trodde jag att vinteryngel var något som skulle undvikas eftersom det ökar matåtgången och därmed ökade risken för utsot. Det var vad vi fick lära oss på nybörjarkursen och för att undvika detta skulle bina sitta trångt, dvs gärna på en låda. Denna felaktiga åsikt/myt blev grundligt vederlagd av artikelserien om utsot som Randy skrev. I en studie från 1935 visade Alfonsus (12) att den verkliga orsaken till utsot är överskottsvatten i ändtarmen. Därför behöver bina behöver sätta yngel som en sista utväg för att bli av med överskottsvatten (9). Yngelsättning kostar bina mycket energi, dels så åldras de befintliga bina av yngelhanteringen och dels så kräver det extra mat för att driva upp yngel men också för den högre temperaturen som yngelvård kräver. Ändå sätter de yngel och skälet är att om de inte gör så kan de inte bli av med överskottsvattnet och utsot drabbar samhället. Denna insikt gör att behov av högkvalitativt pollen behövs hela året och måste finnas i matlådan eftersom bina inte kan lämna klustret för att hämta pollen. Men, det betyder inte per automatik att äldre bin behöver något annat än kolhydrater.
Praktisk applikation: Bina sätter yngel vid behov även under vintern, som en sista utväg för att bli av med överskottsvatten, och därför måste pollen finnas i foderlådan.
Då återstår frågan om äldre bin klarar sig på enbart kolhydrater. DeGroot fann i sin studie att livslängden för både unga bin och äldre bin ökade signifikant när bina fick proteiner motsvarande vad som finns i pollen men att mängden som de äldre bina behövde var markant lägre än vad de unga bina behövde. Dessutom, äldre bin avstod från att äta rent proteintillskott utan föredrog att äta sockerlösning innehållande protein. Mängden protein som behövdes för att hålla proteinnivåerna konstant låg på nivåer motsvarande vad som finns i honung, se tabell nedan.
I nedanstående tabell jämförs livslängd på äldre bin som matats med rent socker och socker med tillskott av pollenbröd eller pollensubstitut. Äldre bin kan uppenbarligen äta rent pollen men får även längre livslängd på den mängd pollen som finns i honung. Mjölkprotein gav längre livslängd men enbart i rätt koncentration (1% eller lägre) i högre halter förkortades livslängden.
Praktisk applikation: Yngel uppfödd på enbart socker blir kraftlösa och får kort livslängd eftersom den mängd protein som finns i binas fettkropp inte räcker till för att föda upp yngel. Om bin tvingas sätta yngel utan att ha tillräckliga mängder protein kan bina äta upp ägg och yngre larver (10).
Äldre bin som övervintrar på enbart socker tappar vikt och därmed livslängd. Även äldre bin behöver således proteiner, och därmed vitaminer och mineraler för att maximera sin livslängd i vinterklustret. Deras behov är mindre än de unga binas, eftersom de bara behöver underhålla kroppen och mängderna som behövs finns i honungen (tillräckligt med protein för att hålla vikten konstant). För tillväxt behövs högre nivåer som finns i pollenbröd och drottninggele.
I en polsk studie (11) testade man under tre år kupor med olika halt av honungsdagg (0-30%) där ingen skillnad konstaterades i vinterförluster mellan 0% och 30% honungsdagg i vintermaten. Däremot fann man att 10% eller mer honungsdagg signifikant minskade mängden Nosema sporer i kolonierna, om det är specifikt för honungsdagg eller om all honung har denna effekt är oklart. Tabell 2 visar att halten av honungsdagg inte påverkar vinterförlusterna (0 % honungsdagg har samma förlust som 30% honungsdagg). Tabell 3 visar hur graden av Nosemainfekterade kolonier minskar med ökande halt av honungsdagg.
Praktisk applikation: ovanstående studie indikerar att honungsdagg förstärker immunförsvaret. Oklart om det gäller enbart honungsdagg eller generellt för honung. Mer forskning behövs.
Mycket forskning behövs för att förstå i detalj hur bins metabolism går till men att påstå att bina överlever lika bra på rent strösocker är uppenbarligen inte sant. Ifall socker ska användas behöver man tillsätta både proteiner i rätt mängd och korrekt fördelning av de essentiella aminosyrorna men även vitaminer och förmodligen mineraler. I slutändan får man då en produkt som är lite lik honung fast sämre och man kan ifrågasätta vitsen med det. Viktigt att man isf tillsätter proteinet till sockret och inte ger den till bina som en proteinkaka eftersom bina inte gärna tar emot detta.
Vad som definitivt fattas är fältstudier där man jämför rena sockersamhällen med samhällen som får behålla sin honung och pollen i rätt mängder. Bin överlever på en ren sockerdiet, men frågan är hur bra de överlever och ifall där finns en mätbar skillnad mellan sockerkolonier och honungskolonier. Sådana studier har mig veterligen inte gjorts och därför planerar vi att genomföra en sådan studie i mindre skala nästa säsong.
Ví har redan testat att invintra på honung och rent socker under olika år och där såg vi klara skillnader i hur bina överlever vintern. I båda fallen överlevde alla bin men när rent socker användes var bina orkeslösa på våren och tog lång tid på sig att bli starka. Inte förrän i mitten av Juni hade sockersamhällena uppnått en bistyrka som kunde ge överskott medan samhällen som fick honung var starka och gav överskott redan i början på maj. Ifall denna effekt berodde på hur vintern var eller om det har med födan att göra får vi förhoppningsvis svar på i nästa jämförande studie.
Då kommer vi mäta hur bistyrkan ser ut före och efter vintern, hur utvecklingen ser ut och hur bra kolonierna klarar sig sommaren efter.
1. Barker, Labarotory comparison of high fructose corn syrup, graper syrup, honey and sucrose syrup as maintenace for caged honey bees
2 . http://www.resistantbees.com/fotos/estudio/feeding.pdf.
3. De Groot, Protein and amino acid requirements of the honeybee.
4. Gonzalez-Soto, M., and Mutch, D. M. (2021). Diet regulation of long-chain
PUFA synthesis: role of macronutrients, micronutrients, and polyphenols
on 1-5/1-6 desaturases and elongases 2/5. Adv. Nutr. 12, 980–994.
doi: 10.1093/advances/nmaa142
5. Dabrowski, Z. (1974). Studies on the relationships of Tetranychus urticae Koch
and host plants. V. Gustatory effect of water-soluble vitamins. J. Polskie
Pismo Entomol.
6. Haydak, M. H., and Dietz, A. (1965). Influence of the Diet on the Development and
Brood Rearing of Honey Bees. Proc. XV. Beekeeping Cong. Bucharest.
7. Herbert Jr, E. W., Shimanuki, H., and Caron, D. (1977). Optimum protein levels
required by honey bees (Hymenoptera, Apidae) to initiate and maintain brood
rearing. Apidologie 8, 141–146
8. Walaa Ahmed Elsayeh 1,2*, Chelsea Cook 3 and Geraldine A. Wright. (2021) B-Vitamins Influence the Consumption of Macronutrients in Honey Bees
9. Omholt, SW (1987) Why honeybees rear brood in winter. A theoretical study of the water conditions in the winter cluster of the honeybee, Apis mellifera J. Theor. Biol. 128: 329-337.
10. Robert Brodschneider and Karl Crailsheim (2010). Nutrition and health in honey bees
11. Healthfulness of honeybee colonies (Apis mellifera L.) wintering on the stores with addition of honeydew honey
12. Alfonsus, E. C. (1935). The cause of dysentery in honeybees. Journal of Economic Entomology, 28(3): 568-576.
DoD's bisyssla 