Biskötsel utan gifter och kemikalier

6 Aha-upplevelser som gör att vi får friskare bin, mer honung och slipper svärmar- dessutom med mindre arbete.

När vi började med bin följde vi läroboken till punkt och pricka dvs försökte tränga ihop dem på en låda, tog bort all honung samt ersatte med socker och slabbade med syror. Bina överlevde men det var ju ingen direkt fart på vårarna och normalt brukade vi kunna slunga de första ramarna runt midsommar. Inte heller hade vi ngn riktig koll på Varroan utan vi utförde diverse syrabehandlingar efter rekommendationerna utan att egentligen förstå logiken eller nyttan i behandlingarna. Ett år dog alla samhällen för oss, pga för mycket Varroa, trots att vi gjort både myrsyra och oxalsyrabehandling. Det var fö första och enda gången som vi haft vinterförluster. Redan första året hade vi svårt att förstå hur honung skulle kunna vara dåligt för bina och lät därför bina få ha honung som vintermat. Under åren som gått har vi testat olika sätt att sköta bina på, samt läst mängder av vetenskapliga undersökningar som gett oss insikter och därmed funnit bättre sätt att sköta bina på. Här delar vi med oss av 6 “Aha-upplevelser” som gör oss till bättre biskötare.

Aha upplevelse 1
Om man genomför drönarutskärning med tredelad ram kan man göra totalt 6 utskärningar. Det ger en effektivitet på drygt 80% (https://etd.ohiolink.edu/apexprod/rws_etd/send_file/send?accession=osu1481534982440449&disposition=inline) vilket gör att varroan aldrig hinner föröka sig till skadliga nivåer och därmed kan man skippa alla övriga behandlingar. Givetvis kollar vi nedfallet hela sommaren så vi inte råkar ut för ngn otrevlig överraskning. Skulle behov uppstå behandlar vi förstås (har inte använt oxalsyra alls på många år och myrsyra vid ett tillfälle).

Aha upplevelse 2
Undrar vem som lyckades lura i alla att socker är bättre än honung och att honung tom skulle vara farligt för bina? Ett geni på marknadsföring helt klart men har absolut ingenting med verkligheten att göra. Vi har alltid vintrat in på 50/50 honung och socker med bra resultat men för några år sedan fick vi knappt nån skörd alls och vi blev därför tvungna att invintra på 100% socker. Alla överlevde men med otroligt seg vårutveckling och det var först i slutet på Juni som de kom igång. Vi fick knappt någon honung alls men räddades av ett bra ljungdrag som då fick bli binas vintermat det året. Enligt all sk expertis borde det gå åt skogen med bara ljung men tvärtom så var bina i högform tidigt året därpå och drog in massor redan i maj. From i år blir det enbart honung vilket spar massa arbete då vi slipper bära hem 200 kg socker och slipper allt kladd och slabb samt spar pengar. ref 1 från Tobias Olofsson som fann sambandet mellan mjölksyrebakterierna och binas hälsa och ref 2 visar att binas genfunktion försämras med socker.
(https://dokodoc.com/bitidningen-giftfritt-pollen-och-nektar-r-bst-kunskap-basera.html, https://www.nature.com/articles/srep05726)

Aha upplevelse 3
Vi har alltid vintrat in på 2 lådor och det ger flera fördelar
1. Man får lätt plats med 15 kg foder (honung) och bina har samtidigt plats att bilda klot under maten, som de gör i naturliga hål i träd.
2. Med bara en låda måste bina placera sig i utrymmet mellan maten och därmed värma upp hela matförrådet vilket kräver mer foder med risk för utsot.
3. På våren finns det massor av plats så man behöver inte stressa att gå in ifall våren blir kall. Med 15 kg honung på två lådor klarar de sig långt in i maj utan risk för svält eller tidig svärmning pga platsbrist.

Aha upplevelse 4
Vi har aldrig använt rökpust då vi tyckte den var svår att få igång plus att den luktar bra illa. Istället använder vi vattenspruta med lite anis eller bittermandel. Varför är det viktigt kan man undra? Jo, bina far illa av röken då den dels är giftig för dem likväl för oss. Men framförallt stressas de enormt av röken då de tror att det är skogsbrand på gång och förbereder sig på att hela kolonin är i fara (Bitidningen Maj 2017, sid 19).
Det säger sig självt att man inte kan gå in varje vecka och stressa bina på detta sätt men då kan man inte heller göra effektiv drönarutskärning eller svärmkontroll vilket för oss är förutsättningen för en bra biskötsel och att slippa onödigt arbete. Om en svärm går handlar det ju om en hel kvälls arbete om man ens hittar svärmen. Genom att använda vatten, som inte alls stressar bina, kan vi gå in varje vecka och göra svärmkoll, drönarutskärning samt plocka ut överskott av mat. Tar ca 10m och så fort vi stängt lådan flyger de som vanligt.

Aha upplevelse 5
Drönarramen ger en indikation på hur samhället mår vilket gör genomgången ännu snabbare. Ett harmoniskt och starkt samhälle bygger ut delarna efterhand och lägger kontinuerligt nya drönarägg. Ett sådant samhälle har en fungerande drottning, är starkt och planerar inte att svärma. Då tittar man lite snabbt igenom övre lådan för att se hur mycket yngel där finns och eventuellt flytta upp fula ramar.
Slutar de däremot lägga ägg i drönarramen är det fara å färde – de kan vara utan fertil drottning eller tänker svärma. Då rår man kolla noga efter drottning, drottningceller och yngel för att förstå vad som är på gång. När det börjar närma sig slutet på drönarsäsongen ser man det genom att de antingen lägger honung eller arbetarägg i ramen och då tar man bort ramen. Brukar ske runt midsommar.

Aha upplevelse 6
Genom att plocka ut ramar vartefter de fylls med honung och spara dem har vi dels full koll på vilken honung som dras in och dels har vi alltid mat till avläggare eller stödmatning ifall draget dör ut eller om det blir dåligt väder en lång tid. Som en bonus får vi också möjlighet att slunga sorthonung genom att vi vet vad som för tillfället dras in och isolerar dessa ramar. Då kan vi dessutom också vara helt säker på att rapshonungen inte hamnar i binas vintermat.

Genom att sköta bina på detta sätt får vi helt fantastiskt vårdrag och vi kan vanligtvis slunga primörhonung i mitten av maj, vi har aldrig haft en svärm, inga vinterförluster alls, Varroan hålls på en nivå som är hanterbar för bina utan att använda syror annat än i undantagsfall. Samhällen som inte ger +50 kg hör till undantagen.