English summary: In the previous part I challenged the claim that a brood less period would enable larger honey yield and in this part I go through the development of the bee colony from early spring to late autumn. It’s a fairly long article which can’t be summarized. So, one must use a translater for this article, sorry.
I del 1 gick jag igenom varför yngelfritt som strategi mot kvalster är en dålig ide, eftersom metoden har begränsad effektivitet samtidigt som det minskar chansen till riktigt stora skördar. I den här delen går jag igenom hur binas styrka och antal yngel varierar över säsongen och varför en diet på binas egen mat ger 15-20 kg större skörd, vilket mer än väl kompenserar för den honung bina får behålla över vintern. I figur 1 nedan ser vi hur bistyrkan och antal yngel varierar över året.
så det är fullt möjligt att samhället kan ha mer än 40000 bin.
Utvecklingen av ett bisamhälle beror på flera faktorer – vi förutsätter att samhället är friskt med låg kvalstermängd:
1. Tillräcklig tillgång på mat (honung och pollen).
2. Hur många bin som finns tillgängligt för att ta hand om yngel (bina kan bara föda upp och hålla värmen på ett begränsat antal yngel).
3. Livslängden på ett bi (någonstans mellan 25-35 dagar).
4. Hur många ägg drottningen kan lägga per dag (någonstans mellan 1000 och 2000 ägg).
5. Hur lång tid det tar från ägg till vuxet bi (9 dagar som öppet yngel och 12 dagar som täckt yngel).
De svarta och gröna linjerna i grafen (figur 1) visar hur bistyrkan förändras över en 12 dagars period (den tid det tar från täckt yngel till att biet kryper ut). Den 22 april har vi ca 12000 bin och ungefär 7000 täckt yngel (svarta linjer). Om vi antar att livslängden är ungefär 30 dagar för ett bi kommer cirka 40% av bina dö under den kommande 12 dagars perioden då de 7000 ynglen krupit ut (de kryper givetvis ut kontinuerligt men alla har krupit ut efter 12 dagar). Då har vi ungefär 12000 -4800+7000 bin=14000 bin (grön linje). Fram till början av juni finns det nästan lika mycket yngel som bin vilket kräver mängder av ambin varvid antalet dragbin begränsas vilket i sin tur påverkar hur mycket nektar de kan hämta (under uppbyggnadsperioden blir det minimalt med överskott). I grafen kan vi se att bistyrkan fördubblas på ungefär 5-6 veckor vilket gör att har man 7-8000 bin i mitten av mars, når bina full styrka först i början av juni och först då kan man förvänta sig ett överskott på honung, eftersom det då finns överskott på dragbin.
I traditionell biodling använder man socker som vintermat, samtidigt som man förväntar sig att en stor del av bina som finns på hösten ska dö ut och endast de s k “vinterbina” överlever till våren. Det är dock en myt och det är tvärtemot så att dragbin mycket väl kan överleva vintern under förutsättning att de har tillgång till pollen i små mängder motsvarande det som finns i honung (får bina bara socker stämmer givetvis myten). När allt drag är över kan de äldre bin som finns kvar bygga upp sin fetkropp igen och de får tillbaks hårbeklädnad och andra ungdomliga attribut (2). Låter man bina i huvudsak äta honung och pollen dör väldigt få bin över vintern och man kan mycket väl behålla merparten av de 15000 bin som fanns i oktober. Det kommer fortfarande ta 5-6 veckor att dubbla bimängden, men eftersom man börjar med fler bin kommer samhället att nå sin fulla bistyrka betydligt tidigare, vilket innebär överskott redan i maj, se figur 2.
Fältstudier som visar skillnad mellan sockerdiet och naturlig mat är få men Randy Oliver genomförde en vinterstudie (3) där sockerdiet användes som negativ kontrollgrupp och naturlig mat som positiv kontrollgrupp. Om man jämför dessa två grupper visar det klart och tydligt att med socker som vintermat dog ungefär hälften av bina över vintern medan få bin dog om de fick sin naturliga mat, se figur 3.
Någon kanske undrar om en yngelfri månad inte ger ännu större fördel, eftersom bina då helt slipper ansträngningen med yngel, vilket borde frigöra fler bin för dragtjänst. I figur 4 ser vi hur ett sådant samhälle skulle utvecklas, i det här fallet är det enbart min estimering, baserat på svärmar vi tagit in med liknande utveckling eftersom de startar upp med noll yngel. Den streckade delen representerar den del av säsongen där man kan förvänta sig ökad skörd.
Ett sådant förfarande innebär stora risker eftersom man sätter sin tillit till ett eller möjligen två huvuddrag, exempelvis raps och hallon, vilka brukar infalla under perioden maj-juni. Men alla vet hur nyckfullt vädret kan vara vilket med lätthet kan flytta ett drag 2 veckor fram eller tillbaka. I fjol startade rapsen första veckan i maj och hade blommat färdigt sista veckan i maj. Hallondraget uteblev helt eftersom det var kallt och torrt och risken är att honungsåret slutar med ett fiasko. Kommer det ett ljungdrag är samhället allt för svagt för att kunna generera ett överskott utan allt går till att sätta yngel för kommande vinter. Även om man får en träff på dragen kommer den påföljande yngelsättningen att “kosta” mycket honung (en yngelram kräver ungefär 2 ramar honung (4) och med liten bistyrka behöver bina ta av sina förråd). Har då biodlaren skattat för hårt, och måste drivfodra med socker, blir följden svaga undernärda vinterbin. Vi ser det här på våra svärmar vilka vanligtvis drar in kopiösa mängder honung på nolltid, men den försvinner lika snabbt när de börjar producera yngel. Vi skattar som regel aldrig en svärm utan de får behålla vad de drar in.
Hur kan biskötaren dra nytta av ovanstående i sin dagliga skötsel för att hålla bina starka, friska och produktiva samt undvika trängsel (vilket triggar svärmning)? Följande sammanfattning kan vara värd att beakta:
1. Invintra på honung och pollen så bina får en bra start på våren. Man måste lämna mer mat över vintern eftersom det kostar mycket honung att sätta de första vårbina. Minst 15 kg honung, gärna 20 kg. Detta får man tillbaks under det första vårdraget i maj.
2. Ett starkt samhälle får en explosiv utveckling så det gäller att utöka med nya lådor i tid. För att undvika trängsel i april övervintrar vi på två lådor.
3. När bina fyller två lådor med bin tar det bara 2 veckor innan tredje lådan är full och ytterligare två veckor senare fyller de även den fjärde.
4. På riktigt starka samhällen använder vi gärna 3 yngellådor (LN) och vid kraftigt drag 5 lådor totalt.
Figur 5 visar när man bör utöka med nästa låda.
Avslutningsvis visar resultat från (5) att ett starkt samhälle kan dra in mer än 15 kg på ett bra drag och under sensommaren finns flera potentiella drag: Lind, klöver, lusdrag, åkerböna, rallarros, ljung, jättebalsamin, honungsört mm. Alla drag kommer givetvis inte varje år men något av ovanstående brukar dyka upp varje år. Ska man kunna dra nytta av ett sådant sent drag gäller det att hålla igång yngelsättningen (bina får inte ha matbrist under ett dragstopp) så att bina behåller sin styrka så länge det går.
Referenser:
1. Schmickl and Crailshem, 2026. HoPoMo: A model of honeybee intracolonial population dynamics and resource management
2. De Groot, 1953. PROTEIN AND AMINO ACID
REQUIREMENTS OF THE HONEYBEE
3. Randy Olivers vintertest: scientificbeekeeping.com/an-experiment-to-improve-pollen-sub-1/
4. Gabka, 2014. Correlations between the strength, amount of brood,
and honey production of the honey bee colony
5. Bhusal, S & Thapa, R. (2006). Response of Colony Strength to Honey Production: Regression and Correlation Analysis. Journal of the Institute of Agriculture and Animal Science, 27:133–137. https://doi.org/10.3126/jiaas.v27i0.706
DoD's bisyssla 