DoD's bisyssla

Man kan ha en jättebra plan men sen händer det alltid oförutsedda saker; en drottning går inte till eller hon försvann i parningen, kanske var vi lite oförsiktiga vid märkningen så vi tog kål på henne eller kanske bara är hon plötsligt borta. Har vi kommit en bit in på året så räcker inte tiden till för att dra fram en ny – då är det en bra ide att ha några småsamhällen i reserv. Då kan man bygga en trippelkupa med samma innermått som en standardkupa men med tre små bibostäder i en kupa. På detta spar man plats och så kan man lätt slå ihop med annat samhälle om det behövs. Fördel att använda samma rammått så kan man flytta ramar utan problem vid tex stödmatning – man bara tar en honungsram från annat starkt samhälle. Viktigt att man gör ett inre lock för varje del som kan öppnas separat och att man sätter öppningarna långt från varandra. Här satte jag ett på varje sida och ett mittpå.

Det är fortfarande sensommar men för bina har hösten börjat och för oss biskötare är det dags att tänka på invintring. Många väntar alldeles för länge med invintringen men det finns inga fördelar med att vänta, tvärtom för bina är det bättre ju tidigare det sker.
Först plockar vi av skattlådan, ifall den fortfarande är på, och vi invintrar alltid på två lådor för det är bäst för bina och lättast för oss biskötare.
Men innan vi börjar med själva invintringen måste vi ha koll på Varroa – ett samhälle med för mycket Varroa är dödsdömt. Har man skött sin Varroa kontroll på det sätt vi beskriver under Bertil Biodlare bör vi ha väldigt låg nivå-har vi ca 10 nedfall/vecka eller mindre är vi hemma och inga andra behandlingar behövs (varken myrsyra eller oxalsyra). Har vi slarvat eller vi fått en re-invasion behöver vi bestämma vilken behandling som skall till och ligger vi under 30 nedfall i veckan kan vi köra mjölksyra en eller två gånger med en veckas mellanrum. Myrsyrabehandlingar tar vi bara till i yttersta nödfall och så ser vi till att göra jobbet bättre nästa år, behandling enligt tillverkarens beskrivning. Tänk på SIV (syra i vatten) för att inte få en obehaglig reaktion.

När vi fått kontroll på varroan är det dags för att ge foder och vi ger ALLTID honung-all honung som fanns i skattlådan åker ner i övre yngellådan som nu blir deras förrådslåda. Vi ger ca 6-10 kg honung och så fyller vi på med socker till 17-18 kg totalt. Vi använder foderlåda som tar ca 10 liter sockerblandning vilket ett friskt samhälle på två lådor drar ner på 2-3 dagar. Eftersom lösningen håller 40% vatten måste bina ta ner vattenhalten till 20% och för det behövs varmt väder och det är därför man bör göra klart invintringen i slutet av augusti eller absolut senast 1:a veckan i september. För vår del är Ljungdraget vår deadline dvs när det är över gör vi invintringen. Det sista vi gör är att ta bort Varroaluckan, sätta på musskydd på flustret och sen rör vi inte samhällena förrän vårsolen tittar fram. Enkelt för oss biskötare och lugnt och skönt för bina.

När jag gick igenom ett av våra bisamhällen hittade jag en död humla i botten. Hon hade förmodligen tagit sig in i kupan på jakt efter honung men blivit bollad till döds.

Tog med mig henne ut och funderade på vad jag skulle göra. Till slut hittade jag en fin plats där hon fick stanna.

Honungsdinkelfrallor

Superenkla frallor som bara blandas ihop i en bunke och får jäsa över natten.

Ingredienser:
Jäst 5 g
Vatten (kallt) 4 dl
Siktat dinkelmjöl 500 g
Salt 1,5 tsk
Honung 1 msk

Kväll: Lös upp jästen i vattnet i en bunke. Tillsätt dinkelmjöl, salt och honung och rör ihop. Degen ska inte knådas och blir ganska lös men det är helt ok. Täck bunken med plastfolie och låt jäsa i rumstemperatur till dubbel storlek över natten. Ca 8-10 timmar.

Morgon: Skrapa försiktigt ut degen på ett mjölat bakbord och vik in kanterna mot mitten med en degskrapa för att få höjd på den. Låt jäsa i ytterligare 30 minuter under bakduk. Sätt ugnen på 225 grader. Dela degen i jämnstora bitar, ca 10 st och lägg dem på en plåt med bakplåtspapper. Grädda i 15-20 minuter tills de fått fin färg. Avnjut gärna med smör och honung som pålägg.

Vaxsmältaren – vår bäste vän mot vaxmott

För att hålla vaxet fräsch i kupan är det bra att byta alla ramar med svart vax – håll ramen mot solen och om man inte ser igenom den är det hög tid att byta ut vaxet. Det svarta är kokongresterna och för bäst hygien bör dessa ersättas med nya fräscha ramar. Det vanliga är att man förvarar dem i sopsäckar eller dylikt för snedsmältning i oktober men trots det kan vaxmottet hitta dit, dels följer de med vaxkakorna och dels kan de gnaga sig igenom en sopsäck. För några år sedan upptäckte vi att Motten fullständigt spunnit in en hel säck med ramar – det var så läbbigt att vi bara kastade hela säcken. Av det skälet byggde vi en solvaxsmältare där vi kan smälta ur vaxet direkt och slippa förvara gamla ramar till oktober. Vaxet rensmälter vi sedan – vi kommer visa hur det går till i ett annat inlägg – och byter in mot nytt vax hos redskapsförsäljarna. Vaxet blir så rent av vi får minimalt avdrag.

Vår smältare har innermåtten 710×710 samt 165 mm djup, att det blev just den storleken berodde på att jag hade en ruta av den storleken. Nu får jag plats med tre ramar LN men gör man den något bredare får man plats med 4 st. Djupet behövs för att få plats med en bunke att samla upp vaxet.

Sen bygger man en inre ram ca 5 cm ner där stålplåten ska ligga och så skär man ut och bockar plåten som bild nedan visar så vaxet kan rinna ner i byttan.

Så skruvade jag ihop en ram av 45×45 regel för glaset som limmades fast med silicon. Ett hjul och ett handtag så är smältaren klar att börja jobba, man kan behöva en stödplanka så man får bäst lutning och högst värme i den. Tips är att se till att ramarna är så fria från honung som möjligt det blir så kladdigt annars. Smält heller inte ur drönarkakorna som skärs ut då även det blir för kladdigt. Med denna enkla smältare har vi smält ner mer än hundra ramar i år som blev till 5 kg nytt vax att byta in.