28 aug. Så är årets säsong till ända i och med att vi slungat Ljunghonungen och vintrat in samtliga samhällen. Som de flesta vet är Ljunghonungen tixotropisk, dvs seg så det är svårt att få ur den ur ramarna utan rätt hjälpmedel. Årets investering blev därför en perforator och med den går det lika lätt som vanlig honung.
Perforatorn gör susen
Blygsamma 10 kg blev årets Ljungskörd
Nu återstår bara att diska ur alla kärl och ställa in alla lådor och ramar. Vi ställer ramarna i lådor som vi staplar och längst upp har vi en halvtom låda där vi ställer en liten skål med ättikssyra 60%. Den tar kål på alla mott och även Nosema. Ovanpå allt avslutar vi med ett kuplock så det blir insektstätt. Så är det bara att vänta på våren…..
27 aug. Invintring i vår skogsbigård Det finns många falska “sanningar” inom biodlingen och här ska vi avliva en; Bina på hösten är ilskna – det får man räkna med så då måste man använda rök för att kuva dem. Så här såg det ut när vi öppnade upp en av våra kupor tidigare idag när vi förberedde vinterfodringen, inte ett bi som flyger upp och kakfasta bina. Vi använder vattenflaskan enbart för att få bina att gå undan för att undvika bikross. Alla 6 kuporna är lika snälla – fantastiska bin att jobba med.
Skattlådan – lugna och snälla bin
Första ramen utan honung – den plockar vi undan.
Nåväl, så här gör vi när vi förbereder bina för vinterfodringen. Vi startar med skattlådan och tömmer den på alla tomma och fula ramar, alla ramar med honung låter vi vara kvar. Vi sätter tillbaks täckbrädorna och ställer den på ett extra lock. Sen öppnar vi övre yngellådan som sen kommer bli foderlådan och går igenom den. Vi tar bort alla fula ramar samt alla outbyggda ramar och ersätter dem med honungsramar från skattlådan och fyller på med utbyggda ramar vid behov. Bina ska inte slösa energi på att bygga ut ramar nu då det bara kostar dyrbar honung. Vi fyller upp den lådan helt och sätter på täckbrädor och nu är den lådan klar. Vi bryr oss inte om att kolla efter drottning i detta läget utan det gjorde vi vid förra titten och då konstaterade vi att det fanns täckt yngel. Skulle vi förlora en drottning nu finns det inte så mycket att göra utan då är det så.
Skattlådan och övre yngellådan genomgångna och klara
Nu återstår det bara att titta igenom undre yngellådan som kommer bli lådan där klotet kommer börja vara. Vi plockar ut alla fula ramar och outbyggda ramar samt fyller på med honungsramar, pollenramar och utbyggda ramar. I år blev det tyvärr bara ca 7 kg honung i varje kupa – vi hade, förgäves, hoppats på ett bra Ljungdrag. Nästa år ska vi se till att spara fler ramar så att vi kan invintra på bara honung. Avslutningsvis sätter vi tillbaks övre lådan, på med foderlådan och fyller på med sockervatten motsvarande 12 kg torrsocker. Vi kunde för övrigt faktiskt skatta 15 ramar med Ljung och vi gjorde givetvis byteshandel och gav bina motsvarande mängd av försommarhonung som vi sparat.
Blanda alla torra ingredienser, tillsätt smör och honung och blanda ihop till en deg. Forma 9 bollar av degen och platta ut på bakplåtspapper. Grädda 10-12 minuter i 175 graders värme tills de fått en fin färg.
Nu blommar ljungen för fullt och Bina drar på den. Ska bli spännande att se om det blir något överskott – till helgen ska vi kolla till bina och avgöra ifall vi ska invintra eller låta dem köra en vecka till.
24 aug. Så börjar det lacka mot höst och i vår hemmabigård är draget slut, det blev ingen ljung i år tyvärr. Så då har vi dragit ner våra samhällen till två lådor vilket är det bästa för bina såväl som oss, se Bertils budord alla skäl till varför 2 lådor är bättre än en. Vi gör följande saker innan vi fyller på sockret 1. Bina ska ha honung (blev 5-7 ramar per kupa, tyvärr blev det inte mer eftersom ljungen uteblev). 2. Vi byter så att alla ramar är utbyggda så bina inte slösar mat på att bygga ut dem 3. Tar bort alla fula ramar (för bra hygien) 4. kollat Varroa (max 1-2 nedfall per dag) 5. Satt på flusterförminskarna (stoppar mössen samt förhindrar röveri) 6. Tagit bort Varroabrickan för bra ventilation (annars blir det lätt mögel på en del ramar)
Så fyller vi på med sockerlösning (60%) motsvarande 12 kg torrsocker. Då vet vi att bina har rejält med foder oavsett hur sträng vintern blir eller om våren uteblir som i år. Tack vare två lådor så har bina gott om plats för fodret och de kan placera det som de vill, dvs i den övre lådan. Klotet kommer sen att börja i den undre lådan och så arbetar de sig uppåt vartefter fodret går åt. Vi använder foderlåda som tar hela mängden på en gång så infodringen går på 10 minuter per kupa inklusive blandningstiden.
12 kg foder i en enda påfyllning
Bina har redan börjat sörpla sockervatten
Tips 1: Viktigt att man använder plastbiten som det är tänkt – den stänger in bina så de inte kommer in i lådan och vätskan rinner in till dem. Lugnt och stilla för både oss och bina. Tips 2: Man kan lacka insidan så slipper man svartmöglet som gärna kommer. Vi har inte gjort det så då får vi skrubba rent dem efteråt. Tips 3: 12 kg socker i vatten väger 20 kg så då kan det vara klokt att dela upp det på två hinkar så man slipper tunga lyft. Sen är det bara att låta dem dra ner fodret och om bina är friska så går det på 3-4 dagar och så låter vi dem vara ifred till mars.
Ett samhälle började plötsligt visa vakttendenser och det blev bara värre och värre och till slut kunde man inte gå ut utan att det kom nåt surrigt bi. Så kan vi inte ha det eftersom vi har kuporna i vår trädgård, och vi och bina måste kunna samsas. Så vi bestämde att de skulle flyttas till Sing Sing, en avlägsen del av vår lilla skogsplätt där brukar förvisa ilskna bin. Vi hade gjort i ordning kupan kvällen innan och stängt flustret samt satt på spännbanden och upp med kupan på släpet. Ganska snart märkte vi att det började rinna lite honung men det var små mängder så vi tänkte inte mer på det.
Så kommer vi fram till nya platsen och upptäcker att de är rätt mycket honung som runnit ut så vi bestämmer oss för att kolla läget. Döm om vår förvåning och chock när vi upptäcker att vi har fått kakras på 10 fulla honungsramar. Honungen hade runnit fram som en mindre flodvåg och dränkt allt i sin väg – de stackars bina hade ingen chans alls och på botten låg 50000 döda bin staplade. Vi fick hastigt initiera en plan B – vi hade tänkt bura drottningen och vänta några dagar innan vi introducerade den nya snälla Drottningen som vi hade i vår drottningbank(trippelkupan). Vi fick gräva ur alla döda bin och försöka få ihop två lådor med yngel och de bin som överlevt och så satte vi dit de tre ramarna med nya drottningen. Vi hoppades att chocken med all honung skulle göra att de accepterade en ny drottning utan problem eftersom bina behövdes för att rädda de yngel som fortfarande var vid liv. Två dagar sedan åkte vi tillbaks och kollade läget och minsann där gick den nya drottningen och la ägg för fulla muggar och allt verkade lugnt och harmoniskt trots allt. Två veckor senare hade de arbetarbin som klarat sig kläckts och hjälpte till i utstädningen av döda yngel så snart var alla spår av förödelsen borta. En månad senare är de ett stark och friskt samhälle som bara väntar på att ljungen ska börja ge nektar så de kan flyga ut och hämta. Bin har en otrolig förmåga att anpassa sig så allt slutade lyckligt trots allt.
Ofrivilligt Varroatest Vår granne brukar säga att “man lär sig av sina misstag och det är därför han kan så mycket”. Den kommentaren är ju lite kaxig men samtidigt sann för många upptäckter har ju faktiskt gjorts pga ett misstag. Här ska jag redovisa ett högst ofrivilligt Varroatest som har gett lite praktisk kunskap i hur Varroa beter sig och hur man kan/bör tolka nedfallen av kvalster på nedfallsbrickan. Vi kontrollerar nedfallet noga samt utför drönarutskärning varje vecka under yngelperioden. Därefter håller vi koll varannan vecka fram till invintringen och avgör på det viset om någon ytterligare behandling behöver göras och vanligtvis är nivåerna låga/obefintliga och därmed görs inga syrabehandlingar alls. I år såg alla samhällena bra ut med i princip noll nedfall i början på Juli och fortsatte så ända till början av augusti då plötsligt två samhällen uppvisade dramatiskt ökande nivåer (3-5 per dag). Ett av samhällen så pass mycket att vi tvingas göra myrsyrebehandling, vilket vi ser som ett misslyckande då vi inte behövt myrsyra på 5-6 år.
relativt högt kvalsternedfall, 30-40 st på 10 dagar
Vi gick tillbaks till våra anteckningar för att försöka förstå vad som hänt och där stod det svart på vitt; Båda samhällena gjorde stilla byte i maj/juni så vi tog bort drönarramarna och vi har alltså inte reducerat kvalsternivån på dessa två samhällen. Alla andra samhällen har idag nära noll nedfall medan dessa två har betydligt högre nedfall och den som har kritisk nedfallsnivå skaffade sin drottning tidigare än det andra samhället och har därför gett kvalstren längre tid på sig att föröka sig.
Praktisk lärdom 1. Drönarutskärning som görs under 5-6 veckor i maj/juni är enormt effektivt för att hålla Varroan på så låg nivå att vanligtvis inga andra behandlingar behövs. 2. Får man ett stilla byte i maj/juni bör man göra mjölksyrabehandling strax innan nya drottningen börjar lägga ägg för att ta ner nivån (alla kvalster sitter då på vuxna bin). 3. Även från en låg nivå av 100-200 kvalster i maj kan ett samhälle (utan behandling) nå tröskelvärdet på en säsong då det blir kritiskt att överleva nästkommande vinter. 4. Nedfallsnivån räcker inte som mått på kvalsternivån i ett samhälle som inte är äggläggande. Gissningsvis lever kvalstren längre när de inte fortplantar sig och det blir då inga nedfall. Man bör således alltid göra mjölksyrabehandling på sådant samhälle, eller möjligen skakprov (detta kan vara ett tillfälle när skakprov är mer tillförlitligt). 5. När sen drottningen börjar lägga ägg kryper i princip alla kvalster in i cellerna och vi får fortfarande inget nedfall för att sen explodera när gammelkvalstren kryper ut och dör. 6. Samma scenario gäller för svärmar – så fort de sitter på ramar bör en mjölksyrabehandling göras.
För vår del blir det att ändra lite på vår plan för behandling av Varroa så att om vi inte kan göra drönarutskärning så blir det automatiskt en eller två mjölksyrabehandling.
18 aug. Vi började göra förberedelse för invintring vilket innebär koll av Varroa, räkna honungsramar (får bli 5 fulla plus det som finns på yngelramarna) och flytta ner till övre yngellådan som nu kommer bli deras matförråd samt byta bort eventuella fula ramar mot nya utbyggda sådana. Vi rekommenderar inte att ge outbyggda ramar så här års då det kostar värdefull honung att bygga ut dem, bättre att låta dem bygga på försommaren då det finns obegränsat med mat. Därför byter vi även ut alla outbyggda ramar mot fina utbyggda ramar, gärna med lite honung eller pollen. 3 av samhällena har låg Varroa (ca 1 nedfall per dag) och där gör vi ingen behandling överhuvudtaget (varken myrsyra eller oxalsyra). Det fjärde har av någon anledning betydligt mer Varroa än alla de andra (reinvasion?) och där får vi lov att göra myrsyrebehandling vilket är ett misslyckande (vi har bara gjort myrsyrebehandling 1 gång tidigare under alla år och vi har som mål att inte använda starka syror (läs myr- och oxalsyra). Vi hann med 4 samhällen som nu bara ska ha lite socker så vi kommer upp till ca 18 kg foder, dvs 12 kg socker. Eftersom det inte verkar bli någon Ljung i år kan vi inte ge mer än 5 ramar per samhälle – vi hade siktat på ca 8 ramar med honung.
Här ska jag beskriva hur vi gör för att smälta vaxet från vaxsmältaren och täckvax till vaxblock som man kan lämna in till biredskapsaffären.
Tips 1: Skölj bort ev. honung innan smältningen genom att hälla vatten i byttan så att det löser upp honungen och häll bort. Upprepa vid behov.
Använder en gammal bakform som jag värmer direkt på vår gamla spishäll. Man får vara noga med att se till att det inte blir alltför mycket klägg under bakformen så att det börjar brännas på spisen. Kör alltid med fläkten på för fullt. Och lämnar den absolut INTE utan uppsikt. Vaxet smälter fort och blir väldigt varmt.
Använder en sked för att fiska upp döda bin och kokonger som flyter på ytan och lägger dem i en skräpbytta.
Byttan med smält vax är nu väldigt varm så ta det väldigt försiktigt. Jag viker några bitar hushållspapper så jag kan hålla i den och häller över i plastbyttor (t.ex. sådana som varit ris eller annat som inte ger smak). Klägget på botten häller jag över i skräpbyttan. Slutligen använder jag en av hushållspappersbitarna till att torka ur byttan.
Så här fint ser det ut när man hällt över det i plastbyttan. Bilden till höger visar färdiga vaxblock.
Har hört att en del använder gamla mjölkpaket som behållare för att smälta vax men det är inget jag rekommenderar då det varma vaxet kan smälta plastbeläggningen på insidan så man får med sig föroreningar i det färdiga vaxet.
Tips 2: Om det är svårt att få ut vaxblocket ur plastbyttan så ställ den i frysen en stund så lossar den lättare.
Tips 3: Ställ ut täckvaxet i en tom låda ovanpå ramarna så kommer bina att slicka ur honungen och det blir torrt och fint att smälta ner. Ställer helt enkelt ut byttan som den är. Försökte en gång att hälla allt i foderlådan men fick då en massa vildbygge av vax som nästan inte gick att få bort utan att skada frigoliten. Så även om bina bygger lite vax i plastbyttorna går det lätt att få bort med kupkniven.
Man hör många siffror när det gäller Varroa; 5% Varroa, 5 nedfall om dagen, 6 Varroa i skakburken osv
Det här kan te sig mycket förvirrande för nybörjaren såväl som den mer erfarne så jag tänkte gå igenom lite baskunskaper och hur man kan räkna.
Först lite definitioner och grundfakta: 1. Hur länge Varroan lever varierar ifall de lägger ägg eller inte, men vi sätter det konservativt till 100 dagar för enkelhetens skull 2. Varroan föredrar drönar celler att fortplanta sig i, majoriteten går in i en drönarcell 3. Fortplantningshastigheten är ca 3,5 ggr i en drönare dvs 1 Varroa går in och 3,5 går ut. I en arbetarcell är det 2,5 vilket är viktigt när man ska beräkna gränsvärdet när Varroannivån blir kritisk. 4. Varroan behöver transporthjälp till cellerna och föredrar ambina (eftersom de håller till vid ynglen) och därför hittar man mest Varroa på dessa bin. 5. Under säsong kan vi räkna med att 2/3 av Varroa befinner sig i cellerna, bara 1/3 på bina. På vintern befinner sig alla Varroa på bina.
De flesta har nog hört att 5% är en kritisk nivå och om det går över den nivån så dör samhället, men vad betyder 5% konkret i antal Varroa? Eftersom antal bin varierar kraftigt så blir 5% olika antal beroende på hur många bin det faktiskt finns. Dessutom betyder det att ett bestämt antal Varroa är ofarliga när bina är många men när sen antalet bin går ner blir procentsatsen skyhög.
Vi tar ett exempel: I juni har vi 50000 bin och 1000 Varroa, dvs 2% vilket är långt under gränsvärdet. Men sen sjunker antal bin till kanske 10000 i slutet på augusti och om vi då fortfarande har 1000 Varroa så har vi 10% nivå och samhället går under.
Så hur räknar vi: Nivån på Varroa i % är helt enkelt antal Varroa/antal binX100, exemplet ovan (1000/50000)X100= 2%. Nu kan vi ju inte räkna alla Varroa och därför behöver vi någon metod att uppskatta dem på, tex räkna nedfall eller göra skakprov med ett antal bin.
ca 30 Varroa på 10 dagar, lågt angrepp i juni men högt i september
Nedfall på Varroainlägg: Då räknar vi antalet döda nedfall på vår bricka, anta att vi kollar i Juni efter 10 dagar och hittar 30 st Varroa. Då delar vi antalet Varroa med antalet dagar så i det här fallet har vi 3 st nedfall per dag. Då kommer vi kanske ihåg att kräken levde i 100 dagar ungefär och om vi har 3 döda per dag bör vi ha ca 300 totalt i kupan. 300 Varroa på 50000 bin är ju inte så mycket men dels kommer bina att minska till kanske 10000 till vintern (då har vi plötsligt 3%) dessutom kommer Varroan att hinna föröka sig 3-4 gånger innan vintern börjar och ökningen var 3,5 gånger så länge det finns drönare. Vi kan då räkna med en omgång drönare så 300 blir till drygt 1000 st, därefter 2-3 gånger i arbetarceller vilket dubblar Varroan varje gång. Det slutar med 5-6000 varroa innan vintern och samhället är dödsdömt. I det här exemplet var jag lite pessimistisk för alla varroa lever ju inte hela sommaren men det visar hur fort det går att hastigt få en katastrofal situation om man inte vidtar åtgärder (see Varroa bekämpning Under Bertils myter hur man bäst håller nivån låg). Man kan således prediktera ganska väl hur mycket Varroa man har baserat på nedfallskontroll. Figuren nedan visar hur antalet kan explodera snabbt. En tumregel är att om vi har 1-2 nedfall per dag har vi en hanterbar nivå oavsett tidpunkt.
Utveckling av bin och Varroa i obehandlat samhälle
Skakprov: Man tar ca en deciliter bin i en skakburk och väger burken med och utan bin för att beräkna hur många bin man har. Säg att vi fick med 30 gr bin, dvs 300 st bin (de väger 0,1 gr/st). Då skakar man bina i alkohol (då dör de) eller florsocker och så kommer varroan att trilla av och hamna i botten på burken. Då kan man räkna antal Varroa och bedöma hur hög nivå man har. Här får man tänka sig för så det blir rätt, först måste man vara säker på att Drottningen inte är med så bäst att hitta henne och sätta henne på säker plats. Man måste också välja rätt plats att ta bina och Varroan föredrar Ambin som jobbar med yngelcellerna så tar man bin i skattlådan kommer man kraftigt underskatta nivån. Sen får man komma i håg att 2/3 befinner sig i cellerna så man får 3 dubbla resultatet för att få rätt nivå. Hittar man därför 6 st Varroa så ger det 2% men måste då ta det gånger tre vilket ger nivån 6%. Fast då glömmer man att de yngre bina har betydligt högre antal kvalster så den korrekta nivån blir lägre, osäkert hur mycket lägre.
Som ni ser har skakprovet många osäkerhetsfaktorer, samt är aningens bökigt, så vi kör nästan enbart nedfallsräkning men kan göra något enstaka skakprov för verifiering.
DoD's bisyssla 