När man hållit på ett par år så inser man att det alltid kommer hända oförutsedda saker; Drottningar dör eller försvinner, eller så förblir de oparade eller nåt annat som gör att ett samhälle blir utan äggläggande drottning. Av det skälet är det bra att ha något extra minisamhälle att ersätta eventuella förlorade drottningar. Vi konstruerade därför denna trippellåda som tar tre vanliga ramar (viktigt att behålla samma rammått så man slipper onödigt jobb med att konvertera). I varje fack sätter vi en ram med drottningcell, en honungsram och en extra ram med lite täckt yngel och så fyller vi på med ambin så de täcker två ramar. På så sätt har vi tre extra samhällen utan att försvaga ordinarie samhällen för mycket och använder vi vid behov. Tar ett par dagar att bygga och kostar minimalt – var noga med att täta alla springor så inte bina kan smita över.
Temat för året får bli hur vi sköter våra bin – och principen är mer honung och mindre jobb. Först som sist, några saker måste man göra annars dör bina; de måste ha mat hela året och vi måste hålla koll på Varroan. Missar vi dessa punkter kommer bina garanterat att dö, så Kronbloms strategi är det tyvärr inte frågan om, men det finns olika sätt att ta sig an dessa utmaningar. Vår strategi går ut på att hålla koll och genomföra behandlingar och ingrepp när det behövs och inte slentrianmässigt agerande baserat på utdaterad kunskap eller för att man “alltid gjort så här”. En annan sak, mer honung behöver inte nödvändigtvis betyda fler kg, det kan också vara sorthonung, kanske flytande honung året om eller helt enkelt se till att bina får behålla vinterhonung. Mer om detta i senare inlägg.
I höstas vintrade vi in 13 samhällen på lika delar honung och socker (målet var/är 100% honung av flera skäl som vi kommer tillbaka till i ett kommande inlägg). Vi kollade varroanedfallet veckovis under hela säsongen och i två samhällen hade vi lite höga nivåer i augusti så de behandlade vi med myrsyra, övriga samhällen inga behandlingar alls. När vi sen vintrade in hade alla mellan 0-2 nedfall per dag vilket betyder att bina inte får några problem under vintern och således behövs ingen oxalsyra. Vi har fö inte använt oxalsyra på 5-6 år – att öppna kupor mitt i vintern och applicera syror, utan klar anledning, går inte ihop med vår princip att undvika onödiga behandlingar. Inte heller kollar vi matförråd mitt i vintern utan vi är trygga med vetskapen att de fick 16-18 kg per kupa. Även om det blir en svinkall vår så vet vi att maten räcker långt in i maj så vi har ingen stress att öppna och göra vårgenomgång. Den gör vi en varm dag i slutet på mars och det viktigaste målet med den är att ge bina ett par ramar med honung som vi sparade från i höstas. Mycket viktigt med förstklassig mat när ynglena ska drivas upp och då kan de inte ha socker som ju bara är tomma kalorier. Mer om vårgenomgången om några veckor alltså, och de kommande veckorna kommer vi stå och kolla på vilka färger pollenet har som de kommer hem med. Bara njuta av att bina i full harmoni flyger runt och gör det som bin ska göra, dvs hämta pollen och nektar.
Har man gjort sin invintring på rätt sätt – dvs två lådor och sett till att bina har drygt 15 kg mat (helst honung) samt haft koll på Varroan i augusti (inte mer än 10-15 nedfall/vecka) – kan man lugnt ta semester från allt vad bin heter fram till början av mars. Vi gör ingen oxalsyrebehandling eller kollar om de har mat mitt i vintern utan är trygga i att de mår bäst av att inte störas under vintern. Eftersom vi har kupor med bra ventilation underifrån är det inte heller någon panik ifall det blir lite snö. Vaxet smälte vi ut i somras så det ligger redan klara i fina block för inbyte längre fram. När det så småningom börjar bli vår ute kommer också suget att börja kolla när de flyger, men till dess får de vara i fred.
Summering: På marknaden finns flera system för att behandla kupor med värmebehandling, genom att värma hela kupan med eller utan förhöjd luftfuktighet eller ta ut yngelramarna och enbart värma dem. Eftersom Varroan är känslig för värme börjar de få problem vid temperaturer över 38 grader C medan bina klarar tillfälliga ökningar bättre. Forskningen visar dessvärre att det behövs temperaturer runt 41-42 grader under relativt lång tid, för att få tillräcklig effekt på kvalstren, vilket är farligt nära vad bina klarar utan att ta skada. Konsekvensen är att man måste styra temperaturen väldigt noga och dessutom hålla den stabilt under lång tid vilket är både arbetsamt och väldigt svårt. Typiskt minst tre timmar vid 41-42 grader per kupa.
Se hela artikeln översatt under “intressant forskning – varroakontroll med värmebehandling”. För originalartikeln följ länken ovan.
Bläddrade i en gammal bitidning och då poppade en artikel upp som förklarade vad det är som gör att drottningar blir drottningar, många tror att det är drottninggelen som är orsaken. I själva verket verkar det inte vara vad ynglen får att äta som gör att de blir äggläggande utan istället vad de inte får, dvs arbetargelen. I artikeln redogör man för forskning som gjorts som tydligt visar att de yngel som får ämnen från arbetargelen inte utvecklar fortplantningsorganen även om de matats med drottninggelen, se novembernumret 2017 för hela artikeln.
Läste igenom en gammal Bitidning från 2014 och hittade detta tips hur man kan skatta hur mycket bin, foder, yngel och pollen man har. I artikeln använde de en åttadelad ram och räknade delytor. Rent konkret kan man använda siffrorna och direkt uppskatta hur många hela eller halva ramar man har och därmed antal. Om LN ramen är full: 880 bin/sida ca 2800 yngel/sida 0,9 kg foder/sida 280 gr pollen/sida
På så sätt kan man snabbt få en överblick i bistyrka och matförråd. Hela artikeln i 2014:11/12 sid15. Vår erfarenhet av honungsramar är att de sällan är knökfulla och vi brukar ha 1,3-1,5 kg per ram.
1 sept: Forskarna Tobias Olofsson och Alejandra Vasquez var de som hittade mjölksyrabakterierna i binas honungsmagar. Det har visat sig att dessa bakterier är nödvändiga för biets överlevnad av många skäl: 1. De behövs för att bina ska klara av att invertera honungen och få ner vattenhalten 2. De behövs för binas immunförsvar (eller snarare istället för immunförsvar) 3. De behövs för att tillverka bibrödet som larverna matas med.
Å andra sidan är honungen nödvändig för att bakterierna ska föröka sig och frodas då honungen innehåller både energi, proteiner, mineraler, vitaminer dvs allt som bakterierna behöver – bina och bakterierna lever i symbios. När vi tar honungen från bina och ersätter den med socker överlever således inte mjölksyrebakterierna vilket gör att bina får sämre, (eller inget immunförsvar) och de kan inte göra fullgott bibröd vilket gör att larverna utvecklas sämre och blir svagare bin. Kommer skriva mer om ämnet men nedan listar jag ett antal studier som de gjort, gör man en sökning på “tobias olofsson research” kommer mängder med intressanta studier upp.
31 aug. Vaxmott är ena otrevliga gynnare som lägger sina ägg i vaxet och larverna käkar upp vax och lämnar sin exkrement kvar. Får de härja fritt kan de förstöra en stapel med lådor på några månader. Sätter man en kopp med lite 60% ättikssyra (0,5 dl) högst upp på stapeln och avslutar med en tom låda och lock tar vi död på vaxmotten, se bild. Även eventuella Nosemasporer dödas av ättikan så har vi äldre utbyggda ramar kan vi öka mängden ättika något för bästa effekt.
30 aug. Det blev ett bra biår med en hel del honung, så här vackert kan det se ut. Från vänster till höger; Ljung/mjölkört, Vildhallon, Trädgårdshonung flytande och fast, Rapshonung. Vilken som är godast? Det är upp till var och en att avgöra men min favorit är Vildhallonen. Eller kanske ljungen? Fast Rapsen var också god.
DoD's bisyssla 