18 aug. Vi började göra förberedelse för invintring vilket innebär koll av Varroa, räkna honungsramar (får bli 5 fulla plus det som finns på yngelramarna) och flytta ner till övre yngellådan som nu kommer bli deras matförråd samt byta bort eventuella fula ramar mot nya utbyggda sådana. Vi rekommenderar inte att ge outbyggda ramar så här års då det kostar värdefull honung att bygga ut dem, bättre att låta dem bygga på försommaren då det finns obegränsat med mat. Därför byter vi även ut alla outbyggda ramar mot fina utbyggda ramar, gärna med lite honung eller pollen. 3 av samhällena har låg Varroa (ca 1 nedfall per dag) och där gör vi ingen behandling överhuvudtaget (varken myrsyra eller oxalsyra). Det fjärde har av någon anledning betydligt mer Varroa än alla de andra (reinvasion?) och där får vi lov att göra myrsyrebehandling vilket är ett misslyckande (vi har bara gjort myrsyrebehandling 1 gång tidigare under alla år och vi har som mål att inte använda starka syror (läs myr- och oxalsyra). Vi hann med 4 samhällen som nu bara ska ha lite socker så vi kommer upp till ca 18 kg foder, dvs 12 kg socker. Eftersom det inte verkar bli någon Ljung i år kan vi inte ge mer än 5 ramar per samhälle – vi hade siktat på ca 8 ramar med honung.
Här ska jag beskriva hur vi gör för att smälta vaxet från vaxsmältaren och täckvax till vaxblock som man kan lämna in till biredskapsaffären.
Tips 1: Skölj bort ev. honung innan smältningen genom att hälla vatten i byttan så att det löser upp honungen och häll bort. Upprepa vid behov.
Använder en gammal bakform som jag värmer direkt på vår gamla spishäll. Man får vara noga med att se till att det inte blir alltför mycket klägg under bakformen så att det börjar brännas på spisen. Kör alltid med fläkten på för fullt. Och lämnar den absolut INTE utan uppsikt. Vaxet smälter fort och blir väldigt varmt.
Använder en sked för att fiska upp döda bin och kokonger som flyter på ytan och lägger dem i en skräpbytta.
Byttan med smält vax är nu väldigt varm så ta det väldigt försiktigt. Jag viker några bitar hushållspapper så jag kan hålla i den och häller över i plastbyttor (t.ex. sådana som varit ris eller annat som inte ger smak). Klägget på botten häller jag över i skräpbyttan. Slutligen använder jag en av hushållspappersbitarna till att torka ur byttan.
Så här fint ser det ut när man hällt över det i plastbyttan. Bilden till höger visar färdiga vaxblock.
Har hört att en del använder gamla mjölkpaket som behållare för att smälta vax men det är inget jag rekommenderar då det varma vaxet kan smälta plastbeläggningen på insidan så man får med sig föroreningar i det färdiga vaxet.
Tips 2: Om det är svårt att få ut vaxblocket ur plastbyttan så ställ den i frysen en stund så lossar den lättare.
Tips 3: Ställ ut täckvaxet i en tom låda ovanpå ramarna så kommer bina att slicka ur honungen och det blir torrt och fint att smälta ner. Ställer helt enkelt ut byttan som den är. Försökte en gång att hälla allt i foderlådan men fick då en massa vildbygge av vax som nästan inte gick att få bort utan att skada frigoliten. Så även om bina bygger lite vax i plastbyttorna går det lätt att få bort med kupkniven.
Man hör många siffror när det gäller Varroa; 5% Varroa, 5 nedfall om dagen, 6 Varroa i skakburken osv
Det här kan te sig mycket förvirrande för nybörjaren såväl som den mer erfarne så jag tänkte gå igenom lite baskunskaper och hur man kan räkna.
Först lite definitioner och grundfakta: 1. Hur länge Varroan lever varierar ifall de lägger ägg eller inte, men vi sätter det konservativt till 100 dagar för enkelhetens skull 2. Varroan föredrar drönar celler att fortplanta sig i, majoriteten går in i en drönarcell 3. Fortplantningshastigheten är ca 3,5 ggr i en drönare dvs 1 Varroa går in och 3,5 går ut. I en arbetarcell är det 2,5 vilket är viktigt när man ska beräkna gränsvärdet när Varroannivån blir kritisk. 4. Varroan behöver transporthjälp till cellerna och föredrar ambina (eftersom de håller till vid ynglen) och därför hittar man mest Varroa på dessa bin. 5. Under säsong kan vi räkna med att 2/3 av Varroa befinner sig i cellerna, bara 1/3 på bina. På vintern befinner sig alla Varroa på bina.
De flesta har nog hört att 5% är en kritisk nivå och om det går över den nivån så dör samhället, men vad betyder 5% konkret i antal Varroa? Eftersom antal bin varierar kraftigt så blir 5% olika antal beroende på hur många bin det faktiskt finns. Dessutom betyder det att ett bestämt antal Varroa är ofarliga när bina är många men när sen antalet bin går ner blir procentsatsen skyhög.
Vi tar ett exempel: I juni har vi 50000 bin och 1000 Varroa, dvs 2% vilket är långt under gränsvärdet. Men sen sjunker antal bin till kanske 10000 i slutet på augusti och om vi då fortfarande har 1000 Varroa så har vi 10% nivå och samhället går under.
Så hur räknar vi: Nivån på Varroa i % är helt enkelt antal Varroa/antal binX100, exemplet ovan (1000/50000)X100= 2%. Nu kan vi ju inte räkna alla Varroa och därför behöver vi någon metod att uppskatta dem på, tex räkna nedfall eller göra skakprov med ett antal bin.
ca 30 Varroa på 10 dagar, lågt angrepp i juni men högt i september
Nedfall på Varroainlägg: Då räknar vi antalet döda nedfall på vår bricka, anta att vi kollar i Juni efter 10 dagar och hittar 30 st Varroa. Då delar vi antalet Varroa med antalet dagar så i det här fallet har vi 3 st nedfall per dag. Då kommer vi kanske ihåg att kräken levde i 100 dagar ungefär och om vi har 3 döda per dag bör vi ha ca 300 totalt i kupan. 300 Varroa på 50000 bin är ju inte så mycket men dels kommer bina att minska till kanske 10000 till vintern (då har vi plötsligt 3%) dessutom kommer Varroan att hinna föröka sig 3-4 gånger innan vintern börjar och ökningen var 3,5 gånger så länge det finns drönare. Vi kan då räkna med en omgång drönare så 300 blir till drygt 1000 st, därefter 2-3 gånger i arbetarceller vilket dubblar Varroan varje gång. Det slutar med 5-6000 varroa innan vintern och samhället är dödsdömt. I det här exemplet var jag lite pessimistisk för alla varroa lever ju inte hela sommaren men det visar hur fort det går att hastigt få en katastrofal situation om man inte vidtar åtgärder (see Varroa bekämpning Under Bertils myter hur man bäst håller nivån låg). Man kan således prediktera ganska väl hur mycket Varroa man har baserat på nedfallskontroll. Figuren nedan visar hur antalet kan explodera snabbt. En tumregel är att om vi har 1-2 nedfall per dag har vi en hanterbar nivå oavsett tidpunkt.
Utveckling av bin och Varroa i obehandlat samhälle
Skakprov: Man tar ca en deciliter bin i en skakburk och väger burken med och utan bin för att beräkna hur många bin man har. Säg att vi fick med 30 gr bin, dvs 300 st bin (de väger 0,1 gr/st). Då skakar man bina i alkohol (då dör de) eller florsocker och så kommer varroan att trilla av och hamna i botten på burken. Då kan man räkna antal Varroa och bedöma hur hög nivå man har. Här får man tänka sig för så det blir rätt, först måste man vara säker på att Drottningen inte är med så bäst att hitta henne och sätta henne på säker plats. Man måste också välja rätt plats att ta bina och Varroan föredrar Ambin som jobbar med yngelcellerna så tar man bin i skattlådan kommer man kraftigt underskatta nivån. Sen får man komma i håg att 2/3 befinner sig i cellerna så man får 3 dubbla resultatet för att få rätt nivå. Hittar man därför 6 st Varroa så ger det 2% men måste då ta det gånger tre vilket ger nivån 6%. Fast då glömmer man att de yngre bina har betydligt högre antal kvalster så den korrekta nivån blir lägre, osäkert hur mycket lägre.
Som ni ser har skakprovet många osäkerhetsfaktorer, samt är aningens bökigt, så vi kör nästan enbart nedfallsräkning men kan göra något enstaka skakprov för verifiering.
Man kan ha en jättebra plan men sen händer det alltid oförutsedda saker; en drottning går inte till eller hon försvann i parningen, kanske var vi lite oförsiktiga vid märkningen så vi tog kål på henne eller kanske bara är hon plötsligt borta. Har vi kommit en bit in på året så räcker inte tiden till för att dra fram en ny – då är det en bra ide att ha några småsamhällen i reserv. Då kan man bygga en trippelkupa med samma innermått som en standardkupa men med tre små bibostäder i en kupa. På detta spar man plats och så kan man lätt slå ihop med annat samhälle om det behövs. Fördel att använda samma rammått så kan man flytta ramar utan problem vid tex stödmatning – man bara tar en honungsram från annat starkt samhälle. Viktigt att man gör ett inre lock för varje del som kan öppnas separat och att man sätter öppningarna långt från varandra. Här satte jag ett på varje sida och ett mittpå.
Det är fortfarande sensommar men för bina har hösten börjat och för oss biskötare är det dags att tänka på invintring. Många väntar alldeles för länge med invintringen men det finns inga fördelar med att vänta, tvärtom för bina är det bättre ju tidigare det sker. Först plockar vi av skattlådan, ifall den fortfarande är på, och vi invintrar alltid på två lådor för det är bäst för bina och lättast för oss biskötare. Men innan vi börjar med själva invintringen måste vi ha koll på Varroa – ett samhälle med för mycket Varroa är dödsdömt. Har man skött sin Varroa kontroll på det sätt vi beskriver under Bertil Biodlare bör vi ha väldigt låg nivå-har vi ca 10 nedfall/vecka eller mindre är vi hemma och inga andra behandlingar behövs (varken myrsyra eller oxalsyra). Har vi slarvat eller vi fått en re-invasion behöver vi bestämma vilken behandling som skall till och ligger vi under 30 nedfall i veckan kan vi köra mjölksyra en eller två gånger med en veckas mellanrum. Myrsyrabehandlingar tar vi bara till i yttersta nödfall och så ser vi till att göra jobbet bättre nästa år, behandling enligt tillverkarens beskrivning. Tänk på SIV (syra i vatten) för att inte få en obehaglig reaktion.
Drottningen hittad under genomgång för invintring
Fin kaka med yngel och honung. Nylagda ägg kan ses i mitten
När vi fått kontroll på varroan är det dags för att ge foder och vi ger ALLTID honung-all honung som fanns i skattlådan åker ner i övre yngellådan som nu blir deras förrådslåda. Vi ger ca 6-10 kg honung och så fyller vi på med socker till 17-18 kg totalt. Vi använder foderlåda som tar ca 10 liter sockerblandning vilket ett friskt samhälle på två lådor drar ner på 2-3 dagar. Eftersom lösningen håller 40% vatten måste bina ta ner vattenhalten till 20% och för det behövs varmt väder och det är därför man bör göra klart invintringen i slutet av augusti eller absolut senast 1:a veckan i september. För vår del är Ljungdraget vår deadline dvs när det är över gör vi invintringen. Det sista vi gör är att ta bort Varroaluckan, sätta på musskydd på flustret och sen rör vi inte samhällena förrän vårsolen tittar fram. Enkelt för oss biskötare och lugnt och skönt för bina.
När jag gick igenom ett av våra bisamhällen hittade jag en död humla i botten. Hon hade förmodligen tagit sig in i kupan på jakt efter honung men blivit bollad till döds.
Tog med mig henne ut och funderade på vad jag skulle göra. Till slut hittade jag en fin plats där hon fick stanna.
Superenkla frallor som bara blandas ihop i en bunke och får jäsa över natten.
Ingredienser: Jäst 5 g Vatten (kallt) 4 dl Siktat dinkelmjöl 500 g Salt 1,5 tsk Honung 1 msk
Kväll: Lös upp jästen i vattnet i en bunke. Tillsätt dinkelmjöl, salt och honung och rör ihop. Degen ska inte knådas och blir ganska lös men det är helt ok. Täck bunken med plastfolie och låt jäsa i rumstemperatur till dubbel storlek över natten. Ca 8-10 timmar.
Morgon: Skrapa försiktigt ut degen på ett mjölat bakbord och vik in kanterna mot mitten med en degskrapa för att få höjd på den. Låt jäsa i ytterligare 30 minuter under bakduk. Sätt ugnen på 225 grader. Dela degen i jämnstora bitar, ca 10 st och lägg dem på en plåt med bakplåtspapper. Grädda i 15-20 minuter tills de fått fin färg. Avnjut gärna med smör och honung som pålägg.
För att hålla vaxet fräsch i kupan är det bra att byta alla ramar med svart vax – håll ramen mot solen och om man inte ser igenom den är det hög tid att byta ut vaxet. Det svarta är kokongresterna och för bäst hygien bör dessa ersättas med nya fräscha ramar. Det vanliga är att man förvarar dem i sopsäckar eller dylikt för snedsmältning i oktober men trots det kan vaxmottet hitta dit, dels följer de med vaxkakorna och dels kan de gnaga sig igenom en sopsäck. För några år sedan upptäckte vi att Motten fullständigt spunnit in en hel säck med ramar – det var så läbbigt att vi bara kastade hela säcken. Av det skälet byggde vi en solvaxsmältare där vi kan smälta ur vaxet direkt och slippa förvara gamla ramar till oktober. Vaxet rensmälter vi sedan – vi kommer visa hur det går till i ett annat inlägg – och byter in mot nytt vax hos redskapsförsäljarna. Vaxet blir så rent av vi får minimalt avdrag.
Solvaxsmältaren går för fullt
Vår smältare har innermåtten 710×710 samt 165 mm djup, att det blev just den storleken berodde på att jag hade en ruta av den storleken. Nu får jag plats med tre ramar LN men gör man den något bredare får man plats med 4 st. Djupet behövs för att få plats med en bunke att samla upp vaxet.
Vax från ramarna
Sen bygger man en inre ram ca 5 cm ner där stålplåten ska ligga och så skär man ut och bockar plåten som bild nedan visar så vaxet kan rinna ner i byttan.
Så skruvade jag ihop en ram av 45×45 regel för glaset som limmades fast med silicon. Ett hjul och ett handtag så är smältaren klar att börja jobba, man kan behöva en stödplanka så man får bäst lutning och högst värme i den. Tips är att se till att ramarna är så fria från honung som möjligt det blir så kladdigt annars. Smält heller inte ur drönarkakorna som skärs ut då även det blir för kladdigt. Med denna enkla smältare har vi smält ner mer än hundra ramar i år som blev till 5 kg nytt vax att byta in.
DoD's bisyssla 