DoD's bisyssla

Short English summary: Due to the great weather in may everything bloomed early and thus nectar is now scarce. Therefore we give back combs so all colonies have 4-5 combs with honey which will settle them and thus we can avoid robbery. The drone period is finished and we have gathered some interesting results where several hives appears to clean out mite infested drone cells – up to 60% cleaning rate. Further tests will show if this is a true resistance and if so whether the trait is inherited to coming generations of queens.

Allt är tidigt i år – maj var frenetiskt då allt blommade samtidigt. Tyvärr visade det sig innebära att draget också tog slut snabbt då tex hallon kom 2-3 veckor tidigare än normalt. Nu är det bara Linden kvar av de stora sommardragen som vi kan hoppas på. Då är det viktigt att man inte tömmer kuporna på mat för då blir det svält och röveri eftersom desperata bin kommer göra allt för att hitta något att äta. Vi noterade att en av kuporna bara hade 2 ramar med mat vilket är på tok för litet vi dåligt drag. Med vår metod att spara ramar i plastback har den fördelen att man lätt sätter tillbaks ett par ramar och när draget är dåligt låter vi bina ha ca 4-5 ramar med mat så de fortsätter sätta yngel dels för kommande drag men också för att kunna sätta tillräckligt med starka vinterbin längre fram.
Drönarperioden har också slutat tidigare än normalt och alla kuporna har nu slutat bygga ut drönarramen vilket är 2-3 veckor för tidigt. Det innebär tyvärr att vi har fått lite mindre data än vi hoppats på för vårt test där vi trots det har fått många indikationer på att bina verkligen städar bort drönarceller med kvalster – 50-60% urstädning har vi sett. Kan mycket väl vara högre än så eftersom vi har skurit ut kakorna några dagar innan drönarna är redo att krypa ut och bina kanske städar hela vägen till att cellerna öppnas. Var det sen betyder får vidare tester utvisa:
1. Städar de verkligen ur kvalsterlarver eller finns det andra orsaker?
2. Om det är en resistans är det samma beteende som vanlig VSH eller ett helt nytt beteende?
3. Vad händer med kvalstren, åker de ut med larven, ramlar de ner på brickan eller hoppar över till ett nytt bi?
4. Är det ett beteende som överförs till kommande generationer?

Stilla byte
I en koloni såg vi plötsligt viseceller och då gäller det att inte få panik och börja riva celler. Efter koll såg vi att det bara fanns ett par stycken och rätt dåligt med nylagda ägg så vi är rätt säkra på att det är ett stilla byte så vi låter bina sköta det själva och gjorde inget alls. I övrigt så går veckokollen så här års enbart ut på att kolla att där finns mat samt nylagda ägg vilket bara tar 3-4 minuter per kupa.

De verkliga orsakerna till utsot:

För några år sedan tvingades vi använda 100% socker vid invintringen och året efter gav uruselt resultat eftersom bina visserligen överlevde men var svaga och behövde hela maj och delar av juni för att bygga upp sig. När det såg ut som om vi skulle tvingas använda socker även detta året kom ljungen som en skänk från ovan. Ljung ja, det kan man inte använda som vintermat då blir det utsot (1), det kan man läsa i vilken bibok som helst tex Åke Hanssons stora bok från 1980. Vilket dilemma – låta bina få socker och få svaga bin eller använda ljung som “alla vet” ger utsot. Jag tacklade det som jag brukar och gjorde en källkontroll och döm om min förvåning när det visade sig att ingen bibok hade någon referens till någon studie, bara till andra biböcker. Inte heller nämnde någon var gränsen gick utan som det står i Åke Hanssons bok sid 326 “Ljunghonung är liksom bladhonung olämplig som vinterfoder” där förklaringsmodellen är att ljung och lushonung ger utsot pga hög mineralhalt.
Så frågan är egentligen två; a. Är ljung farligt som vinterfoder och isf b) i vilka mängder? Jag ägnade mycket tid åt att kolla på nätet men fann inget utom åsikter baserad på andras åsikter. Då gjorde jag en sökning på engelska men det blev lika resultatlöst, jag hittade exakt noll studier. Då ändrade jag taktik och började söka efter någon som faktiskt använde ljung för invintring och fann att det fanns flera professionella biodlare som kör ut kuporna till ljungen även de år med dåligt drag eftersom ljung ger en bra övervintring (2,3) där tex Chainbridge har 1500-2000 kupor som invintras på ljung, helt eller delvis. Det verkar som att ljung är ofarligt i UK åtminstone men då kanske någon invänder att vintrarna är så varma där att bina kan flyga ut med jämna mellanrum. Möjligt, men inte troligt då norra UK ligger på samma breddgrad som södra halvan av Sverige och har blött och blåsigt ungefär som på västkusten. Nåväl, det här skulle handla om orsakerna till utsot så låt oss sätta igång och Randy Oliver gjorde en stor artikelserie ang utsot (4) där han konstaterade att orsakerna till utsot har varit kända i mer än 80 år. En forskare vid namn Alfonsus ägnade 2 år att utreda vad som orsakade utsot (5). Han gav bin olika foder med naturlig honung, lushonung, kristalliserad honung, socker, sirap och en mängd olika foderblandningar med eller utan pollen.
Det visade sig att det enda som hade någon större inverkan på om det blev utsot var fuktinnehållet i avföringen, de osmältbara delarna ökade aldrig i mängd tillräckligt snabbt för att ha någon inverkan. Men om fodret innehöll för mycket vatten gick det väldigt fort att få utsot och när avföringen nådde 45% av kroppsvikten med en fukthalt av 80% kunde bina inte hålla sig längre. För att själv övertyga sig om att det är på det sättet kan vi göra följande tanke-experiment; om det vore de osmältbara delarna som orsakade utsot då skulle avföringen rimligtvis vara stenhård men alla som sett utsot vet ju att den rinner vilket understryker att det är mest vatten som kommer ut. I Randys (4) artikel kan man också läsa varför det ibland blir utsot och skälet är att det ibland blir för mycket vatten i kolonin så de inte kan ventilera bort överskottet. När bina sitter i kluster äter de honung och metabolismen gör att 1 kg honung/socker=> 670 gr vatten som måste ventileras bort. Har man då kristalliserad mat eller dåligt processad mat kommer vattenhalten att öka och bina får ännu mer att ventilera bort. För det mesta klarar klustret det men om det är väldigt fuktigt och kupan är för dåligt ventilerad kan klustret få svårt att lösa problemet. Som sista utväg sätter bina isf vinteryngel (6) eftersom det omvandlar mycket vatten – tyvärr kräver det också mycket resurser eftersom de måste öka temperaturen till 34-35 grader och ha tillgång till proteiner, mineraler och vitaminer. Om detta misslyckas, tex om klustret är för litet eller kolonin har brist på näring, blir utsot konsekvensen och om utbrottet blir för stort kan samhället gå under.
Diskussion: Vi har inte hittat någon studie som stöder att ljung eller lushonung (7) skulle vara farligt eller orsaka utsot. Det finns flera professionella biodlare i UK som använder ljung som vinterfoder och vi själva valde till slut att invintra våra 9 kupor på 30-50% ljung som gav den bästa invintringen någonsin och dessutom testade vi en kupa på 100% ljung under vintern 22/23. Vi hade koll på vädret och kan därmed konstatera att bina satt i kluster åtminstone i 8 veckor (vi satte gränsen för flygning till 6 grader).

Utsot orsakas inte av mineraler eller andra slagger utan av för mycket vatten i maten och/eller kristallisering av maten. Ljung kristalliserar inte (den blir seg men det är nåt helt annat) och vältäckta ljungramar orsakar således inte utsot. Ljung innehåller dessutom alla essentiella aminosyror som bina behöver (8 ) och är därmed lika bra som tex hallon för binas hälsa.
För att inte göra inlägget ännu längre har jag bara snuddat vid ämnet – läs Randys originalartikel eller svensk översättning på vår hemsida (dodsbisyssla.com/orsaker-till-utsot-del-2/), den är uppdelad i flera delar.

Referenser
1. Åke Hanssons bok, sid 326
2. https://www.chainbridgehoney.com/blog/articles/beekeeping-in-winter-january-2021/
3. https://www.conwybeekeepers.org.uk/new-beekeepers/heather-honey/
4. https://scientificbeekeeping.com/the-causes-of-dysentery-in-honey-bees-part-2/?fbclid=IwAR1xkKau0JFFnCsnk9GKzWrWSAidUkgtCwU368_oMZNPWHjM8N2FnIXoI4w
5. Alfonsus, E. C. (1935). The cause of dysentery in honeybees. Journal of Economic Entomology, 28(3): 568-576
6. Omholt, SW (1987) Why honeybees rear brood in winter. A theoretical study of the water conditions in the winter cluster of the honeybee, Apis mellifera J. Theor. Biol. 128: 329-337
7. HEALTHFULNESS OF HONEYBEE COLONIES
(APIS MELLIFERA L.) WINTERING ON THE STORES
WITH ADDITION OF HONEYDEW HONEY
8. Di Pasquale G, Salignon M, Le Conte Y, et al. Influence of pollen nutrition on honey bee health: do pollen quality and diversity matter?. PLoS One. 2013;8(8):e72016. Published 2013 Aug 5. doi:10.1371/journal.pone.0072016

Att honung är överlägset socker vet alla biodlare – i alla fall för människor. Desto konstigare blir det när samma biodlare hävdar att socker är lika bra eller tom bättre för bina, en del påstår tom att honung skulle vara farligt för bina (ljunghonung som vintermat tex).
Handen på hjärtat – är det verkligen någon som på fullaste allvar tror att binas egen mat, som bina och blommorna utvecklat tillsammans i 50-100 miljoner år, skulle vara farlig
för bina? På allvar? Nu pratar jag generellt och givetvis finns det undantag som tex raps som pga kristallisering inte bör användas som enda vintermat, som sommarmat inga problem. Sen finns det cementhonung som består av trisackarider som bina också har svårt att lösa upp, fortfarande inte giftigt eller farligt men fungerar inte som vintermat och svår även på sommaren, och jag har också hört talas om något som kallas “madhoney”. Men det är undantag och inte regel, själv har vi aldrig sett cementhonung trots att vi har några tusen hektar granskog runt vår skogsbigård. Raps får vi regelbundet men det är försommarhonung som vi slungar och inte ger till bina annat än på sommaren. Får vi Ljung jublar både vi och bina eftersom den inte kristalliserar och innehåller alla essentiella Aminosyror som bina behöver.
Vi har under många år propagerat för att använda naturlig mat men oftast mötts med skepsis och när sockerförespråkarna drar till med sin “beprövade erfarenhet” är det svårt att stå emot. Ännu värre blir det när vi som förespråkar naturlig mat får frågan om vi har några bevis för att det skulle vara bättre. Alltså omvänd bevisföring – det är ju den som förespråkar substitut som måste bevisa att det är lika bra. Skulle någon säga att den som använder modersmjölken måste bevisa att det är lika bra som substitutet? Skulle inte tro det, men inom biodling så är det så. Med det sagt har jag spenderat mycket tid på att dammsuga upp alla studier som finns och det finns en hel del forskning gjord – tyvärr ligger Sverige långt efter på den punkten och här har, menar jag, Biodlarna en stor uppgift att verka för att det avsätts statliga medel för forskning.
Nåväl, låt mig dela upp det här i delsteg eftersom det är komplext. I den första delen går jag igenom vilka studier som forskat på matens inverkan på livslängd och tyvärr är de få, men de finns. I del två går jag igenom vad som verkligen orsakar utsot som ju ofta skylls på honungen och som tex påstås vara ljunghonungens problem. Inget kan vara mer felaktigt men mer om det i del 2. I den tredje delen kommer jag att gå igenom honung och pollens inverkan på sjukdomar och här finns det mängder av forskning gjord, i andra länder än Sverige, som tydligt pekar åt att en socker diet ger svaga bin och ger sjukdomar fritt spelrum.
Frågorna att besvara:
1. Är honung farligt/olämpligt för bina? (allvarligt talat).
2. Men kan substitut vara lika bra? Möjligt, men var är bevisen i form av studier?
3. Sitter bina bara still på vintern och behöver därmed inget annat än kolhydrater? Låter logiskt men är det verkligen så?
De flesta studier på livslängd görs i laboratorier vilket på ett sätt är logiskt eftersom det ger en kontrollerad miljö. Det finns åtminstone två problem med det förfarandet:
1. Bin är en superorganism vilket innebär att bina kan inte klara sig i en för liten grupp och att då ta ut 200 bin från en koloni på 30-50000 ger tveksamma resultat och man bör istället fokusera på fälttest.
2. Bina måste vara av samma ålder och det enkla sättet är att ta bin som precis kravlat ut, men trots att de ser vuxna ut är de inte det. DeGrooth (1) visade redan på 1950 talet att nya bin behövde upp till en vecka på sig för att äta pollen och bli fullvuxna – deras fetkroppar var inte klara. Att använda sådana bin för livslängstest ger givetvis fullständigt felaktiga resultat och De Grooth visade att bin utan pollen levde i ungefär 30 dagar vilket stämmer med flera labb tester, tex (2) där honungsmatade bin levde i genomsnitt 27 dagar och socker bin 22 dagar. Detta test sträckte sig över 3 år och får därmed anses vara trovärdig med kommentaren att test i labb är rätt meningslöst. De Grooth visade också att pollen ger bina längre livslängd och att även äldre bin behöver små mängder pollen motsvarande vad som finns i honung för maximal livslängd.
Riktiga fältstudier är sällsynta men jag känner till två:
Randy Oliver, är en professionell biodlare som håller till i norra Kalifornien där det ständigt är torka och därför använder han substitut i form av socker och pollensub. Han gjorde en stor studie för några år sedan (3) där målet var att hitta det bästa substitutet och använde positiv kontroll (honung och pollen) samt negativ kontroll (rent socker) för ett vintertest. I kalifornien är vintrarna korta men rätt kalla och blöta och våren kommer redan i slutet av januari/början av februari.

Svart linje är rent socker och gul är honung+pollen. Varje grupp bestod av 18 kupor och nedan ser vi genomsnittlig bistyrka i antal ramar med bin (Langstroth motsvarar ungefär 1,5 LN). I augusti var alla kuporna 5 ramar stark och i slutet av testet hade den naturliga gruppen ökat sin bistyrka redan innan flödet startade och var redo att dra pollen. Sockergruppen överlevde men var i många fall oerhört svaga. Histogrammet i fig 2 visar samma sak men på koloninivå och där ser man att alla i den naturlig gruppen hade mer än 4 ramar eller starkare medan sockergruppen hade 2 kolonier med 4 ramar och övriga betydligt svagare.

Studien visar att den strategin många biodlare använder, dvs att sätta in tomma ramar med nytt vax och fylla på med rent socker, ger stora besvär för bina.

Praktisk applikation: Bin som övervintrar på rent socker blir försvagade och får svårt att bygga upp en bra bistyrka till majdraget. Därmed kommer de inte ge överskott i maj men även junidraget riskerar bli sämre och man kan misstänka att stora delar av Juni går åt för att komma ikapp och om då juli blir kallt finns inget att dra på och säsongen riskerar att bli dålig.
Den andra studien fanns med i Bitidningen 2013, sid 11 och gjordes av Tobias Olofsson (4)(en svensk forskare av klass som var den som löste gåtan med mjölksyrebakterierna). Det är allmänt känt att dessa bakterier har stor del i binas immunförsvar och hans test visade att bakterierna försvann med sockerdiet samt tappade sin bistyrka.
I nästa del går vi igenom varför utsot uppstår och kommer visa att ljunghonung inte specifikt ger utsot.

1. De Groot, Protein and amino acid requirements of the honeybee
2. Mirjanic et al, IMPACT OF DIFFERENT FEED ON INTESTINE HEALTH OF HONEY BEES
3. https://scientificbeekeeping.com/an-experiment-to-improve-pollen-sub-1/
   (På Randy’s hemsida finns flera artiklar med olika tester av substitut för den som är intresserad av detta ämne).
4. Tobias Olofssons vintertest, Bitidningen 2013

English summary: A strange summer with fabolous early spring flow due to the hot may. Issue with that is that most of the flowers that should have bloomed in June are already gone. The rest of the season can be tough with food being scarce so it is important to not remove all honey and ensure their store will last all summer.
Our test to test for DBVSH (Drone Brood Varroa Sensitive Hygiene) resistance have shown some promising results where we can clearly see indications that the bees appears to clean out infested drone cells and when we count the trapped mites we see great differencies in mite count between newly capped and older brood. Unfortunately the drone season is also finished at least two weeks earlier and hence we will not get enough samples to be able to show that the difference is statistically significant. We will have to accept that this years result will be the a lessons learned which will give a good start for next year.

Den här sommaren är så här långt konstig – den började med kallt i april och så slog sommarhettan till i maj så allt började blomma samtidigt. Dessvärre innebär det att de blommor som bina skulle dra på i Juni redan har blommat ut vilket innebär att det kan bli stendött under senare period med risk för svält. Vi laddar som vanligt upp med att samla ramar i backar som vintermat men blir det svält får vi stödmata. Inte nog med att blommorna tar slut i rask takt även drönarperioden är kortare i år – normalt brukar de sätta drönaryngel ända fram till midsommar men de har redan visat att de inte är intresserade längre då de fyller drönarramen med honung eller helt enkelt slutar bygga ut den.

Det innebär att vi inte kommer få fler utskurna delar, och även om vi fått en hel del lovande resultat där vi sett ca 50-60% utrensade celler kommer vi inte få tillräckligt många prover för att få ett statistiskt säkerställt resultat. Vi får helt enkelt bita i det sura äpplet och se årets test som ett stöd till fortsatt test – resultaten pekar verkligen på att bina rensar ut invaderade drönare, se exempel nedan.

English summary: all mayor flow is earlier this year and the raspberry is about 2 weeks earlier than a normal year. That is all good but it is hence very important to ensure there is food left for later in the season when flow is much scarce. We save about 5 combs per colony in plastic boxes for the winter but if needed we can easily give a comb if they are low on food.

Allt blommar tidigare än normalt och hallonen är ca 2 veckor för tidigt. Det är iofs bra med tidig skörd men problemet blir ju vad bina ska leva av resten av säsongen då det kommer bli ont om bra drag i Juli-augusti. Därför är det viktigt att man tar höjd för det och inte, som många biodlare dessvärre gör, skatta all honungen som nu rinner in i strid ström. Man måste se till att det finns mat resten av året och för vår del hamnar en stor del av ramarna i plastbackar och då kan vi enkelt stödmata med en honungsram vid behov. Planen är att des ska finnas ca 5 ramar per kupe till hösten som då får bli vintermat tillsammans med de 5 ramarna som bör finnas i kuporna när det drar ihop sig till invintring.

English summary: No need for smoke that is bad for you, the bees and can easily cause a fire. We simply use water with some etheric oils that hide the smell on our gloves when we move to next the hive.
Om man ber ett barn rita en biodlare så är det troligt att de ritar en gubbe med en rökpuff. Men rök är inte nyttigt för oss och inte heller nyttigt för bina – i själva verket betyder det skogsbrand för bina vilket innebär akut fara för hela samhället. Vad bina gör som försvarsåtgärd är att springa ner och fylla magarna med honung samt skydda drottningen vilket har, felaktigt, tolkats som att bina blir lugna när de i själva verket är superstressade. Tänk att utsättas för det varje vecka. Vi har förpassat rökpuffen där den hör hemma, tillsammans med halmkupan, stockkupan och andra antikviteter. Lite kul att titta på då och då men fullständigt onödigt i en modern bihantering.

English summary: We have picked a few frames of honey but today was the first real pick and we collected 38 frames from our 6 hives in our backyard. Some drama due to the fact that we found more than 10 queen cells in one colony which pointed towards a swarm coming days. To stop it we usually make a queen nuc by moving the queen to a new hive and let the old colony raise a new young queen. But, first we must finds her and we searched for the queen for almost one hour but couldnt find here so by checking the brood carefully we realized that this was probably a silent change of queen due to no larvaes found and only 3 frames with covered brood. This is a strong colony and we should have had at least ten frames of brood in different ages so we split up the queen cells and created two new nucs and left four nice cells in the main colony. In a swarm colony we would only leave one but we are fairly sure this is a change of the queen – if we are wrong we probably get to know it in a few days….

Vi har ju haft mängder av nästan färdiga ramar, som är ett resultat av att vi flyttar upp yngelramar för att göra plats i yngelrummet. Dessa ramar kan ju vara full till 95% men vi måste vänta på att sista ynglet krupit ut innan vi kan ta ramen. När det nu blev dags att plocka lite fler ramar blev det än tydligare hur viktigt det är att kolonierna kommer ut starka på våren. Ett samhälle som hade 5-6 ramar är nu långt efter de som hade 8-10 ramar då vi plockade 6-10 ramar per samhälle för de starka och ingenting från den svagare kolonin. Det kan inte nog understrykas hur viktigt det är att bina har bra mat (honung och pollen) så de inte förlorar massa bin över vintern, i annat fall försvinner hela maj som går åt till uppbyggnad. Totalt plockade vi 38 ramar från våra 6 kupor i trädgården och iom det resultatet har vi vintermaten klar ifall resten av säsongen går dåligt. Vi hoppas förstås på fortsatt bra drag under resten av säsongen.
I ett samhälle hittade vi plötsligt en ram full med svärmceller och första tanken är att riva alla utom en men den tanken måste man slå bort. Först måste vi lokalisera drottningen och sätta henne i en egen låda, men efter att ha gått igenom alla ramarna två gånger utan minsta spår efter henne blev det dags att tänka om. Är det verkligen en svärm och inte stilla byte, och eftersom vi såg mer än 10 viseceller var det ju troligt att det faktiskt var svärm på gång – att svärmen redan skulle gått kunde vi utesluta eftersom det var massor av bin och vi hade nylagda ägg för en vecka sedan. När vi undersökte yngelramarna noterade vi att det för det första var rätt lite täckt yngel – bara tre ramar och det borde ha varit minst 10. Dessutom, inte en enda öppen larv förutom svärmramen och eftersom vi såg ägg i drönaramen för 1 vecka sedan borde vi ha haft minst 3-4 ramar med korvar. Så, slutsatsen blev att det nog trots allt var stilla byte och inte svärm. Helt säkra kan vi inte vara så vi tar en beräknad risk och har vi fel får vi se vår första svärm någonsin segla iväg närmaste dagarna. Vi passade på att utnyttja vicecellerna till två nya avläggare genom att vi skar ut 2 små delar med viseceller som vi nålade fast i en tomma kako. Dessa satte vi in i våra små kupor med mat, pollen och lite bin. Alltid riskabelt att flytta viseceller då de är väldigt känsliga men har vi tur får vi två nya fina kolonier från den här fantastiska linjen.

English summary: In our new Varroa test we investigate a new possible behaviour where the bees appears to clean out infested drone brood which can be detected as an increase in empty cells, see fig below. We counted the mites in the two portions and the older one with more holes had indeed less mites than the younger one (8 vs 20 mites /100 cells) which indicates that the bees have cleaned out 60% of the infested drones. We will collect more data during the rest of the drone brood season to get more support for this potentially new and exciting behaviour.
Its time to make new nuc’s and we use our tripplhive to make small 3 frame nuc’s by taking one frame with new eggs (max 3 days old), some honey and pollen and enoug bees to cover the brood frame. Important to ensure that the queen is not hidden on the frame so we try to locate her first but if that is not possible we check the frame carefully before adding it to the new nuc.

Igår räknade vi kvalster i våra utskurna drönarkakor där vi noterat en ökning av antal hål. Vid räkning av kvalster noterade vi att den vänstra kakan hade 8% invaderade celler och den högra delen hade 20 % invaderade celler vilket indikerar att bina har städat bort ca 60 % av alla kvalster 12/20). Vi såg samma mönster i flera av kolonierna där de bästa hade bara 1-2 kvalster /100 celler. Nu är det här givetvis bara ett första resultat men det är mycket lovande och vi kommer samla på oss så mycket data som vi kan under resten av drönarsäsongen. Senare kommer vi försöka utreda ifall kolonierna även har vanlig VSH vilket skulle indikera att det är samma beteende men att det tar sig olika uttryck. Vid VSH resistens öppnar bina arbetarceller och återsluter dem men städar inte bort dem. Kvalstret blir kvar, men blir av någon anledning infertil när cellen har öppnats, och därmed föds inga döttrar vilket hämmar kvalstret reproduktion och gör kolonin resistent. Ska bli mycket spännande att se vart det här tar vägen.

Vi börjar närma oss Juni och vi har nu gjort våra första avläggare – vi vill inte göra dem för tidigt eftersom vi vill undvika att decimera kolonierna innan de nått full styrka. Nu fyller de flesta fyra lådor och då gör det inget om man tar ett par ramar med bin och yngel och då kommer vår trippelkupa väl till pass. Vi försöker hitta en ram där det mesta ynglet är täckt och där det finns en ett par hundra ägg upptill. Bilden nedan visar en sådan kaka även om det är svårt att se äggen men följer man “korvarna” brukar de bli mindre och mindre och till slut hittar man nylagda ägg. Vi vill inte ha för mycket öppet yngel då avläggarna är små och de får svårt att sköta om för mycket yngel. Lite täckt yngel ger relativt omgående ett tillskott av unga bin som då stärker upp avläggaren. Man får oftast skaka ner lite extra bin så att de täcker yngelkakan så de klarar av att hålla värmen på nätterna.

I filmen nedan hittade vi ingen perfekt ram så det fick bli en med lite mer ägg, det går bra det med men fler bin behövs. När man väl hittat en lämplig ram tar det bara ett par minuter att göra en avläggare – viktigt att se till att drottningen inte kommer med. Den missen har vi gjort och tom sålt en avläggare där drottningen följde med:(. Bäst är att först hitta henne och sätta henne i en egen låda under tiden man gör avläggaren men hon är inte alltid så lätt att hitta. Det sista vi gör är att skaka ner lite mer bin och sen får man kolla till avläggare efter en dag så att bimängden är tillräcklig. Honung och pollen måste finnas i avläggaren eftersom bina har få eller inga dragbin så allt måste finnas i minikupan.

Nu har vi kommit en bit in på säsongen och tack vare högsommarvärmen blommar allt på samma gång, sälgen har precis blommat ut och lingon, hallon och mycket annat blommar för fullt. Vi har redan skattat första svängen och det blev en helt underbar försommarblandning då vi för första gången på 8-9 år inte fick någon raps. Vi ska leta efter pollen och se om vi händelsevis kan lista ut vad som finns i burkarna.
Vi tog en svärm häromdagen som satt lite högt på en gren och vi lyckades inte få hela svärmen på första försöket, vi filmade när restsvärmen satte sig på samma plats, se nedan.

Vårt kvalstertest 2024 pågår för fullt och här är iden att resistenta bina städar ur drönarceller som har kvalster och att man kan se det på att antal hål i kakan ökar vartefter de plockar bort kvalsterceller. Vi räknar också fångade kvalster som ger en tydlig indikation på hur många kvalster som faktiskt finns i kolonin med hypotesen att bin som städar ur kvalster celler kommer ha mindre antal kvalster i kakan vilket då skulle indikera resistans. Vi har 4 kupor där vi ser möjlig resistans dels på att antal kvalster i drönarkakan är väldigt låg, lågt dagligt nedfall men också att vi faktiskt ser att antal hål ökar när den täckta kakan har suttit en vecka, se bild nedan.

English summary: The mites can only reproduce in closed cells and if drone cells are available then there is a high prevalence to enter those. Due to this fact drone cut out is a highly efficient method to suppress the mite reproduction and in fact reduces the number of mites in a colony to levels below 50. Colonies with such low mite population can often survive without any additional mite treatments. In our example we had 16 % invasion level in the drone cohort which estimates the total number of mites in the drone cohort to 117 mites which in turn means we have avoided 370 mites to reenter the colony. Over the whole drone season (6-8 week) we can hence stop 2-3000 mites from entering the colony, by applying consistent drone cutout every week, which makes a huge difference in the battle against the mites.

Att drönarutskärning är effektivt mot kvalster vet många biodlare men varför det är på det viset är kanske inte lika känt. För att förstå hur metoden fungerar och varför den är effektiv måste man först förstå kvalstrets livscykel och reproduktion.
Kvalstret kan enbart reproducera sig i en stängd yngelcell och de kryper ner i den strax innan den stängs igen med vax (1) och efter 3 dygn börjar honan lägga ägg. Det första ägget är en haploid (obefruktad) hane och sen lägger moderkvalstret ett ägg var 30:e timme vilka alla är diploida befruktade honor. I en arbetarcell blir det i snitt 1,1-1,3 fertila avkommor medan det i drönarcellen blir ca 2,2 avkommor (2) och troligen är det den högre produktiviteten som förklarar varför kvalstren föredrar att invadera en drönare med en faktor 10 (2). Här är det lätt att tro att det betyder att det finns 10 ggr så många kvalster i drönarcellerna jämfört med arbetarcellerna men så är det inte. Eftersom det finns mycket mer arbetarceller så finns det (3) ungefär lika många kvalster totalt i arbetarcellerna som i drönarceller vid 5% drönarceller. När vi har vår drönarsäsong har vi någonstans mellan 5-10% drönarceller men för att hålla det så enkelt som möjligt kan vi räkna med att hälften av de reproducerande kvalstren återfinns i drönarcellerna. För att ytterligare komplicera det hela måste vi också komma ihåg att kvalstren har en period då de sitter på bina, en phoretic period. Den perioden är upp till en vecka och eftersom reproduktionstiden är ca 15 dagar i en drönare kan vi estimera att i genomsnitt ca 1/3 av alla kvalster sitter på de vuxna bina. Alla dessa siffror är givetsvis estimeringar och uppskattningar och det kan således variera betydligt men som en grund för en grov uppskattning är det tillräckligt, och det är vad vi eftersträvar .
I årets första utskärning har vi fått mellan 0-16% angreppsgrad på våra drönare beroende på koloni där de med 0 % indikerar resistans mot kvalster. Vårt maximala angrepp på 16% indikerar en relativt låg kvalsterpopulation på ca 350 st, ska strax gå igenom hur jag kommer till den siffran.

Nå hur många kvalster finns det i hela kolonin och hur effektivt är utskärningen då? Det enkla svaret är att det är omöjligt att veta säkert men vi kan få en hygglig bild av hur det ser ut genom att estimera antalet.
När vi öppnade 100 celler hittade vi 16 st kvalster=>117 st i hela kakan som innehåller ca 730 drönare (16*7,3=117). Det innebär att 117 är ca 1/3 av alla kvalster och vi får lägga till 1/3 från arbetarynglen och slutligen 1/3 från de vuxna bina. Totalt ca 350 kvalster. Vi glömmer då att det finns ett antal drönare på andra ställen som också troligen har ungefär samma angreppsgrad så den vekliga siffran kanske är närmare 400 kvalster. Vi har alltså fångat drygt 100 kvalster men den stora förtjänsten är ju att vi stoppat dessa +100 kvalster från att föröka sig vilket hade betytt 374 kvalster (moderkvalstren samt döttrarna) vilka alla skulle ha varit redo att reproducera på nytt. Det innebär att under 6-8 veckors drönarutskärning stoppar vi 374*3,2*3,2=3800 kvalster från att invadera kolonin – Vi antar att de hinner med bortåt 3 cykler under drönarperioden. I praktiken blir det något mindre eftersom en del mödrar faller av men att drönarutskärning har en enorm positiv effekt på kvalsterläget är odiskutabelt. Exemplet visar även hur snabbt det kan gå där kvalsternivån fullkomligt kan explodera från en relativt låg nivå – det är därför man måste hålla koll på varroanivån och göra behandlingar i tid, om och när det behövs.
Drönarutskärning är således ett oerhört viktigt verktyg för att hindra utvecklingen och som extra topping är vår erfarenhet dessutom att efter 3-4 veckors utskärning börjar fällorna bli tomma – det finns helt enkelt inte så många kvalster kvar. Vi inte bara hejdar utvecklingen vi sänker även den totala populationen till kanske under 50 st vilket gör att man i många fall kan klara sig utan vidare behandling.

Vår modell är aningens konservativ då antalet kvalster på vuxna bin kan vara något lägre under uppbyggnadsfasen eftersom det finns relativt många mogna celler jämfört med vuxna bin. Under maj-juni kan man därför anta att det är snarare bara 10-15% (4) som sitter på vuxna bin och därmed blir verkliga antalet kvalster lägre än vad modellen ger.

referenser:
1)Rosenkranz. Biology and control of Varroa destructor
2) Martin, Ontogenesis of the mite Varroa jacobsoni Oud.
in drone brood of the honeybee Apis mellifera L. under natural conditions
3) Modeling the Efficiency of Sampling and Trapping Varroa destructor
in the Drone Brood of Honey bees (Apis mellifera)
4) Martin 1997, Average numberof reproductivecycles performed
by Varroajacobsoni inhoney bee (Apismellifera) colonies