DoD's bisyssla

English summary: 28 of October, 12 degree C outside and a bit gray. A few bees arrive with Pollen.
Idag har vi 28 oktober och det är 12 grader och lite grått ute. Tittar till kuporna och ser till min förvåning att några bin kommer med pollenbyxorna fulla med gult pollen. Vad kan de dra på så här års?

English summary: October weight of the hives – all hives are in good shape.

Dags för vägning och alla samhällen mår bra så här långt. Eftersom vi hade lite problem med cementhonung samt att någon kupa hade för lite mat i september så fick vi rumstera om litegrann och därför kan vi inte jämföra förbrukningen mellan alla samhällen. Vi kommer troligen att använda oktober värdena som startvärden så jämförelsen blir korrekt. Man kan dock se att förbrukningen under oktober varierar från 1 kg ända upp till 4 kg vilket kan betyda att något samhälle satte mer yngel sent än andra. De med extremt låg förbrukning kan ha varit lite bättre på att dra in sen nektar från tex murgröna.

Färgkoderna betyder: gult= två lådor, orange=tre lådor och rött betyder att de fått myrsyra. 3 linjer har inte fått någon behandling alls och har någon form av resistens mot kvalster (samhälle 8, 14 och 21)

English summary: This year have had many challenges and cement honey is one of them. We beleived we sorted all of these poor combs but realized that they can look fresh and shiny and still be very sticky. So, we had to check all colonies to ensure that no cement honey was left in the food store and sure enough one hive had 5-6 of these bad ones. A sure death sentence if we hadnt checked.
Egentligen är allt arbete klart då alla kupor har sina 10 ramar, vaxet är ursmält och ramarna placerade i lådor med ättiksyra mot motten. All honung är slungad och burkad och vi har rengjort alla verktyg – vi ställde ut det mesta i kuporna till bina så fick de slicka rent.
Men, när vi slungade såg vi ramar med blank honung som visade sig vara cementhonung som inte kristalliserat och då fick vi panik. Tänk om ramar som vi bedömt vara ok var sådana luriga ramar? Vi fick helt enkelt gå igenom alla matlådor och rispa i ramarna för att vara säkra att honungen flyter. Tur var väl det för i en av kuporna hade vi 5-6 sådana kletramar och det hade blivit en ren dödsdom för den kupan. Vi gick igenom våra sju samhällen här hemma och på lördag får vi vackert kolla igenom 8 samhällen i öxabäck. Som tur är har vi en hel del slungade ramar där mer än 50% ljung är kvar så vi får ta med tre backar med sådant. Räcker inte det ställer vi in burkar med ljung. Sen kan vi sova lugnt.

English summary: When using honey as winter food one can extract honey in September and even in October and today we took 7 combs although we could have taken much more if we wanted. All hives in our forest apiary have now plenty of food, all are strong or very strong (record was 20 frames of bees) and appears to have mite resistance. We have not performed formic acid on any of the hives and only a few have needed lactic acid and in fact three lines have had virtually no mites during the whole season; hardly any mite drop nor any mites in the drone combs during the whole year. The ones with resistence is also the strongest ones so it appears that when they are not impacted by mites or chemicals they have a chance to grow super strong.

Idag skulle vi väga kuporna och eventuellt fylla på med någon honungsram efter behov samt skatta bistyrkan i respektive samhälle. De som står på två lådor vill vi ska väga minst 30 kg i oktober men gärna uppåt 32 kg och de som står på 3 lådor bör väga 4 kg till. Första samhället vägde in på 33 kg så det var utmärkt men sen började strulet med vågen då den bara tiltade och lyste “error”. Oavsett hur många gånger vi nollställde så blev resultatet detsamma-“error”. Den kan ju omöjligt gå i botten då den klarar upp till 50 kg men så tog vi det långsamt och såg hur vi passerade 40-45-49 och gick över till “error”. Samhället vägde alltså mer än 50 kg vilket innebar åtminstone 12-13 kg överskottshonung. Så det blev helt enkelt till att skatta några ramar för att skapa utrymme åt dem och det visade sig att samtliga samhällen hade överskott så vi skattade totalt 7-8 ramar. I Oktober!! Vi hade kunnat skatta mycket mer men eftersom vi inte hade med oss några tomramar så får resten helt enkelt bli kvar till våren. Bistyrkan varierade från normala 7 ramar till ett par tokstarka samhällen (jopp, bla den som vägde över 50kg) som säkert hade uppåt 20 ramar med bin. I Öxabäck har vi mer eller mindre helt resistenta bin där bara några få samhällen har behövt lite mjölksyra och där tre linjer knappt haft ett kvalster i år. Det ska bli oerhört intressant att se hur Öxabäck utvecklas och om resistensen finns kvar – isf kommer vi att använda Öxabäck som parningsställe för resistenta drottningar.

Nu börjar lugnet lägga sig i bigården och det mesta stöket är över. Vi ställer alla tomma ramar i lådor och sätter en burk med ättika för att hålla motten borta, när kylan kommer löser sig det av sig självt. Alla matramar ligger i insektstäta plastlådor med lite ättika och kommer användas i vår som stödmatning eller foder till avläggare. Sista draget hos oss brukar alltid vara vindruvorna som bina går på när de börjar skrumpna.
I övrigt så håller vi koll på nedfallet och skulle någon kupa ha lite för högt får de en dos med mjölksyra och så kommer vi kolla att samhällen inte har ramar med nektar som de inte har hunnit processa. Eftersom matlådan är full kommer sådana ramar således finnas i den nedre lådan och dessa tar vi isf helt enkelt bort och sätter in tomma ramar. Eftersom vi inte använder oxalsyra får bina nu vara ifred till en varm dag i mars.

English summary: Formic acid is sometimes needed if the mite population is way too big but unfortunately formic acid is alos known for killing queens. We tried a method where we lifted off the honey super and placed the queen there and put it back after one day when the concentration of formic acid have been lowered. The method worked and we believe this is a way to reduce the risk of killing the queen as well as avoid contamination of the honey.
När vi genomförde myrsyrabehandling på två samhällen testade vi att lyfta bort matlådan och sätta drottningen där i tre dagar för att undvika att honungen kontamineras och skydda drottningen från myrsyran. Det visade sig att bina direkt gjorde viseceller som vi rev innan vi satte ihop samhällena med papper emellan. Tyvärr fortsatte de att göra viseceller efter att vi satt tillbaks drottningen och vi trodde att testet var kört och att de dödat henne. Men en vecka senare så gick hon där och la ägg för fullt så allt slutade väl men metoden medförde för mycket merarbete för att kunna anses som en bra metod. Därför modifierade vi metoden en aning på ett tredje samhälle som också behövde myrsyra där vi endast tog bort honung och drottning i en dag. Det funkade utmärkt och när vi satte tillbaks drottningen kunde vi inte känna doften av myrsyran och vi tror att det här är en metod som drastiskt minskar risken för drottningen när myrsyra måste användas.

English summary: Some claim that it is impossible to have queens mated in the autumn partly due to no drones and partly due to low temperatures. Research have shown that a queen can fly down to 12-14 degree C if needed and if there is a flow drones will be kept quite late in the season. This year we had two hives that lost their queens in early september and hence made late queen cells so we decided to let them be and see how it went. One queen must have been mated around the 20th of September and today (27th) we saw egg and a nice fat queen, so a success. The other one had an unmated queen last week so we dont know yet if also that one managed to be mated. But in any cases – there is no need to panic if a queen is lost in mid august or even late august since there is obviously time left to fix it.

I slutet av augusti slaktas drönarna och då är det för sent att para drottningar så en visecell i slutet av augusti är bara att riva för det samhället är dödsdömt. Så säger många men vi har alltid undrat varför det inte skulle gå att göra viseceller senare på året om där bara finns drönare. I år var det två samhällen som gjorde sena viseceller och då såg vi ett gyllene tillfälle att testa och se hur det går. Samhällena gjorde viseceller i början av september och borde då ha blivit parad runt den 20 september då det fortfarande var hyggliga temperaturer (16-18 grader) och vi hade lite drönare kvar i kuporna. Idag kollade vi som hastigast i kupan och såg både ägg och en riktigt fin och, som det såg ut, välmatad drottning. Sätter hon rejält med yngel kommande veckor finns det alla chanser att de ska klara sig vilket vore bra då det var vår bästa linje vad gäller resistens och produktivitet. I den andra lilla avläggaren såg vi en drottning förra veckan men vet inte om hon blivit parad – vi satte in henne i ett viselöst samhälle så får vi se kommande veckor om även hon blev parad.

Short english summary: Honey below 20% water can still start to ferment if the honey have chrystallized. The water will then end up in the fructose portion and then the honey starts to ferment. It will not make the honey go bad and if the honey is stirred and slightly warmed the chrystals are broken and the honey gets back to original status.
Att honung behöver hålla max 20% vasttenhalt är väl känt men faktum är att honung kan börja jäsa även fast man är på rätt sida gränsvärdet. Ifall honungen har kristalliserat delas den upp i fruktos och glukos eftersom det bara är glukosen som kristalliserar. Men kristallerna innehåller knappt något vatten vilket innebär att vattnet hamnar i fruktosen som då får en betydligt högre vattenhalt och den börjar jäsa. Fermentering är naturligt och inget att vara rädd för den ger bara lite mer stuns till honungen. Rör man om honungen och/eller värmer den försiktigt löses kristallerna upp och vattenhalten blir normal igen och jäsningen stoppas. Referens: boken “The Honey” samt egna tester.

Short English summary: Due to the great Heather flow we gave been forced to wait with the winter-in and even this week we were unable to push them down to two boxes and will probably have to let the ones in our forest apiary stay on three boxes.
The honey season have been great and we started with 10 hives and will winter in 17, all with 100% honey as winter food. Still, we have extracted about 340 kg for ourself so totally a bit above 600 kg honey generated by our 10 hives. Nonone can say that it is not viable to let the bees keep their share – its just greed and false mathematics.

Vi har väntat med vinterbonaden (invintringen sköter bina om själva- vi bara piffar till det lite) eftersom det varit så varmt och fullt drag på ljung och sen cementhonung. Vi trodde att vi skulle kunna få ner samhällena i Öxabäck på två lådor och göra klart men där bedrog vi oss fullständigt. Efter regnet förra veckan spolades all lusdagg bort och bina återvände till ljungen och vi fick lov att skatta eftersom kuporna bågnade med honung – i vissa kupor fanns det ingen plats alls för yngel så vi blev tvungna att skatta undan och sätta till tomma ramar. Vi har ju rengjort perforatorn och orkar helt enkelt inte slunga mer ljung så vi byter ut ljung mot annan honung när vi nu vinterbonat hembigården. Vi hade tänkt testa att använda tre lådor på några samhällen men nu ser det ut som att vi får låta alla samhällen i Öxabäck sitta på tre lådor eftersom det ska bli väderomslag och kanske för kallt att öppna upp kuporna framöver. Alla samhällen i Öxabäck har klarat sig utan annan kvalsterbehandling än lite mjölksyra medan 3 samhällen i hemgården behövde myrsyra.
Falsk Matematik

När vi gick vår nybörjarkurs var det ett stort moment hur viktigt det var att tömma kupan på honung för att undvika sjukdomar – bina tålde uppenbarligen inte honung. För en 5-6 år sedan när vi började propagera för att invintra på honung var det många som ifrågasatte om vi var riktigt kloka och när vi sedan dessutom hävdade att ljung är utmärkt vintermat var det inget tvivel längre. Idag verkar vindarna ha vänt och det är betydligt färre som förfäktar denna villfarelse – att honung skulle vara farligt, dvs giftigt, för bina. Men då finns ett annat argument: “Honung säljer jag för 200 kr /kg och socker kostar 15kr/kg – det är enkel matematik”. Som vi ser det är det enbart uttryck för girighet, dvs vinst går före binas välmående men, den bygger dessutom på det felaktiga antagandet att sockerfodrade bin är lika produktiva som bin som fått behålla sin honung. Peps Persson sa det allra bäst – det är “falsk matematik” och har inget med verkligheten att göra.
Om man ser till statistiken så verkar snittskörden i Sverige vara ca 25-30 kg, där majoriteten troligen använder socker. Eftersom bina behöver 15-20 kg honung för att klara vintern så är det lätt att dra slutsatsen att det inte är möjligt att låta bina få honung och samtidigt få en rimlig skörd. Mina vänner – inget kan vara mer fel. Många säger att det varit ett dåligt honungsår i år pga vädret men vi hävdar att bin som får honung är “immuna” mot dåligt väder eftersom de kan dra från april-Oktober och så här ser vårt resultat ut i år.
Vi hade 10 övervintrade samhällen där 1 samhälle var rätt svagt och två gjorde tidiga drottningbyten och missade därmed halva säsongen och således blev det 7 produktionssamhällen.
Vi har utökat och vinterbonar i år 17 samhällen på 100% honung (lågt räknat 15 kgx17=255kg till bina).
Vi har skattat drygt 340 ramar LN där vi i snitt får 1 kg/ram (vi får bara ut 50-60% ur ljungramarna vilket drar ner snittet), dvs ca 340 kg samt 50 kg i de utslungade ramar som vi kommer ge till bina i vår. Totalt har våra 10 samhällen genererat ca 650 kg och gett oss i snitt ca 40 kg överskott per samhälle (mer än riksgenomsnittet) och där våra toppsamhällen har dragit in +70 kg honung ink vad bina får behålla som vintermat. Dessutom slipper vi köpa, bära hem och slaska med socker vilket är ren bonus. Att hävda att det inte är ekonomiskt möjligt att ge bina honung som vintermat är således inget annat än “falsk matematik”.
I figuren nedan visas två samhällen där kupa 4 var stark tidigt med 25 ramar bin i maj och kunde dra in ett överskott tidigt. Kupa 6 betydligt svagare med sämre utveckling har dragit in mindre överskott. Sockersamhällen kommer att behöva använda maj för uppbyggnad och man får heller inte skatta honung ifall det finns socker kvar så därför är maj gråfärgad. I september har man vanligtvis sockrat in och då kan mna inte heller skatta honungen, också gråfärgad. Honungsbin kan ge överskott i april-oktober beroende på väder, vilket ger fler möjliga dagar för drag.

English summary: The bee year have no start nor end since what we do today will impact the result 6 month later. Since we have noticed the the farmers have planted rapeseed we will bring several hives from our forest apiary to ensure we get a good rape seed flow. Since we have plenty of Heather combs (with at least 0,5kg honey left) and many combs with Cement honey (Melezitose), that we simply cant extract, there is no need to store any reserve combs. We have about 50 kg in those combs that will be used in the spring or to feed nuc’s.

Biåret har inget slut eller början utan det man gör nu kommer påverka vad som händer 6 månader senare. Ser man till att bina får en så bra övervintring som möjligt kommer det betala sig med en bra start till våren där bina snabbt kan dra in ett överskott på vårdraget. I helgen har vi plockat ur all cementhonung och satt ramarna som vi tror bina vill ha det, dvs den mesta maten i övre lådan. Dessutom har vi kört hem ett par samhällen till vår hembigård eftersom vi ser att bönderna planterar raps i närheten. I skogsbigården finns drag precis så det räcker till uppbyggnaden i maj (Sälg, Lönn, lingon, Blåbär) men det blir sällan något större överskott medan rapsdraget hemmavid brukar generera mängder av honung. Därför är det en bra strategi att ha åtminstone 6 bra samhällen här hemma för att utnyttja rapsdraget till en bra start på honungsåret – all raps slungar vi och då kan vi lugnt låta bina behålla det mesta som kommer in senare om det skulle behövas.
De stora samhällen har vi ännu inte kunnat dra ner till två lådor utan det får bli nästa veckas jobb, vi kommer testa att sätta ett par samhällen på tre lådor för att se hur det går. Vi brukar alltid spara 1-2 ramar per samhälle som reserv till nästa vår men eftersom vi har både slungade ljungramar (60 ramar=> ca 25-30 kg) och cementhonung (25 ramar =>25 kg) så behöver vi inget mer i reserv utan kommer slunga allt som blir över när vi gjort klart de sista samhällena.
Kan bina metabolisera cementhonung? Den byggs upp av en trisackarid som heter Melezitose och består av två glukosmolekyler och en fruktosmolekyl. Sackaros (strösocker) består av en del fruktos och en del glukos så därför är det möjligt att samma enzym (invertas) som spjälkar sackaros även kan spjälka Melezitose. Ett nytt test till våren alltså.