DoD's bisyssla

English summary: In last colony check we saw swarmcells which mean we must find the queen and place her in a new hive together with all egg frames and nurse bees. We create new nucs of the swarmcells and leave only one swarm cell in the old hive – more than one then they can still swarm. This time we will try a new approach in order to avoid a long time with no brood which wilI weaken the colony and considerably reduce the yearly honey yield. We proceed as descibed above but we remove all swarm cells from the old colony and after a few days with no queen we put the old queen back and thus avoid any long brood less period.

I ett av våra stora samhällen hittade vi några svärmceller som precis hade börjat byggas dvs de var 1-2 dagar gamla. Vi rev en bara för att vara säkra att det inte var blindgångare då bina ibland gör så. Men icke – här var det svärm på gång och då får man vackert hitta drottningen och lyfta bort henne samt ta bort alla ramar med ägg och små larver så de inte bygger fler viseceller. Sen får de behålla exakt en fin visecell för har de fler än så kan de iaf skicka iväg en svärm. Sen brukar vi göra små avläggare av de andra visecellerna då vi anser att teorierna om att ett samhälle som svärmar ska avlas bort är ren gallemattias. Svärmning är natulrigt och alla bin svärmar om omständigheterna är optimala och en studie visar att bina svärmar vartannat år om inga svärmförebyggande åtgärder görs. Vi anser, att eftersom enbart starka samhällen svärmar så avlar vi gärna på dem och då bina vet vilka ägg som blir bäst drottningar så använder vi gärna dem för nya samhällen. Skulle den enda cellen inte gå fram har vi ju extra avläggare att slå ihop med. Denna gång ska vi dock testa en ny ide – vi gör som vanligt men tar bort alla viceceller i svärmsamhället och när samhället har varit viselöst ett par dagar slår vi ihop med drottningen igen. Fördelen med det här sättet är att vi undviker att samhället blir yngelfritt under en hel månad och undviker därmed att samhället blir försvagat med liten skörd som följd. Vi återkommer hur det går.

Svärmen vi tog in har funnit sig till rätta i sitt nya hem och producera mängder av yngel och drar in kopiöst med honung. Erfarenhetsmässigt vet vi att all honung kommer försvinna iom att allt yngel ska matas upp. Men lagom till hallondraget kommer det nya samhället vara redo att dra in överskott.

English summary: Today we checked the new nuc and did indeed found a new queen running around. Strangely enough, it appears that the bees choosed a 5 day old larvae instead of any of the eggs that were present. Maybe this is another myth – that the bees can only use eggs and that older larvaes than three days will not be proper queens. We will check this queen and see if she will be fertile. We have also collected our first swarm of the year.
Idag tittade vi till avläggaren och såg en nykläckt drottning som sprang runt. Det som var underligt är att det verkar som om bina valde en 5 dagar gammal larv istället för något av äggen på ramen. Vi gjorde avläggaren to 1 maj och det har alltså tagit 11 dagar att driva fram den nya drottningen och isf måste bina ha valt en 5 dagar gammal larv. Kan detta vara ännu en myt som vi är på spåren? Vi kommer följa den här drottningen noga och börja räkna på kommande avläggare för att se hur gamla ägg/larver bina väljer.

Årets första svärm är infångad och sitter i sitt nya hem. Ska bli intressant att se vilka egenskaper detta samhälle har.

English summary: Time for the yearly drone cutout as mite control. In order to evaluate if the hives have show Drone Brood Varroa Sensitive hygienic behaviour (DBVSH) we use 6 split frames where half 1/3 portion is cut out one week before the 2nd half. We compare the number of cleaned out larvaes, between the two halfs, in order to assess if they show DBVSH resistence.

När vi börjar se enstaka drönare är det dags att sätta in drönaramarna för kvalsterkontroll men också för att ta reda på vilka av de nya samhällena som har resistens. Normalt använder vi en trippelram, för drönarutskärning, men för att reda ut kvalsteresitens använder vi en 6 delad ram.

I den 6 delade ramen skär vi ut en halv tredjedel när bina precis täckt cellerna och den andra halvan en vecka senare. Då kan vi jämföra hur många hål som finns i kakan, I.E hur många larver som bina städat ur. De med resistens verkar städa ur invaderade celler och vi kan genom räkning av kvalster i de båda delarna beräkna en resistens, dvs hur stor andel som städas ur. De bästa samhällena uppvisar > 50% urstädning och dessa samhällen brukar klara sig utan någon behandling alls.

English summary: Time for the first honey badge of the season, perhaps Maple but there are many flowers at the moment so probably a mix.

Efter en eländig senvinter/tidig vår med massor av fula ramar och lådor att sanera är det härligt att konstatera att bina nu åter är i gång. Två samhällen är extra starka och fick en skattlåda redan förra veckan där speciellt det ena samhället är urstarkt och drar in mycket överskott. Igår blev det därför dags för första skattningen av (troligen) lönn men eftersom det finns ett överflöd av mat nu så är det nog lite av varje. Härligt ljus färg på honungen och jättegod är den.

English summary: This year’s project was to build a “show hive” for two combs that we can bring on lectures, markets and other exhibitions.

Årets projekt blev att bygga en visningskupa – den kommer vi ha med oss på marknader, föreläsningar och liknande.

Byggbeskrivning:
1. Skruva fast alla distanser på sidorna. Tänk på att förborra dem annars kommer de spricka
2. För ramarna behövs bara två distanser – den nedre behövs för att glas/plastskivorna ska ha något att vila på. Den nedre behöver vara tunnare (10 mm istället för 15 mm) annars tar ramarnas distanser i.
3. Skruva fast alla sidorna – här täcker topp och botten sidorna
Då har vi följande utseende och här kollar vi med två ramar att allt passar ihop innan vi går vidare.

4. Borra lufthål i topp och botten – vi använde 20 mm borr och borrade 6 lufthål uppe och nere. Eftersom vi ska ha ett handtag på toppbrädan borrade vi inga hål i mitten och på bottenbrädan ska vi ha två fötter så där sätter vi alla hålen centralt.
5. Häfta fast insektsnät över lufthålen.
6. Den bakre glas/PVC skivan limmar vi fast med silicon samt säkrar med två lister som skruvas fast.
7. Den främre glasskivan låser vi fast med clips som vi fäster med en skruv så vi kan snurra clipset när vi ska ta ur glasskivan.
8. Såga till baksida och framsida av lämplig träskiva – dessa ska skydda glasskivorna vid transport. Dessa ska ha samma yttermått som kupans yttermått som i det här fallet blev 515×450 mm.
9. Skruva fast gångjärn och häng på träsidorna.
10. Vi låser fast träsidorna med vanliga hakar.
Material: 2x glasskivor från glasmästaren, allt trämaterial hade vi hemma, gångjärn, låshake och clips hittade vi på Jula.

Observera att alla mått får anses vara ungefärliga och en del justeringar kan behövas. Viktigt att få ramen med räta vinklar vilket jag inte lyckades, med massor av justeringar som följd. Vi använde glasskiva men plast är nog att föredra då den är tåligare och kan justeras ifall vinklarna inte blev räta;). Nåväl, med lite färg så är vi redo för årets marknader och föreläsnigar.

English summary: We have successfully carried out the first test with Melicitos. We placed it in the middle of the brood chamber and after one week the comb was clean and prepared for new brood.
Nu har vi gjort vårt första test med att låta bina processa cementhonungen då vi helt enkelt satte in en ram mitt i yngelrummet hos vårt starkaste samhälle. Vi satte in den förra veckan och vid koll var all Melicitos borta och ramen var klar för nytt yngel med en krans av honung upptill. Så, strategin blir att sätta in en ram i taget till de starka samhällena och låta dem göra jobbet. Vi vet dock inte om de har ätit ur honungen eller bara rensat ur den men det spelar mindre roll.

English summary: Its somewhat logical to believe that its harder for the bees to survive a winter in the North of Sweden. However, pure cold wheather is no issue for the bees as long as the hives are kept dry whereas moisture in the hive creates an environmental where the bees cant keep the cluster warm and hence increase the risk of getting dysentery which may cause them to freeze to death. We have compared 2024 October temperatures between south of Sweden and mid Sweden and we can see a small difference in number of days where flying is possible but probably more importantly are the cold nights which will force the bees to go into tight cluster. When the bees form the cluster it takes quite some time to loosen up and hence limit the time to forage. This is possibly one explanation why we see huge winterlosses in the south of Sweden and fewer issues with dysentery further to the north. In the south of Sweden the bees could gather nectar late in the autumn but could not process it properly and thus were stuck with high water content food that caused dysentery with high humidity in the hives as a result. Due to fewer late season flying hours this is not a big issue in the northen areas.

Det är lätt att tro att vinterförlusterna ska vara större längre norrut eftersom vintrarna är kallare och borde därför vara tuffare för bina. Sanningen är betydligt mer komplicerat då bina har bra isolering och klarar en tuff vinter utan större problem. I föreläsningen om vinterklustret https://dodsbisyssla.com/klustrets-fysik/ visade mätningar från Southwick 1982 att bina har isolering jämfört med arktiska fåglar och isotermer från Owens 1971 visar att bina har ett relativt löst kluster ner till 0 grader C yttertemperatur. När mantelbina har satt sig och deras kroppstemperatur har gått ner till 10 grader tar det däremot tid för klustret att lösas upp – detta har betydelse för risken för att utsot ska uppstå.

I söder har vintern 2024/25 visat sig vara extremt svår med skyhöga förluster för många biodlare. Nu har inte alla siffror kommit än men vi förutspår att förlusterna är normala från Värmland och uppåt men att Västergötland, Halland, Skåne och Blekinge har stora förluster. Vad beror det på?
I föregående artikel (scrolla ner) gick vi igenom de troliga orsakerna, som förutom kvalsterproblemet (lika för alla), beror på cementhonung samt sent indragen nektar vilket bina inte hann processa och som i slutändan gav problem med utsot och en fuktig miljö i kupan. När bina inte kan reglera fukthalten blir det mögel och bina kan inte längre hålla värmen i klustret och de fryser till slut ihjäl.

Det krävs tre saker för att det ska bli problem med utsot; sent höstdrag, höga temperaturer så bina hinner dra in nektar samt plötsligt köldknäpp så bina blir sittande i den blöta oprocessade nektarn. I föregående artikel jämförde vi temperaturerna i Göteborg för oktober 2022-2024 och kunde visa att Oktober 2023 hade färre flygdagar vilket troligen var skälet till att det året hade inga problem med utsot. Här jämför vi oktober temperaturerna mellan Göteborg och värmland för 2024 och då kan se att det är något färre dagar med temperaturer över 10 grader (28 mot 22) men den stora skillnaden hittar vi om vi även tittar på lägsta temperaturen. Då ser vi att i Värmland har 19 nätter under 3 grader C mot bara 6 i Göteborg. Lägsta temperaturen I Värmland var -6 och hela 11 nätter låg under nollan medan Göteborg inte hade någon frostnatt. När bina tvingas sitta i kluster tar det flera timmar att värma upp vilket innebär att antal dagar/timmar då bina faktiskt flyger blir avsevärt lägre vilket gör att bina inte hinner dra in några större kvantiteter nektar. Vi förutspår att när statistiken väl kommer så går gränsen för höga vinterförluster norr om Västergötland.

English summary: We have plotted the daily temperatures of Okt-Nov 2022-2024 and in 2023 there were fewer days with temperatures above the 10 degree C, which stopped the bees from late foraging of IVY and other autumn flowers. In 2023 we had no issues with dysentery but in both 2022 and 2024 we had high winter losses due to dysentery and humidity/molds in the hives.

I tidningarna har det spekulerats vilt varför bina har dött denna vintern och i en tidning påstod en biodlare att bina försvann under vintern. Låt mig vara tydlig – bin kan inte “försvinna av sig själv” under vintern. Om temperaturen är under 10 grader kommer bina att hamna i koma och så småningom dö. Är det soligt kan bina iofs flyga så länge de håller igång vingarna och skapar värme men bin som försöker flyga när det är under 6 grader kommer att snabbt hamna i koma och ramla ner på marken. Till dess någon presenterar en studie där man konstaterat att bin flugit iväg på vintern räcker det med realistiska förklaringar varför bina har dött. Någon konstaterade att bina var försvunna redan vid oxalsyra behandlingen och det ger oss alla ledtrådar vi behöver.
Bin dör i huvudsak av tre anledningar: kvalsterproblem, svält och kyla
Idag råder det en överdriven tro på effekten av myrsyra och i själva verket är effekten av myrsyra väldigt opålitlig – den varierar kraftigt beroende på temperatur. Dessutom tror de flesta att myrsyra alltid går igenom cellocken men sanningen är att ifall temperturen är för låg blir trycket av myrsyrans ångor för lågt för att penetrera vaxlocket och effekten varierar mellan 50-95%. Har man haft otur och effekten var lite för låg kommer vinterbina att vara försvagade och dör vid första kylan. De flesta går knappast in i kuporna i oktober och därmed missar man att bina har minskat snabbt under november december och när man sedan tittar kommer det se ut som om bina bara “försvann”.
Svält inträffa för det mesta i mars-april då bina behöver mängder av mat och har man dp snålat med maten händer det att bina svälter ihjäl. Är bina svaga kan de inte flytta klustret och då kan de svälta ihjäl bredvid fulla ramar. I år hade många problem med cementhonung och fick man inte bort den så var risken stor att bina svalt ihjäl eftersom de inte kan processa melicitosen.
Kyla är normalt inga problem men små samhällen kan få problem; dels med att klustret är för litet och då uppstår lätt utsot som ger fuktproblem i kupan och därmed svårare för bina att hålla värmen. I år hade vi i södra Sverige extra problem eftersom hösten var varm och bina kunde flyga ända in i november och dra in nektar. Den nektarn hann de inte processa och när kylan kom blev de sittande i vattenskadad nektar som snabbt fyllde tarmarna med utsot som följd. Utsoten dödar inte nödvändigtvis bina men miljön i kupan blir fuktig så möglet får fäste och bina får svårt att hålla värmen. Vi kollade temperaturdata för Oktober- November 2022-2024 och där kan man se att 2022 och 2024 flög bina ända in i november och bägge dessa år hade vi problem med utsot och mögliga kupor. 2023 var betydligt svalare med färre sena flygdagar vilket gjorde att vi undvek problemet med sendragen nektar.

English summary: We replaced our lost hives with new ones but since they lived in 3/4 Langstroth we had to convert them into our combs which turned out to be a challenge. But end of the day we have 5 new hives in our apiary.
Moa, en biodlar kollega utanför Arvika, ville sälja några samhällen men där fanns en hake; hennes bin satt på 3/4 Langstroth och vi har LN. Vad göra? Vi fick helt enkelt borsta ner alla bin i våra LN lådor samt konvertera alla yngelramar till våra ramar genom att skära ut och sätta fast med gummiband och snören. Bina var inte helt bekväma med detta och vägrade att samarbeta så vi fick vänta på att de skulle flyga in i kuporna innan återfärden kunde börja. Men till slut så hade de flesta krupit in och vi kunde lasta kuporna på släpet för en försiktig färd hem – varje litet minigupp fick hela släpet med bina att studsa upp och ner och för att undvika det fick vi köra extremt långsamt. Nu står alla kuporna i vår hembigård och allt är frid och fröjd.

English summary: We have cleaned all hives and shook out the wet nectar from combs out of three hives which gave about 6 litres of unprocessed nectar. One can only guess how much they ate prior the colonies collapsed but for certain it was quite some considearble amounts. No surprise that it drove them to dysentery.
The bees, now sitting in clean hives, have started to bring in fresch pollen so the new year can begin.
Nu har vi städat ur alla fula ramar med utsot och mögel ur kuporna och konstaterat att bina verkligen drog in mängder med nektar i oktober som de inte kunde processa. Vi skakade ur innehållet från ramarna i tre kupor och det blev 6 liter! Man kan bara gissa hur mycket de åt innan de strök med men rejäla mängder har de i vart fall dragit in. Så småningom sätter vi in en matarlåda till något av samhällena så får de återvinna nektarn och göra riktig honung av det.

När vi nu städat ur och sett till att bina har rena lådor och ramar kan både bina och vi se fram emot det nya biåret och de har redan börjat hämta in nytt pollen och så smått börjat bygga upp samhället med nytt yngel. De tidigaste stora pollenkällorna är al, hassel och sälg och får vi bara lite värme framöver kommer samhällena att utvecklas snabbt.