DoD's bisyssla

English summary: The droon season is now over and its time to make conclusions. We seem to have a few lines who perform DBVSH (Drone Brood Varroa Sensitive Hygien), a novel resistant trait against Varroa destructors. In the images we can see the progress of the bees cleaning out three cells which we beleive is DBVSH.
Nu börjar bina lägga honung i drönarramen vilket är ett säkert tecken att det är dags att plocka bort den ur kuporna samt göra lite bokslut och utvärdera vilka som kan tänkas ha resistens i form av DBVSH (Drone Brood Varroa Sensitive Hygien). Vi har en 3-5 linjer som är potentiellt resistenta där vi dels ser lågt nedfall men också att bina verkar städa bort kvalsterangripna drönarceller. I samhället där bilden nedan har tagits ser vi 50-60% utrensningsgrad dvs bina rensar ut omkring hälften av alla drönarceller med kvalster. Det ser vi eftersom antalet “hål”, dvs celler utan yngel verkar öka under veckan efter att de har blivit täckta samtidigt som antalet kvalster är mindre i de äldre kakorna. I bildserien nedan ser man hur tre nya hål skapas under en tredagars period och det verkar som det mesta utrensningen sker under första veckan efter att cellerna har täckts, oklart vad som styr detta.

English summary: We collected some unprocessed nectar that we found on the combs and put them in the fridge and now that we have a draught in our forest apiary we gave some of the smaller hives a bit of feeding from the fridge. We also saw some black pollen in the hives, perhaps clover. We bought a colony with another comb size that we use so the plan was to remove the odd combs as soon as the queen went up to the 2nd floor with our standard combs. That have not happened yet so we put the queen in the upper box and put an excluder to stop her from going down and we expectged her to start egg laying there. But the bees didnt want to play ball so most bees returned down and the queen refused to lay one single egg and was trying to break through the excluder. So, we had to put her back down and remove the excluder.
I vår skogsbigård är det rätt dött med drag i väntan på Linden och eventuellt ljungdrag. De stora samhällena klarar att hitta så de klarar sig men avläggarna har det svårt och kan behöva stödmatas. I våras skakade vi ur “blöt” oprocessad nektar ur kakorna och fick ihop 4-5 liter som vi hällde upp i plastlådor på en liter styck. Nu passade vi på att ge våra mindre samhällen en bytta att gotta sig med och då bör de klara sig fint till Linden börjar blomma.

I en av kuporna såg vi svart pollen, kan det vara klöver?

Vi köpte ett samhälle i våras på Svearamar där vi satte en låda LN ovanpå – tanken var att bina skulle gå upp så snart svealådan var full. Tyvärr har det dragit ut på tiden och inget yngel alls i den övre LN lådan. Eftersom vi behöver få loss den så vi kan lämna tillbaks den till säljaren flyttade vi upp drottningen och skakade ner en del bin till henne samt satte på ett spärrgaller så hon skulle börja lägga yngel i den övre lådan. Tji fick vi då knappt några bin fanns kvar i den övre lådan och drottningen satt på gallret och försökte komma ner. Inte ett enda ägg hade hon lagt så det var inget annat än att ta bort spärrgallret och släppa ner henne igen – bina gör sällan som man vill…

English summary: There are disputes whether feral bees would build smaller cells, perhaps as small as 4,5 mm, and if thsoe small cells would be beneficial to reduce Varroa fertility and thus the total population. We caught a swarm that had built 10 combs and when I measure the cells it seems to be same as the pre made combs I use, I E 5,5 mm.
Det är mycket diskussioner vilken cellstorlek bina skulle använda ifall de fick bygga fritt och en del propagerar för att bina skulle göra små celler, runt 4,5-4,7 mm, ifall de fick göra som de vill. En del hävdar att det skulle hjälpa bina att hålla ner kvalstermängden.
Vi fångade in en svärm häromdagen som hade fribyggt 10 kakor och om jag mäter rakt över på dessa så verkar de ha byggt 5,5 mm vilket är exakt samma som våra förpräglade. Ett samhälle räcker förstås inte utan man behöver mäta på många fler för att kunna dra en tydlig slutsats men i alla fall detta samhälle verkar bygga stora celler.

English summary: We rescued another swarm and this time the bees had made combs in a box on a porch. We had to cut out all combs, atach them to our frames and put in our boxes and finally collect all the bees that tried to hide. Since they were starving we gave them a couple of honey frames together with some pollen – the claim that no honey should be given to a swarm is, in our humble opinion, yet another myth. We always give a bit of honey to kick start them and it seems to work pretty good.
Svärmtelefonen ringde och denna gång hade svärmen byggt bo i en låda på en altan – positivt att kunna stå under tak då det regnade men besvärligt iom att vi skulle bli tvungna att överföra kakor till våra ramar.
Väl framme visade det sig vara precis som inringaren sagt och vi kunde se vaktbina speja ut genom springorna.

Bina hade bott här under rätt lång tid eftersom de byggt sammanlagt 10 kakor som vi fick sätta in i våra ramar med gummiband och snöre. Bina var otroligt snälla och trots allt vi utsatte dem för och trots att de var totalt utsvultna var det knappt något bi som blev aggressivt. När vi fått in de flesta bin promenerade resten in relativt snällt. Så avslutade vi det hela med att ge dem 2 ramar honung och en ram med pollen – att man inte ska mata en svärm är ytterligare en gammal myt.

English summary: In our forest apiary there is very little nectar at the moment so the bees are frantically searching for something to eat. In this time period it is crucial to ensure that every colony have at least 3-4 combs of honey to avoid brood stoppage. We have two hives with naughty bees where we plan to change the queen. In order to avoid swarm cells we tried a strategy where we locked the queen under a plastic lid – or at least that was the plan. The bees wouldnt have any of that nonsense so they simply removerd some of the wax around the plastic lid and the queen escaped elegantly without a trace. Oh wait, there was a trace – she left some eggs in the locked space. So, back to the brute force method again (we just need to find her again).
I vår skogsbigård är det dragstopp och bina är desperata efter mat och där hoppas vi på att Linden ska ge bra drag om en vecka eller så. Då är det viktigt att se till att de har tillräckligt med mat så de fortsätter våga sätta yngel, annars missar man nästa drag. Här gäller det att man har varit smart och sparat lite honungsramar så man kan ge tillbaks vid behov.
I vår hembigård i Kungsbacka finns sommarblommor i trädgårdarna så där blir det aldrig samma tvärstopp.

Vi har tyvärr fått två samhällen, som vi köpte i våras, med riktigt griniga bin där vi nu ska byta drottning. Vi tänker slå ihop dem med två svärmar vi tagit in med lovande egenskaper. Vi har med lite framgång, provat att bura gammeldrottningen för att undvika svärmceller, så den här gången provade vi att använda en spärrbox. Drottningen är således inspärrad men kan röra sig fritt på en del av en ram vilket förhoppningsvis stoppar bina från att göra Viseceller. Tyvärr visade sig att bina ätit bort vaxet runt buren och släppt ut droittningen, men först la hon lite ägg i den burade delen🫢. Så, tillbaks till “brute force” metoden, dvs ta henne av daga samt riva viseceller i en veckas tid ungefär. Det ser vi fram emot, inte!

Den ena drottningen hittade vi för övrigt galant men drottning 2 var helt omöjlig att hitta. Vi gick igenom samhället tre gånger där både jag och Ewa granskade varje ram men utan framgång. Vi drog då slutsatsen att bina måste gjort ett stilla byte eftersom det inte är möjligt att en märkt drottning ska vara så svår att hitta. Till slut silade Ewa alla bin genom att skaka ner varje ram i en separat låda där vi satt ett spärrgaller på botten så inte drottningen skulle kunna komma ut. Dagen efter kollade vi och då hade alla bin utom ett par ramar med ambin flygit tillbaks och, lo and behold, där satt vår märkta drottning🫢!
Nu får vi vänta en vecka och gå igenom varje ram minutiöst noga och ta bort alla vise celler innan vi slår ihop med ett annat samhälle.

English summary: Newly mated queen with the penis of the drone still hanging.

I år har vi satsat på många avläggare eftersom vi vill hjälpa dem som blivit av med sina samhällen pga vinterförluster. Vi har gjort ca 15 avläggare och just nu är parningen på full gång – vi har levererat 4 st och ytterligare 4-5 ska levereras kommande veckor de övriga behåller vi. Vi lyckades fånga en drottning på bild som precis kommit hem från en vända – man ser sista drönarens lem hänga kvar.

English summary: We have melted over 200 “ugly” combs in our sundriven wax-melter and also reused about 100 combs of watery honey. The 100 or so combs with concrete honey is soon to be used up – we give them to the bees one at a time and place them in the middle of the brood chamber. We are mating our new queens and placed them in our forest apiary due to better drone quality. Most of our hives show low mite levels and quite a few seem to have resistance.
Efter den tuffa vintern hade vi drygt 200 fula ramar som behövde smältas ut, ca 100 ramar med cementhonung och 100 ramar med “slaskhonung” dvs ej processad och med för hög vattenhalt. Solvaxsmältaren har gått för högtryck och nu är alla ramar ursmälta vilket gav drygt 10 kg vax.

Cementhonungen ger vi till bina en ram i taget och sätter dem mitt i yngelrummet. Då äter bina ur dem på en vecka innan de fyller dem med nytt yngel. Blaskhonungen har vi gett som foder till avläggare och de som behöver stödmatas.
Vi parar drottningar för fullt och i vår skogsbigård står 12-13 avläggare – de större har tre små avläggare vardera.

English summary: We collected a swarm that had built combs in the hedge where they sat. We put them in frames with rubber band and some cords, and since they were starving we gave them a couple of honey combs.
Svärmtelefonen ringde och vi begav oss till Onsala där vi fann en liten svärm. Det som var överraskande var att svärmen bestämt sig för att de skulle bo i häcken där de byggt ut 5 kakor med yngel. De hade nog knappast överlevt eftersom de knappt fått ihop någon mat så tvärt emot “vad alla vet” så satte vi in ett par matramar. Yngelkakorna fäste vi upp med gumiband och snöre

English version: Our newest sort honey.
Vår nya sorthonung från polkagristrädet:)

English summary: DNA tests of cheap honey in the stores have revealed that most imported honey is fake honey. There are claims that an easy test exists that will tell whether the honey is real or fake by simply put a teaspoon of it in water. Syrup should dissolve directly whereras the honey would not. I dont understand how the physicalic properties of sugar solutions could support this so I made a very simple test and put syryp and honey in cold water, warm water and finally I stirred the samples in warm water. No change in the behaviour of any of the samples so this test does not support the claim.
Det är mycket prat om honungsfusk just nu där biodlarna har genomfört ett test där 90% av all testad honung (36/40) visade sig vara fusk på det ena eller andra sättet. Alla sorter som var fusk var också importerad vilket visar på problemet med billig importerad honung.
Hur ska man veta vad som är riktig honung och vad som är fuskhonung? Som vanligt är nog svaret att man får vad man betalar för och man kan utgå från att den billiga “houngen” förmodligen är falsk
Det är däremot svårt att säkert avgöra ifall en honung är äkta eller inte även om man troligen känner på smak och konsistens att det är något skumt. Givetvis florerar det tips hur man kan avgöra ifall honungen är äkta och ett enkelt sådant test sägs vara att hälla en tesked i vatten och då ska honung inte lösa upp sig utan falla till botten som en klump. Sirap, däremot, sägs lösas upp direkt. Som vanligt finns inga studier eller andra referenser utan det är någon som säger att det är på det viset. För egen del har jag svårt att förstå fysiken bakom det sk testet då både honung och sirap består av sockerarter. Honungens sockerarter är uppdelad i huvudsak fruktos och glukos medan sirap kan vara både sackaros eller fruktos/glukos och därför borde det inte spela någon roll för lösligheten i vatten.
Därför beslöt jag mig för ett litet test.
Test 1: Sirap och honung i kallt vatten, jag använde mig av Dan sukkers ljusa sirap, 78% socker samt fast och flytande honung. Där hände absolut ingenting med någon av glasen.

Test 2: Sirap och honung i varmt vatten från kranen (ca 40-45 grader C): Nu la jag till flytande honung också för att se om det gjorde någon skillnad. Efter 1 m hade ingenting hänt utan alla prover såg likadana ut.

Test 3: Jag rörde alla tre proverna 5 ggr med tesked. Alla tre prover löstes upp så det här testet stöder inte myten/påståendet. Nu behöver man förstås upprepa testet med många fler prover i varje testgrupp men det indikerar klart att det inte ligger något alls i påståendet.