DoD's bisyssla

English summary: Time for the yearly drone cutout as mite control. In order to evaluate if the hives have show Drone Brood Varroa Sensitive hygienic behaviour (DBVSH) we use 6 split frames where half 1/3 portion is cut out one week before the 2nd half. We compare the number of cleaned out larvaes, between the two halfs, in order to assess if they show DBVSH resistence.

När vi börjar se enstaka drönare är det dags att sätta in drönaramarna för kvalsterkontroll men också för att ta reda på vilka av de nya samhällena som har resistens. Normalt använder vi en trippelram, för drönarutskärning, men för att reda ut kvalsteresitens använder vi en 6 delad ram.

I den 6 delade ramen skär vi ut en halv tredjedel när bina precis täckt cellerna och den andra halvan en vecka senare. Då kan vi jämföra hur många hål som finns i kakan, I.E hur många larver som bina städat ur. De med resistens verkar städa ur invaderade celler och vi kan genom räkning av kvalster i de båda delarna beräkna en resistens, dvs hur stor andel som städas ur. De bästa samhällena uppvisar > 50% urstädning och dessa samhällen brukar klara sig utan någon behandling alls.

English summary: Time for the first honey badge of the season, perhaps Maple but there are many flowers at the moment so probably a mix.

Efter en eländig senvinter/tidig vår med massor av fula ramar och lådor att sanera är det härligt att konstatera att bina nu åter är i gång. Två samhällen är extra starka och fick en skattlåda redan förra veckan där speciellt det ena samhället är urstarkt och drar in mycket överskott. Igår blev det därför dags för första skattningen av (troligen) lönn men eftersom det finns ett överflöd av mat nu så är det nog lite av varje. Härligt ljus färg på honungen och jättegod är den.

English summary: This year’s project was to build a “show hive” for two combs that we can bring on lectures, markets and other exhibitions.

Årets projekt blev att bygga en visningskupa – den kommer vi ha med oss på marknader, föreläsningar och liknande.

Byggbeskrivning:
1. Skruva fast alla distanser på sidorna. Tänk på att förborra dem annars kommer de spricka
2. För ramarna behövs bara två distanser – den nedre behövs för att glas/plastskivorna ska ha något att vila på. Den nedre behöver vara tunnare (10 mm istället för 15 mm) annars tar ramarnas distanser i.
3. Skruva fast alla sidorna – här täcker topp och botten sidorna
Då har vi följande utseende och här kollar vi med två ramar att allt passar ihop innan vi går vidare.

4. Borra lufthål i topp och botten – vi använde 20 mm borr och borrade 6 lufthål uppe och nere. Eftersom vi ska ha ett handtag på toppbrädan borrade vi inga hål i mitten och på bottenbrädan ska vi ha två fötter så där sätter vi alla hålen centralt.
5. Häfta fast insektsnät över lufthålen.
6. Den bakre glas/PVC skivan limmar vi fast med silicon samt säkrar med två lister som skruvas fast.
7. Den främre glasskivan låser vi fast med clips som vi fäster med en skruv så vi kan snurra clipset när vi ska ta ur glasskivan.
8. Såga till baksida och framsida av lämplig träskiva – dessa ska skydda glasskivorna vid transport. Dessa ska ha samma yttermått som kupans yttermått som i det här fallet blev 515×450 mm.
9. Skruva fast gångjärn och häng på träsidorna.
10. Vi låser fast träsidorna med vanliga hakar.
Material: 2x glasskivor från glasmästaren, allt trämaterial hade vi hemma, gångjärn, låshake och clips hittade vi på Jula.

Observera att alla mått får anses vara ungefärliga och en del justeringar kan behövas. Viktigt att få ramen med räta vinklar vilket jag inte lyckades, med massor av justeringar som följd. Vi använde glasskiva men plast är nog att föredra då den är tåligare och kan justeras ifall vinklarna inte blev räta;). Nåväl, med lite färg så är vi redo för årets marknader och föreläsnigar.

English summary: We have successfully carried out the first test with Melicitos. We placed it in the middle of the brood chamber and after one week the comb was clean and prepared for new brood.
Nu har vi gjort vårt första test med att låta bina processa cementhonungen då vi helt enkelt satte in en ram mitt i yngelrummet hos vårt starkaste samhälle. Vi satte in den förra veckan och vid koll var all Melicitos borta och ramen var klar för nytt yngel med en krans av honung upptill. Så, strategin blir att sätta in en ram i taget till de starka samhällena och låta dem göra jobbet. Vi vet dock inte om de har ätit ur honungen eller bara rensat ur den men det spelar mindre roll.

English summary: Its somewhat logical to believe that its harder for the bees to survive a winter in the North of Sweden. However, pure cold wheather is no issue for the bees as long as the hives are kept dry whereas moisture in the hive creates an environmental where the bees cant keep the cluster warm and hence increase the risk of getting dysentery which may cause them to freeze to death. We have compared 2024 October temperatures between south of Sweden and mid Sweden and we can see a small difference in number of days where flying is possible but probably more importantly are the cold nights which will force the bees to go into tight cluster. When the bees form the cluster it takes quite some time to loosen up and hence limit the time to forage. This is possibly one explanation why we see huge winterlosses in the south of Sweden and fewer issues with dysentery further to the north. In the south of Sweden the bees could gather nectar late in the autumn but could not process it properly and thus were stuck with high water content food that caused dysentery with high humidity in the hives as a result. Due to fewer late season flying hours this is not a big issue in the northen areas.

Det är lätt att tro att vinterförlusterna ska vara större längre norrut eftersom vintrarna är kallare och borde därför vara tuffare för bina. Sanningen är betydligt mer komplicerat då bina har bra isolering och klarar en tuff vinter utan större problem. I föreläsningen om vinterklustret https://dodsbisyssla.com/klustrets-fysik/ visade mätningar från Southwick 1982 att bina har isolering jämfört med arktiska fåglar och isotermer från Owens 1971 visar att bina har ett relativt löst kluster ner till 0 grader C yttertemperatur. När mantelbina har satt sig och deras kroppstemperatur har gått ner till 10 grader tar det däremot tid för klustret att lösas upp – detta har betydelse för risken för att utsot ska uppstå.

I söder har vintern 2024/25 visat sig vara extremt svår med skyhöga förluster för många biodlare. Nu har inte alla siffror kommit än men vi förutspår att förlusterna är normala från Värmland och uppåt men att Västergötland, Halland, Skåne och Blekinge har stora förluster. Vad beror det på?
I föregående artikel (scrolla ner) gick vi igenom de troliga orsakerna, som förutom kvalsterproblemet (lika för alla), beror på cementhonung samt sent indragen nektar vilket bina inte hann processa och som i slutändan gav problem med utsot och en fuktig miljö i kupan. När bina inte kan reglera fukthalten blir det mögel och bina kan inte längre hålla värmen i klustret och de fryser till slut ihjäl.

Det krävs tre saker för att det ska bli problem med utsot; sent höstdrag, höga temperaturer så bina hinner dra in nektar samt plötsligt köldknäpp så bina blir sittande i den blöta oprocessade nektarn. I föregående artikel jämförde vi temperaturerna i Göteborg för oktober 2022-2024 och kunde visa att Oktober 2023 hade färre flygdagar vilket troligen var skälet till att det året hade inga problem med utsot. Här jämför vi oktober temperaturerna mellan Göteborg och värmland för 2024 och då kan se att det är något färre dagar med temperaturer över 10 grader (28 mot 22) men den stora skillnaden hittar vi om vi även tittar på lägsta temperaturen. Då ser vi att i Värmland har 19 nätter under 3 grader C mot bara 6 i Göteborg. Lägsta temperaturen I Värmland var -6 och hela 11 nätter låg under nollan medan Göteborg inte hade någon frostnatt. När bina tvingas sitta i kluster tar det flera timmar att värma upp vilket innebär att antal dagar/timmar då bina faktiskt flyger blir avsevärt lägre vilket gör att bina inte hinner dra in några större kvantiteter nektar. Vi förutspår att när statistiken väl kommer så går gränsen för höga vinterförluster norr om Västergötland.

English summary: We have plotted the daily temperatures of Okt-Nov 2022-2024 and in 2023 there were fewer days with temperatures above the 10 degree C, which stopped the bees from late foraging of IVY and other autumn flowers. In 2023 we had no issues with dysentery but in both 2022 and 2024 we had high winter losses due to dysentery and humidity/molds in the hives.

I tidningarna har det spekulerats vilt varför bina har dött denna vintern och i en tidning påstod en biodlare att bina försvann under vintern. Låt mig vara tydlig – bin kan inte “försvinna av sig själv” under vintern. Om temperaturen är under 10 grader kommer bina att hamna i koma och så småningom dö. Är det soligt kan bina iofs flyga så länge de håller igång vingarna och skapar värme men bin som försöker flyga när det är under 6 grader kommer att snabbt hamna i koma och ramla ner på marken. Till dess någon presenterar en studie där man konstaterat att bin flugit iväg på vintern räcker det med realistiska förklaringar varför bina har dött. Någon konstaterade att bina var försvunna redan vid oxalsyra behandlingen och det ger oss alla ledtrådar vi behöver.
Bin dör i huvudsak av tre anledningar: kvalsterproblem, svält och kyla
Idag råder det en överdriven tro på effekten av myrsyra och i själva verket är effekten av myrsyra väldigt opålitlig – den varierar kraftigt beroende på temperatur. Dessutom tror de flesta att myrsyra alltid går igenom cellocken men sanningen är att ifall temperturen är för låg blir trycket av myrsyrans ångor för lågt för att penetrera vaxlocket och effekten varierar mellan 50-95%. Har man haft otur och effekten var lite för låg kommer vinterbina att vara försvagade och dör vid första kylan. De flesta går knappast in i kuporna i oktober och därmed missar man att bina har minskat snabbt under november december och när man sedan tittar kommer det se ut som om bina bara “försvann”.
Svält inträffa för det mesta i mars-april då bina behöver mängder av mat och har man dp snålat med maten händer det att bina svälter ihjäl. Är bina svaga kan de inte flytta klustret och då kan de svälta ihjäl bredvid fulla ramar. I år hade många problem med cementhonung och fick man inte bort den så var risken stor att bina svalt ihjäl eftersom de inte kan processa melicitosen.
Kyla är normalt inga problem men små samhällen kan få problem; dels med att klustret är för litet och då uppstår lätt utsot som ger fuktproblem i kupan och därmed svårare för bina att hålla värmen. I år hade vi i södra Sverige extra problem eftersom hösten var varm och bina kunde flyga ända in i november och dra in nektar. Den nektarn hann de inte processa och när kylan kom blev de sittande i vattenskadad nektar som snabbt fyllde tarmarna med utsot som följd. Utsoten dödar inte nödvändigtvis bina men miljön i kupan blir fuktig så möglet får fäste och bina får svårt att hålla värmen. Vi kollade temperaturdata för Oktober- November 2022-2024 och där kan man se att 2022 och 2024 flög bina ända in i november och bägge dessa år hade vi problem med utsot och mögliga kupor. 2023 var betydligt svalare med färre sena flygdagar vilket gjorde att vi undvek problemet med sendragen nektar.

English summary: We replaced our lost hives with new ones but since they lived in 3/4 Langstroth we had to convert them into our combs which turned out to be a challenge. But end of the day we have 5 new hives in our apiary.
Moa, en biodlar kollega utanför Arvika, ville sälja några samhällen men där fanns en hake; hennes bin satt på 3/4 Langstroth och vi har LN. Vad göra? Vi fick helt enkelt borsta ner alla bin i våra LN lådor samt konvertera alla yngelramar till våra ramar genom att skära ut och sätta fast med gummiband och snören. Bina var inte helt bekväma med detta och vägrade att samarbeta så vi fick vänta på att de skulle flyga in i kuporna innan återfärden kunde börja. Men till slut så hade de flesta krupit in och vi kunde lasta kuporna på släpet för en försiktig färd hem – varje litet minigupp fick hela släpet med bina att studsa upp och ner och för att undvika det fick vi köra extremt långsamt. Nu står alla kuporna i vår hembigård och allt är frid och fröjd.

English summary: We have cleaned all hives and shook out the wet nectar from combs out of three hives which gave about 6 litres of unprocessed nectar. One can only guess how much they ate prior the colonies collapsed but for certain it was quite some considearble amounts. No surprise that it drove them to dysentery.
The bees, now sitting in clean hives, have started to bring in fresch pollen so the new year can begin.
Nu har vi städat ur alla fula ramar med utsot och mögel ur kuporna och konstaterat att bina verkligen drog in mängder med nektar i oktober som de inte kunde processa. Vi skakade ur innehållet från ramarna i tre kupor och det blev 6 liter! Man kan bara gissa hur mycket de åt innan de strök med men rejäla mängder har de i vart fall dragit in. Så småningom sätter vi in en matarlåda till något av samhällena så får de återvinna nektarn och göra riktig honung av det.

När vi nu städat ur och sett till att bina har rena lådor och ramar kan både bina och vi se fram emot det nya biåret och de har redan börjat hämta in nytt pollen och så smått börjat bygga upp samhället med nytt yngel. De tidigaste stora pollenkällorna är al, hassel och sälg och får vi bara lite värme framöver kommer samhällena att utvecklas snabbt.

English summary: Bees can die during the winter due to many reasons but there are three main problems; Varroasis, starvation, and dysentery which gives different clues in the hives.
Varroasis will kill the bees early, quite often during the first real cold period. The mites will weaken the winter bees which thus are to weak to sustain the cold and hence colony dies quite early, sometimes already in mid december. Usually the combs and boxes are clean and require little cleaning before they can be re-used since little food ahve been used up. Obviously one needs to be sure no other deseases are present.
Starvation happens often in the late spring where the bees are stuck in the cells on empty combs. To avoid this situation the beekeeper must ensure enough stores (minimum 15 kg + pollen) and avoid winter-in too small colonies – small colonies can have problems to relocate to where the remianing food is and hence often die next to full combs.
Dysentery will occurr when the food have too much water or have chrystallized and the bees can’t ventilate away the eccessed water. Ensure only mature honey is used and stop the bees from very late foraging. We will from now on close the fluster if there is an October flow.

Det är oerhört svårt att avgöra varför bin har dött men i princip finns tre orsaker; försvagade av kvalsterangrepp, svält eller att bina får utsot och fryser ihjäl (utsot i sig dödar inte nödvändigtvis bina).
Om bina svälter ihjäl brukar det synas rätt väl då bina sitter i en tom kupa nerkrupna i cellerna. Det här händer ofta på senvintern eller tidig vår då foderbehovet är högt men tillgången dålig. Endera har biodlaren underskattat behovet eller så kan klustret vara för litet för att kunna flytta sig till ny mat. Bina kan också ha nått taket på ena sidan och kan inte ta sig till andra sidan där mat kan finnas kvar.
För högt kvalster tryck brukar innebära tidig död av samhället eftersom vinterbina är försvagade och så fort första köldknäppen kommer dukar samhället ofta under. De kan dö redan i december och man ser därför ofta en ren kupa med mycket mat kvar. Tar man hand om samhället tidigt brukar ramar och lådor gå bra att återanvända om man inte ser tecken på annan sjukdom.
Har man fått problem med utsot ser det emellertid helt annorlunda ut med smutsiga och nersölade lådor. Utsot får bina av för mycket vatten i sin mat vilket gör att tarmarna fylls alltför snabbt och bina kan därmed inte hålla sig. Är samhället för litet, eller har brist på pollen, kan de inte sätta yngel vilket är sista utvägen för att bli av med överskottsvatten. I det fallet blir det utsot och en negativ spiral startar där miljön i kupan blir fuktig vilket leder till mögel och problem med att hålla värmen som leder till mer foderåtgång och mer vatten som inte kan ventileras bort. Till slut dör samhället och man har nersölade lådor att rengöra vilket är tidskrävande och riktigt tråkigt jobb.

Hur undvika detta?
Svält är lättast att undvika då det handlar om att inte snåla med bra mat – minst 15 kg samt en eller två ramar med pollen brukar vi använda.
Kvalstertrycket måste kontrolleras och det gör vi genom nedfallskontroll veckovis. Börjar nedfallet öka har man problem som behöver åtgärdas med lämplig metod. Använder man myrsyra bör man veta att den har stor variation i effektiviteten så man behöver kolla nedfall efter sådan behandling. Har man mindre än 20 nedfall i veckan behövs inga fler behandlingar.
Utsot undviker man genom att se till att maten (honungen) är mogen. I höstas visade sig att bina drog sent på både murgröna och ljung vilket gav mängder av mat med för hög fukthalt. Vårt motdrag kommer bli att göra sen invintring samt stänga flustret i oktober.

English summary: We got plenty of concrete honey last season and to overcome that we checked all hives fairly late and removed all suspicious combs and shook them to ensure we only had mature honey. Despite that effort, during our spring check we noticed plenty of “wet” honey combs as well as frames with dysentery. When we check our notes we realize we had a big Ivy flow in october and apparently the bees could not process it in time and were sitting in “wet” honey which gave dysentery. Go figure. The warm atutumns are probably here to stay so we will tune our strategy and do our winter-in in late September and then we will close the fluster and just open weekly for cleansing. Hopefully that will stop the bees from filling up the hive with unprocessed honey.

Eftersom vi fick mängder av cementhonung gick vi igenom våra samhällen relativt sent och plockade bort misstänkta ramar samt skakade alla för att vara säker på att all honung skulle vara mogen och av lämplig sort.

Trots det drabbades vi av utsot i många samhällen, se bild nedan.

I oktober såg vi massor av bin som drog på murgrönan vilket vi trodde var bra men det visade sig at det var det inte. Det som hände var att bina drog in nektar sent och hann helt enkelt inte processa nektar och resultatet blev att bina satt i mat med alldeles för hög vattenhalt med utsot som följd. Samma sak sker med sent dragen ljung eller vilken hösthonung som helst som dras in sent. Så låt mig vara tydlig – det är inte honung i sig som är risken utan mat med för hög vattenhalt oavsett sort ger utsot. Samma sak sker givetvis när insockring görs för sent på året. Nedan en film där vi kollar ramar med rinnig nektar.

Så vi har tre problem det här året; cementhonung, sent dragen ljung och sent dragen murgröna. Det räckte inte med att kolla igenom kuporna i mitten av september så vi kommer prova en ny strategi:
1. Senarelägg invintringen till slutet av september
2. Efter invintring stänger vi flustret och öppnar en eller två dagar per vecka så de kan rensningsflyga. Samma sak kommer vi göra ifall vi får ett drag på cementhonung för den vill vi inte ha in i kupan överhuvudtaget.
Någon kanske undrar varför bina drar in nektar som de dör av, det är ju kontraproduktivt.
Här kan man bara spekulera och jag tror på följande.
Bina styrs av instinkter som de utvecklat under miljoner år för en långsiktig överlevnad. När det gäller cementhonung kommer den bara ibland – för oss är det första gången på 15 år – och bina har nog inte utvecklat instinkter för det som händer så sällan. Dessutom skulle de troligen fyllt boet med annan honung när de lever vilt och en skvätt med cement är ingen katastrof.
Sent dragen nektar är nog tyvärr en följd av klimatförändringarna – tidigare var det sällan 10-15 grader i oktober och an kunde räkna med en frostnatt eller två vilket stoppar nektarflödet. Vi får helt enkelt hjälpa bina med det som de inte är rustade för och vi kommer att testa att stänga flustret när det vankas sena höstdrag.