DoD's bisyssla

English summary: We have plotted the daily temperatures of Okt-Nov 2022-2024 and in 2023 there were fewer days with temperatures above the 10 degree C, which stopped the bees from late foraging of IVY and other autumn flowers. In 2023 we had no issues with dysentery but in both 2022 and 2024 we had high winter losses due to dysentery and humidity/molds in the hives.

I tidningarna har det spekulerats vilt varför bina har dött denna vintern och i en tidning påstod en biodlare att bina försvann under vintern. Låt mig vara tydlig – bin kan inte “försvinna av sig själv” under vintern. Om temperaturen är under 10 grader kommer bina att hamna i koma och så småningom dö. Är det soligt kan bina iofs flyga så länge de håller igång vingarna och skapar värme men bin som försöker flyga när det är under 6 grader kommer att snabbt hamna i koma och ramla ner på marken. Till dess någon presenterar en studie där man konstaterat att bin flugit iväg på vintern räcker det med realistiska förklaringar varför bina har dött. Någon konstaterade att bina var försvunna redan vid oxalsyra behandlingen och det ger oss alla ledtrådar vi behöver.
Bin dör i huvudsak av tre anledningar: kvalsterproblem, svält och kyla
Idag råder det en överdriven tro på effekten av myrsyra och i själva verket är effekten av myrsyra väldigt opålitlig – den varierar kraftigt beroende på temperatur. Dessutom tror de flesta att myrsyra alltid går igenom cellocken men sanningen är att ifall temperturen är för låg blir trycket av myrsyrans ångor för lågt för att penetrera vaxlocket och effekten varierar mellan 50-95%. Har man haft otur och effekten var lite för låg kommer vinterbina att vara försvagade och dör vid första kylan. De flesta går knappast in i kuporna i oktober och därmed missar man att bina har minskat snabbt under november december och när man sedan tittar kommer det se ut som om bina bara “försvann”.
Svält inträffa för det mesta i mars-april då bina behöver mängder av mat och har man dp snålat med maten händer det att bina svälter ihjäl. Är bina svaga kan de inte flytta klustret och då kan de svälta ihjäl bredvid fulla ramar. I år hade många problem med cementhonung och fick man inte bort den så var risken stor att bina svalt ihjäl eftersom de inte kan processa melicitosen.
Kyla är normalt inga problem men små samhällen kan få problem; dels med att klustret är för litet och då uppstår lätt utsot som ger fuktproblem i kupan och därmed svårare för bina att hålla värmen. I år hade vi i södra Sverige extra problem eftersom hösten var varm och bina kunde flyga ända in i november och dra in nektar. Den nektarn hann de inte processa och när kylan kom blev de sittande i vattenskadad nektar som snabbt fyllde tarmarna med utsot som följd. Utsoten dödar inte nödvändigtvis bina men miljön i kupan blir fuktig så möglet får fäste och bina får svårt att hålla värmen. Vi kollade temperaturdata för Oktober- November 2022-2024 och där kan man se att 2022 och 2024 flög bina ända in i november och bägge dessa år hade vi problem med utsot och mögliga kupor. 2023 var betydligt svalare med färre sena flygdagar vilket gjorde att vi undvek problemet med sendragen nektar.

English summary: We replaced our lost hives with new ones but since they lived in 3/4 Langstroth we had to convert them into our combs which turned out to be a challenge. But end of the day we have 5 new hives in our apiary.
Moa, en biodlar kollega utanför Arvika, ville sälja några samhällen men där fanns en hake; hennes bin satt på 3/4 Langstroth och vi har LN. Vad göra? Vi fick helt enkelt borsta ner alla bin i våra LN lådor samt konvertera alla yngelramar till våra ramar genom att skära ut och sätta fast med gummiband och snören. Bina var inte helt bekväma med detta och vägrade att samarbeta så vi fick vänta på att de skulle flyga in i kuporna innan återfärden kunde börja. Men till slut så hade de flesta krupit in och vi kunde lasta kuporna på släpet för en försiktig färd hem – varje litet minigupp fick hela släpet med bina att studsa upp och ner och för att undvika det fick vi köra extremt långsamt. Nu står alla kuporna i vår hembigård och allt är frid och fröjd.

English summary: We have cleaned all hives and shook out the wet nectar from combs out of three hives which gave about 6 litres of unprocessed nectar. One can only guess how much they ate prior the colonies collapsed but for certain it was quite some considearble amounts. No surprise that it drove them to dysentery.
The bees, now sitting in clean hives, have started to bring in fresch pollen so the new year can begin.
Nu har vi städat ur alla fula ramar med utsot och mögel ur kuporna och konstaterat att bina verkligen drog in mängder med nektar i oktober som de inte kunde processa. Vi skakade ur innehållet från ramarna i tre kupor och det blev 6 liter! Man kan bara gissa hur mycket de åt innan de strök med men rejäla mängder har de i vart fall dragit in. Så småningom sätter vi in en matarlåda till något av samhällena så får de återvinna nektarn och göra riktig honung av det.

När vi nu städat ur och sett till att bina har rena lådor och ramar kan både bina och vi se fram emot det nya biåret och de har redan börjat hämta in nytt pollen och så smått börjat bygga upp samhället med nytt yngel. De tidigaste stora pollenkällorna är al, hassel och sälg och får vi bara lite värme framöver kommer samhällena att utvecklas snabbt.

English summary: Bees can die during the winter due to many reasons but there are three main problems; Varroasis, starvation, and dysentery which gives different clues in the hives.
Varroasis will kill the bees early, quite often during the first real cold period. The mites will weaken the winter bees which thus are to weak to sustain the cold and hence colony dies quite early, sometimes already in mid december. Usually the combs and boxes are clean and require little cleaning before they can be re-used since little food ahve been used up. Obviously one needs to be sure no other deseases are present.
Starvation happens often in the late spring where the bees are stuck in the cells on empty combs. To avoid this situation the beekeeper must ensure enough stores (minimum 15 kg + pollen) and avoid winter-in too small colonies – small colonies can have problems to relocate to where the remianing food is and hence often die next to full combs.
Dysentery will occurr when the food have too much water or have chrystallized and the bees can’t ventilate away the eccessed water. Ensure only mature honey is used and stop the bees from very late foraging. We will from now on close the fluster if there is an October flow.

Det är oerhört svårt att avgöra varför bin har dött men i princip finns tre orsaker; försvagade av kvalsterangrepp, svält eller att bina får utsot och fryser ihjäl (utsot i sig dödar inte nödvändigtvis bina).
Om bina svälter ihjäl brukar det synas rätt väl då bina sitter i en tom kupa nerkrupna i cellerna. Det här händer ofta på senvintern eller tidig vår då foderbehovet är högt men tillgången dålig. Endera har biodlaren underskattat behovet eller så kan klustret vara för litet för att kunna flytta sig till ny mat. Bina kan också ha nått taket på ena sidan och kan inte ta sig till andra sidan där mat kan finnas kvar.
För högt kvalster tryck brukar innebära tidig död av samhället eftersom vinterbina är försvagade och så fort första köldknäppen kommer dukar samhället ofta under. De kan dö redan i december och man ser därför ofta en ren kupa med mycket mat kvar. Tar man hand om samhället tidigt brukar ramar och lådor gå bra att återanvända om man inte ser tecken på annan sjukdom.
Har man fått problem med utsot ser det emellertid helt annorlunda ut med smutsiga och nersölade lådor. Utsot får bina av för mycket vatten i sin mat vilket gör att tarmarna fylls alltför snabbt och bina kan därmed inte hålla sig. Är samhället för litet, eller har brist på pollen, kan de inte sätta yngel vilket är sista utvägen för att bli av med överskottsvatten. I det fallet blir det utsot och en negativ spiral startar där miljön i kupan blir fuktig vilket leder till mögel och problem med att hålla värmen som leder till mer foderåtgång och mer vatten som inte kan ventileras bort. Till slut dör samhället och man har nersölade lådor att rengöra vilket är tidskrävande och riktigt tråkigt jobb.

Hur undvika detta?
Svält är lättast att undvika då det handlar om att inte snåla med bra mat – minst 15 kg samt en eller två ramar med pollen brukar vi använda.
Kvalstertrycket måste kontrolleras och det gör vi genom nedfallskontroll veckovis. Börjar nedfallet öka har man problem som behöver åtgärdas med lämplig metod. Använder man myrsyra bör man veta att den har stor variation i effektiviteten så man behöver kolla nedfall efter sådan behandling. Har man mindre än 20 nedfall i veckan behövs inga fler behandlingar.
Utsot undviker man genom att se till att maten (honungen) är mogen. I höstas visade sig att bina drog sent på både murgröna och ljung vilket gav mängder av mat med för hög fukthalt. Vårt motdrag kommer bli att göra sen invintring samt stänga flustret i oktober.

English summary: We got plenty of concrete honey last season and to overcome that we checked all hives fairly late and removed all suspicious combs and shook them to ensure we only had mature honey. Despite that effort, during our spring check we noticed plenty of “wet” honey combs as well as frames with dysentery. When we check our notes we realize we had a big Ivy flow in october and apparently the bees could not process it in time and were sitting in “wet” honey which gave dysentery. Go figure. The warm atutumns are probably here to stay so we will tune our strategy and do our winter-in in late September and then we will close the fluster and just open weekly for cleansing. Hopefully that will stop the bees from filling up the hive with unprocessed honey.

Eftersom vi fick mängder av cementhonung gick vi igenom våra samhällen relativt sent och plockade bort misstänkta ramar samt skakade alla för att vara säker på att all honung skulle vara mogen och av lämplig sort.

Trots det drabbades vi av utsot i många samhällen, se bild nedan.

I oktober såg vi massor av bin som drog på murgrönan vilket vi trodde var bra men det visade sig at det var det inte. Det som hände var att bina drog in nektar sent och hann helt enkelt inte processa nektar och resultatet blev att bina satt i mat med alldeles för hög vattenhalt med utsot som följd. Samma sak sker med sent dragen ljung eller vilken hösthonung som helst som dras in sent. Så låt mig vara tydlig – det är inte honung i sig som är risken utan mat med för hög vattenhalt oavsett sort ger utsot. Samma sak sker givetvis när insockring görs för sent på året. Nedan en film där vi kollar ramar med rinnig nektar.

Så vi har tre problem det här året; cementhonung, sent dragen ljung och sent dragen murgröna. Det räckte inte med att kolla igenom kuporna i mitten av september så vi kommer prova en ny strategi:
1. Senarelägg invintringen till slutet av september
2. Efter invintring stänger vi flustret och öppnar en eller två dagar per vecka så de kan rensningsflyga. Samma sak kommer vi göra ifall vi får ett drag på cementhonung för den vill vi inte ha in i kupan överhuvudtaget.
Någon kanske undrar varför bina drar in nektar som de dör av, det är ju kontraproduktivt.
Här kan man bara spekulera och jag tror på följande.
Bina styrs av instinkter som de utvecklat under miljoner år för en långsiktig överlevnad. När det gäller cementhonung kommer den bara ibland – för oss är det första gången på 15 år – och bina har nog inte utvecklat instinkter för det som händer så sällan. Dessutom skulle de troligen fyllt boet med annan honung när de lever vilt och en skvätt med cement är ingen katastrof.
Sent dragen nektar är nog tyvärr en följd av klimatförändringarna – tidigare var det sällan 10-15 grader i oktober och an kunde räkna med en frostnatt eller två vilket stoppar nektarflödet. Vi får helt enkelt hjälpa bina med det som de inte är rustade för och vi kommer att testa att stänga flustret när det vankas sena höstdrag.

English summary: Quite often we see claims that sugar is better than honey as winterfood but rarely we see any reliable proof for the claim. One of the few real field tests were carried out by Randy Oliver (who was actually looking for the optimal substitute and used sugar as negative control and honey as positive control) which showed that half the bees died when pure sugar was used whereas honey gave few dead bees, see table below. The reason for this is the fact that older bees can regenerate there bodies and thus get a long life span, once they stop fly, but only if they have honey with pollen available. Without small of amounts of pollen the older bees dies whereas the winterbees will use up their fat body resources and survive the long winter despite the lack of nutrition. In addition, honey is the basic for the bees immune defence and with only sugar the bees will be more suscepticle to patogenes. Despite this advantage for honey as winterfood there are some issues with certain types of honey and below we explain why rape seed, concrete and, sometimes, heather honey may cause problems and how to counter these problems. Pls use translation tool for full article. For those who want references: https://dodsbisyssla.com/webinar-invintra-pa-honung/

I bitidningen kan man läsa att vinterförlusterna är 32% för de som invintrat på honung och betydligt lägre för de som använt socker. Ett par felstaplar och ett p-värde så är det närapå en sanning att socker är bättre än honung. Vi menar att det är ett bedrägligt sätt att presentera data och att vinkla det som om det vore en sanning. Ska man göra en studie där man jämför två variabler så ska ju test och kontroll grupp vara på samma platser med lika stora grupper. Sen kommer det svåra vilket är att se till att inga andra variabler ställer till det och för det behöver man stort antal testobjekt. För att minimera arv bör samtliga drottningar komma från samma linjer, ha samma ålder och vara parade på samma ställe. När testet börjar måste man se till att alla samhällen har ungefär samma bistyrka och antal ramar med yngel. Alla andra förutsättningar måste också vara så lika som möjligt och slarvar man med detta blir resultatet meningslöst och inga slutsatser kan dras.

Ett test som uppfyllde ovanstående kriterier genomfördes av Randy Oliver (hans mål var att hitta det optimala substitutet och använde socker som negativ kontroll och honung som positiv kontroll) och i hans försök tappade sockerbina ungefär halva bistyrkan och de började sätta nytt yngel först när naturligt pollen fanns tillgängligt. Intressant är att bistyrkan stabiliserades när ca hälften av bina dött vilket kan förklaras med att då hade alla gamla bin dött medan vinterbina levde av sin fettkropp och härdade ut till dess det fanns pollen och honung att hämta. De bin som får sin naturliga mat höll bistyrkan konstant vilket indikerar att de äldre bina uppenbarligen också överlevde till dess vintern var slut. En annan intressant detalj är att de som får naturlig mat (inklusive pollen) påbörjar yngelsättning innan nytt pollen finns att hämta. Sammantaget gjorde detta att honungsbina fick en bättre start och kom ut starkare än när de gick in medan sockerbina kom ut betydligt svagare och behöder en lång uppbyggnadstid innan de var redo att producera överskott.

Nå, ligger det ingen sanning i att det kan bli vinterförluster när man använder honung? Det finns tex biodlare som kan svära på att ljung ger utsot och därför är olämplig som vinterfoder.
Svaret är att biodling är komplext och att det sällan är svart eller vitt så visst kan det gå fel även om man använder honung.
Låt oss först slå fast – bisamhället dör varken av socker eller av honung utan skillnaden ligger i hur starkt samhället är när vintern är över.
Socker har en fördel och det är att man vet vad man får – sackaros som bina kan omvandla till fruktos och glukos. Det är rätt lite som kan gå fel förutom att biodlaren kan vänta för länge innan invintring görs och då hinner inte bina processa sockret och bina får utsot och/eller svälter ihjäl. Använder man bara rent socker får man alltid svagare samhällen på våren eftersom bina (främst de äldre) behöver näring för att underhålla sina kroppar och sockret har innehåller inget annat än kolhydrater. Dessutom tappar bina sin motståndskraft mot sjukdomar och blir därför känsliga för patogener.

Nå, hur är det med honung då?
Mogen honung som är flytande ger inga problem för bina!
Med det sagt finns det vissa honungssorter som kan ge problem och som inte bör användas som vintermat.
Raps: Har man raps i närheten kommer bina garanterat att dra på det, i alla fall kan inte våra bin motstå rapsen. Det spelar ingen roll att vi har en stor lönn 2 m från kuporna, bina flyger 1 km utan att bry sig om något annat. Jag ställde en gång en burk honung utanför flustret för att se vad som hände. Bina fullständigt ignorerade burken och flög rakt ner mot rapsfältet.
Eftersom raps kristalliserar blixtsnabbt kommer sådan honung inte att fungera som vintermat eftersom bina behöver mängder av vatten för att lösa upp den. Raps som vintermat gör att bina svälter ihjäl. Vi skördar rapsen så fort den inte skvätter och vi väntar inte på att de ska täcka honungen utan vi slungar, ympar och burkar inom några dagar. Vi mäter givetvis alla badger för att säkerställa att vi är under 20% vattenhalt.
Cementhonung: 2024 stötte vi för första gången på cementhonung och det visade sig vara en lömsk historia eftersom bina tokdrog på det mitt under brinnande ljungdrag. Cementhonung består av Melecitos vilket är en trisackarid som inte löser sig i vatten. Det gör att bina omöjligt kan tillgodogöra sig den under vintern men möjligen på sommaren då det finns tillgång till vatten. Vi försökte plocka bort alla ramar med cementhonung och trodde draget tog slut när regnet kom och spolade bort sekretet från granarna. Eftersom bina började dra på ljung trodde vi att faran var över men vid vår första vårkontroll har vi ändå mängder cement i kupan. Än värre är att vissa ramar verkar vara en blandning av ljung och cement med en gummiliknande konsistens som indikerar att bina endera drog på båda samtidigt eller så flyttade runt honungen. Oavsett så fungerade inte strategin vi använde då det uppenbarligen fanns mycket cementhonung i vissa kupor. Nästa gång vi får denna skräphonung kommer vi byta strategi – vi kommer vänta med invintring till oktober och byta ut alla ramar mot sparade ramar som garanterat är fri från detta otyg.
Ljunghonung: Att ljung ger utsot är en gammal myt som vi testat och avfärdat flera gånger. Men, vi förstår varför myten uppstått eftersom ljungdrag kan pågå sent på året och då finns en risk att bina drar in nektar som de inte hinner processa klart. Har man otur kan det finnas stora mängder honung med alldeles för mycket vatten och då blir det utsot. Vi har också hört att bina ibland täcker celler med omogen honung och det såg vi faktiskt i år – helt täckta celler där innehållet bara rann ut när vi öppnade dem. Det här gör det svårt att avgöra ifall honungen är mogen eftersom det inte räcker med att bara konstatera att ramen är täckt. Här ser vi flera möjliga strategier och vilken man använder beror ju på tycke och smak.
1. Flytta kuporna från ljungen när man kommer in i andra veckan av september. Arbetsamt!
2. Stänga igen flustret andra veckan i september och öppna en gång i veckan för rensningsflykt. Arbetsamt och risk att man glömmer öppna.
3. Plocka bort all ljung vid invintring. Inte säkert det kommer hjälpa eftersom de uppenbarligen kan dra ända in i november.
4. Sen invintring. Vi kommer nog använda samma taktik som för cementhonung, dvs sen invintring där vi byter bort alla honungsramar mot sparade bra ramar.

Någon kanske undrar varför bina drar in honung som uppenbarligen är olämplig vilket verkar kontraproduktivt. Om jag ska spekulera en aning så tror jag det beror på att evolutionen har utvecklat ett antal instinkter som under årmiljonerna har visat sig vara effektiva för att få biet som art att överleva. När det gäller raps är det inget som naturligt förekommer i så stora mängder och rapsfält har bara funnits under en mycket kort tidsrymd jämfört med hur länge bina har funnits. Cementhonung förekommer inte så ofta att det påverkar bina i det stora hela och varierar dessutom lokalt vad gäller mängd och förekomst. Så för dessa två honungssorter har det inte funnits någon anledning att utveckla instinkter.
Hur är det med ljung då? Här måste man komma ihåg att det ser olika ut för bin som lever vilt mot bin som vi håller som nyttodjur. Vi skattar ju honung vilket gör att bina behöver dra in mängder av honung på slutet av säsongen för att fylla sina förråd. I det vilda hade de ju börjat samla redan i maj. Dessutom, dessa milda höstar vi ser för tillfället är ett relativt nytt påfund och tidigare var det troligen inte normalt att bina kunde samla nektar i oktober och till och med i november.
Sammanfattningsvis: det kan uppfattas som lite “enklare och kanske säkrare” att vintra in på socker men vill man ge bina möjlighet att vara starka och friska är honung självklart det bästa. Det är inte varje år man får “problemhonung” och med rätt strategi är varken cementhonung, ljung eller raps något problem.
För den som vill ha referenser på vad som sagts ovan:
https://dodsbisyssla.com/webinar-invintra-pa-honung/

English summary: Monthly weighing and we can see big differencies depending on the size of the cluster. We have two huge colonies which we hope will generate a honey supply already in april.

Man kan se att bina nu lägger massor av yngel då förbrukningen har stigit rejält, speciellt för de stora samhällena som gjort av med 4 kg senaste månaden. Vi tror vi kommer få ut ett par mega starka samhällen när vi väl öppnar om några veckor.

English summary: We have checked our hives and concluded that we have two hives that died of Varroasis which was expected due to the infestation level noticed in late August. Also two weak hives died – those hives were on the border to be able to create an effective cluster and sure enough they got dysentery and could not keep the cluster warm enough. We do not see this as a big issue since we aim for strong stock where the bees with poor genes must be replaced.

Att prata vinterförluster kan vara lite skämmigt då man kan tycka att vinterförluster tyder på dålig biskötsel – och så kan det förstås vara. Svält, tex är lätt att undvika så det borde inte hända annat än för nybörjaren som då kan se det som en lärpeng.
För vår del jobbar vi mot starka och friska bin och då accepterar vi att vissa samhällen dukar under eftersom de har för dåliga anlag som vi inte vill sprida vidare.
I år tex hade vi två samhällen som hade massor av kvalster på höstkanten trots både drönarutskärning, mjölksyra behandling och myrsyra. När vi kontrollerade ynglet så fann vi att de hade både 3,4,5 tom 6 moderkvalster i en och samma cell och då vet man att man har ett rejält angrepp. Vi behnadlade med mjölksyra ända in i oktober men inget hjälpte och ett sådant samhälle kommer vi oavsett att avla bort efterkommande vår. I det här fallet klarade de inte första köldknäppen i november, vilket vi kunde se eftersom de slutade förbruka mat. För att kompensera gör vi vanligtvis många avläggare och en del av dem hinner inte bygga upp sig tillräckligt mycket och två samhällen dukade under av det skälet då de bara hade 6 respektive 7 ramar med bin. De klarade inte av att bilda effektivt kluster och kunde därmed inte bli av med vattnet med utsot som följd. Fukten gjorde att bina inte kunde hålla värmen och så frös de ihjäl. Fyra samhällen låter mycket men eftersom vi gör många avläggare så tar vi höjd för att några dukar under och i slutändan har vi förhoppningsvis fått starkare samhällen som kommer producera mängder av honung.

Våren är på gång och hassel blommar redan. För kallt för bina men man känner att det är på gång.

English summary: January weighing and there is a big span in consumption where the biggest colony have used up a whopping 8,5 kg so far. We hope this means they will be mega strong in april but time will tell.

Dags för månadsvägning. Snitt per månad är 1,2 kg men med stor varians där några stora samhällen gör av med mycket mat. Om vi har tur betyder det att dessa samhällen kommer ut megastarka – om två månader har vi facit. Två samhällen har inte gjort av med någon mat alls så dessa misstänker vi har dött men det är ingen panik att öppna och plocka ut ramarna. Så länge det är hyggligt kallt blir det inget mögel eller invasion av insekter och eftersom vi har musskydd på kommer inte heller de in.
Tyvärr är det ett av våra svarta nordiska samhällen som verkar ha lämnat in.