DoD's bisyssla

Från QSI, Tentamus labarotory

Att Rapshonung kristalliserar blixtsnabbt och att Ljung knappast kristalliserar alls är nog känt av de flesta. Honung i burk kristalliserar snabbare än honung i ram – varför då kan man fråga sig. Här kommer ett faktablad som går igenom vilka faktorer som påverkar hur kristallisation av honung förlöper.

Det visar sig att följande faktorer påverkar:

• Socker fördelning
• Vattenhalt
• Förvaringstemperatur
• Hur länge man förvarar honungen
• Närvaro av kristallisationskärnor
• Honungshantering

Utgångspunkten för kristalliseringen av honung är så kallade kristallkärnor, mikroskopiskt små partiklar som pyttesmå glukoskristaller, pollenkorn, dammpartiklar eller luftbubblor. De primära kristallerna växer genom att fästa ytterligare glukoskristaller till dem.

Tab. 1: Faktorer som påverkar kristallisation [2]

	no crystallization	rapid crystallization
glucose/water ratio	< 1,70	> 2,16
fructose/glucose ratio	> 1,33	< 1,11
(glucose-water)/fructose ratio	< 0,30	> 0,49
% glucose	< 27,7	> 35
coeffizient of supersaturation on glucose	< 1,8	> 2,6

Honung med hög fruktoshalt kristalliserar långsamt, medan honung med hög glukoshalt kristalliserar snabbt.

Processad

Honung som inte förblir flytande under lång tid bör specifikt kristalliseras. I fallet med snabbkristalliserande honung kan detta uppnås genom omrörning. Vid mycket långsamt kristalliserande honung bör denna honung inokuleras (ympas) med en fin kristallin honung (ca 5 – 10%), därefter rörs honungen om tills en fin kristallin, bredbar konsistens erhålles

Om honungen ska förbli flytande rekommenderas att klarna den. För detta lämnas honungen i rumstemperatur så att vaxpartiklar och luftbubblor, som skulle kunna fungera som kristallisationskärnor, separeras vid ytan.
När man blandar honungen efteråt ska detta göras försiktigt så att inga luftbubblor kommer in i honungen

Förvaring

Låga lagringstemperaturer har en hämmande effekt på kristallisationen, eftersom honungens ökade viskositet minskar diffusionshastigheten för molekylerna. Vid högre temperaturer kristalliserar honung och bildar grova kristaller. Enligt Dyce [1] kristalliserar honung snabbast vid en konstant temperatur på 14 °C.

Tab. 2: Temperaturens påverkan på kristallisation

< 4°C	high viscosity, low crystallization tendency
5 – 7 °C	Primary crystals form preferably
14 °C	optimum growth of crystals
> 30 °C	crystals melt

Innan flytande honung lagras bör de värmas upp för att smälta alla befintliga kristaller. Om den omedelbart följs av snabb nedkylning till 0 °C och förvaring vid 0 °C i 5 veckor, kan honungen förbli flytande i upp till 2 år om den därefter förvaras vid 14 °C. Honung som förvaras direkt vid 14 °C utan tidigare svalare förvaring kommer att kristalliseras inom 5 veckor. [3]

När honungen värms upp måste detta göras försiktigt för att inte värma honungen så mycket att de naturliga enzymerna antingen har förstörts eller avsevärt inaktiverats. Om så är fallet skulle honungen, med undantag för bagarhonung, inte längre uppfylla bestämmelserna i rådets direktiv 2001/110/EG om honung.

[1] Dyce, E.J.: Crystallization of honey. J. econ. Ent. 24, 597-602 (1931b) und Dyce, E.J.: Fermentation and crystallization of honey. Bull. Cornell agric. Exp. Sta. No. 528 (1931a)).

[2] Bhandari, B., D´Arcy, B., Kelly, C.: Rheology and crystallization of honey: present status. International Journal of food properties, 2 (3), 217-226 (1999)

[3] Austin, G.H.: Maintaining high quality in liquid and recrystallized honey. Can. BeeJournal 61 (1), 10-12, 20-23 (1953)

Man kan ha en jättebra plan men sen händer det alltid oförutsedda saker; en drottning går inte till eller hon försvann i parningen, kanske var vi lite oförsiktiga vid märkningen så vi tog kål på henne eller kanske bara är hon plötsligt borta. Har vi kommit en bit in på året så räcker inte tiden till för att dra fram en ny – då är det en bra ide att ha några småsamhällen i reserv. Då kan man bygga en trippelkupa med samma innermått som en standardkupa men med tre små bibostäder i en kupa. På detta spar man plats och så kan man lätt slå ihop med annat samhälle om det behövs. Fördel att använda samma rammått så kan man flytta ramar utan problem vid tex stödmatning – bara att ta en honungsram från annat starkt samhälle. Viktigt att man gör ett inre lock för varje del som kan öppnas separat och att man sätter öppningarna långt från varandra. Här satte jag ett på varje sida och ett på mitten.

Byggbeskrivning: Vi använder 16 mm plywood, träfiber går också bra.
1. Såga ut 2 sidor 440×250 mm och två sidor 420×250 mm
2. Skruvlimma ihop sidorna till en låda med samma mått som en LN fast något högre så vi får plats med de inre locken.

3. Såga till en botten med ca 30 mm utsprång på tre sidor 460×480 mm
4. Borra ventilationshål spår i botten, sätt fast insektsnät med häftklammer

5. Såga ut de inre sidorna som separerar de tre rummen, 420×250 mm
6. Skruvlimma fast dem med cc ca 135 mm, inte noga med toleranserna.
7. Skruva fast distanser på undersidan av innerlocken så de hålls på plats,
Gör tre st innerlock, vi använder färdiga täckbrädor av den bredare modellen, 175 mm bred.
8. såga till 6 träbitar som fungerar som ramhållare, ca 150×40 mm
9. Skruva fast dem ca 25 mm från övre kant. Kolla med en ram och innerlock att de får plats utan att sticka upp ovan kant eller slå i botten, se översta bilden.
10. Täta alla fogar med silikon. Se till att inga kanter sticker upp och skapar otätheter. Raspa bort om det behövs.
10. Borra små flusterhål, två på sidorna och mittersta framåt. Ca 8 mm borr blir bra
11. Måla alla yttersidor med olja och utefärg. Några extravarv på ändträ
12. Montera handtag.
13. Vi använder ett vanligt frigolittak som yttertak även för denna.

Eftersom vi alltid sparar lite ramar i plastbackar har vi möjlighet att slunga dessa vid senare tidpunkter och därmed erbjuda flytande honung när det annars inte finns sådan. Så detta är egentligen inte årets första utan snarare förra årets sista slungning.
Det är trevligt att kunna erbjuda nyslungad honung i mars men dessutom kan vi härmed slå fast att försommarhonung klarar sig utmärkt under lång tid i ram utan att kristallisera.
Vi slungade 14 ramar och endast 1,5 kg blev kvar i ramarna vilket gav ett utbyte på 90%. Vi hade en hel del Lindhonung som vi vet av erfarenhet kristalliserar efter ca 2 månader i burk men här har den stått i 8 månader utan problem.
Varför klarar sig honungen bättre i ram än i burk? Vi har noterat att ju mer man rör i en burk desto snabbare kristalliserar den så vår hypotes är att slungningen i sig är boven, dvs rörelsen när man kör slungan sätter igång tillväxten av kristaller. Men, oavsett orsak så är det uppenbarligen så att honung i ram klarar sig utmärkt iaf knappt ett år vilket gör att man kan slunga under hela året om man så vill.
En annan aspekt är betydelsen för bina – då det innebär att risken för utsot hos bina under vintern minskar eftersom honungen uppenbarligen inte kristalliserar (om man använder honung som vintermat, vill säga) Jag ser att möjligt test här där sockerramar förvaras på samma sätt som vi förvarar honungsramarna för att se om sockerramar tenderar att kristallisera lättare.

I del 1 gavs lite bakgrund till hur Varroan förökar sig och varför drönarutskärning kan vara effektivt om den utförs på rätt sätt.
Här kommer vi beskriva hur vi gör rent praktiskt.

Så fort bina börjar flyga regelbundet, dvs när dagstemperturerna börjar passera 10 grader, så sätter vi in Varroabrickorna och kontrollerar nedfallet varje vecka. Vårt tröskelvärde är 15 nedfall per vecka vilket motsvarar 150-200 kvalster i kupan. Vår strategi bygger på att aldrig ha fler än detta antal eftersom den nivån inte ställer till problem för kolonin. Lyckas vi hålla den nivån vid invintring behövs ingen behandling alls eftersom avsaknad av yngel gör att Varroan inte kan föröka sig under vintern

Vanligtvis får vi en långsam ökning under mars-april men nivån brukar hålla sig under tröskelvärdet och isf gör vi ingenting till dess kvalsterfällan (3 delad drönarram, se fig 1) är på plats.

I slutet på april sätts ramen in i den övre yngellådan bredvid sista yngelramen varvid vi skär ut en del varje vecka. De första två veckorna skär vi bort nybyggt vax och from tredje veckan brukar det finnas täckta drönarceller som skärs ut. Vi skär hela tiden ut en tredjedel och på så vis erbjuds kvalstren hela tiden öppna celler med drönarlarver, se nedan hur processen ser ut (fig 2,3).

De utskurna delarna läggs i frysen så dör kvalstren snabbt, man kan därefter öppna cellerna och räkna antal kvalster som fångats.
I slutet av juni avtar drönarproduktionen och bina slutar att bygga drönarceller, de brukar då lägga honung eller bygga arbeterceller vilket visar att det är dags att ta bort kvalsterfällorna. Man måste vara noga med att skära ut de täckt delarna varje vecka för om man glömmer och de får chansen att krypa ut har vi skapat en varroabomb.
Så här dags brukar nedfallet, som vi givetvis kontrollerar under behandlingstiden, ha gått ner till nära noll och vi har således nästan ingen Varroa alls i kuporna. Kvalstren kommer fortsätta att föröka sig i arbetarcellerna men där går det betydligt långsammare och i många fall behövs därför inga fler behandlingar alls. Vi fortsätter givetvis att kontrollera nedfallet, veckovis eller varannan vecka, och så länge nedfallet ligger under tröskelvärdet gör vi ingenting.
Skulle vi hamna i en situation där vi kommer över tröskelvärdet gör vi en mjölksyra behandling med 15% syra som sprayas på med en vanlig blomspruta. Eftersom Kvalstren mestadels sitter på ambina räcker vanligtvis en behandling av yngelramarna men om nivån fortfarande är hög efter en vecka kan vi upprepa behandlingen.

Om nivån ligger under tröskelvärdet när vi kommer in i september och det är dags för invintring gör vi ingen annan behandling alls eftersom det är onödigt. Orsaken är att har vi bara 150 kvalster i September kan nivån inte nå kritiskt värde (5% vilket motsvarar ungefär 500 kvalster) på det lilla yngel som sätts under september-mars.
Vi har använt denna strategi under 6-8 år och använt myrsyra på totalt 3 samhällen av drygt 50 och helt slutat med oxalsyra sedan 4-5 år. Vi har inte förlorat ett enda samhälle pga Varroa, endast någon drottning som gått förlorad eller blivit infertila.

Varroa kvalstret är det enskilt största hotet mot biodling – det är de flesta överens om – och om man inte begränsar kvalsternivåerna så brukar de flesta samhällen gå under efter maximalt två år. Den våldsamma utvecklingen beror på kvalstrets snabba exponentiella sätt att föröka sig, se fig nedan. I en tidigare artikel https://dodsbisyssla.com/varroa-kontroll-varroa-management/ har vi gått igenom Varroans biologi och fortplantning och därför nöjer vi oss här med att konstatera att kvalstren föredrar drönarceller vilket är anledningen till att drönarutskärning fungerar så bra. Den explosiva utvecklingen av yngel på våren är också skälet till den ohämmade ökningstakten av Varroa under samma tid.

.IPM baserad strategi
I en Varroakontroll som baseras på IPM bygger man sin strategi på att hålla koll på kvalsternivån och behandla när det behövs och i första hand med mekaniska metoder. När kemikalier är nödvändig använder man så ofarliga ämnen som möjligt och de starkaste kemikalierna/syrorna endast i nödfall, se fig 2 nedan.

Fast någon kanske undrar vad det är för fel med myrsyra och oxalsyra – de är ju “organiska” syror som använts under många år? Ordet “organisk” låter ju positivt men betyder bara att de förekommer naturligt i växter men betyder inte att de är ofarliga på något sätt. Alla syror är kemikalier och onaturligt i höga doser för bina som dessutom ger besvär till bina i större eller mindre grad – en del direkt i form av döda bin, yngel och ägg och en del i form av sämre överlevnad på längre sikt (1). Dessutom kan man inte använda myrsyra under honungssäsong eftersom den ger smak till honungen vilket innebär att man måste vänta tills slutet augusti början av september innan man gör sin behandling. Då har man många gånger kritiska nivåer av kvalster i kuporna, se fig 1 vilket innebär att samhället redan kan vara dödsdömt samt att tusentals bin är försvagade under säsong med mindre honungsskörd som följd. Dessutom, det är svårt att veta exakt när vinterbina föds och i september kan delar av dem redan ha fötts och ännu fler befinner sig i yngelstadium och är således redan påverkade negativt av kvalstren vilket därmed försvagar samhället inför vintern.
Praktisk applikation: Alla kemikalier stressar bina och både myrsyra och oxalsyra har negativa effekter på bina.

Traditionell varroabehandling med myrsyra i augusti, när kvalstren redan nått kritisk nivå, är som att vänta med att gå till tandläkaren tills hålet blivit så stort att man får rotfylla tanden istället för en liten lagning. Vår strategi gör att kvalstren aldrig hinner bli särskilt många och når därmed inte en nivå som påverkar kolonin negativt och vi behöver som regel heller inte använda myrsyra, som är en stark syra som påverkar bina negativt (1). Oxalsyra blir helt överflödigt och besparar bina en störning mitt i vintern med mindre stress som resultat. Vi ser det som en mer hållbar kvalster strategi där vi inte fyller kuporna med onödiga kemikalier som stör och stressar bina.

Drönarutskärning – hur effektivt är det?
En behandling som inte är tillräckligt effektiv är meningslös oavsett hur “snäll” den är. Så hur effektivt är det med drönarutskärning? I denna artikel (2) har man gjort en teoretisk beräkning av effekten och kommit fram till att 2 utskärningar ger ca 50% effektivitet. Vi kan göra upp till 6 utskärningar innan drönarsäsongen är över och då stiger effektiviteten till goda 85-90%.

I denna studie (3) utförde man 4 st drönarutskärningar under en säsong på ett antal kupor i tre olika bigårdar där man även hade kontrollgrupper som inte fick någon behandling alls, fig 3. Kontrollgrupperna fick olika resultat vid räkning i Oktober (4%, 10% respektive 20%) medan de med drönarutskärning samtliga låg på ca 3% oavsett vilket kvalstertryck som fanns på respektive gård.

Praktisk applikation: Drönarutskärning är effektivt och håller ner kvalsternivåerna och kan ibland helt eliminera behov av annan behandling.
I nästa del ska vi berätta hur vi gör då vår strategi, utöver 6x drönarutskärning, även innehåller punktbehandling så att Varroan aldrig får chansen att nå kritiska nivåer.

referenser:
1. https://www.beeculture.com/comparing-mite-treatments/
2. https://etd.ohiolink.edu/apexprod/rws_etd/send_file/send?accession=osu1481534982440449&disposition=inline
3. Evaluation of Drone Brood Removal for Management of Varroa
destructor (Acari: Varroidae) in Colonies of Apis mellifera
(Hymenoptera: Apidae) in the Northeastern United States

Hassel och Al har redan börjat blomma och så snart temperaturen tillåter kommer bina att börja samla in pollen. Då är det dags att ta tag i vårgenomgången vilket vi för vår del gör en varm dag i början av mars. Såg vi till att fick bina tillräckligt med mat (minst 15 kg) samt invintrade på två lådor är det ingen panik utan vi kan lugnt vänta in en rikgit go varm vårdag.
Vi brukar använda en extra botten och lyfter av lådorna och ersätter den gamla botten med den nya fräscha. Den gamla botten städar vi ur från gamla bin och tvättar av om det behövs och använder den sen till kupa två osv. Har bina haft lite utsot ersätter vi också smutsiga ramar samt ersätter dem med nya ramar med fräscht vax. Vi vintrade in på tre lådor så vi kommer ta bort den nedre och låter den övre samt matlådan bli de nya yngelrummen. Vi kommer troligen ha mycket honung över och det som vi inte behöver till bina kommer vi slunga och därmed få nyslungad flytande honung att erbjuda i maj. I övrigt är det viktigaste att sätta in varroabrickan så vi kan börja kontrollera kvalsternivån som vi hoppas ligger under vårt tröskelvärde på 15 nedfall i veckan. Skulle någon kupa ligga lite högt gör vi isf en mjölksyrebehandling. Vi kontrollerar Varroanivån varje vecka och fram till slutet av april är det enda saken att tänka på men någon gång öppnar vi för att kolla att yngelsättningen går bra och eventuellt byta ut fula ramar. Vi byter bara ramar på våren eftersom det finns överflöd av nektar som bränsle och byggsugna bin. Att se till att byggbina är upptagna är ett bra sätt att undvika tidiga svärmar tillsammans med att se till att de inte sitter för trångt, därav de två lådorna redan från början. På våren kan man också sätta in extra tomma ramar utan ståltråd för att skörda extra vax. Sådana ramar sätter man lämpligast närmast lådornas väggar så de inte börjar lägga yngel i dem.
Skulle något samhälle ha blivit av med sin drottning är det bästa att slå ihop dem med ett annat samhälle så skapar man ett extra starkt samhälle som kommer kunna dra in tidig honung.

När vi startade testet i september vägde kupan 34 kg, därefter ökade vikten fram till slutet av oktober då bina uppenbarligen hittade någonting att dra på. Vid vägningen igår 25 februari vägde vi in ljungkupan på 33.5 kg, dvs nära samma som vi startade på. Det betyder att bina bara har gjort av med 0.5 kg sedan starten. Dessutom kan vi se att nu går förbrukningen upp vilket troligen beror på att yngelsättningen startat på allvar. Ännu för kallt att göra vårgenomgång så vi får avvakta varmare väder. Dock har vi sett att hassel börjar blomma så pollen finns bara det blir varmt nog för bina att flyga.

I förra artikeln hänvisade jag bla till en studie där Randy Oliver testade olika dieter med pollensubstitut som jämfördes med en negativ kontrollgrupp som enbart fick socker och em positiv kontrollgrupp som fick honung och pollen.
Följande graf (fig 1) blev då resultatet vilket tydligt visade att enbart socker gav en dålig övervintring även när vintern är mild som i norra Kalifornien. Här är länk för den som vill läsa hela originalstudien: https://scientificbeekeeping.com/a-comparative-test-of-the-pollen-sub/

Från samma studie tog jag följande Histogram (fig 2) som visar alla kupors resultat vid graderingen som gjordes innan naturligt pollen fanns tillgängligt i början av januari. Där ser man ännu tydligare hur dåligt bina klarar sig på bara socker – få av dessa kupor kommer kunna dra in något överskott medan den naturliga gruppen är redo att börja samla så fort det finns något att dra på. Översatt till vårt klimat innebär det att sockerbina kommer vara extremt svaga i mars (2 månader till utan näring) när det naturliga pollenet börjar flöda och de behöver åtminstone 2-3 månader på sig för att komma upp i storlek så att de har bin som kan generera överskott. Det betyder att när det tidiga vårdraget är som bäst blir det noll honung att skatta medan bin, som övervintras på naturlig mat, kommer kunna generera ett tidigt överskott. Detta stämmer precis med erfarenheten vi har, se fig 3 där vi jämför resultat från sockerbin år 2020 med bin som fick naturlig mat 2022.

Att honung är överlägset socker vet alla biodlare – i alla fall för människor. Desto konstigare blir det när samma biodlare hävdar att socker är lika bra, en del påstår tom att honung skulle vara farligt dvs giftigt för bina (ljunghonung som vintermat tex).

Eftersom få jämförande studier finns är det svårt att bevisa det ena eller det andra och när sockerförespråkarna drar till med sin beprövade kunskap är det för många svårt att argumentera emot.
Vi har letat efter bra studier som förklarar hur bina klarar att sitta i kluster 3-4 månader och när man lägger ihop allt klarnar bilden.

1. Alfonsus (1) visade att det är överskottsvatten från metabolismen som ger utsot, har alltså ingenting med mineraler eller andra osmältbara delar att göra och hösthonung ger således inte utsot.
2. Omholt (2) förklarade hur bina blir av med överskottsvattnet genom att sätta vinteryngel som sista åtgärd och för det krävs det aminosyror och andra näringsämnen.
3. De Grooth (3) visade i sin studie att nyutkrupna bin behöver proteiner för att bygga upp sin fettkropp men att även äldre bin behöver proteiner, fast i mindre mängd motsvarande vad som finns naturligt i honung, för att underhålla sina kroppar. Brist på proteiner och näring gör att de enskilda bina får kortare livslängd och man får ett svagt samhälle som visserligen överlever men som inte kommer att orka dra tidigt på försommaren.
   
   Lägger man ihop denna kunskap blir det rätt klart att enbart socker kommer inte att bli särskilt bra men fortfarande behövs jämförande studier för att praktiskt bekräfta teorierna.

Randy Oliver är en professionell biodlare men som även är en dedikerad forskare och ägnar en större del av sin tid till att utföra praktiska studier på sina bin. Han utförde en studie där han jämförde övervintring där bina fick naturligt pollen och honung (efter att ha diskuterat med författaren klargjordes att positiva kontrollgruppen var med honung och pollen) med olika substitut men lade även med en testgrupp som fick enbart socker. Som väntat var det naturliga pollenet bäst och den rena sockerdieten gick käpprakt ner i källaren, se fig 1 (4).

Linjerna ovan representerar olika pollensubstitut jämfört med pollen. Gul linje är med pollen och där ser man att bina sitter lugnt och väntar in tills det är dags att sätta vårbina då det blir en kraftig expansion. Pollensubstituten gav tidig yngelsättning men bina verkade bli kortlivade och tappade i olika grad bimängd, inte förrän naturligt pollen från Al (Alder tree) blev tillgängligt satte utvecklingen igång på allvar. De bin som enbart fick socker (svart linje) tappade halva bistyrkan och hamnade långt efter alla övriga kupor i utvecklingen. Det här testet gjordes i norra Kalifornien där vintern är kall men kort och man kan ju fundera över hur sockerbina klarar en svensk vinter med två månader till på bara tomma kalorier.

Studien visar klart och tydligt att den strategin många biodlare använder, dvs att sätta in tomma ramar med nytt vax och fylla på med rent socker, leder raka vägen ner i källaren.

I fig 2 visar vi jämförelse med kupor som vi invintrade på socker med kupor som invintrats på honung. Figuren visar när honungen kom in under säsongen och där ser man tydligt att sockerbina inte förmår dra in överskott i maj men även att juniskörden blev sämre, vilket väl sammanfaller med resultaten från Randy’s tester. Testerna gjordes olika år vilket givetvis påverkar resultaten men båda åren var maj rätt varma med bra rapsdrag och med ett bra ljungdrag i augusti. Staplarna från september inkluderar vad som finns kvar i kuporna vid invintring och kan ha hämtats in någon annan månad.

Praktisk applikation: Bin som övervintrar på rent socker blir försvagade och får svårt att bygga upp en bra bistyrka. Därmed kommer de inte ge överskott i maj men även junidraget riskerar bli sämre. Inte förrän i slutet av Juni har de hinnit ikapp och om då Juli blir kallt finns inget att dra på och säsongen blir dålig.

Diskussion: Resultaten från Randy’s vintertetst visar tämligen klart att tar man av all naturlig mat och fodrar med rent socker så kommer bina att bli kortlivade och svaga och de kommer inte att hinna bygga upp bistyrkan i tid till majdraget. Att det kanske finns pollen i nedre lådan (för de som använder två lådor) kommer heller inte att hjälpa, annat än om vintern är mild, eftersom det kommer vara under klustret och bina kommer inte åt det förrän till våren. Konsekvensen blir sen vårutveckling med bin som missar vårdraget eftersom det finns för lite dragbin, som figur två visar. Är det då meningslöst med substitut för pollen och honung? Har man en situation där tex torkan fullständigt tar bort naturligt drag av nektar och pollen är det givetvis en bra ide att stödfodra då det kan rädda livet på en koloni. Men som fig 2 visar är det inte självklart att en pollenersättning kommer ge bra resultat, ta tex orange kurva (Feedbee) som hamnade på minus en ram innan det naturliga pollenflödet (Alden=Al) satte igång. Man ska också komma ihåg att ger man pollenplattor så får man lov att upprepa det under vinterns gång eftersom bina inte har någon instinkt att samla från plattor. Det som inte konsumeras kommer kasseras (som Randy’s tester visade) och de behöver ju protein under hela vintern för att undvika utsot som visats i tidigare artiklar 1+2) och för att ge lång livslängd till de äldre bina.
Men att sätta i system att ta bort den naturliga maten och ersätta den med sämre substitut är en dålig strategi som graferna ovan visar. För hobbyodlare där det finns gott om naturligt pollen och nektar är det direkt bortkastade pengar som ger svaga och dåligt producerande bin.
Kommande studier: En brist från fig 2 är att resultaten är från 2 olika år och svagheten i Randy’s vintertest är att den görs i milt klimat med kort vinter samt med gula bin. Dessutom följdes inte upp hur sommaren efter blev vad gäller honuingsproduktion. För att täppa till dessa luckor kommer vi att genomföra ett test nästa vinter där vi jämför likvärdiga kupor som får rent socker med kupor som får 100% honung. Vi kommer jämföra bistyrkan på dessa före och efter samt följa dem sommaren efter för att se hur de utvecklas och vilken honungsskörd de ger.

1. Alfonsus, E. C. (1935). The cause of dysentery in honeybees. Journal of Economic Entomology, 28(3): 568-576.
2. Omholt, SW (1987) Why honeybees rear brood in winter. A theoretical study of the water conditions in the winter cluster of the honeybee, Apis mellifera J. Theor. Biol. 128: 329-337.
3. De Groot, Protein and amino acid requirements of the honeybee
4. https://scientificbeekeeping.com/an-experiment-to-improve-pollen-sub-1/
   (På Randy’s hemsida finns flera artiklar med olika tester av substitut för den som är intresserad av detta ämne).

Många vill ha tips om bra studier och rapporter och här samlar vi de flesta och de bästa som vi har hittat. Det spännande är att de äldre studierna från första halvan av 1900 talet, innan det gick mode i att man skulle ta av bina all mat och ersätta den med socker, redan täckte det mesta man behöver veta. Med undantag för Varroa, där man alltid ska hålla nivån under 2% (ca 200 st), så finns allt man behöver veta i dessa äldre studier. God läsning, och tipsa gärna ifall ni springer på en intressant studie. Titta under flik “Intressant forskning” och sen under “Seriösa biodlare”.