DoD's bisyssla

I veckan satte vi in drönarramarna och började mäta nedfall där det ser ut som om vi har tre lovande samhällen med nära noll nedfall. Samtliga kupor ligger under vårt tröskelvärde på 2 nedfall per dag så alla samhällen har en kvalsternivå som ligger på en ok nivå. Nu kom även värmen så då plockade vi fram solvaxsmältaren och de första ramarna har nu smälts ut. Nu väntar vi på första skattningen som eventuellt kan bli i slutet av veckan – vi plockskattar ramar vartefter bina fyller dem. Håller vädret i sig kan man tro att de första svärmarna kommer nästa vecka fast förmodligen längs ner i Skåne, här på västkusten dröjer det nog ett par veckor till.

English summary: First time to open the hives and insert the drone combs in order to trap mites. We place them adjacent to the worker brood since it is slightly colder there which the mites prefer. We noticed that a couple of hives were low on food so we had to give them a couple of spare combs with honey. Very important to monitor the food level during april and may and avoid late starvation and, a very unneeded, colony loss.

Som det har kliat i fingrarna att få hälsa på bina men eftersom det varit för kallt har vi vackert fått nöja oss med att stå utanför och titta när de flyger med pollen. Idag var det varmt nog för att öppna upp och då satte vi in drönarramarna som är en tredelad ram. Den tredelade ramen erbjuder mogna drönarceller varje vecka och är därmed effektivare än en hel ram. Den sätter vi in bredvid sista yngelramen eftersom det är lite svalare där och kvalstren föredrar lägre temperaturer än vad ynglet håller. Det gör drönarramarna extra frestande för kvalstren. En sak som förvånade var hur mycket mat som faktiskt gått åt under april – när vi vägde kuporna hade alla 5 kg eller mer kvar men nu var det nästan slut i ett par kupor. Dessa fick ett par matramar från vårt förråd och förhoppningsvis blir det bra drag nästa vecka då värmen kommer. Det kan inte nog understrykas hur viktigt det är att se till att kolla matläget i april – det är ju oerhört tråkigt, och fullständigt onödigt, att förlora ett samhälle så här års.

English summary: time to insert the Varroa mite traps. This year we will focus on finding colonies with mite resistance. For those interested to read the test report from last year where we showed that it is possible to manage the mites without strong acids click the link below.
Nu börjar säsongen på riktigt då det är dags att sätta in Varroafällorna för att minska kvalstermängderna och samtidigt starta årets test. Förra säsongen visade vi att vår metod (drönarutskärning + mjölksyra behandling) är lika effektiv som den som standardmässigt lärs ut, dvs myrsyra i augusti och oxalsyra i november/december. Vi visade också att med vår metod hålls kvalstermängden låg hela säsongen vilket minskar risk för skadade vinterbin, för den som är intresserad klicka på länken för testrapport eller se svensk version under fliken “egna tester”. https://dodsbisyssla.com/varroa-managment-test-2023-test-report/
Årets test kommer att fokusera på att hitta samhällen med resistens då det, enligt vår åsikt, är den enda hållbara vägen framåt. Fällorna kommer sättas in denna veckan och sedan kommer vi skära ut den första delen om tre veckor. Vi kommer berätta mer hur det går och hur vi detekterar eventuellt resistenta kolonier, men i figuren nedan visar vi vad vi kommer göra.

De flesta är överens om att honung är överlägset socker, det vill säga för människor. Desto mer obegripligt blir det att samma personer med fast övertygelse hävdar att socker är lika bra som honung för bin, vissa hävdar till och med att honung skulle vara farligt/giftigt för bin. Vi har alla hört och läst hur farlig ljunghonung är som vinterföda, eller hur?
Majoriteten av biodlarna samlar därför in all honung på hösten och byter ut den mot sockervatten. Argumenten för att göra det är lite olika – vissa hävdar att bina bara sitter stilla och därför inte behöver något annat än kolhydrater och då funkar socker lika bra. Vissa hävdar, som redan nämnt, att honung är giftigt för bin, till exempel sägs hösthonung orsaka dysenteri på grund av det höga innehållet av mineraler. Sedan erkänner vissa motvilligt att det låga priset på socker är huvudorsaken.
Konkret forskning om matens betydelse för binas utveckling och livslängd är sällsynt, särskilt fältstudier. De flesta studier är gjorda i burar vilket har begränsat värde då bin generellt inte överlever länge utan sin koloni. Milenovic et al (1) utfodrade bin med olika lösningar där honung klarade sig något bättre än de som fick sockervatten. De fann också att socker inverterat med syra var farligt för bina då restsyran påverkade magsäcken negativt och även att vissa proteinsubstitut var direkt giftiga för bina. DeGroot visade redan 1953 (2) i sin studie att bin kan överleva på rena kolhydrater i cirka 30 dagar och att protein är nödvändigt för ett längre liv. DeGroot visade också att bins behov av essentiella aminosyror liknar däggdjurens, medan studier om effekten av mineraler och vitaminer saknas. Studier (3,4) på däggdjur har visat att de behöver vitamin B för att reglera intaget av proteiner och kolhydrater samt näringsupptag och metabolism. Det finns som sagt få studier om bins behov av vitaminer, men studier som gjorts visar bland annat att Vitamin B, precis som för däggdjur, förbättrar näringsupptaget och gör att bina använder sin föda på ett optimalt sätt. Haydak och Dietz (5), 1965 visade att vitamin B behövs för larvernas tillväxt och brist på tiamin eller riboflavin stoppade utvecklingen av hypopharyngeala körtlar (HPG) (6) efter att de unga bina kröp ut ur cellerna. I en ny studie från 2021 med unga bin (som precis har krupit ut ur cellerna) där olika dieter testades med avseende på Vitamin B och aminosyror, fann man att dödligheten ökade när B-vitamin saknades (7). Dessutom fann man att bina föredrog dieter med mineral- och vitamininnehåll liknande det som finns i naturligt pollen, se tabell nedan.

Praktisk tillämpning: Under biets utveckling från ägg till larv och till det färdiga biet behövs förutom kolhydrater proteiner, mineraler och vitaminer. Den stora frågan är då om det räcker med bara kolhydrater när bina befinner sig i vinterkluster?

Ovanstående fråga kan sedan delas upp i två olika delar:
a. Sätter bina yngel under vintern – vilket skulle kräva ett stort behov av såväl proteiner, kolhydrater som mineraler och vitaminer?
b. Behöver äldre bin något mer än kolhydrater för underhåll under vintern?

Låt oss börja med den första punkten – sätter bina yngel under vintern? Jag trodde länge att vinteryngel var något att undvika eftersom det ökar matkonsumtionen och därmed ökar risken för dysenteri. Det var det vi fick lära oss på nybörjarkursen och för att slippa detta ska bina sitta trångt, d v s helst övervintra i bara en låda. Denna missuppfattning/myt tillbakavisades grundligt av artikelserien om dysenteri som Randy Oliver skrev. I en studie från 1935 visade Alfonsus (11) att den verkliga orsaken till dysenteri är överskott av vatten i ändtarmen. Därför måste bin sätta yngel som en sista utväg för att bli av med överflödigt vatten (8). Yngel kostar bina mycket energi, dels för att de befintliga bina åldras av yngelhanteringen och dels för att det krävs extra mat för att föda upp ynglen men också för den högre temperatur som yngelvården kräver. Ändå gör de detta och anledningen är att om de inte gör det så kan de inte bli av med överflödigt vatten som till slut ger dysenteri i kolonin. Denna insikt gör att behovet av pollen av hög kvalitet behövs under hela året och måste finnas i matlådan eftersom bina inte kan lämna klustret för att samla pollen längre ner i kupan. Det betyder dock inte automatiskt att äldre bin behöver något annat än kolhydrater.

Praktisk tillämpning: Bin sätter yngel, vid behov, även under vintern, som en sista utväg för att bli av med överflödigt vatten. Därför måste pollen finnas i matlådan.

Sedan återstår frågan om äldre bin kan överleva enbart på kolhydrater. DeGroot fann i sin studie att livslängden för både unga bin och äldre bin ökade markant när bina fick proteiner motsvarande det som finns i pollen, men att mängden som behövdes av de äldre bina var betydligt lägre än vad de unga bina behövde. Dessutom avstod äldre bin från att äta rent proteintillskott utan åt hellre sockerlösning innehållande protein. Mängden protein som behövdes för att hålla proteinnivåerna konstanta låg på nivåer motsvarande vad som finns i honung, se tabell nedan.

Tabellen nedan jämför livslängden för äldre bin som matats med rent socker och socker med tillsats av pollenbröd eller pollenersättning. Äldre bin kan självklart äta rent pollen men får också en längre livslängd av mängden pollen som finns i honung. Mjölkprotein gav längre livslängd men bara i rätt koncentration (1% eller lägre) i högre nivåer förkortades livslängden.

Praktisk tillämpning: Bin som föds upp på enbart socker blir svaga och får en kort livslängd eftersom mängden protein som finns i binas fettkropp inte räcker till för att föda upp yngel. Om bin tvingas sätta yngel utan tillräckliga mängder protein, kan bina äta upp äggen och de unga larverna (9).
Äldre bin som övervintrar på enbart socker går ner i vikt och åldras snabbare. Även äldre bin behöver alltså proteiner, vitaminer och mineraler för att maximera sin livslängd i vinterklustret. Deras behov är mindre än de unga bina, eftersom de bara behöver underhålla kroppen och de mängder som behövs finns i honungen (tillräckligt med protein för att hålla vikten konstant). För tillväxt behövs högre halter som finns i pollenbröd och drottninggelé.

Randy Oliver (12) genomförde en studie för att undersöka hur bina överlevde på olika pollenersättning jämfört med naturlig pollendiet. Rent socker representeras också som en svart linje i diagrammet nedan

Diskussion: Det behövs mycket forskning för att i detalj förstå hur bins ämnesomsättning fungerar, men att hävda att bin överlever lika bra på rent strösocker är uppenbarligen inte sant. Om socker ska användas behöver du tillsätta både proteiner i rätt mängd och korrekt fördelning av de essentiella aminosyrorna, men även vitaminer och troligen mineraler. I slutändan får du en produkt som påminner om honung, men onaturlig och av låg kvalitet, och man kan ifrågasätta poängen med det. Det är viktigt att man tillsätter proteinet till sockret och inte ger det till bina som en proteinkaka eftersom bina tenderar att inte äta det på det sättet. Använder man trots allt proteinkakor måste man tillsätta dem regelbundet eftersom bina inte har någon instinkt att göra bibröd av en kaka.

Referenser
1 . http://www.resistantbees.com/fotos/estudio/feeding.pdf.
2. De Groot, Protein and amino acid requirements of the honeybee.
3. Gonzalez-Soto, M., and Mutch, D. M. (2021). Diet regulation of long-chain
PUFA synthesis: role of macronutrients, micronutrients, and polyphenols
on 1-5/1-6 desaturases and elongases 2/5. Adv. Nutr. 12, 980–994.
doi: 10.1093/advances/nmaa142
4. Dabrowski, Z. (1974). Studies on the relationships of Tetranychus urticae Koch
and host plants. V. Gustatory effect of water-soluble vitamins. J. Polskie
Pismo Entomol.
5. Haydak, M. H., and Dietz, A. (1965). Influence of the Diet on the Development and
Brood Rearing of Honey Bees. Proc. XV. Beekeeping Cong. Bucharest.
6. Herbert Jr, E. W., Shimanuki, H., and Caron, D. (1977). Optimum protein levels
required by honey bees (Hymenoptera, Apidae) to initiate and maintain brood
rearing. Apidologie 8, 141–146
7. Walaa Ahmed Elsayeh 1,2*, Chelsea Cook 3 and Geraldine A. Wright. (2021) B-Vitamins Influence the Consumption of Macronutrients in Honey Bees
8. Omholt, SW (1987) Why honeybees rear brood in winter. A theoretical study of the water conditions in the winter cluster of the honeybee, Apis mellifera J. Theor. Biol. 128: 329-337.
9. Robert Brodschneider and Karl Crailsheim (2010). Nutrition and health in honey bees
10. Healthfulness of honeybee colonies (Apis mellifera L.) wintering on the stores with addition of honeydew honey
11. Alfonsus, E. C. (1935). The cause of dysentery in honeybees. Journal of Economic Entomology, 28(3): 568-576.
12. https://scientificbeekeeping.com/an-experiment-to-improve-pollen-sub-1/

English summary: Many beekeepers take all honey from the bees and replace it with sugar still believeing that sugar is equally good as winter food and that some honey is actually poisonous for bees. Apart from some flowers, like rapeseed that gives honey that chrystallize quickly and hence is not suitable as winterfood, this is obviously ridicolous. Honey is the best food since it gives the bees both energy and important and very much needed minerals and vitamins. Dysentery during the winter does not come from minerals or pollen it comes from excess water that the bees cant get rid off. On the contrary, minerals and proteins are needed to breed brood during the winter and also to enhance the life span of both the young bees and the old bees. Randy Oliver showed in one study that pure sugar feeded colonies survived the winter poorly and lost half the bees in California winter climate whereas colonies fed with honey and pollen came out stronger than they started. In next part I will go through how important honey is for the immune strength of bees.

Att honung är överlägset socker vet alla biodlare – i alla fall för människor. Desto konstigare blir det när samma biodlare hävdar att socker är lika bra, en del påstår tom att honung skulle vara farligt dvs giftigt för bina (ljunghonung som vintermat tex).

Eftersom få jämförande studier finns är det svårt att bevisa det ena eller det andra och när sockerförespråkarna drar till med sin beprövade erfarenhet är det för många svårt att argumentera emot.
Denna vinter (2023/24) fick många förluster pga av fukt i kuporna med mögel och utsot som följd vilket en del tror beror på att honung skulle ge mer utsot. Det finns en myt som säger att högt mineralinnehåll i honung eller hög halt osmältbart innehåll skulle ge utsot. Om det vore sant kan man förvänta sig att utsot skulle bestå till stor del av hårt material men alla som sett utsot vet att den rinner vilket visar att den till stor del består av vatten. Jag har många gånger refererat till nedanstående studier som visar att utsot kommer av överskotts vatten samt att mineraler eller pollen inte har någonting alls med saken att göra(1) utan att bina tvärtemot behöver pollen så de kan sätta vinterbin för att bli av med överskottsvattnet (2). De Grooth (3) visade i sin studie att nyutkrupna bin behöver proteiner för att bygga upp sin fettkropp men att även äldre bin behöver proteiner, fast i mindre mängd motsvarande vad som finns naturligt i honung, för att underhålla sina kroppar. Brist på proteiner och näring gör att de enskilda bina får kortare livslängd och man får ett svagt samhälle som visserligen överlever men som inte kommer att orka dra tidigt på försommaren.
Randy Oliver är en professionell biodlare som även är en dedikerad forskare och ägnar en stor del av sin tid till att utföra praktiska studier på sina bin. Han utförde en studie där han jämförde övervintring med bin som fick naturligt pollen och honung med bins som fick olika substitut men lade även med en testgrupp som fick enbart socker. Som väntat var den naturliga maten bäst och den rena sockerdieten gick käpprakt ner i källaren, se fig (4).

Linjerna ovan representerar olika pollensubstitut jämfört med pollen. Gul linje är med pollen och där ser man att bina satt lugnt och väntade tills det blev dags att sätta vårbina då det blev en kraftig expansion. Pollensubstituten gav tidig yngelsättning men bina verkade bli kortlivade och tappade i olika grad bimängd, inte förrän naturligt pollen från Al (Alder tree) blev tillgängligt satte utvecklingen igång på allvar. De bin som enbart fick socker (svart linje) tappade halva bistyrkan och hamnade långt efter alla övriga kupor i utvecklingen. Det här testet gjordes i norra Kalifornien där vintern är kall men kort och man kan ju fundera över hur sockerbina klarar en svensk vinter med två eller tre månader till på bara tomma kalorier. Troligen är det så att bina trots allt har lite honung kvar i kuporna och klarar vintern trots, inte tack vare, sockret.

Studien visar klart och tydligt att den strategin många biodlare använder, dvs att sätta in tomma ramar med nytt vax och fylla på med rent socker, leder till svaga samhällen som missar hela vårdraget. Sen hör man samma biodlare som hävdar att man inte kan låta bina behålla honungen eftersom det på inte blir något över!

I fig 2 ser vi histogram av sockerkuporna och honungskuporna och där ser vi att de flesta sockerkuporna är svaga (<4 ramar) medan samtliga honungskupor är starka (4 ramar eller mer) – Langstroth ram motsvarar ca 1,5 ram ln.

Praktisk applikation: Bin som övervintrar på rent socker blir försvagade och får svårt att bygga upp en bra bistyrka. Därmed kommer de inte ge överskott i maj men även junidraget riskerar bli sämre. Inte förrän i slutet av Juni har de hunnit ikapp och om då Juli blir regnigt eller torrt finns inget att dra på och säsongen blir dålig.

I nästa del ska jag prata lite om hur viktig honung är för binas immunsförsvar och spekulera lite om det är vi människor som ställt till så att Amerikansk yngelröta har blivit en så stor plåga.

1. Alfonsus, E. C. (1935). The cause of dysentery in honeybees. Journal of Economic Entomology, 28(3): 568-576.
2. Omholt, SW (1987) Why honeybees rear brood in winter. A theoretical study of the water conditions in the winter cluster of the honeybee, Apis mellifera J. Theor. Biol. 128: 329-337.
3. De Groot, Protein and amino acid requirements of the honeybee
4. https://scientificbeekeeping.com/an-experiment-to-improve-pollen-sub-1/
   

Trots att termometern bara visar 9 grader flyger bina för fullt och drar på Sälg, Lönn, prydnadskörsbär, plommon och Scilla. Det är gränsfall med 9 grader men när solen lyser så klarar bina att flyga. De starkaste samhällen drar redan in ett överskott och man kan tydligt se hur stor skillnad det är på de starka samhällena (ca 8-10 ramar efter vintern) jämfört med de något svagare (5-8 ramar efter vintern). Det är väldigt tydligt att för att få produktiva samhällen som är redo för vårdraget måste man vintra in starka samhällen samt ge dem bra mat (honung) så de inte tappar styrka över vintern. Vid dagens snabbkoll kunde vi konstatera att i de starka samhällena blänkte det av nydragen honung samt att de hade 4 -5 ramar med yngel. De något svagare hade ingen nydragen honung samt ca 2 ramar med yngel
Vi började också mäta kvalster nedfall denna veckan för att få till en baseline inför nästa vecka då vi ska sätta in drönarramarna. Bästa kolonin hade 0 nedfall vilket är en kandidat till ett samhälle med resistans medan den sämsta kupan låg på 19 nedfall vilket är strax över godkänt värde (15). Så här tidigt på våren låter vi det vara och är trygg i att kvalsterfällorna (drönarram) kommer åtgärda det relativt snabbt. Vi kommer som sagt var sätta in drönarramarna nästa vecka och då börjar även årets Varroa test där vi kommer undersöka ifall vi kan hitta resistans bland våra kolonier.

English summary: We will soon start our 2024 Varroa management test in order to follow up the findings from 2023 study. In 2023 years test we showed the efficiency of a combined drone cutout and Lactic acid treatment but we also stumbled on a behaviour never reported before; In some colonies the bees seemed to clean out varroa infested drone cells and thus showed resistance towards varroasis. The report can be downloaded here: https://dodsbisyssla.com/varroa-managment-test-2023-test-report
This year we will focus to find evidence that the effect is real and if it gives the bees resistance.

Under 2023 genomförde vi ett test av vår metod, som består av drönarutskärning i kombination med mjölksyrebehandling vid behov. Vi visade att effekten matchar den man får med kombination av myrsyra och oxalsyra men med vår metod hålls kvalsternivån låg hela säsongen och därmed undviker man risken att få skadade vinterbin, rapporten kan laddas ner via den här länken: https://dodsbisyssla.com/varroa-managment-test-2023-test-report Den finns också på svenska uppdelad i fyra delar under fliken “Egna tester och studier”.
Vi upptäckte också något mycket intressant, som aldrig tidigare har rapporterats, då det verkade som vissa kolonier städade bort drönaryngel med kvalster. Dessa kolonier verkade ha en resistens mot kvalstren med betydligt mindre dagligt nedfall och väsentligt lägre angreppsgrad av kvalster i drönarcellerna. Om det här visar sig vara en okänd försvarsmekanism så kan analys av drönarlarver vara en enklare väg för att hitta bin med resistens. Därför kommer årets test att fokusera på att undersöka ifall resistenta bin verkligen städar bort angripna drönare och ifalldessa bin då uppvisar resistens mot kvalsterangrepp. Någon kanske undrar om inte detta är samma sak som VSH men med VSH handlar det om att bina i dessa fall öppnar arbetarceller och undersöker dem. I de flesta fall där en kvalsterhona finns låter bina dem vara och återsluter cellen igen och detta gör att kvalstret inte kan föröka sig i den cellen och om tillräckligt många celler återsluts har bina resistens. Men ingenstans rapporteras det att bina skulle öppna, kontrollera och städa bort drönare så om vår upptäckt stämmer är det en helt okänd strategi som bina utvecklat. Vi kommer att använda vår tredelade drönarram, se fig 1, där vi kommer ta foton av nyligen täckta celler samt strax innan de kryper ut och jämföra ifall antalet tomma celler har ökat. Vi kommer också att täcka en halv ram med täckta larver samt jämföra antalet kvalster i delarna. Om bina städar bort angripna celler bör vi få en signifikant skillnad i de olika delarna vad gäller antal celler med kvalster.

English summary. The film show good forage of salix pollen and (probably) nectar during sunny days in April. This means that the bees have enough pollen to make plenty of broods regardless if the rest of april will be rainy. Its important to have enough honey left in the hive since new nectar may be scarce depending on if there will be warm days or not. We have measured the food consumption over the winter and in the graph we can see monthly usage and it is clear that the colder it gets the more honey they consume. Its logic but some beekeepers still beleive that the bees will go into hibernation and use less honey the colder it gets. It is true that some bees goes in a kind of half hibernation but in the centre of the cluster it is always 20-25 degree and in order to keep it like that the bees consume honey. Öxabäck apiary is located in zone 4 which is much colder than Kungsbacka and consequently those bees consumed more honey. We started with about 15-17 kg honey so they should have enough to last to may.

I april blommar sälgen för fullt och vid bra väder är det fullt drag – nästan lika bra drag som under rapsdraget i maj. Varje bi kan bära ca 20-30 mg pollen vilket gör att bina drar in 1-2 kg pollen per kupa under en solig dag. Men, det går dessutom åt stora mängder vatten för att sätta mycket yngel så många bin sitter i mossan eller andra vattensamlingar och sörplar vatten. Har bina fått 2-3 bra dagar i april så kommer bina att ha dragit in tillräckligt med pollen för att kunna sätta fullt med yngel, detta pågår givetvis även om det är kallt och man inga bin ser. När man sedan öppnar kuporna i slutet av april för att sätta in drönarramarna blir man ofta chockade över hur mycket bin där är. Risken som finns ifall hela april regnar bort är att det uppstår brist på mat och då gäller det att det finns honung kvar av vinterförrådet. Det finns många åsikter om hur mycket mat det faktiskt går åt under en vinter och för att bringa klarhet så har vi mätt foderåtgång på våra samhällen. Intressant är att foderåtgången är större i kuporna i klimatzon 4 (öxabäck) än i vår gård i Kungsbacka. Det är egentligen självklart att det går åt mer mat när det är kallt men en del biodlare tror ju fortfarande att bina går i någon sorts halvdvala och att matåtgången skulle minska ju kallare det är. Matåtgången minskar visserligen när bina sätter sig i kluster och sitter still men när temperaturen sedan sjunker behöver bina arbeta för att hålla värmen, dvs de aktiverar sina stora vingmuskler för att generera värme vilket medför ökande matåtgång. Med 15 kg vintermat kommer bina ha ca 5 kg mat kvar för att klara sig till nektardraget går igång och om vädret är bra kan de dra ny nektar redan i april. Men skulle april och maj bli kallt så behövs de 5-7 kg som finns kvar och man behöver dessutom kolla ifall något samhälle gjort av med mer mat och därmed får brist. 15 kg räcker oftast bra i vårt klimat, dvs södra Sverige men troligtvis behövs betydligt mer mat ifall man befinner sig i Norrlands inland med längre och kallare vinter. Intressant är att notera att det inte verkar vara någon skillnad på vårt svarta samhälle nr 11) och de övriga hybridbina. Givetvis kan vi inte säga något säkert på bara en kupa men den skiljer inte ut sig i denna jämförelsen.

English short summary: The previous winter have been a harsh one with many hives having issues with moisture and bees suffering from dysentery. Under the menu “Intressant forskning” several articles can be found that explains reasons behind dysentery. Original articles from Randy Olivers homepage, scientific beekeeping.
Om man läser på FB så är det uppenbart att många har haft problem med utsot och vissa kupor får mögel bildas och bina har fryst ihjäl. Under fliken “intressant forskning finns tre artiklar om orsakerna till utsot. Här kommer en sammanfattning.
https://dodsbisyssla.com/orsaker-till-utsot/

Jag är en varm förespråkare av naturlig bihållning och därmed är det honung som gäller för oss. Men man måste ändå vara neutral när det gäller att tolka forskningsresultat så låt mig därmed slå fast att bina överlever på socker men, enligt vår erfarenhet, de övervintrar bättre på sin egen honung eftersom den innehåller näringsämnen som bina behöver. Om man tittar på utseendet på utsot så är det uppenbart att den är flytande vilket betyder att det mesta innehållet är vatten. Om det hade varit något osmältbart från honungen som ger utsot (en del böcker påstår det) hade isf utsoten varit stenhård men som alla kan se rinner det ofta dvs avföringen består mest av vatten. Det är skälet till att det är 100% säkert att varken socker eller honung i sig ger mer eller mindre utsot eftersom vattenmängden bestäms av fysikens och kemins lagar och dessa gäller lika för både socker och honung. 1 kg honung eller socker ger ca 650 gr vatten vid förbränning, om man har för hög vattenhalt i sitt foder blir mängden större och risken för utsot ökar. Socker består av sackaros som spjälkas till 50/50 glukos och fruktos medan honung redan är spjälkad och består av en blandning av fruktos och glukos. Raps och några få andra blommor ger hög halt glukos och kristalliserar därför snabbare – dessa ska inte användas som vintermat. Det här innebär att inga bin har problem med att leva på honung utan alla bin övervintrar bättre på honung än socker eftersom honung innehåller näringsämnen utöver kolhydrater. Som nämndes tidigare så ger 1kg honung 650 gr vatten det är därmed bortåt 10 kg vatten som ska hanteras under en vinter. Det är klustret som sköter den detaljen genom att bina kan reglera fukthalten i klustret genom att andas ut överskottsvatten samt fläkta ner vattenångan. För att detta ska funka behövs bra bottenventilation. För att ett kluster ska fungera behövs en minsta bimängd och då manteln är 5 cm tjock så blir absolut minsta diameter då 10 cm. Ett sådant litet kluster kan dock inte reglera fukt eller värmen och studier visar att optimal storlek är 12-15000 bin vilket ger ett kluster stort som en basketboll. Regleringen av fukt/värme kan bara ske om luftfuktigheten är rimlig och vi som bor på västkusten vet att 95% luftfuktighet är det normala vilket gör det oerhört svårt för bina att bli av med överskottsvatten. När tarmarna är fyllda har bina ett trick kvar och det är att sätta vinterbin eftersom det går åt mycket vatten för yngelsättning. Det kostar extra energi för bina, och dessutom deras långa livslängd, att sätta yngel så det är en sista åtgärd som de gör när inget annat återstår. För att det ska fungera behövs ett tillräckligt stort kluster, honung samt extra pollen. Det vi biodlare kan göra är att se till att invintra tillräckligt stora samhällen, ge tillräckligt med honung och pollen, invintra på två lådor samt se till att där finns bra bottenventilation. De två lådorna behövs för att få plats med tillräckligt med mat samt att ifall där blir lite fukt och mögel så hamnar det i nedre lådan och bina slipper sitta i den dåliga miljön. Vi bor på blöta västkusten och har ibland lite mögel i ytterramarna i nedre lådan men det bekommer inte bina nämnvärt utan de sitter bra i den övre lådan.

När vi gick biodlarkursen beskrevs oxalsyrabehandling i december som ett måste och om man inte utförde den var det stor risk att bina att gick under. I de flesta biböcker beskrivs oxalsyrebehandling som en viktig metod för att garantera en låg kvalsternivå (1), och vid en första anblick kan det verka som en vettigt strategi att garantera att bina får starta våren med låg kvalsternivå och därmed få en bra start. Men resonemanget haltar betänkligt eftersom man inte tar någon hänsyn till ifall samhället faktiskt behöver en behandling. Man tar heller inte hänsyn till att oxalsyra är en stark syra och precis som alla andra kemikalier har negativ påverkan på bina (2,3,4,5). Att behandla samhällen som inte behöver behandling anser vi vara en dålig strategi och därför har vi slutat med slentrianmässiga behandlingar. Om vi måste behandla så använder vi i första hand ofarliga metoder (drönarutskärning) och i andra hand så ofarliga medel som möjligt. Med den strategin blev oxalsyra helt överflödig och vi slutade därför med den för 7 år sedan utan att vi ser några problem med hög dödlighet pga Varroasis. låt oss titta på fakta och analysera situationen med vetenskapliga metoder och avgöra hur relevant behandlingen faktiskt är.

För att förstå hur en kvalsterbehandling ska vara så effektiv så möjligt måste man först förstå kvalstrets livscykel – första åren blev vi chockade hur ett samhälle kunde gå från att knappt ha några kvalster alls till att fullkomligt explodera på bara några veckor. Men om man tittar på kvalstrets fortplantning blir det lättare att förstå dess utveckling, fig 1 visar hur fortplantningen går till. Kvalstret kan bara fortplanta sig i stängda celler och i en arbetar cell blir det i snitt ca 1,1-1,3 livsdugliga döttrar medan det i en drönarcell blir ca 2,3-2,5 döttrar (6). Eftersom en stor del av kvalstren befinner sig gömda i cellerna ( 50-80%) kan det bli en obehaglig överraskning när de plötsligt väller ut i slutet av augusti början på september när yngelmängden minskar.

Eftersom drönaren tar några dagar mer på sig för att bli färdiga kan kvalstret lägga fler ägg där samt ger döttrarna fler dagar på sig att mogna vilket är anledningen till att fortplantningen är snabbare i drönare och därför blir utvecklingen explosiv under drönarsäsongen som hos oss infaller maj-juni. Kvalstrets fortplantning är relativt långsam när antalet kvalster är lågt men eftersom den är exponentiell ökar den snabbt med ökande antal kvalster vilket är orsaken till att kolonier plötsligt kollapsar när kvalsternivån exploderar. I fig 2 visas en förenklad modell hur utvecklingen av bin och kvalster kan se ut under en säsong.

Den enkla modellen i fig 2 visar paradoxen med kvalstrets utveckling och dess påverkan på bisamhället. Ett obehandlat samhälle kan lätt ha 2000 kvalster i juli vilket inte påverkar samhället nämnvärt eftersom där finns uppemot 50000 bin. När bistyrkan går ner i slutet av augusti fördelas dessa 2000 kvalster på bara 15-20000 bin och plötsligt har vi en angreppsgrad på >10% och samhället är dödsdömt. Oxalsyra har bara bra effekt på yngelfria samhällen, eftersom den inte går igenom vaxlocken, och därför är den endast meningsfull sent på året. Men har vi ett hårt angripet samhälle som beskrivs ovan har oxalsyra ingen effekt eftersom vinterbina redan är skadade och ett sådant samhälle kommer inte klara sig. Någon kanske invänder att en kombinationsbehandling då, dvs myrsyra och oxalsyra, som många använder?
Ett av två fall kommer inträffa:
Endera har vi hållit kvalsternivån på en låg nivå och vinterbina har klarat sig – då behövs ingen mer behandling.
Eller så har vi för hög nivå i augusti och vinterbina är skadade – då är det försent att behandla och då har oxalsyran ingen funktion för samhället går under oavsett.
Det enda fall där oxalsyra kan ha en funktion är ifall vi haft en låg nivå hela säsongen så vinterbina är starka men att vi får en plötslig ökning i oktober. I det fallet kan vi lika gärna använda mjölksyra som har samma effekt men är betydligt mildare för bina. I samtliga ovanstående fall är oxalsyra överflödig och gör mer skada än nytta.
För att dokumentera att vår strategi utan starka syror fungerar gjorde vi en studie under 2023 med 26 kupor där tre av dem hade skyhöga kvalsternivåer i augusti. Två av kuporna var i kontrollgruppen där de fick myrsyra + oxalsyra men dog ändå under hösten pga av Varroasis. I testet hade vi 16 kupor som enbart fick drönarutskärning samt mjölksyra under augusti-oktober vid behov och av dessa hade 15 lågt nedfall hela säsongen utan annan behandling (7) och kom ut starka i år (>10 ramar med bin).
Då kanske någon påpekar att det finns många som enbart använder oxalsyra och har bra överlevnad. Så är det förvisso, men motfrågan blir ifall de har koll på kvalsternivåerna? Kan det vara så att de råkar ha samhällen som faktiskt har resistens utan att veta om det? I vår strategi håller vi koll på nedfallet och om det går över tröskelvärdet så behandlar vi med mjölksyra, vissa samhällen behöver ingen behandling alls och dessa har då någon form av resistens. Dessa samhällen är de som vi avlar på för att ta vara på resistensen.

Referenser
1. Fries/Kristiansen, Sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället.
2. Scneider et al, Sublethal effects of oxalic acid on Apis mellifera
(Hymenoptera: Apidae): changes in behaviour
and longevity
3. Highes et al, Negative long-term effects on bee colonies treated
with oxalic acid against Varroa jacobsoni Oud.
4. Thielka, EFFECTS OF SYNTHETIC AND ORGANIC ACARICIDES ON
HONEY BEE HEALTH: A REVIEW
5. Nazmiye Gunes, Levent Aydın, Deniz Belenli, John M. Hranitz, Sami
Mengilig & Semih Selova (2017) Stress responses of honey bees to organic acid and essential
6. Rosenkrantz et al (2010), Biology and control of Varroa destructor
7. Bjusen/Nordin, The efficiency of Drone Brood Removal (DBR) + Lactic Acid Treatment (LAT) to control the Varroa destructor infestation.