DoD's bisyssla

Vid genomgång kunde man se och känna att bina hade hittat ljungen även om inga större mängder dragits in än. Högsommarvärmen verkar vara på gång så nästa vecka hoppas vi på ett mäktigt ljungdrag. 400 m från kuporna har vi drygt 100 hektar ljungmyr så det finns plats för många bin.

Under förra årets varroatest noterade vi att vissa samhällen verkade rensa ut drönare ur kakorna då antalet tomma hål verkade öka. Vi såg också att de samhällen som hade drönarkakor med många hål också hade lågt antal kvalster i kakorna samt lågt nedfall. Hypotesen blev då att en del samhällen hade en resistans som gick ut på att rensa ut drönare med kvalster, en sådan resistens har aldrig tidigare rapporterats. Vår metod går ut på att använda en tredelad drönarram där vi skär ut halva kakan, dvs en sjättedel, när den blivit täckt och den kakan kallar vi för “new” då den är nytäckt. Efter ytterligare en vecka skär vi ut resterande del som då kallas för “old” eftersom den är en vecka äldre. I praktiken blir “new” celler med larver utan ben som då är 10-12 dagar medan “old” blir celler med som minst lila ögon.

Flera av samhällena har visat på möjlig resistens där man kan se att antal hål ökar när drönarkakan blir äldre, se exempel nedan där ursprungliga hål är markerad med rött och de med grönt är nya hål. Bilderna tagen på samma kaka med en veckas mellanrum.

Vi har ur varje kaka kontrollerat 100 celler och räknat antal moderkvalster vilket ger % invasion och på de nytäckta kakorna har vi i snitt 18,5 kvalster (18,5%, SE 1,54) medan de äldre har 5,8 kvalster (5,8%, SE 0,89). Skillnaden är statistiskt säkerställt med ett p-värde <0,01 (vi använde Kruskall-Wallis metod). Under slutet av säsongen kommer vi följa upp och se om vi har mindre kvalster även efter att drönarsäsongen är över.

Short English summary: In our test for varroa resistance we count mite infestation in the drone brrod but it also gives avery rough indication of the total mite population in the hive. If we estimate that about 1/3 of the mites are found in the trap it gives the total population to about 2-300 since we typically trap 70-80 mites per week.
We always put the blocks of cells in the freezer for 48 hours in order to avoid a messy “drone soup”.

Som ett led i vår studie av DBVSH (Drone Brood Varroa Sensitive hygien) beteende ingår att räkna kvalster i drönaryngel men vi ser också hur effektiv kvalsterfällan är samt får en indikation på hur mycket kvalster vi har totalt i samhället. Vi brukar typiskt hitta ca 70-80 kvalster i ramen och om grovt skattat 1/3 sitter på drönarramen har vi ca 2-300 kvalster i samhället vilket bekräftas av nedfallet som brukar ligga på 1-2 kvalster per dag. En sådan population är ofarlig och strategin vi har blir då att se till att mängden inte skenar iväg. Vi fryser alltid kakorna innan vi räknar så blir det mindre kladd och vi räknar bara ett kvalster per cell eftersom det är antalet fångade kvalster vi vill åt – är det fler än ett kvalster per cell är det isf döttrar som fötts i cellen eftersom fler än ett moderkvalster per cell är sällsynt vid vår låga invasionsgrad (10-20%). Rent praktiskt räknar vi 10 celler i taget och noterar varje kvalster vi hittar och vi brukar kontrollera 100 celler av ca 700 totalt på en kaka.

English summary: We have never experienced a swarm which we beleive is due to our preventive job where we create space for the queen by always ensure three empty combs in the brood room. Last week, however, we had a pickle since we noticed queen cells in a fairly weak colony and decided in favor of a silent change. But, when we checked this week we saw indeed a small swarm hanging under the hive which we recovered. Sure enough there were the old queen which we will killed (she is probably too old to last another winter and she was not that good to start with) and returned the bees to the original hive.
The Linden flow is now over and we hope for a last small Heather flow – but this is never granted.

Vi aldrig haft en svärm vilket vi tror beror på vårt förebyggande arbete under svärmsäsongen där vi aktivt skapar nytt utrymme i yngelrummen och även denna säsong såg ut att fortsätta på den vägen. Men förra veckan tog vår “Lucky streak” slut då vi plötsligt såg viseceller i en kupa med en två årig drottning. Vi gick igenom samhället och konstaterade att det var svårt att säga säkert ifall det var svärm eller stilla byte. Rätt många viseceller pekade på svärm men vi såg rätt knapert med yngel och ett i övrigt relativt svagt samhälle totalt sett gjorde att vi lutade åt stilla byte. Vi decimerade samhället lite för säkerhets skull och gjorde en avläggare med några viseceller och ett par ramar bin. Frid och fröjd trodde vi men när vi kollade läget i torsdags så hängde en liten svärm under kupan. Jaja, det skulle ju hända någon gång och denna svärmen var iaf lättfångad. Eftersom drottningen är rätt gammal och vi inte behöver fler samhällen i år kommer vi nypa gammeldrottningen och återbörda bina till kupan. Linden har nu blommat över och gav ett skapligt resultat i vår hembigård med drygt 40 ramar från fyra samhällen – det får man vara nöjd med. I vår skogsbigård blev det istället lushonung som vi är tacksamma för då den är eftertraktad men tyvärr inge stora mängder – 15 kg blev det till slut. Nu hoppas vi på ett litet ljungdrag vilket skulle göra skillnad mellan ett skapligt honungsår och ett riktigt bra – vi behöver 40 kg till för att ha honung till alla samhällen och vi tar gärna en 20 kg till själva också.

Short English summary: Heather honey is claimed to cause dysentery due to high mineral content and this statement is repeated in most books without any references to studies to support the claim. We carried out a test some years ago where we used 30-50% heather honey on 9 hives where all hives survived and in fact it was one of the best overwinter we have experienced. A calculation show that the amount of minerals is way to small to cause any issues and the conclusion made by Alfonsus many years ago stands strong; eccessed water causes dysentery.
För några år sedan tvingades vi använda 100% socker vid invintringen och året efter gav uruselt resultat eftersom bina visserligen överlevde men var svaga och behövde hela maj och delar av juni för att bygga upp sig. När det såg ut som om vi skulle tvingas använda socker även detta året kom ljungen som en skänk från ovan. Ljung ja, det kan man inte använda som vintermat då blir det utsot (1), det kan man läsa i vilken bibok som helst tex Åke Hanssons stora bok från 1980. Vilket dilemma – låta bina få socker och få svaga bin eller använda ljung som “alla vet” ger utsot. Jag tacklade det som jag brukar och gjorde en källkontroll och döm om min förvåning när det visade sig att ingen bibok hade någon referens till någon studie, bara till andra biböcker. En uppmaning: Kolla i era biböcker hur många referenser ni hittar.
Inte heller nämnde någon var gränsen gick utan som det står i Åke Hanssons bok sid 326 “Ljunghonung är liksom bladhonung olämplig som vinterfoder” där förklaringsmodellen är att ljung och lushonung ger utsot pga hög mineralhalt.
Så frågan är egentligen två;
1. Är ljung farligt som vinterfoder och isf 2. i vilka mängder?
Jag ägnade mycket tid åt att kolla på nätet men fann inget utom åsikter baserad på andras åsikter. Då gjorde jag en sökning på engelska men det blev lika resultatlöst, jag hittade exakt noll studier. Då ändrade jag taktik och började söka efter någon som faktiskt använde ljung för invintring och fann att det fanns flera professionella biodlare som kör ut kuporna till ljungen även de år med dåligt drag eftersom ljung ger en bra övervintring (2,3) där tex Chainbridge har 1500-2000 kupor som invintras på ljung, helt eller delvis.

Förklaringsmodellen att mineralerna i ljunghonungen skulle ansamlas och därmed fylla tarmen och ge utsot håller inte för en enklare räknekontroll – det finns helt enkelt för lite fast substans för att ge problem. Redan 1935 slog Alfonsus (4) fast att det var kristallisering av mat samt problem med att bli av med överskottsvatten som påverkade ifall det blir utsot eller ej och vad som orsakar utsot och hur man undviker det gicks igenom i detalj av Randy Oliver (5).
Låt oss räkna lite och vi antar att vi har 10000 bin som väger 100 mg och de kan enligt Alfonsus fylla tarmen till 35% av kroppsvikten innan det blir kris=> 35 mg.
Enligt våra mätningar gör bina av med ca 7 kg från 28 september till 25 februari, dvs 7000 g=>700 mg/ bi (vi är konservativa och antar att ingen yngelsättning inträffar under vintern samt att de sitter i kluster hela tiden). Enligt facklitteraturen innehåller ljung strax under 1% osmältbara delar så vi sätter det till 1%=> 7 mg mineraler och pollen och antar, konservativt men felaktigt, att inget av det används.
700 mg honung ger upphov till ca 420 mg vatten (dels från vattnet som finns i honungen och dels via metabolismen av sockret. Av detta inser vi att mängden osmältbara delar aldrig kan bli så stora att de spelar roll, det kommer aldrig överskrida 20% av tarminnnehållet (7/35=0,2) och i praktiken blir det betydligt mindre.

Stärkt av ovanstående bestämde vi oss för att låta bina få övervintra på ljung och vintern 20/21 använde vi därför 30-50% ljung i 9 st kupor där samtliga klarade sig galant utan tillstymmelse till nedsmutsade kupor.
jaja, en liten skvätt ljung kanske går bra men hur blir det om man har enbart Ljung? Nu hör det till saken att ingen har någonsin nämnt en andel där Ljung skulle vara farligt utan all ljung måste bort annars går det på tok. Hur som helst, vintern 2022/23 testade vi en kupa med enbart Ljung för att se om den skulle få problem. “Otroligt nog” överlevde även denna utan tillstymmelse till problem, knappt någon smuts alls och alla lådorna lika torra, rena och snygga. Nu kommer säkert någon att säga att vintern var så mild att bina har kunnat flyga och tömma tarmarna regelbundet. Av det skälet noterade vi temperaturen under bägge testen och vi sätter gränsen där bina bryter klustret till 8 grader (4). Då kan vi konstatera att de har suttit minst 12 veckor (troligen längre) utan att kunna flyga ut, se diagram nedan.

Praktiska försök av bla Möbus, där han burade drottningar under vintertest så de inte kunde lägga yngel för att bli av med överskottsvatten, visade att bina började få utsot efter 3-4 veckor. Så, om Ljunghonung skulle ge utsot borde bina inte klara 12-13 veckor instängda utan att problem skulle uppstå.
Givetvis är ett enda test (2 om vi ska vara petiga) inte något definitivt bevis men våra test visar att påståendet att bina är dödsdömda om det finns ljung i kuporna inte stämmer. Så här kommer slutligen en utmaning; den som kan hitta ett fälttest som visar att mogen ljung ger utsot skicka den till mig.

Referenser:
1. Åke Hanssons bok, sid 326
2. https://www.chainbridgehoney.com/blog/articles/beekeeping-in-winter-january-2021/
3. https://www.conwybeekeepers.org.uk/new-beekeepers/heather-honey/
4. https://scientificbeekeeping.com/the-causes-of-dysentery-in-honey-bees-part-2/?fbclid=IwAR1xkKau0JFFnCsnk9GKzWrWSAidUkgtCwU368_oMZNPWHjM8N2FnIXoI4w
5. Alfonsus, E. C. (1935). The cause of dysentery in honeybees. Journal of Economic Entomology, 28(3): 568-576
6. Omholt, SW (1987) Why honeybees rear brood in winter. A theoretical study of the water conditions in the winter cluster of the honeybee, Apis mellifera J. Theor. Biol. 128: 329-337
7. HEALTHFULNESS OF HONEYBEE COLONIES
(APIS MELLIFERA L.) WINTERING ON THE STORES
WITH ADDITION OF HONEYDEW HONEY

English summary: It’s still in the middle of the summer but the planning for the winter should start. The bees want to have the foodstuff above them and they also need empty cells to sit in when it gets cold. Therefore we always use two boxes and fill the upper box with honey combs , preferable spotted with some pollen, see image below. We also try to add minimum two pollen frames in the lower box for the early spring development. The net weight of bees, pollen and honey should be 22-23 kg for a good winter in. In the link we show how we do the winter-in in 5 m.
Jo, Jag vet vi är precis i början av semestern och vintern är långt borta. Men precis som när man ska tapetsera eller måla en vägg så är planering och förarbete A och O och om den görs på rätt sätt går själva slutjobbet snabbt och lätt och resultatet blir bra. Gör vi lite förabete så går bestyret med att invintra också snabbt och vi hjälper bina att få bra övervintring. Bina behöver bra mat (honung) samt lite pollen eftersom de sporadiskt kommer behöva sätta yngel även under vintern. Maten vill de ha ovanför sig och tomma celler att sitta i när det blir kallt. Därför använder vi två lådor där vi fyller övre lådan med fulla honungsramar där det idealiskt finns lite pollen insprängt. Om man tittar på ramar som bina fyllt så ser man att det ofta finns lite pollen här och där, kanske 5% av cellerna är fyllda med pollen. Sådana fulla ramar sätter vi såhär års i skattlådan samt märker med en färgprick så de inte skattas av misstag längre fram.

Dessutom behöver bina ha ett par ramar med pollen för det tidiga vårynglet som sätts i februari/mars och av det skälet försöker vi ha två pollenramar i den nedre lådan. Schematiskt kan det se ut som skissen visar men det är en idealbild och i praktiken blir det som det blir, men huvudsaken är att det finns honung och pollen i den övre lådan samt ett par ramar med pollen i den nedre. Här har vi satt pollenramarna längst ut men de kan nog placeras var som helst i den nedre lådan och de kan även vara ett antal halvfulla ramar med pollen. Vi strävar efter att ha nettovikt 22-23 kg (bin, pollen och honung) och eftersom en tom kupa på två lådor väger 11-12 kg så siktar vi på en slutvikt på 34-35 kg. Här visar vi invintring på drygt 5 minuter: https://www.youtube.com/watch?v=JjFWIcSczcE

Nu blommar Linden för fullt och i vår hemgård drar bina också på Lind och vi kan hoppas på ett hyggligt resultat som kanske kan hjälpa upp årets skörd. Även i Öxabäck blommar Linden men där har bina hittar lushonung som uppenbarligen är mer attraktiv för bina än Linden. Jag kan iofs förstå dem för lushonung har en otrolig färg, doft och smak, alldeles becksvart som den är. Nackdelen är att det inte blir några stora mängder, kanske 10-15 burkar istället för 30 kg som ett bra Linddrag kan ge. Men det är en fantastisk honung som ger oss ännu en sorthonung så vi tar tacksamt emot vad som erbjuds.

Vi har haft problem med röveri av våra avläggare och ett par har svultit ihjäl efter hårda angrepp. Man får ta lärdom och vi kommer undvika göra avläggare sent på säsongen eftersom röveri knappt förekommer i maj när allt blommar. Om vi framöver ska göra en sen avläggare kommer vi ställa den en bra bit ifrån ursprungskupan så de inte hittar tillbaks så lätt.

Short English summary: Sometimes we see two queens in the same hive and we usually remove one. But lately we have started to challenge that strategy since the bees probably know what they are doing. So, in future when a silent change is going on we will not intercept in any way and if they want to have two queen then they shall have two queens.

Ibland händer det att vi ser två drottningar som går sida vid sida och vår första reaktion har alltid varit att vi måste skilja på dem då inget samhälle kan ha två drottningar. På senare tid har vi börjat ifrågasätta det tänket eftersom det är uppenbart att bina ibland tolererar den situationen. Om man tänker från binas synvinkel borde det vara en fördel att låta den gamla drottningen producera yngel så länge hon kan för då undviker de att få en nedgång i bimängd under tiden som den nya drottningen blir parad. Dessutom minskar risken ifall den nya drottningen inte överlever, då kan bina göra en ny drottning.
Vi hade för övrigt en koloni höstas där de envisades med att göra viseceller på höstkanten och där vi stoppade det. Resultatet blev att samhället dog vilket vi trodde berodde på kvalsterinvasion men kanske var det vi som var klåfingriga och det var skälet till att kolonin dog?
Vi har således bestämt oss för att inte gå in och göra någonting när bina genomför sina stilla byten – vill de ha två drottningar så får de ha det så då bina förmodligen vet vad de gör.

Englis summary: In july the press is eased since the swarm period is more or less over and the drone period as well. Since nectar and pollen is more scarce now we must ensure that we ahve enough food in the hives and thus we always leave 5 combs with honey and if there is a lack we give back frames from our honey store (the honey bank). After the drone culling we expect mitefall to be low but we continue to monitor it and once we approach end of tjuly we can expect that some hives might need lactic acid treatment if mite fall increases. We will alos be in position to see if the hives that appeared to clean out mite infested droens cells indeed have a resistance because they should ideally continue to show low mite fall.
När vi kommer in i juli minskar arbetsbelastningen och stressen för oss eftersom risken för svärm är betydligt mindre, drönarperioden är över och de största dragen är också slut. När nektarflödet är över är det än viktigare att se till att det finns mat i kuporna för att bina inte ska riskera svälta, bina ska fortsätta sätta mycket yngel och för att vi ska undvika att bina blir stressade och börja röva. Därför ökar vi på mängden honung i kuporna och ser till att det finns minst 5 ramar så här års och har inte bina dragit in den mängden tar vi av “honungsbanken”, dvs de ramar som vi sparat från majdraget.

Har vi skött drönarutskärningen på rätt sätt har vi troligen lågt nedfall/population så där brukar det vara lugnt men vi kollar förstås varje vecka att nedfallet håller sig under 3/dag (>21 på en vecka). Sedan lyfter vi av skattlådan och man känner på tyngden om där är tillräckligt och skulle den vara för lätt kollar vi efter honung i yngellådorna. Finns det tillräckligt så vi bedömer att de har 5 ramar gör vi inget men är det för lite så sätter vi till ramar i skattlådan. Vi sätter nästan alltid honung i skattlådorna eftersom det är lättast att bedöma mängd där men också för att se till att det finns plats för yngel eftersom vi vill att de ska fortsätta sätta mycket yngel hela juli. Därefter kollar vi att det finns nylagda ägg och så fort vi hittat sådana är vi i princip klara och en sådan här genomgång tar ca 5 m om allt är väl. Skulle det bli ett plötsligt drag – tex Lind blommar vanligtvis i Juli så skattar vi förstås överskottet men vi spar, som sagt var, alltid minst 5 ramar i kuporna. Från svagare samhällen brukar vi aldrig ta något utan vi låter dem behålla allt och förhoppningsvis får de ihop till sin vintermat. En ytterligare fördel med att ha minst 5 ramar är att ifall vi inte har tid eller vädret är dåligt så gör det inget om det blir två veckor mellan genomgångarna så här års – maten räcker oavsett i minst två veckor. När vi kommer till slutet av Juli kan kvalsternedfallen börja öka och då sätter vi in mjölksyran. Idealiskt kommer vi då att kunna detektera att de kupor som verkade städa ur kvalsterceller verkligen har resistans, men mer om det senare.

English summary: After a period with scarce nectar flow we suddenly found plenty of pitch dark honey in the hives with a very distinct taste of “caramell”. We were expecting a bit of light Linden honey but the bees have instead found some exclusive honey dew!
In one of our hives we found several queen cells and we concluded that it most likely were a silent change of the queen and we let them carry on with it but we took a couple of the queen cells and made nuc’s. We also had a colony with a bit aggressive bees where we removed the old queen two weeks ago and the plan was to keep them occupied with a new queen while we wait for our new black queens. We would then cage her and once they arrive split the hive into two good colonies for the new black queens. When we checked the combs we indeed found a new queen but she was already egg laying which appears to be impossible since it was only two weeks since we removed the queen. The only possible solution is that they had already made a parallellqueen, which explain why we only saw one queen cell despite the many newly laid eggs, and that the bees planned to carry out a silent change also here. Now we have a new challenge – in fact we have two: Usually we don’t keep lines that produces aggressive bees but this line is mite resistant and they seem much more calm already. Secondly, where to put our new two black queens? We will see how we solve this predicament, even if it is a rather positive problem.

En sak som gör det så roligt intressant och utmanade med biodling är att man aldrig blir fullärd och sällan är uttrycket “ju mer jag lär mig desto mer inser jag hur lite jag vet” mer passande än just när det kommer till våra bin. Man kan göra världens bästa plan men om bina inte tycker det är bra så kommer det inte att funka utan de gör som de vill oavsett.
När vi besöker vår utbigård måste vi ta med oss allt material eftersom den ligger 1 timmes väg bort och då kan man inte vända för att hämta en bortglömd botten till avläggaren utan allt material måste med. Således brukar vi så här års ta med oss både tomma ramar, så vi kan skatta överflödig honung, men även några fyllda ramar ifall någon kupa har för lite mat – vi byter gärna den “exklusiva” skogshonungen mot vår trädgårdshonung. För bina spelar det ingen roll men vi kan sälja sorthonungen till högre pris så win – win. Eftersom vi blev tvungen att stödmata de flesta kolonierna förr a veckan brydde vi oss inte om att ta med några tomma ramar och ni kan givetvis gissa vad som hände. Vi hade för all del förhoppning om att Linden med sin ljusa syrliga honung eventuellt hade börjat blomma eftersom allt är tidigt i år – men att skattlådorna skulle vara fulla var inte troligt. När vi kom fram till lindarna var det mycket riktigt full blomning och vi kunde både höra och se att där var fullt med insekter. När vi sen lyfte av första skattlådan var den svintung och fullkomligt överfull – med nästan svart superexklusiv lushonung! Vi blev tvungna att flytta upp ramar från yngelrummet för att göra plats för yngel då nästan alla ramar var fylld med svart honung och sätta de skattade ramarna i lådan vi har med ifall svärmtelefonen ringer.

Sen kom nästa överraskning då en kupa hade gjort ca 10 viseceller vilket vi normalt sett bara brukar se när ett samhälle verkligen vill svärma. Eftersom samhället aldrig blev riktigt starka, de har fortfarande bara ca 22-25 ramar, och vi inte såg särskilt mycket täckt yngel var vi övertygade om att det är ett stilla byte. Vi använde upp en del av cellerna till avläggare men i övrigt får de således sköta bytet på egen hand.
Nästa överraskning fick vi när vi tittade till kupa 21 där vi tog bort drottningen för två veckor sedan eftersom samhället visat lite aggressivitet och tanken var att hålla dem sysselsatta med en ny drottning till dess våra svarta drottningar anländer. Planen var att låta dem dra upp en drottning och bura henne samt dela samhället i två skapligt starka delar som därefter skulle få en svart drottning vardera. Konstigt nog såg vi bara en visecell förra veckan och när vi nu tittade till den såg vi att den inte verkade ha gått fram. Förvirringen blev total total när den bättre hälften hittade både ny drottning och nylagda ägg vilket borde vara omöjligt med tanke på att vi tog bort gammeldrottningen för 14 dagar sedan. Men som Sherlock Holmes sa i en av böckerna: när det omöjliga sorterats bort så har man sanningen hur osannolik den än verkar och här är den enda möjliga förklaringen att de gjort en parallelldrottning som gick bredvid den gamle. Tur vi har märkta drottningar och kanske är det så att det normala för bina är att låta drottningarna gå sida vid sida så länge gammeldrottningen har ägg. Vi har sett det vid flera tillfällen och tidigare har vi alltid delat på dem men det kommer vi sluta med nu och låta bina sköta sitt byte som de vill. Samhället verkar vara lugnare nu så kanske har vi tur och att den nya drottningen inte är bärare av ilsket anlag -det visar sig snart. Fast nu har vi ett nytt problem – var ska vi nu sätta de svarta drottningarna?
Men överraskningarnas kväll var ännu inte över – när vi kom fram till stugan såg vi det här.

När vi kollade lite närmare så såg vi att det var fullt med ljungknopp överallt så blir det värme framöver kan de faktiskt bli ljungdrag i början på Juli och vi skulle kunna få både Lind, Ljung, Lus och rallarros samtidigt. Som sagt var – man blir aldrig fullärd.