DoD's bisyssla

English summary: We have picked a few frames of honey but today was the first real pick and we collected 38 frames from our 6 hives in our backyard. Some drama due to the fact that we found more than 10 queen cells in one colony which pointed towards a swarm coming days. To stop it we usually make a queen nuc by moving the queen to a new hive and let the old colony raise a new young queen. But, first we must finds her and we searched for the queen for almost one hour but couldnt find here so by checking the brood carefully we realized that this was probably a silent change of queen due to no larvaes found and only 3 frames with covered brood. This is a strong colony and we should have had at least ten frames of brood in different ages so we split up the queen cells and created two new nucs and left four nice cells in the main colony. In a swarm colony we would only leave one but we are fairly sure this is a change of the queen – if we are wrong we probably get to know it in a few days….

Vi har ju haft mängder av nästan färdiga ramar, som är ett resultat av att vi flyttar upp yngelramar för att göra plats i yngelrummet. Dessa ramar kan ju vara full till 95% men vi måste vänta på att sista ynglet krupit ut innan vi kan ta ramen. När det nu blev dags att plocka lite fler ramar blev det än tydligare hur viktigt det är att kolonierna kommer ut starka på våren. Ett samhälle som hade 5-6 ramar är nu långt efter de som hade 8-10 ramar då vi plockade 6-10 ramar per samhälle för de starka och ingenting från den svagare kolonin. Det kan inte nog understrykas hur viktigt det är att bina har bra mat (honung och pollen) så de inte förlorar massa bin över vintern, i annat fall försvinner hela maj som går åt till uppbyggnad. Totalt plockade vi 38 ramar från våra 6 kupor i trädgården och iom det resultatet har vi vintermaten klar ifall resten av säsongen går dåligt. Vi hoppas förstås på fortsatt bra drag under resten av säsongen.
I ett samhälle hittade vi plötsligt en ram full med svärmceller och första tanken är att riva alla utom en men den tanken måste man slå bort. Först måste vi lokalisera drottningen och sätta henne i en egen låda, men efter att ha gått igenom alla ramarna två gånger utan minsta spår efter henne blev det dags att tänka om. Är det verkligen en svärm och inte stilla byte, och eftersom vi såg mer än 10 viseceller var det ju troligt att det faktiskt var svärm på gång – att svärmen redan skulle gått kunde vi utesluta eftersom det var massor av bin och vi hade nylagda ägg för en vecka sedan. När vi undersökte yngelramarna noterade vi att det för det första var rätt lite täckt yngel – bara tre ramar och det borde ha varit minst 10. Dessutom, inte en enda öppen larv förutom svärmramen och eftersom vi såg ägg i drönaramen för 1 vecka sedan borde vi ha haft minst 3-4 ramar med korvar. Så, slutsatsen blev att det nog trots allt var stilla byte och inte svärm. Helt säkra kan vi inte vara så vi tar en beräknad risk och har vi fel får vi se vår första svärm någonsin segla iväg närmaste dagarna. Vi passade på att utnyttja vicecellerna till två nya avläggare genom att vi skar ut 2 små delar med viseceller som vi nålade fast i en tomma kako. Dessa satte vi in i våra små kupor med mat, pollen och lite bin. Alltid riskabelt att flytta viseceller då de är väldigt känsliga men har vi tur får vi två nya fina kolonier från den här fantastiska linjen.

English summary: In our new Varroa test we investigate a new possible behaviour where the bees appears to clean out infested drone brood which can be detected as an increase in empty cells, see fig below. We counted the mites in the two portions and the older one with more holes had indeed less mites than the younger one (8 vs 20 mites /100 cells) which indicates that the bees have cleaned out 60% of the infested drones. We will collect more data during the rest of the drone brood season to get more support for this potentially new and exciting behaviour.
Its time to make new nuc’s and we use our tripplhive to make small 3 frame nuc’s by taking one frame with new eggs (max 3 days old), some honey and pollen and enoug bees to cover the brood frame. Important to ensure that the queen is not hidden on the frame so we try to locate her first but if that is not possible we check the frame carefully before adding it to the new nuc.

Igår räknade vi kvalster i våra utskurna drönarkakor där vi noterat en ökning av antal hål. Vid räkning av kvalster noterade vi att den vänstra kakan hade 8% invaderade celler och den högra delen hade 20 % invaderade celler vilket indikerar att bina har städat bort ca 60 % av alla kvalster 12/20). Vi såg samma mönster i flera av kolonierna där de bästa hade bara 1-2 kvalster /100 celler. Nu är det här givetvis bara ett första resultat men det är mycket lovande och vi kommer samla på oss så mycket data som vi kan under resten av drönarsäsongen. Senare kommer vi försöka utreda ifall kolonierna även har vanlig VSH vilket skulle indikera att det är samma beteende men att det tar sig olika uttryck. Vid VSH resistens öppnar bina arbetarceller och återsluter dem men städar inte bort dem. Kvalstret blir kvar, men blir av någon anledning infertil när cellen har öppnats, och därmed föds inga döttrar vilket hämmar kvalstret reproduktion och gör kolonin resistent. Ska bli mycket spännande att se vart det här tar vägen.

Vi börjar närma oss Juni och vi har nu gjort våra första avläggare – vi vill inte göra dem för tidigt eftersom vi vill undvika att decimera kolonierna innan de nått full styrka. Nu fyller de flesta fyra lådor och då gör det inget om man tar ett par ramar med bin och yngel och då kommer vår trippelkupa väl till pass. Vi försöker hitta en ram där det mesta ynglet är täckt och där det finns en ett par hundra ägg upptill. Bilden nedan visar en sådan kaka även om det är svårt att se äggen men följer man “korvarna” brukar de bli mindre och mindre och till slut hittar man nylagda ägg. Vi vill inte ha för mycket öppet yngel då avläggarna är små och de får svårt att sköta om för mycket yngel. Lite täckt yngel ger relativt omgående ett tillskott av unga bin som då stärker upp avläggaren. Man får oftast skaka ner lite extra bin så att de täcker yngelkakan så de klarar av att hålla värmen på nätterna.

I filmen nedan hittade vi ingen perfekt ram så det fick bli en med lite mer ägg, det går bra det med men fler bin behövs. När man väl hittat en lämplig ram tar det bara ett par minuter att göra en avläggare – viktigt att se till att drottningen inte kommer med. Den missen har vi gjort och tom sålt en avläggare där drottningen följde med:(. Bäst är att först hitta henne och sätta henne i en egen låda under tiden man gör avläggaren men hon är inte alltid så lätt att hitta. Det sista vi gör är att skaka ner lite mer bin och sen får man kolla till avläggare efter en dag så att bimängden är tillräcklig. Honung och pollen måste finnas i avläggaren eftersom bina har få eller inga dragbin så allt måste finnas i minikupan.

Nu har vi kommit en bit in på säsongen och tack vare högsommarvärmen blommar allt på samma gång, sälgen har precis blommat ut och lingon, hallon och mycket annat blommar för fullt. Vi har redan skattat första svängen och det blev en helt underbar försommarblandning då vi för första gången på 8-9 år inte fick någon raps. Vi ska leta efter pollen och se om vi händelsevis kan lista ut vad som finns i burkarna.
Vi tog en svärm häromdagen som satt lite högt på en gren och vi lyckades inte få hela svärmen på första försöket, vi filmade när restsvärmen satte sig på samma plats, se nedan.

Vårt kvalstertest 2024 pågår för fullt och här är iden att resistenta bina städar ur drönarceller som har kvalster och att man kan se det på att antal hål i kakan ökar vartefter de plockar bort kvalsterceller. Vi räknar också fångade kvalster som ger en tydlig indikation på hur många kvalster som faktiskt finns i kolonin med hypotesen att bin som städar ur kvalster celler kommer ha mindre antal kvalster i kakan vilket då skulle indikera resistans. Vi har 4 kupor där vi ser möjlig resistans dels på att antal kvalster i drönarkakan är väldigt låg, lågt dagligt nedfall men också att vi faktiskt ser att antal hål ökar när den täckta kakan har suttit en vecka, se bild nedan.

English summary: The mites can only reproduce in closed cells and if drone cells are available then there is a high prevalence to enter those. Due to this fact drone cut out is a highly efficient method to suppress the mite reproduction and in fact reduces the number of mites in a colony to levels below 50. Colonies with such low mite population can often survive without any additional mite treatments. In our example we had 16 % invasion level in the drone cohort which estimates the total number of mites in the drone cohort to 117 mites which in turn means we have avoided 370 mites to reenter the colony. Over the whole drone season (6-8 week) we can hence stop 2-3000 mites from entering the colony, by applying consistent drone cutout every week, which makes a huge difference in the battle against the mites.

Att drönarutskärning är effektivt mot kvalster vet många biodlare men varför det är på det viset är kanske inte lika känt. För att förstå hur metoden fungerar och varför den är effektiv måste man först förstå kvalstrets livscykel och reproduktion.
Kvalstret kan enbart reproducera sig i en stängd yngelcell och de kryper ner i den strax innan den stängs igen med vax (1) och efter 3 dygn börjar honan lägga ägg. Det första ägget är en haploid (obefruktad) hane och sen lägger moderkvalstret ett ägg var 30:e timme vilka alla är diploida befruktade honor. I en arbetarcell blir det i snitt 1,1-1,3 fertila avkommor medan det i drönarcellen blir ca 2,2 avkommor (2) och troligen är det den högre produktiviteten som förklarar varför kvalstren föredrar att invadera en drönare med en faktor 10 (2). Här är det lätt att tro att det betyder att det finns 10 ggr så många kvalster i drönarcellerna jämfört med arbetarcellerna men så är det inte. Eftersom det finns mycket mer arbetarceller så finns det (3) ungefär lika många kvalster totalt i arbetarcellerna som i drönarceller vid 5% drönarceller. När vi har vår drönarsäsong har vi någonstans mellan 5-10% drönarceller men för att hålla det så enkelt som möjligt kan vi räkna med att hälften av de reproducerande kvalstren återfinns i drönarcellerna. För att ytterligare komplicera det hela måste vi också komma ihåg att kvalstren har en period då de sitter på bina, en phoretic period. Den perioden är upp till en vecka och eftersom reproduktionstiden är ca 15 dagar i en drönare kan vi estimera att i genomsnitt ca 1/3 av alla kvalster sitter på de vuxna bina. Alla dessa siffror är givetsvis estimeringar och uppskattningar och det kan således variera betydligt men som en grund för en grov uppskattning är det tillräckligt, och det är vad vi eftersträvar .
I årets första utskärning har vi fått mellan 0-16% angreppsgrad på våra drönare beroende på koloni där de med 0 % indikerar resistans mot kvalster. Vårt maximala angrepp på 16% indikerar en relativt låg kvalsterpopulation på ca 350 st, ska strax gå igenom hur jag kommer till den siffran.

Nå hur många kvalster finns det i hela kolonin och hur effektivt är utskärningen då? Det enkla svaret är att det är omöjligt att veta säkert men vi kan få en hygglig bild av hur det ser ut genom att estimera antalet.
När vi öppnade 100 celler hittade vi 16 st kvalster=>117 st i hela kakan som innehåller ca 730 drönare (16*7,3=117). Det innebär att 117 är ca 1/3 av alla kvalster och vi får lägga till 1/3 från arbetarynglen och slutligen 1/3 från de vuxna bina. Totalt ca 350 kvalster. Vi glömmer då att det finns ett antal drönare på andra ställen som också troligen har ungefär samma angreppsgrad så den vekliga siffran kanske är närmare 400 kvalster. Vi har alltså fångat drygt 100 kvalster men den stora förtjänsten är ju att vi stoppat dessa +100 kvalster från att föröka sig vilket hade betytt 374 kvalster (moderkvalstren samt döttrarna) vilka alla skulle ha varit redo att reproducera på nytt. Det innebär att under 6-8 veckors drönarutskärning stoppar vi 374*3,2*3,2=3800 kvalster från att invadera kolonin – Vi antar att de hinner med bortåt 3 cykler under drönarperioden. I praktiken blir det något mindre eftersom en del mödrar faller av men att drönarutskärning har en enorm positiv effekt på kvalsterläget är odiskutabelt. Exemplet visar även hur snabbt det kan gå där kvalsternivån fullkomligt kan explodera från en relativt låg nivå – det är därför man måste hålla koll på varroanivån och göra behandlingar i tid, om och när det behövs.
Drönarutskärning är således ett oerhört viktigt verktyg för att hindra utvecklingen och som extra topping är vår erfarenhet dessutom att efter 3-4 veckors utskärning börjar fällorna bli tomma – det finns helt enkelt inte så många kvalster kvar. Vi inte bara hejdar utvecklingen vi sänker även den totala populationen till kanske under 50 st vilket gör att man i många fall kan klara sig utan vidare behandling.

Vår modell är aningens konservativ då antalet kvalster på vuxna bin kan vara något lägre under uppbyggnadsfasen eftersom det finns relativt många mogna celler jämfört med vuxna bin. Under maj-juni kan man därför anta att det är snarare bara 10-15% (4) som sitter på vuxna bin och därmed blir verkliga antalet kvalster lägre än vad modellen ger.

referenser:
1)Rosenkranz. Biology and control of Varroa destructor
2) Martin, Ontogenesis of the mite Varroa jacobsoni Oud.
in drone brood of the honeybee Apis mellifera L. under natural conditions
3) Modeling the Efficiency of Sampling and Trapping Varroa destructor
in the Drone Brood of Honey bees (Apis mellifera)
4) Martin 1997, Average numberof reproductivecycles performed
by Varroajacobsoni inhoney bee (Apismellifera) colonies

Favorit i repris från föra året. I år ska vi absolut inte klänga på tak eller klättra utan säkring

Nu har de flesta kuporna vuxit till sig men där är definitivt skillnad där några har nått full styrka och sitter på 4 lådor medan några klarar sig på tre lådor. Vi har börjat plockskatta lite grann men det gäller ju se till att bina alltid har mat – det ska alltid finnas minst tre matramar i en kupa. Vi har tagit in vår första svärm, samt gjort en avläggare från viseceller på ägg som råkade hamna i en skattlåda. Första gången man ser det är det lätt att få panik och tro det är svärm på gång. Men man kan oftast ta det lugnt det är bara så att bina i skattlådan känner sig viselös och kan därmed göra en visecell eller två utan att resten av kolonin kommer i svärmläge. Vi brukar ofta utnyttja detta genom att flytta en äggram upp till skattlådan så utnyttjar vi det starka samhället för att dra upp viseceller. Det är alltid intressant att förstå vad bina drar på för tillfället och nu hittade vi dem i blåbärsriset. På pollenkakan ser man att de hämtar pollen från många olika blommor då varje blomma har sin egen färg. När det gäller kvalstersitutionen ser det oerhört bra ut då vi har extremt lågt nedfall och även väldigt lite kvalster i fällorna. Så lite att vi överväger att avbryta drönarutskärningen på somliga kupor – om där inte finns några kvalster är det onödigt att skära ut drönare.

English summary: In order to avoid swarming vi move covered brood and honey filled combs to the super and replace them with newly drawn combs to give the queen space for new eggs. Without this job a swarm is certain once the queen is out of space and signal to the other bees that it is to crowded. Our new test started with a huge bust since our idea to block half the drone panel with covered broods was easily called by the bees, see images below. For my next attempt I will try with aluminium mesh.

Vi gjorde en rejäl genomgång och flyttade undan fyllda ramar från yngelrummen och satte in nya outbyggda vaxkakor för att ge drottningen rejält med plats för yngel. Det är det enskilt viktigaste momentet om man vill undvika att svärmar går – blir det för trångt signalerar det till bina att det är dags att dra. Då tar de med sig hälften av bina och en stor del av honungen och så är den säsongen över – ett sånt samhälle kommer inte dra in något större överskott. I en kupa hade bina gjort viseceller i skattlådan på en ram som vi flyttat upp – normalt flyttar vi inte upp ramar med ägg men ibland slinker det med ändå. Det behöver inte vara svärm på gång utan bina i skattlådorna kan känna sig viselösa och därför dra upp viseceller. Så var det i det här fallet för i yngellådan såg vi gott om ägg och inga svärmceller. Det vanliga i det här fallet är att man river visecellerna men vi ser det som en resurs till en avläggare så vi satte ramen i en av våra småkupor med en matram och pollen samt skakade ner lite extra bin. Den lilla avläggaren kommer inte ha några flygbin – de flyger tillbaks till storkupan – så man måste se till att de har både mat och pollen till dess att de fått upp bistyrkan. Ramen med viseceller innehöll en hel del yngel så rätt snart kommer de var några tusen och sen går det fort.

Sen skulle vi för första gången kolla vårt nya test där vi satt för insektsnät för halva drönarramen med täckt yngel. Tanken var att de kolonier med resistans mot kvalster skulle rensa ut yngel i den öppna delen och då inte kunna göra det i den stängda delen. Då skulle vi kunna se en skillnad mellan den öppna och stängda delen och kunna dra en slutsats att kolonin har resistans. Lät ju bra i teorin men bina hade ingen lust att spela med utan de bet helt enkelt sönder nätet och töjde ut det så de kunde krypa under nätet, suuck. Nu har jag beställt aluminiumnät och då var det väl själva den om de ska kunna bryta sig igenom. Får göra en liten omdesign av drönarramen också så de inte kan krypa under nätet.

Short English summary: Today we could remove the first honey combs of the year, hurrah.
In this article we will discuss how to handle colonies that have built swarm cells despite our best effort to prevent it. If it is a swarm about to leave we remove the queen with all open larvaes and give them a new hive. We give a comb of honey and some pollen and brush down enough bees so they can keep the brood warm. In the mother hive we will leave only one swarm cell and then we carefully cutout 2-3 queen cells and make a small nuq in case the one we left didnt make it. We do not leave more than 1 swarm cell to avoid any small swarm leaving. If it is a silent change of the queen – there will probably be only a few queen cells and some scattered closed brood in the combs. If we are sure it is a silent change then we just ensure no queen is present and then we leave the bees to handle it by themselves without removing any queen cells.

Några kupor har utvecklats med raketfart och har redan fått andra skattlådan, mest för att göra plats i yngelrummen då de ynglar som sjutton. Vid dagens snabbgenomgång kunde vi plocka 5 ramar med honung. Vi tror det kommer bli full rulle i veckan på honungsrallyt då det ska bli riktigt varmt, och så kan man förustpå att svärmarna kommer på rad med start imorgon.
I förra inlägget gick vi igenom hur man förebygger svärmlusten men ibland spelar det ingen roll hur bra man förebyggt – det ser ut som på bilden nedan. Är det kört då?? Nä, har vi gjort vårt jobb bra så är det ingen fara på taket, det gäller bara att hålla huvudet kallt och ta det steg för steg.

1.Hitta drottningen och sätt henne i en egen låda
2. Är det svärm eller stilla byte? Vid svärm finns det vanligtvis mer än 10 svärmceller på flera ramar. Det finns gott om täckt yngel, dvs drottningen var stark tills hon lsutade lägga ägg. Vid stilla byte finns det vanligen någon vise cell här och där, klent med täckt yngel och oftast lite svagt med bin eftersom drottningen har varit på fallrepet ett tag.
3. Tror vi de vill svärma sätter vi drottningen i en egen låda och ger henne allt öppet yngel samt fyller på med bin så det täcker ynglet – det brukar bli 3-4 ramar med bin – ger henne en mat och en pollenram. Allt annat yngel får vara kvar i modersamhället och de får behålla en bra visecell – lämnar vi fler är det risk att en liten svärm går ändå.
4. Om det är ett bra samhälle så brukar vi använda övriga viseceller till att göra avläggare – då skär vi ut en bit med 2-3 viseceller och lite yngel och sätter i en egen låda med mat och bin så de kan hålla ynglet varmt. Bina kan mycket väl komma från ett annat samhälle om man inte vill decimera för mycket eftersom svärmsdamhället nu kommer bli en superproducerare eftersom de inte behöver ta hand om yngel.
På det sättet har vi plan a, b och c och när allt utvecklat sig kan vi bestämma om vi vill ha fler samhällen eller slå ihop.
5. Tror vi det är ett stilla byte gör vi ingenting utan låter bina sköta det som de vill, men vi går igenom samhället tills vi är säkra på att ingen drottning finns kvar. Hittar vi henne gör vi en liten drottningavläggare för säkerhets skull. Här brukar vi inte bry oss om att riva några celler om det inte finns fler än tre vill säga.

Short English summary: During our weekly check we focus on mite control and swarm control. We check the mitefall and cut out one portion of the drone comb every week. Then we “read” the drone comb which means we look for eggs and if we find newly laid eggs we know that no swarm will happen the coming week. If no drone comb is used then one need to look for a comb with a band of honey at the top – this is the way the bees prepare for egg laying and hence it is where it is likely to find the newly laid eggs. Then we start to move honey combs, pollen combs and dark combs with brood to the super in order to replace them with new combs. This will give the queen needed space for new brood, occupy the wax bees and thus dampen the colonies urge to swarm. With this strategy we have never had a swarm and in the next article we will cover what we do if we do not see any eggs…

Vid våra veckogenomgångar är det i princip två saker vi fokuserar på så här års;
1. Håll koll på kvalsternivån genom att räkna nedfall samt skära ut drönarkakor
2. Svärmförebyggande åtgärder.
Den absolut enskilt viktigaste delen är att se till att det finns plats i yngelrummen för har inte drottningen plats att lägga yngel triggas svärmlusten igång. När det hänt finns det inget annat sätt att få stopp på det än att göra en konstsvärm vilket decimerar kolonins styrka och därmed dess förmåga att dra in ett överskott. Drottningen kan lägga upp emot 1500 ägg per dag vilket innebär att det behövs 10-12 ramar som minst men redan när man är nere på 15 ramar börjar det bli komplicerat för drottningen som får lägga ägg lite här och där. Har man då några ramar med honung samt ett par pollenramar är svärmen snart ett faktum.
Vi börjar med att “läsa av” drönarramen för den säger mycket om hur samhället mår då endast starka kolonier sätter drönare. På en tredelad ram kommer det alltid finnas en del med nylagda ägg och hittar man sådana kommer ingen svärm att gå den närmaste veckan. Det beror på att det tar ca 1 vecka för bina att banta ner drottningen och finns det nylagda ägg kommer det således dröja minst en vecka innan det är fara å färde. Har man ingen drönarram letar man upp en typisk yngelram med en rand av honung längst upp – bina lägger vanligtvis honung upptill i ramen innan de fylls med ägg – på det viset har de nära till honungen som ska bli näringslösningen i cellen. Hittar vi ägg på en ram behöver vi inte leta mer utan kan kontrollera att det finns nog med plats. Vi flyttar upp alla fyllda honungsramar i skattlådan, även pollenramar åker upp (vi brukar lämna 1 pollenram i yngellådorna) samt fula ramar med täckt yngel. Målet är att varje vecka erbjuda minst 3-4 nya outbyggda ramar, dels så att det säkert finns plats och dels för att se till att byggbina har att göra. Vi brukar sätta in de nya ramarna mellan yngelramar så bina triggas att bygga ut dem snabbt. Ur skattlådan plockar vi bort ramarna när eventuellt yngel är kläckt, honungsramarna mäter vi vattenhalten på och är bara halten låg spelar det mindre roll hur vältäckta de är. De som är bra täckta spar vi som vintermat och de som är mindre täckta slungar vi. Pollenramarna sätts också undan för avläggare och som vinterpollen och de fula ramarna byts ut mot nya kakor. Med denna strategi har vi aldrig haft en svärm och i nästa del ska vi gå igenom vad vi gör ifall vi inte ser några ägg i kolonin….

Alla våra samhällen är starka och har dragit in både honung och pollen och därför satte vi på skattlådor på samtliga kupor. När bina täcker alla ramarna och har börjat lägga yngel i den nedre lådan är det dags för en skattlåda för att bina inte ska tycka att de är trångbodda och komma i svärmläge. Har de dessutom börjat producera drönare är de starka nog för att svärma och då måste man definitivt se till att de får mer utrymme. Vi brukar plocka upp alla fyllda honungsramar samt en eller två täckta yngelramar, som sätts mitt i lådan, så bina inser att de har fått nytt utrymme. Sen sätter vi nya outbyggda ramar mellan yngelramarna för att uppmuntra vaxbygge. Då har man stökat till det i kupan så bina måste ordna till det plus att man givit dem möjlighet att få utlopp för sin byggiver vilket brukar räcka för att hålla tillbaks svärmivern. Vi brukar “läsa av drönarramen” för att snabbt se om bina går i svärmtankar men mer om det när vi vi har kommit dithän att vi börjat skära ut drönare. I det här läget får vi vackert leta efter nylagda ägg, vilket indikerar att bina inte kommer svärma kommande vecka iaf eftersom det tar bina en dryg vecka att banta ner drottningen och då lägger hon inga ägg. Inga viseceller så ingen av kuporna verkar vara i svärmläge.
Kvalsternedfallet är lågt på samtliga samhällen, <20/ vecka, så inga andra behandlingar behövs innan drönarutskärningen.