DoD's bisyssla

Short English summary:
At the end of August it is time to prepare winter in and by using honey it is very easy and quickly done. But before we start we need to ensure that we have control af the mite situation and if we have to high infestation level appropriate treatments must be applied. Once we are ready, and we usually wait until the bees have decreased the brood level to about 3-4 combs and the bees can easily be fitted in two boxes. The we put all brood and two combs with pollen in the lower brood box and a full box of honey with some pollen scattered on the combs. We weigh the hive to ensure we have 18-20 kg of foodstuff, we insert the fluster protection to make the entrance to small for mice and remove the summer boards. In Oktober, if our mite fall is low and no other mite treatments is needed, and we remove the sticky board to ensure good bottom ventilation and we are done.

När vi kommer in mot slutet av augusti är det dags att förbereda invintring. Använder man 100% honung kan man vintra in när det passar och man är inte beroende av vädret eftersom honungen redan är klar (vi har ju sparat vältäckta ramar) men behöver vi komplettera med socker kan vi inte vänta för länge. Bina behöver ett par veckor på sig med skapligt väder för att processa sockret. Vi använder oss av två lådor eftersom vi enbart vintrar in starka samhällen som sitter på 7-9 ramar och då brukar första veckan i september vara bra men det kan variera. I år är det ljungdrag så då kan det hända att de har för mycket yngel kvar i slutet av augusti för att få plats i en yngellåda och då väntar vi tills bina är redo – ingen ide att ödsla energi på att jobba emot bina.
Innan vi startar invintring måste vi också ha koll på Kvalsterläget där det finns flera metoder att hålla koll; nedfall, skaka bin, räkna kvalster i celler. Vi använder nedfall, eftersom det är en enkel och snabb metod som därför kan göras regelbundet, och har vi mindre än 3 nedfall/ dag behövs inga andra behandlingar utan mjölksyra kommer räcka. Vilken testmetod och behandling man väljer är givetvis upp till var och en men det är viktigt att man ser till att få kontroll på kvalsternivån.

Invintringen i sig är rätt enkel, man sätter alla yngelkakor och småskvättar med honung i den nedre yngellådan tillsammans med ett par pollenramar. Pollenramarna behövs för de tidiga vårynglen eftersom bina börjar sätta yngel långt innan något pollen finns i naturen. Sedan sätter man skattlådan med 10 ramar med honung där det helst ska finnas lite pollen insprängt här och där. I figuren nedan visas hur man kan arrangera sina ramar men det är en idealbild och det blir som det blir.

Med 20 kg honung och pollen klarar sig bina ända fram i maj om det skulle behövas (gäller för södra Sverige – I norr kan det behövas lite mer mat). Nu är vi klara och då återstår att väga kupan för då vet man säkert att man har tillräckligt med mat och med två plastlådor siktar vi på33-35 kg totalvikt (kupan 11-12 kg, 1-2 kg bin, 2 kg pollen och 18-20 kg honung.

Kom ihåg att ta bort sommarluckorna och sätta på flusterförminskare så inte mössen kommer in. Vi låter varroabricka vara kvar till slutet av oktober och skulle vi få förhöjt nedfall blir det mjölksyrebehandling men när yngelsättningen är över kan inte kvalstren längre föröka sig och vi kommer inte få någon ökning och inga fler behandlingar behövs förutsatt att vi ligger under 3 kvalster / dag (20/vecka). Vi tar då bort nedfallsbrickorna för att få bra bottenventilation vilket behövs så att fukten kan fläktas bort av bina. Behöver man komplettera med socker måste man se till att få ner sockret i tid eftersom det behövs hyfsat väder för att processa sockret och bli av med vattnet. Helst inte senare än första veckan i september och isf använder vi foderlåda som tar 10-12 l sockerlösning.
Det här är vårt sätt att invintra men givetvis finns det fler sätt som också fungerar. Vi anser att det är tre saker är viktigt för att få en bra övervintring med bin som är urstarka på våren; Låg kvalsternivå, starka samhällen och gott om mat. Här är länk till en film vi gjorde som visar hur vi gör invintringen i praktiken:https://www.youtube.com/watch?v=JjFWIcSczcE

English summary: In our forest apiary there is a huge Heather flow and the supers are bursting with honey in contrast to our home apiary where we have no Heather and hence no flow. Therefore we ahve stsrted to prepare for the winterin by placing all full frames in one box that later will be the food box. We still have big colonies so we cant reduce yet but I suspect that next week we can probably remove one super. Our first black queen was accepted by the new colony and we released the 2nd today which hopefully also will be accepted.
Det är ändå märkligt hur olika det kan vara på bara några mils avstånd. I vår skogsbigård har vi världens tokdrag på ljung – det är absolut lila överallt – och jag blir tvungen att tömma lådorna eftersom det svämmar över. Vi har nästan brist på ramar så nu får jag vackert sätta mig och vaxa ett par lådor. I bjärt kontrast är hemgården där vi inte har någon ljung och bina inte heller drar in nämnvärt med ny honung. Därför förbereder vi invintringen genom att placera alla fulla ramar i den nedre skattlådan och skvättarna får vara i den undre lådan. Glädjande är att alla kuporna hemmavid har ca 10 ramar med mat så vi kommer inte behöva lägga till någonting vid själva invintringen. Skulle bina händelsevis hitta något hamnar det förhoppningsvis i den tomma lådan och så får vi se vad vi gör med de ramarna Är det bara små mängder och det finns plats så hamnar de i yngellådan.
Den första svarta drottningen togs emot väl och spatserar nu runt sitt nya hov och vi släppte även den andra och hoppas på samma tur där.

Short English summary: We have had a surprise flow which is unusual for the time of year. The extracted honey was very dark and indicates that it is in fact honey dew, but unfortunately the heavy rain we had last days probably washed all the dew away. So, it is time to consider the winter-in and prepare the honey that we will give as winter food.
We just recieved two black queens and to maximize the chances of acceptance we start with a small nuc of 2 frames. We will leave them caged for some days and if all goes well we will join them with two bigger colonies that have been queenless for 2 weeks.

Vi har haft ett tokdrag under två veckor i vår hemgård som inte är ljung. Vi slungade en badge och den var väldigt mörk vilket tyder på att det är lushonung, kanske från Lind. Tyvärr spolar nog regnet bort allt sekret och därmed är draget troligen slut, vi noterade att bina verkar ha börjat dra ner på yngelsättningen då andra skattlådan var rätt tom på bin. Nästa vecka drar vi således ner till tre lådor och sätter all honungen i en låda, dels får vi kontroll på hur mycket honung kuporna har och dessutom blir det lättare för bina att processa ramarna när de är på ett ställe.
Vi har inte haft framgång i tillsättning av svarta drottningar – de har helt enkelt inte blivit accepterade. Jag frågade Ann Charlotte som har hand om Väderöarna och hon bekräftade att det kan vara svårt att få acceptans då de har markant olika doft. Nu börjar vi med en liten avläggare på endast två ramar och så låter vi drottningen vara burad i 3-4 dagar innan vi släpper lös henne. Kommer spruta på bra med anisvatten vid släpp vilket förhoppningsvis förvirrar bina en aning. Går det bra så slår vi ihop den lilla avläggaren med ett större viselöst samhälle vi ställt utan drottning i ett par veckor.

Att göra i bigården i augusti:
Augusti månad kan vara väldigt olika beroende på ifall det blir ljung eller inte och som alla vet blir det bara ljung vissa år. Ett år då ingen ljung finns brukar augusti vara extremt lugnt på drag och man skulle i princip kunna stänga igen butiken andra veckan i månaden. Men i år är det ljung som gäller för oss, speciellt i vår skogsbigård i Öxabäck, och då gäller samma sak som i maj, dvs utrymme, utrymme och utrymme annars får man svärm. Vi fick fö vår första svärm någonsin för en dryg vecka sedan eftersom vi inte trodde det var något annat än ett stilla byte men ack så fel vi hade. Men den satt under kupan så den var lättfångad och där nöp vi gammeldrottningen och satte tillbaks svärmen med ett papper emellan efter några dagar eftersom vi inte vill ha fler samhällen nu och hon var rätt gammal. Ljunghonung är enligt vår erfarenhet långsam att mogna, dvs det tar lång tid att få ner vattenhalten och man kan lätt sitta där med två fulla skattlådor med omogen honung. Då brukar vi leka Robin Hood, dvs vi flyttar honungsramar till andra samhällen som inte har dragit in så mycket honung och så får de hjälpa till med mognadsprocessen. Har man ingen refraktometer kan man skaka ramen och se om den skvätter och då ska man inte ta den.
Att ta hand om ljung är ett kapitel för sig och utan bra utrustning är det nästintill omöjligt och en bra perforator är en dyr men nödvändig investering om man har lite fler kupor och bra ljungmarker. Det finns enklare verktyg men har inte hört att de funkar så värst bra. I övrigt får man som vanligt se till att alla kupor har bra med mat så de fortsätter sätta mycket yngel för nu är sätts de yngel som ska överleva vintern och de måste vara starka. SÅ här års har vi alltid 5 ramar i kuporna – i vår hembigård har vi ingen ljung så där kan de mindre samhällena behöva få en ram som tillskott. Se även till att det finns pollen i rikliga mängder för utan pollen inget yngel. Vi spar både honungs och pollenramar så vi tar från förrådet ifall det behövs. Har man inget förråd får man se om det finns överskott hos någon kupa och sätta in till den som behöver tillskott.

Återkommer med invintring i slutet av augusti.

Bigården augusti, del 2:
När vi kommer in mot slutet av augusti är det dags att förbereda invintring. Använder man 100% honung kan man vintra in när det passar och man är inte beroende av vädret eftersom honungen redan är klar (vi har ju sparat vältäckta ramar) men behöver vi komplettera med socker kan vi inte vänta för länge. Bina behöver ett par veckor på sig med skapligt väder för att processa sockret. Vi använder oss av två lådor eftersom vi enbart vintrar in starka samhällen som sitter på 7-9 ramar och då brukar första veckan i september vara bra men det kan variera. I år är det ljungdrag så då kan det hända att de har för mycket yngel kvar i slutet av augusti för att få plats i en yngellåda och då väntar vi tills bina är redo – ingen ide att ödsla energi på att jobba emot bina.
Innan vi startar invintring måste vi också ha koll på Kvalsterläget där det finns flera metoder att hålla koll; nedfall, skaka bin, räkna kvalster i celler. Vi använder nedfall, eftersom det är en enkel och snabb metod som därför kan göras regelbundet, och har vi mindre än 3 nedfall/ dag behövs inga andra behandlingar utan mjölksyra kommer räcka. Vilken testmetod och behandling man väljer är givetvis upp till var och en men det är viktigt att man ser till att få kontroll på kvalsternivån.

Invintringen i sig är rätt enkel, man sätter alla yngelkakor och småskvättar med honung i den nedre yngellådan tillsammans med ett par pollenramar. Pollenramarna behövs för de tidiga vårynglen eftersom bina börjar sätta yngel långt innan något pollen finns i naturen. Sedan sätter man skattlådan med 10 ramar med honung där det helst ska finnas lite pollen insprängt här och där. I figuren nedan visas hur man kan arrangera sina ramar men det är en idealbild och det blir som det blir.

Med 20 kg honung och pollen klarar sig bina ända fram i maj om det skulle behövas (gäller för södra Sverige – I norr kan det behövas lite mer mat). Nu är vi klara och då återstår att väga kupan för då vet man säkert att man har tillräckligt med mat och med två plastlådor siktar vi på33-35 kg totalvikt (kupan 11-12 kg, 1-2 kg bin, 2 kg pollen och 18-20 kg honung.

Kom ihåg att ta bort sommarluckorna och sätta på flusterförminskare så inte mössen kommer in. Vi låter varroabricka vara kvar till slutet av oktober och skulle vi få förhöjt nedfall blir det mjölksyrebehandling men när yngelsättningen är över kan inte kvalstren längre föröka sig och vi kommer inte få någon ökning och inga fler behandlingar behövs förutsatt att vi ligger under 3 kvalster / dag (20/vecka). Vi tar då bort nedfallsbrickorna för att få bra bottenventilation vilket behövs så att fukten kan fläktas bort av bina. Behöver man komplettera med socker måste man se till att få ner sockret i tid eftersom det behövs hyfsat väder för att processa sockret och bli av med vattnet. Helst inte senare än första veckan i september och isf använder vi foderlåda som tar 10-12 l sockerlösning.
Det här är vårt sätt att invintra men givetvis finns det fler sätt som också fungerar. Vi anser att det är tre saker är viktigt för att få en bra övervintring med bin som är urstarka på våren; Låg kvalsternivå, starka samhällen och gott om mat. Här är länk till en film vi gjorde som visar hur vi gör invintringen i praktiken:https://www.youtube.com/watch?v=JjFWIcSczcE

Vid genomgång kunde man se och känna att bina hade hittat ljungen även om inga större mängder dragits in än. Högsommarvärmen verkar vara på gång så nästa vecka hoppas vi på ett mäktigt ljungdrag. 400 m från kuporna har vi drygt 100 hektar ljungmyr så det finns plats för många bin.

Under förra årets varroatest noterade vi att vissa samhällen verkade rensa ut drönare ur kakorna då antalet tomma hål verkade öka. Vi såg också att de samhällen som hade drönarkakor med många hål också hade lågt antal kvalster i kakorna samt lågt nedfall. Hypotesen blev då att en del samhällen hade en resistans som gick ut på att rensa ut drönare med kvalster, en sådan resistens har aldrig tidigare rapporterats. Vår metod går ut på att använda en tredelad drönarram där vi skär ut halva kakan, dvs en sjättedel, när den blivit täckt och den kakan kallar vi för “new” då den är nytäckt. Efter ytterligare en vecka skär vi ut resterande del som då kallas för “old” eftersom den är en vecka äldre. I praktiken blir “new” celler med larver utan ben som då är 10-12 dagar medan “old” blir celler med som minst lila ögon.

Flera av samhällena har visat på möjlig resistens där man kan se att antal hål ökar när drönarkakan blir äldre, se exempel nedan där ursprungliga hål är markerad med rött och de med grönt är nya hål. Bilderna tagen på samma kaka med en veckas mellanrum.

Vi har ur varje kaka kontrollerat 100 celler och räknat antal moderkvalster vilket ger % invasion och på de nytäckta kakorna har vi i snitt 18,5 kvalster (18,5%, SE 1,54) medan de äldre har 5,8 kvalster (5,8%, SE 0,89). Skillnaden är statistiskt säkerställt med ett p-värde <0,01 (vi använde Kruskall-Wallis metod). Under slutet av säsongen kommer vi följa upp och se om vi har mindre kvalster även efter att drönarsäsongen är över.

Short English summary: In our test for varroa resistance we count mite infestation in the drone brrod but it also gives avery rough indication of the total mite population in the hive. If we estimate that about 1/3 of the mites are found in the trap it gives the total population to about 2-300 since we typically trap 70-80 mites per week.
We always put the blocks of cells in the freezer for 48 hours in order to avoid a messy “drone soup”.

Som ett led i vår studie av DBVSH (Drone Brood Varroa Sensitive hygien) beteende ingår att räkna kvalster i drönaryngel men vi ser också hur effektiv kvalsterfällan är samt får en indikation på hur mycket kvalster vi har totalt i samhället. Vi brukar typiskt hitta ca 70-80 kvalster i ramen och om grovt skattat 1/3 sitter på drönarramen har vi ca 2-300 kvalster i samhället vilket bekräftas av nedfallet som brukar ligga på 1-2 kvalster per dag. En sådan population är ofarlig och strategin vi har blir då att se till att mängden inte skenar iväg. Vi fryser alltid kakorna innan vi räknar så blir det mindre kladd och vi räknar bara ett kvalster per cell eftersom det är antalet fångade kvalster vi vill åt – är det fler än ett kvalster per cell är det isf döttrar som fötts i cellen eftersom fler än ett moderkvalster per cell är sällsynt vid vår låga invasionsgrad (10-20%). Rent praktiskt räknar vi 10 celler i taget och noterar varje kvalster vi hittar och vi brukar kontrollera 100 celler av ca 700 totalt på en kaka.

English summary: We have never experienced a swarm which we beleive is due to our preventive job where we create space for the queen by always ensure three empty combs in the brood room. Last week, however, we had a pickle since we noticed queen cells in a fairly weak colony and decided in favor of a silent change. But, when we checked this week we saw indeed a small swarm hanging under the hive which we recovered. Sure enough there were the old queen which we will killed (she is probably too old to last another winter and she was not that good to start with) and returned the bees to the original hive.
The Linden flow is now over and we hope for a last small Heather flow – but this is never granted.

Vi aldrig haft en svärm vilket vi tror beror på vårt förebyggande arbete under svärmsäsongen där vi aktivt skapar nytt utrymme i yngelrummen och även denna säsong såg ut att fortsätta på den vägen. Men förra veckan tog vår “Lucky streak” slut då vi plötsligt såg viseceller i en kupa med en två årig drottning. Vi gick igenom samhället och konstaterade att det var svårt att säga säkert ifall det var svärm eller stilla byte. Rätt många viseceller pekade på svärm men vi såg rätt knapert med yngel och ett i övrigt relativt svagt samhälle totalt sett gjorde att vi lutade åt stilla byte. Vi decimerade samhället lite för säkerhets skull och gjorde en avläggare med några viseceller och ett par ramar bin. Frid och fröjd trodde vi men när vi kollade läget i torsdags så hängde en liten svärm under kupan. Jaja, det skulle ju hända någon gång och denna svärmen var iaf lättfångad. Eftersom drottningen är rätt gammal och vi inte behöver fler samhällen i år kommer vi nypa gammeldrottningen och återbörda bina till kupan. Linden har nu blommat över och gav ett skapligt resultat i vår hembigård med drygt 40 ramar från fyra samhällen – det får man vara nöjd med. I vår skogsbigård blev det istället lushonung som vi är tacksamma för då den är eftertraktad men tyvärr inge stora mängder – 15 kg blev det till slut. Nu hoppas vi på ett litet ljungdrag vilket skulle göra skillnad mellan ett skapligt honungsår och ett riktigt bra – vi behöver 40 kg till för att ha honung till alla samhällen och vi tar gärna en 20 kg till själva också.

Short English summary: Heather honey is claimed to cause dysentery due to high mineral content and this statement is repeated in most books without any references to studies to support the claim. We carried out a test some years ago where we used 30-50% heather honey on 9 hives where all hives survived and in fact it was one of the best overwinter we have experienced. A calculation show that the amount of minerals is way to small to cause any issues and the conclusion made by Alfonsus many years ago stands strong; eccessed water causes dysentery.
För några år sedan tvingades vi använda 100% socker vid invintringen och året efter gav uruselt resultat eftersom bina visserligen överlevde men var svaga och behövde hela maj och delar av juni för att bygga upp sig. När det såg ut som om vi skulle tvingas använda socker även detta året kom ljungen som en skänk från ovan. Ljung ja, det kan man inte använda som vintermat då blir det utsot (1), det kan man läsa i vilken bibok som helst tex Åke Hanssons stora bok från 1980. Vilket dilemma – låta bina få socker och få svaga bin eller använda ljung som “alla vet” ger utsot. Jag tacklade det som jag brukar och gjorde en källkontroll och döm om min förvåning när det visade sig att ingen bibok hade någon referens till någon studie, bara till andra biböcker. En uppmaning: Kolla i era biböcker hur många referenser ni hittar.
Inte heller nämnde någon var gränsen gick utan som det står i Åke Hanssons bok sid 326 “Ljunghonung är liksom bladhonung olämplig som vinterfoder” där förklaringsmodellen är att ljung och lushonung ger utsot pga hög mineralhalt.
Så frågan är egentligen två;
1. Är ljung farligt som vinterfoder och isf 2. i vilka mängder?
Jag ägnade mycket tid åt att kolla på nätet men fann inget utom åsikter baserad på andras åsikter. Då gjorde jag en sökning på engelska men det blev lika resultatlöst, jag hittade exakt noll studier. Då ändrade jag taktik och började söka efter någon som faktiskt använde ljung för invintring och fann att det fanns flera professionella biodlare som kör ut kuporna till ljungen även de år med dåligt drag eftersom ljung ger en bra övervintring (2,3) där tex Chainbridge har 1500-2000 kupor som invintras på ljung, helt eller delvis.

Förklaringsmodellen att mineralerna i ljunghonungen skulle ansamlas och därmed fylla tarmen och ge utsot håller inte för en enklare räknekontroll – det finns helt enkelt för lite fast substans för att ge problem. Redan 1935 slog Alfonsus (4) fast att det var kristallisering av mat samt problem med att bli av med överskottsvatten som påverkade ifall det blir utsot eller ej och vad som orsakar utsot och hur man undviker det gicks igenom i detalj av Randy Oliver (5).
Låt oss räkna lite och vi antar att vi har 10000 bin som väger 100 mg och de kan enligt Alfonsus fylla tarmen till 35% av kroppsvikten innan det blir kris=> 35 mg.
Enligt våra mätningar gör bina av med ca 7 kg från 28 september till 25 februari, dvs 7000 g=>700 mg/ bi (vi är konservativa och antar att ingen yngelsättning inträffar under vintern samt att de sitter i kluster hela tiden). Enligt facklitteraturen innehåller ljung strax under 1% osmältbara delar så vi sätter det till 1%=> 7 mg mineraler och pollen och antar, konservativt men felaktigt, att inget av det används.
700 mg honung ger upphov till ca 420 mg vatten (dels från vattnet som finns i honungen och dels via metabolismen av sockret. Av detta inser vi att mängden osmältbara delar aldrig kan bli så stora att de spelar roll, det kommer aldrig överskrida 20% av tarminnnehållet (7/35=0,2) och i praktiken blir det betydligt mindre.

Stärkt av ovanstående bestämde vi oss för att låta bina få övervintra på ljung och vintern 20/21 använde vi därför 30-50% ljung i 9 st kupor där samtliga klarade sig galant utan tillstymmelse till nedsmutsade kupor.
jaja, en liten skvätt ljung kanske går bra men hur blir det om man har enbart Ljung? Nu hör det till saken att ingen har någonsin nämnt en andel där Ljung skulle vara farligt utan all ljung måste bort annars går det på tok. Hur som helst, vintern 2022/23 testade vi en kupa med enbart Ljung för att se om den skulle få problem. “Otroligt nog” överlevde även denna utan tillstymmelse till problem, knappt någon smuts alls och alla lådorna lika torra, rena och snygga. Nu kommer säkert någon att säga att vintern var så mild att bina har kunnat flyga och tömma tarmarna regelbundet. Av det skälet noterade vi temperaturen under bägge testen och vi sätter gränsen där bina bryter klustret till 8 grader (4). Då kan vi konstatera att de har suttit minst 12 veckor (troligen längre) utan att kunna flyga ut, se diagram nedan.

Praktiska försök av bla Möbus, där han burade drottningar under vintertest så de inte kunde lägga yngel för att bli av med överskottsvatten, visade att bina började få utsot efter 3-4 veckor. Så, om Ljunghonung skulle ge utsot borde bina inte klara 12-13 veckor instängda utan att problem skulle uppstå.
Givetvis är ett enda test (2 om vi ska vara petiga) inte något definitivt bevis men våra test visar att påståendet att bina är dödsdömda om det finns ljung i kuporna inte stämmer. Så här kommer slutligen en utmaning; den som kan hitta ett fälttest som visar att mogen ljung ger utsot skicka den till mig.

Referenser:
1. Åke Hanssons bok, sid 326
2. https://www.chainbridgehoney.com/blog/articles/beekeeping-in-winter-january-2021/
3. https://www.conwybeekeepers.org.uk/new-beekeepers/heather-honey/
4. https://scientificbeekeeping.com/the-causes-of-dysentery-in-honey-bees-part-2/?fbclid=IwAR1xkKau0JFFnCsnk9GKzWrWSAidUkgtCwU368_oMZNPWHjM8N2FnIXoI4w
5. Alfonsus, E. C. (1935). The cause of dysentery in honeybees. Journal of Economic Entomology, 28(3): 568-576
6. Omholt, SW (1987) Why honeybees rear brood in winter. A theoretical study of the water conditions in the winter cluster of the honeybee, Apis mellifera J. Theor. Biol. 128: 329-337
7. HEALTHFULNESS OF HONEYBEE COLONIES
(APIS MELLIFERA L.) WINTERING ON THE STORES
WITH ADDITION OF HONEYDEW HONEY

English summary: It’s still in the middle of the summer but the planning for the winter should start. The bees want to have the foodstuff above them and they also need empty cells to sit in when it gets cold. Therefore we always use two boxes and fill the upper box with honey combs , preferable spotted with some pollen, see image below. We also try to add minimum two pollen frames in the lower box for the early spring development. The net weight of bees, pollen and honey should be 22-23 kg for a good winter in. In the link we show how we do the winter-in in 5 m.
Jo, Jag vet vi är precis i början av semestern och vintern är långt borta. Men precis som när man ska tapetsera eller måla en vägg så är planering och förarbete A och O och om den görs på rätt sätt går själva slutjobbet snabbt och lätt och resultatet blir bra. Gör vi lite förabete så går bestyret med att invintra också snabbt och vi hjälper bina att få bra övervintring. Bina behöver bra mat (honung) samt lite pollen eftersom de sporadiskt kommer behöva sätta yngel även under vintern. Maten vill de ha ovanför sig och tomma celler att sitta i när det blir kallt. Därför använder vi två lådor där vi fyller övre lådan med fulla honungsramar där det idealiskt finns lite pollen insprängt. Om man tittar på ramar som bina fyllt så ser man att det ofta finns lite pollen här och där, kanske 5% av cellerna är fyllda med pollen. Sådana fulla ramar sätter vi såhär års i skattlådan samt märker med en färgprick så de inte skattas av misstag längre fram.

Dessutom behöver bina ha ett par ramar med pollen för det tidiga vårynglet som sätts i februari/mars och av det skälet försöker vi ha två pollenramar i den nedre lådan. Schematiskt kan det se ut som skissen visar men det är en idealbild och i praktiken blir det som det blir, men huvudsaken är att det finns honung och pollen i den övre lådan samt ett par ramar med pollen i den nedre. Här har vi satt pollenramarna längst ut men de kan nog placeras var som helst i den nedre lådan och de kan även vara ett antal halvfulla ramar med pollen. Vi strävar efter att ha nettovikt 22-23 kg (bin, pollen och honung) och eftersom en tom kupa på två lådor väger 11-12 kg så siktar vi på en slutvikt på 34-35 kg. Här visar vi invintring på drygt 5 minuter: https://www.youtube.com/watch?v=JjFWIcSczcE