DoD's bisyssla

English summary: After a period with scarce nectar flow we suddenly found plenty of pitch dark honey in the hives with a very distinct taste of “caramell”. We were expecting a bit of light Linden honey but the bees have instead found some exclusive honey dew!
In one of our hives we found several queen cells and we concluded that it most likely were a silent change of the queen and we let them carry on with it but we took a couple of the queen cells and made nuc’s. We also had a colony with a bit aggressive bees where we removed the old queen two weeks ago and the plan was to keep them occupied with a new queen while we wait for our new black queens. We would then cage her and once they arrive split the hive into two good colonies for the new black queens. When we checked the combs we indeed found a new queen but she was already egg laying which appears to be impossible since it was only two weeks since we removed the queen. The only possible solution is that they had already made a parallellqueen, which explain why we only saw one queen cell despite the many newly laid eggs, and that the bees planned to carry out a silent change also here. Now we have a new challenge – in fact we have two: Usually we don’t keep lines that produces aggressive bees but this line is mite resistant and they seem much more calm already. Secondly, where to put our new two black queens? We will see how we solve this predicament, even if it is a rather positive problem.

En sak som gör det så roligt intressant och utmanade med biodling är att man aldrig blir fullärd och sällan är uttrycket “ju mer jag lär mig desto mer inser jag hur lite jag vet” mer passande än just när det kommer till våra bin. Man kan göra världens bästa plan men om bina inte tycker det är bra så kommer det inte att funka utan de gör som de vill oavsett.
När vi besöker vår utbigård måste vi ta med oss allt material eftersom den ligger 1 timmes väg bort och då kan man inte vända för att hämta en bortglömd botten till avläggaren utan allt material måste med. Således brukar vi så här års ta med oss både tomma ramar, så vi kan skatta överflödig honung, men även några fyllda ramar ifall någon kupa har för lite mat – vi byter gärna den “exklusiva” skogshonungen mot vår trädgårdshonung. För bina spelar det ingen roll men vi kan sälja sorthonungen till högre pris så win – win. Eftersom vi blev tvungen att stödmata de flesta kolonierna förr a veckan brydde vi oss inte om att ta med några tomma ramar och ni kan givetvis gissa vad som hände. Vi hade för all del förhoppning om att Linden med sin ljusa syrliga honung eventuellt hade börjat blomma eftersom allt är tidigt i år – men att skattlådorna skulle vara fulla var inte troligt. När vi kom fram till lindarna var det mycket riktigt full blomning och vi kunde både höra och se att där var fullt med insekter. När vi sen lyfte av första skattlådan var den svintung och fullkomligt överfull – med nästan svart superexklusiv lushonung! Vi blev tvungna att flytta upp ramar från yngelrummet för att göra plats för yngel då nästan alla ramar var fylld med svart honung och sätta de skattade ramarna i lådan vi har med ifall svärmtelefonen ringer.

Sen kom nästa överraskning då en kupa hade gjort ca 10 viseceller vilket vi normalt sett bara brukar se när ett samhälle verkligen vill svärma. Eftersom samhället aldrig blev riktigt starka, de har fortfarande bara ca 22-25 ramar, och vi inte såg särskilt mycket täckt yngel var vi övertygade om att det är ett stilla byte. Vi använde upp en del av cellerna till avläggare men i övrigt får de således sköta bytet på egen hand.
Nästa överraskning fick vi när vi tittade till kupa 21 där vi tog bort drottningen för två veckor sedan eftersom samhället visat lite aggressivitet och tanken var att hålla dem sysselsatta med en ny drottning till dess våra svarta drottningar anländer. Planen var att låta dem dra upp en drottning och bura henne samt dela samhället i två skapligt starka delar som därefter skulle få en svart drottning vardera. Konstigt nog såg vi bara en visecell förra veckan och när vi nu tittade till den såg vi att den inte verkade ha gått fram. Förvirringen blev total total när den bättre hälften hittade både ny drottning och nylagda ägg vilket borde vara omöjligt med tanke på att vi tog bort gammeldrottningen för 14 dagar sedan. Men som Sherlock Holmes sa i en av böckerna: när det omöjliga sorterats bort så har man sanningen hur osannolik den än verkar och här är den enda möjliga förklaringen att de gjort en parallelldrottning som gick bredvid den gamle. Tur vi har märkta drottningar och kanske är det så att det normala för bina är att låta drottningarna gå sida vid sida så länge gammeldrottningen har ägg. Vi har sett det vid flera tillfällen och tidigare har vi alltid delat på dem men det kommer vi sluta med nu och låta bina sköta sitt byte som de vill. Samhället verkar vara lugnare nu så kanske har vi tur och att den nya drottningen inte är bärare av ilsket anlag -det visar sig snart. Fast nu har vi ett nytt problem – var ska vi nu sätta de svarta drottningarna?
Men överraskningarnas kväll var ännu inte över – när vi kom fram till stugan såg vi det här.

När vi kollade lite närmare så såg vi att det var fullt med ljungknopp överallt så blir det värme framöver kan de faktiskt bli ljungdrag i början på Juli och vi skulle kunna få både Lind, Ljung, Lus och rallarros samtidigt. Som sagt var – man blir aldrig fullärd.

Så har vi kommit till den sista delen i den här serien och i tidigare delar gick vi igenom befintliga fältstudier där invintring på socker jämfördes med naturlig mat (del 1), de verkliga orsakerna till utsot (del 2) samt näringsbehovet på vintern (del 3).
I denna del går jag igenom studier som visar att honung och pollen har mer hälsofördelar än enbart som näringskälla – de ger bra skydd mot sjukdomar, parasiter och andra patogener.
Bin har ett ganska dåligt immunförsvar, de har inga vita blodkroppar eller mördarceller. Det innebär inte att bina är försvarslösa mot bakterier, virus och pesticider utan deras försvar har utvecklats under de 50-100 miljoner år de samexisterat med blommorna och baseras på kemiska substanser som de dels får via maten (pollen och honung) dels från propolis och dels från deras magbakterier. Pollen är källan till alla näringsämnen som bina behöver och därför återfinns alla ämnen även i honungen vilket är extra viktigt på vintern då bina sällan har fritt tillgång till pollen. I en studie (1) fann man att honung reglerar avgiftningsvägar i tarmen och gener associerade med proteinmetabolism och oxidativ reduktion och man fann specifikt en beståndsdel, p-coumaric acid, som styrde gener för avgiftning mot pesticider och andra toxiner. Denna substans finns på pollenkornets kärna och eftersom honung från blommor alltid innehåller lite pollen finns den i honung men givetvis inte i socker. I en annan studie (2) testade man honungens förmåga att döda bakterier från Amerikansk och Europeisk yngelröta och jämförde med socker. Vid en sockehalt av ca 10 %, som är vad som finns i yngelsaften, tog blandhonung död på de flesta bakterier medan socker inte hade någon effekt överhuvudtaget. Vid 25% honung tog blandhonungen död på alla testade stammar.

I en polsk fältstudie (3) testades bikupor med olika nivåer av honungsdagg (0-30 %) under tre år, där man inte hittade någon ökande andel vinterförluster mellan 0 % och 30 % honungsdagg i vinterfödan. Man fann däremot att 10 % eller mer honungsdagg signifikant minskade mängden Nosema-sporer i kolonierna. Tabell 2 visar att halten honungsdagg inte påverkar vinterförlusterna. Tabell 3 visar hur graden av Nosema-infekterade kolonier minskar med ökande honungshalt.

Praktisk applikation: ovanstående studie indikerar att honungsdagg förstärker immunförsvaret mot Nosema.

För den som vill utforska mer och läsa själv kommer här en sammanställning på studier av pollen och honungens effekt på olika bisjukdomar (4).För den som vill utforska mer och läsa själv kommer här en sammanställning på studier av pollen och honungens effekt på olika bisjukdomar (4).

Diskussion: Studier visar att honung och pollen ger skydd mot flera aggressiva sjukdomar tex AFB, EBF, Nosema. Att då ta av bin honungen på vintern och ersätta den med socker, som inte ger något skydd, verkar vara en dålig strategi. Eftersom honung och pollen verkar ge skydd mot bakterier och patogener behöver vi ställa frågan om det är så att det är vi människor som har skapat problemen och att bina kan hantera dessa sjukdomar bara de har näringsrik mat?
Det ska understrykas att de flesta av studierna är laboratorietester och för att kunna dra definitiva slutsatser behövs fältstudier för att bekräfta resultaten.
Jag avslutar med ett citat från Erler et al’s studie (4):”Also, the feeding of sugar as a food source over winter may enhance the propensity of the colony to be infected by pathogens.” Google översatt: Dessutom kan utfodring av socker som matkälla över vintern öka kolonins benägenhet att infekteras av patogener.
Referenser.
1. Mao et al, Honey constituents up-regulate detoxificationand immunity genes in the western honey bee Apis mellifera
2. Erler et al, Diversity of honey stores and their impact on pathogenicbacteria of the honeybee, Apis mellifera
3. Pohorecka et al, HEALTHFULNESS OF HONEYBEE COLONIES(APIS MELLIFERA L.) WINTERING ON THE STORESWITH ADDITION OF HONEYDEW HONEY
4. Erler et al, Pharmacophagy and pharmacophory: mechanismsof self-medication and disease prevention in the honeybeecolony (Apis mellifera )

English summary: Protein is needed during the winter since the bees make winter brood in order to get rid of excess water to avodi dysentery. Protein is also needed to increase longevity in young bees as well as older bees but the old bees only need the protein level that is found in honey. Therefore it is a poor idea to winter in on pure sugar. In the fourt and last part I will go through the positive health aspects where honey have shown to kill ABF, EBF and Nosema and we need to ask ourself if it is our bee managment strategy, by using pure sugar as substitut, that have turned these diseseas into the lethal threats they pose today to the bees.
I de två första delarna gick vi igenom de jämförande fälttest som gjorts mellan socker och naturlig mat (honung + pollen) samt den verkliga orsaken till utsot, som inte har med vilken typ av honung som används, utan det är överskott på vatten som är huvudorsaken till utsot. I den här delen fokuserar vi på näringsbehovet när bina sitter i kluster för om rent socker skulle vara lika bra, eller bättre, än honung så måste det betyda att bina isf inte har något näringsbehov överhuvudtaget bortsett från kolhydrater och inte heller behöver sätta vinteryngel. Det kan ju låta rimligt att de inte har något näringsbehov eftersom bina föds “färdiga” och de bara sitter still under vintern men som vi snart ska se kan inget vara mer felaktigt än detta. När det gäller referenserna kan man söka de flesta men en del äldre är svåra att hitta så vi har lagt några som PDF, http://www.dodsbisyssla.com/for-seriosa-biodlare.

Startpunkt: Mängder av studier har visat att under biets utveckling från ägg till larv och till färdigt bi behövs det proteiner, mineraler och vitaminer utöver kolhydrater. Den stora frågan är då om det räcker med enbart kolhydrater när bina sitter i vinterkluster?

Ovanstående fråga kan då delas upp i två olika delar:
a. Sätter bina yngel under vintern vilket isf skulle medföra stort behov av både proteiner, kolhydrater samt mineraler och vitaminer?
b. Behöver äldre bina något mer än kolhydrater för underhåll under övervintringen?

Låt oss börja med första punkten – sätter bina yngel under vintern? Länge trodde jag att vinteryngel var något som skulle undvikas eftersom det ökar matåtgången och därmed ökade risken för utsot. Det var vad vi fick lära oss på nybörjarkursen och för att undvika detta skulle bina sitta trångt, dvs gärna på en låda. Denna felaktiga åsikt/myt blev grundligt vederlagd av artikelserien om utsot som Randy skrev (4). Redan 1935 visade Alfonsus (1) i en studie att den verkliga orsaken till utsot är överskottsvatten i ändtarmen. Därför behöver bina behöver sätta yngel som en sista utväg för att bli av med överskottsvatten (2). Yngelsättning kostar bina mycket energi, dels så åldras de befintliga bina av yngelhanteringen och dels så kräver det extra mat för att driva upp yngel men också för den högre temperaturen som yngelvård kräver. Ändå sätter de yngel regelbundet över vintern i små mängder (5) och skälet är, som redan nämnts, att om de inte gör så kan de inte bli av med överskottsvattnet och utsot drabbar samhället. Denna insikt gör att behov av högkvalitativt pollen behövs hela året och måste finnas i matlådan eftersom bina inte kan lämna klustret för att hämta pollen. Men, det betyder inte per automatik att äldre bin behöver något annat än kolhydrater.

Praktisk applikation: Bina sätter yngel vid behov även under vintern, som en sista utväg för att bli av med överskottsvatten, och därför måste pollen finnas i foderlådan.

Då återstår frågan om äldre bin klarar sig på enbart kolhydrater. DeGroot (3) fann i sin studie att livslängden för både unga bin och äldre bin ökade signifikant när bina fick proteiner motsvarande vad som finns i pollen men att mängden som de äldre bina behövde var markant lägre än vad de unga bina behövde. Dessutom, äldre bin avstod från att äta rent proteintillskott utan föredrog att äta sockerlösning innehållande protein. Mängden protein som behövdes för att hålla proteinnivåerna konstant låg på nivåer motsvarande vad som finns i honung, se tabell nedan. Tabellen visar också att äldre bin som levt på enbart socker får ökad livslängd om de får pollen.

I nedanstående tabell jämförs livslängd på äldre bin som matats med rent socker och socker med tillskott av pollenbröd eller pollensubstitut. Äldre bin kan uppenbarligen äta rent pollen men får även längre livslängd på den mängd pollen som finns i honung. Mjölkprotein gav längre livslängd men enbart i rätt koncentration (1% eller lägre) i högre halter förkortades livslängden.

Diskussion: Yngel uppfödd på enbart socker blir kraftlösa och får kort livslängd eftersom den mängd protein som finns i binas fettkropp inte räcker till för att föda upp en stor mängd yngel (6,7). Om bin tvingas sätta yngel utan att ha tillräckliga mängder protein kan bina äta upp ägg och yngre larver (8).
Äldre bin som övervintrar på enbart socker tappar vikt och därmed livslängd. Även äldre bin behöver således proteiner, och därmed vitaminer och mineraler för att maximera sin livslängd i vinterklustret. Deras behov är mindre än de unga binas, eftersom de bara behöver underhålla kroppen och mängderna som behövs finns i honungen (tillräckligt med protein för att hålla vikten konstant). För tillväxt behövs högre nivåer som finns i pollenbröd och drottninggele. Enbart socker som vintermat är således en dålig ide eftersom bina behöver protein dels för att sätta yngel (för att bli av med överskotsvatten) och dels för att både ungbin men även äldre bin behöver protein för längre livslängd. De äldre bina behöver enbart den mängd protein som finns i honung eftersom de bara behöver underhålla kroppen. Unga bin behöver mer protein eftersom de måste bygga upp sin fetkropp. Uppnår man bättre resultat ifall man tillsätter proteiner till sockret? Absolut, det visade Randy Oliver i sitt stora test med diverse substitut men inget substitut matchade honung + pollen.
I del 4 går vi igenom modernare forskning som visar att honung (och pollen) även ger bina skydd mot sjukdomar och att honung ger närmare 100% skydd mot ABF, EBF och Nosema. Man måste fråga sig om det är vår bihantering som gjort dessa sjukdomar så förödande men mer om det i nästa del som avslutar en här serien.

1. Alfonsus. 1935. THE CAUSE OF DYSENTERY IN HONEYBEESl
2. Omholt, SW (1987) Why honeybees rear brood in winter. A theoretical study of the water conditions in the winter cluster of the honeybee, Apis mellifera J. Theor. Biol. 128: 329-337.
3. De Groot, Protein and amino acid requirements of the honeybee.
4. https://scientificbeekeeping.com/the-causes-of-dysentery-in-honey-bees-part-2/?fbclid=IwAR1xkKau0JFFnCsnk9GKzWrWSAidUkgtCwU368_oMZNPWHjM8N2FnIXoI4w
5. Mobus 1998, Brood rearing in the wintercluster
6. Haydak, M. H., and Dietz, A. (1965). Influence of the Diet on the Development and
Brood Rearing of Honey Bees. Proc. XV. Beekeeping Cong. Bucharest.
7. Herbert Jr, E. W., Shimanuki, H., and Caron, D. (1977). Optimum protein levels
required by honey bees (Hymenoptera, Apidae) to initiate and maintain brood
rearing. Apidologie 8, 141–146
8. Robert Brodschneider and Karl Crailsheim (2010). Nutrition and health in honey bees

Nu får vi betala priset för den tidiga blomningen då det är knappt om mat, speciellt i vår skogsbigård där samtliga kupor utom en behövde få extra matramar. Vi hade med oss 6 ramar honung som vi fördelade så att alla hade 4 ramar som minst. Lupinerna kom för ett par år sedan och har nu spritt sig hejdlöst och fullständigt tagit över vägrenarna men de verkar ge bra med pollen så helt värdelösa är de inte.

Ett par kupor gör stilla byte och en argbigga har vi knipsat men eftersom de verkar ha resistans mot Varroa får de chansen att göra en ny drottning. Vi hoppas på tur i lotteriet så nästa ger snällare bin och behåller resistansen. Drönarperioden är över och vi kan snart sammanfatta resultatet av vårt test där vi klart kan se att vissa kolonier verkar städa ur drönaryngel med kvalster. Resten av säsongen får vi se om dessa kolonier klarar av att hålla kvalstertrycket lågt eller om någon mer behandling behövs. Vi kommer nog att skära ut något prov på arbetar celler för att se hur trycket är där för att se om det matchar vad vi sett hos drönarna. Om det stämmer som vi läst att kvalstren föredrar drönare med en faktor 10 bör vi ha 1-2 % angreppsgrad på arbeterynglen.

Short English summary: Due to the great weather in may everything bloomed early and thus nectar is now scarce. Therefore we give back combs so all colonies have 4-5 combs with honey which will settle them and thus we can avoid robbery. The drone period is finished and we have gathered some interesting results where several hives appears to clean out mite infested drone cells – up to 60% cleaning rate. Further tests will show if this is a true resistance and if so whether the trait is inherited to coming generations of queens.

Allt är tidigt i år – maj var frenetiskt då allt blommade samtidigt. Tyvärr visade det sig innebära att draget också tog slut snabbt då tex hallon kom 2-3 veckor tidigare än normalt. Nu är det bara Linden kvar av de stora sommardragen som vi kan hoppas på. Då är det viktigt att man inte tömmer kuporna på mat för då blir det svält och röveri eftersom desperata bin kommer göra allt för att hitta något att äta. Vi noterade att en av kuporna bara hade 2 ramar med mat vilket är på tok för litet vi dåligt drag. Med vår metod att spara ramar i plastback har den fördelen att man lätt sätter tillbaks ett par ramar och när draget är dåligt låter vi bina ha ca 4-5 ramar med mat så de fortsätter sätta yngel dels för kommande drag men också för att kunna sätta tillräckligt med starka vinterbin längre fram.
Drönarperioden har också slutat tidigare än normalt och alla kuporna har nu slutat bygga ut drönarramen vilket är 2-3 veckor för tidigt. Det innebär tyvärr att vi har fått lite mindre data än vi hoppats på för vårt test där vi trots det har fått många indikationer på att bina verkligen städar bort drönarceller med kvalster – 50-60% urstädning har vi sett. Kan mycket väl vara högre än så eftersom vi har skurit ut kakorna några dagar innan drönarna är redo att krypa ut och bina kanske städar hela vägen till att cellerna öppnas. Var det sen betyder får vidare tester utvisa:
1. Städar de verkligen ur kvalsterlarver eller finns det andra orsaker?
2. Om det är en resistans är det samma beteende som vanlig VSH eller ett helt nytt beteende?
3. Vad händer med kvalstren, åker de ut med larven, ramlar de ner på brickan eller hoppar över till ett nytt bi?
4. Är det ett beteende som överförs till kommande generationer?

Stilla byte
I en koloni såg vi plötsligt viseceller och då gäller det att inte få panik och börja riva celler. Efter koll såg vi att det bara fanns ett par stycken och rätt dåligt med nylagda ägg så vi är rätt säkra på att det är ett stilla byte så vi låter bina sköta det själva och gjorde inget alls. I övrigt så går veckokollen så här års enbart ut på att kolla att där finns mat samt nylagda ägg vilket bara tar 3-4 minuter per kupa.

De verkliga orsakerna till utsot:

För några år sedan tvingades vi använda 100% socker vid invintringen och året efter gav uruselt resultat eftersom bina visserligen överlevde men var svaga och behövde hela maj och delar av juni för att bygga upp sig. När det såg ut som om vi skulle tvingas använda socker även detta året kom ljungen som en skänk från ovan. Ljung ja, det kan man inte använda som vintermat då blir det utsot (1), det kan man läsa i vilken bibok som helst tex Åke Hanssons stora bok från 1980. Vilket dilemma – låta bina få socker och få svaga bin eller använda ljung som “alla vet” ger utsot. Jag tacklade det som jag brukar och gjorde en källkontroll och döm om min förvåning när det visade sig att ingen bibok hade någon referens till någon studie, bara till andra biböcker. Inte heller nämnde någon var gränsen gick utan som det står i Åke Hanssons bok sid 326 “Ljunghonung är liksom bladhonung olämplig som vinterfoder” där förklaringsmodellen är att ljung och lushonung ger utsot pga hög mineralhalt.
Så frågan är egentligen två; a. Är ljung farligt som vinterfoder och isf b) i vilka mängder? Jag ägnade mycket tid åt att kolla på nätet men fann inget utom åsikter baserad på andras åsikter. Då gjorde jag en sökning på engelska men det blev lika resultatlöst, jag hittade exakt noll studier. Då ändrade jag taktik och började söka efter någon som faktiskt använde ljung för invintring och fann att det fanns flera professionella biodlare som kör ut kuporna till ljungen även de år med dåligt drag eftersom ljung ger en bra övervintring (2,3) där tex Chainbridge har 1500-2000 kupor som invintras på ljung, helt eller delvis. Det verkar som att ljung är ofarligt i UK åtminstone men då kanske någon invänder att vintrarna är så varma där att bina kan flyga ut med jämna mellanrum. Möjligt, men inte troligt då norra UK ligger på samma breddgrad som södra halvan av Sverige och har blött och blåsigt ungefär som på västkusten. Nåväl, det här skulle handla om orsakerna till utsot så låt oss sätta igång och Randy Oliver gjorde en stor artikelserie ang utsot (4) där han konstaterade att orsakerna till utsot har varit kända i mer än 80 år. En forskare vid namn Alfonsus ägnade 2 år att utreda vad som orsakade utsot (5). Han gav bin olika foder med naturlig honung, lushonung, kristalliserad honung, socker, sirap och en mängd olika foderblandningar med eller utan pollen.
Det visade sig att det enda som hade någon större inverkan på om det blev utsot var fuktinnehållet i avföringen, de osmältbara delarna ökade aldrig i mängd tillräckligt snabbt för att ha någon inverkan. Men om fodret innehöll för mycket vatten gick det väldigt fort att få utsot och när avföringen nådde 45% av kroppsvikten med en fukthalt av 80% kunde bina inte hålla sig längre. För att själv övertyga sig om att det är på det sättet kan vi göra följande tanke-experiment; om det vore de osmältbara delarna som orsakade utsot då skulle avföringen rimligtvis vara stenhård men alla som sett utsot vet ju att den rinner vilket understryker att det är mest vatten som kommer ut. I Randys (4) artikel kan man också läsa varför det ibland blir utsot och skälet är att det ibland blir för mycket vatten i kolonin så de inte kan ventilera bort överskottet. När bina sitter i kluster äter de honung och metabolismen gör att 1 kg honung/socker=> 670 gr vatten som måste ventileras bort. Har man då kristalliserad mat eller dåligt processad mat kommer vattenhalten att öka och bina får ännu mer att ventilera bort. För det mesta klarar klustret det men om det är väldigt fuktigt och kupan är för dåligt ventilerad kan klustret få svårt att lösa problemet. Som sista utväg sätter bina isf vinteryngel (6) eftersom det omvandlar mycket vatten – tyvärr kräver det också mycket resurser eftersom de måste öka temperaturen till 34-35 grader och ha tillgång till proteiner, mineraler och vitaminer. Om detta misslyckas, tex om klustret är för litet eller kolonin har brist på näring, blir utsot konsekvensen och om utbrottet blir för stort kan samhället gå under.
Diskussion: Vi har inte hittat någon studie som stöder att ljung eller lushonung (7) skulle vara farligt eller orsaka utsot. Det finns flera professionella biodlare i UK som använder ljung som vinterfoder och vi själva valde till slut att invintra våra 9 kupor på 30-50% ljung som gav den bästa invintringen någonsin och dessutom testade vi en kupa på 100% ljung under vintern 22/23. Vi hade koll på vädret och kan därmed konstatera att bina satt i kluster åtminstone i 8 veckor (vi satte gränsen för flygning till 6 grader).

Utsot orsakas inte av mineraler eller andra slagger utan av för mycket vatten i maten och/eller kristallisering av maten. Ljung kristalliserar inte (den blir seg men det är nåt helt annat) och vältäckta ljungramar orsakar således inte utsot. Ljung innehåller dessutom alla essentiella aminosyror som bina behöver (8 ) och är därmed lika bra som tex hallon för binas hälsa.
För att inte göra inlägget ännu längre har jag bara snuddat vid ämnet – läs Randys originalartikel eller svensk översättning på vår hemsida (dodsbisyssla.com/orsaker-till-utsot-del-2/), den är uppdelad i flera delar.

Referenser
1. Åke Hanssons bok, sid 326
2. https://www.chainbridgehoney.com/blog/articles/beekeeping-in-winter-january-2021/
3. https://www.conwybeekeepers.org.uk/new-beekeepers/heather-honey/
4. https://scientificbeekeeping.com/the-causes-of-dysentery-in-honey-bees-part-2/?fbclid=IwAR1xkKau0JFFnCsnk9GKzWrWSAidUkgtCwU368_oMZNPWHjM8N2FnIXoI4w
5. Alfonsus, E. C. (1935). The cause of dysentery in honeybees. Journal of Economic Entomology, 28(3): 568-576
6. Omholt, SW (1987) Why honeybees rear brood in winter. A theoretical study of the water conditions in the winter cluster of the honeybee, Apis mellifera J. Theor. Biol. 128: 329-337
7. HEALTHFULNESS OF HONEYBEE COLONIES
(APIS MELLIFERA L.) WINTERING ON THE STORES
WITH ADDITION OF HONEYDEW HONEY
8. Di Pasquale G, Salignon M, Le Conte Y, et al. Influence of pollen nutrition on honey bee health: do pollen quality and diversity matter?. PLoS One. 2013;8(8):e72016. Published 2013 Aug 5. doi:10.1371/journal.pone.0072016

Att honung är överlägset socker vet alla biodlare – i alla fall för människor. Desto konstigare blir det när samma biodlare hävdar att socker är lika bra eller tom bättre för bina, en del påstår tom att honung skulle vara farligt för bina (ljunghonung som vintermat tex).
Handen på hjärtat – är det verkligen någon som på fullaste allvar tror att binas egen mat, som bina och blommorna utvecklat tillsammans i 50-100 miljoner år, skulle vara farlig
för bina? På allvar? Nu pratar jag generellt och givetvis finns det undantag som tex raps som pga kristallisering inte bör användas som enda vintermat, som sommarmat inga problem. Sen finns det cementhonung som består av trisackarider som bina också har svårt att lösa upp, fortfarande inte giftigt eller farligt men fungerar inte som vintermat och svår även på sommaren, och jag har också hört talas om något som kallas “madhoney”. Men det är undantag och inte regel, själv har vi aldrig sett cementhonung trots att vi har några tusen hektar granskog runt vår skogsbigård. Raps får vi regelbundet men det är försommarhonung som vi slungar och inte ger till bina annat än på sommaren. Får vi Ljung jublar både vi och bina eftersom den inte kristalliserar och innehåller alla essentiella Aminosyror som bina behöver.
Vi har under många år propagerat för att använda naturlig mat men oftast mötts med skepsis och när sockerförespråkarna drar till med sin “beprövade erfarenhet” är det svårt att stå emot. Ännu värre blir det när vi som förespråkar naturlig mat får frågan om vi har några bevis för att det skulle vara bättre. Alltså omvänd bevisföring – det är ju den som förespråkar substitut som måste bevisa att det är lika bra. Skulle någon säga att den som använder modersmjölken måste bevisa att det är lika bra som substitutet? Skulle inte tro det, men inom biodling så är det så. Med det sagt har jag spenderat mycket tid på att dammsuga upp alla studier som finns och det finns en hel del forskning gjord – tyvärr ligger Sverige långt efter på den punkten och här har, menar jag, Biodlarna en stor uppgift att verka för att det avsätts statliga medel för forskning.
Nåväl, låt mig dela upp det här i delsteg eftersom det är komplext. I den första delen går jag igenom vilka studier som forskat på matens inverkan på livslängd och tyvärr är de få, men de finns. I del två går jag igenom vad som verkligen orsakar utsot som ju ofta skylls på honungen och som tex påstås vara ljunghonungens problem. Inget kan vara mer felaktigt men mer om det i del 2. I den tredje delen kommer jag att gå igenom honung och pollens inverkan på sjukdomar och här finns det mängder av forskning gjord, i andra länder än Sverige, som tydligt pekar åt att en socker diet ger svaga bin och ger sjukdomar fritt spelrum.
Frågorna att besvara:
1. Är honung farligt/olämpligt för bina? (allvarligt talat).
2. Men kan substitut vara lika bra? Möjligt, men var är bevisen i form av studier?
3. Sitter bina bara still på vintern och behöver därmed inget annat än kolhydrater? Låter logiskt men är det verkligen så?
De flesta studier på livslängd görs i laboratorier vilket på ett sätt är logiskt eftersom det ger en kontrollerad miljö. Det finns åtminstone två problem med det förfarandet:
1. Bin är en superorganism vilket innebär att bina kan inte klara sig i en för liten grupp och att då ta ut 200 bin från en koloni på 30-50000 ger tveksamma resultat och man bör istället fokusera på fälttest.
2. Bina måste vara av samma ålder och det enkla sättet är att ta bin som precis kravlat ut, men trots att de ser vuxna ut är de inte det. DeGrooth (1) visade redan på 1950 talet att nya bin behövde upp till en vecka på sig för att äta pollen och bli fullvuxna – deras fetkroppar var inte klara. Att använda sådana bin för livslängstest ger givetvis fullständigt felaktiga resultat och De Grooth visade att bin utan pollen levde i ungefär 30 dagar vilket stämmer med flera labb tester, tex (2) där honungsmatade bin levde i genomsnitt 27 dagar och socker bin 22 dagar. Detta test sträckte sig över 3 år och får därmed anses vara trovärdig med kommentaren att test i labb är rätt meningslöst. De Grooth visade också att pollen ger bina längre livslängd och att även äldre bin behöver små mängder pollen motsvarande vad som finns i honung för maximal livslängd.
Riktiga fältstudier är sällsynta men jag känner till två:
Randy Oliver, är en professionell biodlare som håller till i norra Kalifornien där det ständigt är torka och därför använder han substitut i form av socker och pollensub. Han gjorde en stor studie för några år sedan (3) där målet var att hitta det bästa substitutet och använde positiv kontroll (honung och pollen) samt negativ kontroll (rent socker) för ett vintertest. I kalifornien är vintrarna korta men rätt kalla och blöta och våren kommer redan i slutet av januari/början av februari.

Svart linje är rent socker och gul är honung+pollen. Varje grupp bestod av 18 kupor och nedan ser vi genomsnittlig bistyrka i antal ramar med bin (Langstroth motsvarar ungefär 1,5 LN). I augusti var alla kuporna 5 ramar stark och i slutet av testet hade den naturliga gruppen ökat sin bistyrka redan innan flödet startade och var redo att dra pollen. Sockergruppen överlevde men var i många fall oerhört svaga. Histogrammet i fig 2 visar samma sak men på koloninivå och där ser man att alla i den naturlig gruppen hade mer än 4 ramar eller starkare medan sockergruppen hade 2 kolonier med 4 ramar och övriga betydligt svagare.

Studien visar att den strategin många biodlare använder, dvs att sätta in tomma ramar med nytt vax och fylla på med rent socker, ger stora besvär för bina.

Praktisk applikation: Bin som övervintrar på rent socker blir försvagade och får svårt att bygga upp en bra bistyrka till majdraget. Därmed kommer de inte ge överskott i maj men även junidraget riskerar bli sämre och man kan misstänka att stora delar av Juni går åt för att komma ikapp och om då juli blir kallt finns inget att dra på och säsongen riskerar att bli dålig.
Den andra studien fanns med i Bitidningen 2013, sid 11 och gjordes av Tobias Olofsson (4)(en svensk forskare av klass som var den som löste gåtan med mjölksyrebakterierna). Det är allmänt känt att dessa bakterier har stor del i binas immunförsvar och hans test visade att bakterierna försvann med sockerdiet samt tappade sin bistyrka.
I nästa del går vi igenom varför utsot uppstår och kommer visa att ljunghonung inte specifikt ger utsot.

1. De Groot, Protein and amino acid requirements of the honeybee
2. Mirjanic et al, IMPACT OF DIFFERENT FEED ON INTESTINE HEALTH OF HONEY BEES
3. https://scientificbeekeeping.com/an-experiment-to-improve-pollen-sub-1/
   (På Randy’s hemsida finns flera artiklar med olika tester av substitut för den som är intresserad av detta ämne).
4. Tobias Olofssons vintertest, Bitidningen 2013

English summary: A strange summer with fabolous early spring flow due to the hot may. Issue with that is that most of the flowers that should have bloomed in June are already gone. The rest of the season can be tough with food being scarce so it is important to not remove all honey and ensure their store will last all summer.
Our test to test for DBVSH (Drone Brood Varroa Sensitive Hygiene) resistance have shown some promising results where we can clearly see indications that the bees appears to clean out infested drone cells and when we count the trapped mites we see great differencies in mite count between newly capped and older brood. Unfortunately the drone season is also finished at least two weeks earlier and hence we will not get enough samples to be able to show that the difference is statistically significant. We will have to accept that this years result will be the a lessons learned which will give a good start for next year.

Den här sommaren är så här långt konstig – den började med kallt i april och så slog sommarhettan till i maj så allt började blomma samtidigt. Dessvärre innebär det att de blommor som bina skulle dra på i Juni redan har blommat ut vilket innebär att det kan bli stendött under senare period med risk för svält. Vi laddar som vanligt upp med att samla ramar i backar som vintermat men blir det svält får vi stödmata. Inte nog med att blommorna tar slut i rask takt även drönarperioden är kortare i år – normalt brukar de sätta drönaryngel ända fram till midsommar men de har redan visat att de inte är intresserade längre då de fyller drönarramen med honung eller helt enkelt slutar bygga ut den.

Det innebär att vi inte kommer få fler utskurna delar, och även om vi fått en hel del lovande resultat där vi sett ca 50-60% utrensade celler kommer vi inte få tillräckligt många prover för att få ett statistiskt säkerställt resultat. Vi får helt enkelt bita i det sura äpplet och se årets test som ett stöd till fortsatt test – resultaten pekar verkligen på att bina rensar ut invaderade drönare, se exempel nedan.

English summary: all mayor flow is earlier this year and the raspberry is about 2 weeks earlier than a normal year. That is all good but it is hence very important to ensure there is food left for later in the season when flow is much scarce. We save about 5 combs per colony in plastic boxes for the winter but if needed we can easily give a comb if they are low on food.

Allt blommar tidigare än normalt och hallonen är ca 2 veckor för tidigt. Det är iofs bra med tidig skörd men problemet blir ju vad bina ska leva av resten av säsongen då det kommer bli ont om bra drag i Juli-augusti. Därför är det viktigt att man tar höjd för det och inte, som många biodlare dessvärre gör, skatta all honungen som nu rinner in i strid ström. Man måste se till att det finns mat resten av året och för vår del hamnar en stor del av ramarna i plastbackar och då kan vi enkelt stödmata med en honungsram vid behov. Planen är att des ska finnas ca 5 ramar per kupe till hösten som då får bli vintermat tillsammans med de 5 ramarna som bör finnas i kuporna när det drar ihop sig till invintring.

English summary: No need for smoke that is bad for you, the bees and can easily cause a fire. We simply use water with some etheric oils that hide the smell on our gloves when we move to next the hive.
Om man ber ett barn rita en biodlare så är det troligt att de ritar en gubbe med en rökpuff. Men rök är inte nyttigt för oss och inte heller nyttigt för bina – i själva verket betyder det skogsbrand för bina vilket innebär akut fara för hela samhället. Vad bina gör som försvarsåtgärd är att springa ner och fylla magarna med honung samt skydda drottningen vilket har, felaktigt, tolkats som att bina blir lugna när de i själva verket är superstressade. Tänk att utsättas för det varje vecka. Vi har förpassat rökpuffen där den hör hemma, tillsammans med halmkupan, stockkupan och andra antikviteter. Lite kul att titta på då och då men fullständigt onödigt i en modern bihantering.