English summary: We have never experienced a swarm which we beleive is due to our preventive job where we create space for the queen by always ensure three empty combs in the brood room. Last week, however, we had a pickle since we noticed queen cells in a fairly weak colony and decided in favor of a silent change. But, when we checked this week we saw indeed a small swarm hanging under the hive which we recovered. Sure enough there were the old queen which we will killed (she is probably too old to last another winter and she was not that good to start with) and returned the bees to the original hive. The Linden flow is now over and we hope for a last small Heather flow – but this is never granted.
Vi aldrig haft en svärm vilket vi tror beror på vårt förebyggande arbete under svärmsäsongen där vi aktivt skapar nytt utrymme i yngelrummen och även denna säsong såg ut att fortsätta på den vägen. Men förra veckan tog vår “Lucky streak” slut då vi plötsligt såg viseceller i en kupa med en två årig drottning. Vi gick igenom samhället och konstaterade att det var svårt att säga säkert ifall det var svärm eller stilla byte. Rätt många viseceller pekade på svärm men vi såg rätt knapert med yngel och ett i övrigt relativt svagt samhälle totalt sett gjorde att vi lutade åt stilla byte. Vi decimerade samhället lite för säkerhets skull och gjorde en avläggare med några viseceller och ett par ramar bin. Frid och fröjd trodde vi men när vi kollade läget i torsdags så hängde en liten svärm under kupan. Jaja, det skulle ju hända någon gång och denna svärmen var iaf lättfångad. Eftersom drottningen är rätt gammal och vi inte behöver fler samhällen i år kommer vi nypa gammeldrottningen och återbörda bina till kupan. Linden har nu blommat över och gav ett skapligt resultat i vår hembigård med drygt 40 ramar från fyra samhällen – det får man vara nöjd med. I vår skogsbigård blev det istället lushonung som vi är tacksamma för då den är eftertraktad men tyvärr inge stora mängder – 15 kg blev det till slut. Nu hoppas vi på ett litet ljungdrag vilket skulle göra skillnad mellan ett skapligt honungsår och ett riktigt bra – vi behöver 40 kg till för att ha honung till alla samhällen och vi tar gärna en 20 kg till själva också.
Short English summary: Heather honey is claimed to cause dysentery due to high mineral content and this statement is repeated in most books without any references to studies to support the claim. We carried out a test some years ago where we used 30-50% heather honey on 9 hives where all hives survived and in fact it was one of the best overwinter we have experienced. A calculation show that the amount of minerals is way to small to cause any issues and the conclusion made by Alfonsus many years ago stands strong; eccessed water causes dysentery. För några år sedan tvingades vi använda 100% socker vid invintringen och året efter gav uruselt resultat eftersom bina visserligen överlevde men var svaga och behövde hela maj och delar av juni för att bygga upp sig. När det såg ut som om vi skulle tvingas använda socker även detta året kom ljungen som en skänk från ovan. Ljung ja, det kan man inte använda som vintermat då blir det utsot (1), det kan man läsa i vilken bibok som helst tex Åke Hanssons stora bok från 1980. Vilket dilemma – låta bina få socker och få svaga bin eller använda ljung som “alla vet” ger utsot. Jag tacklade det som jag brukar och gjorde en källkontroll och döm om min förvåning när det visade sig att ingen bibok hade någon referens till någon studie, bara till andra biböcker. En uppmaning: Kolla i era biböcker hur många referenser ni hittar. Inte heller nämnde någon var gränsen gick utan som det står i Åke Hanssons bok sid 326 “Ljunghonung är liksom bladhonung olämplig som vinterfoder” där förklaringsmodellen är att ljung och lushonung ger utsot pga hög mineralhalt. Så frågan är egentligen två; 1. Är ljung farligt som vinterfoder och isf 2. i vilka mängder? Jag ägnade mycket tid åt att kolla på nätet men fann inget utom åsikter baserad på andras åsikter. Då gjorde jag en sökning på engelska men det blev lika resultatlöst, jag hittade exakt noll studier. Då ändrade jag taktik och började söka efter någon som faktiskt använde ljung för invintring och fann att det fanns flera professionella biodlare som kör ut kuporna till ljungen även de år med dåligt drag eftersom ljung ger en bra övervintring (2,3) där tex Chainbridge har 1500-2000 kupor som invintras på ljung, helt eller delvis.
Förklaringsmodellen att mineralerna i ljunghonungen skulle ansamlas och därmed fylla tarmen och ge utsot håller inte för en enklare räknekontroll – det finns helt enkelt för lite fast substans för att ge problem. Redan 1935 slog Alfonsus (4) fast att det var kristallisering av mat samt problem med att bli av med överskottsvatten som påverkade ifall det blir utsot eller ej och vad som orsakar utsot och hur man undviker det gicks igenom i detalj av Randy Oliver (5). Låt oss räkna lite och vi antar att vi har 10000 bin som väger 100 mg och de kan enligt Alfonsus fylla tarmen till 35% av kroppsvikten innan det blir kris=> 35 mg. Enligt våra mätningar gör bina av med ca 7 kg från 28 september till 25 februari, dvs 7000 g=>700 mg/ bi (vi är konservativa och antar att ingen yngelsättning inträffar under vintern samt att de sitter i kluster hela tiden). Enligt facklitteraturen innehåller ljung strax under 1% osmältbara delar så vi sätter det till 1%=> 7 mg mineraler och pollen och antar, konservativt men felaktigt, att inget av det används. 700 mg honung ger upphov till ca 420 mg vatten (dels från vattnet som finns i honungen och dels via metabolismen av sockret. Av detta inser vi att mängden osmältbara delar aldrig kan bli så stora att de spelar roll, det kommer aldrig överskrida 20% av tarminnnehållet (7/35=0,2) och i praktiken blir det betydligt mindre.
En årsförbrukning av ljunghonung på 7kg ger 700 mg årsförbrukning per bi. Den mängden ger en försumbar mängd osmält material vilket inte bidrar till utsot och bekräftar Alfonsus slutsatser att det är överskottsvatten, och inte mineraler, som orsakar utsot.
Stärkt av ovanstående bestämde vi oss för att låta bina få övervintra på ljung och vintern 20/21 använde vi därför 30-50% ljung i 9 st kupor där samtliga klarade sig galant utan tillstymmelse till nedsmutsade kupor. jaja, en liten skvätt ljung kanske går bra men hur blir det om man har enbart Ljung? Nu hör det till saken att ingen har någonsin nämnt en andel där Ljung skulle vara farligt utan all ljung måste bort annars går det på tok. Hur som helst, vintern 2022/23 testade vi en kupa med enbart Ljung för att se om den skulle få problem. “Otroligt nog” överlevde även denna utan tillstymmelse till problem, knappt någon smuts alls och alla lådorna lika torra, rena och snygga. Nu kommer säkert någon att säga att vintern var så mild att bina har kunnat flyga och tömma tarmarna regelbundet. Av det skälet noterade vi temperaturen under bägge testen och vi sätter gränsen där bina bryter klustret till 8 grader (4). Då kan vi konstatera att de har suttit minst 12 veckor (troligen längre) utan att kunna flyga ut, se diagram nedan.
Väderdata för 2021/ och 22/23 som visar att bina suttit i kluster i tre månader eller mer.
Praktiska försök av bla Möbus, där han burade drottningar under vintertest så de inte kunde lägga yngel för att bli av med överskottsvatten, visade att bina började få utsot efter 3-4 veckor. Så, om Ljunghonung skulle ge utsot borde bina inte klara 12-13 veckor instängda utan att problem skulle uppstå. Givetvis är ett enda test (2 om vi ska vara petiga) inte något definitivt bevis men våra test visar att påståendet att bina är dödsdömda om det finns ljung i kuporna inte stämmer. Så här kommer slutligen en utmaning; den som kan hitta ett fälttest som visar att mogen ljung ger utsot skicka den till mig.
English summary: It’s still in the middle of the summer but the planning for the winter should start. The bees want to have the foodstuff above them and they also need empty cells to sit in when it gets cold. Therefore we always use two boxes and fill the upper box with honey combs , preferable spotted with some pollen, see image below. We also try to add minimum two pollen frames in the lower box for the early spring development. The net weight of bees, pollen and honey should be 22-23 kg for a good winter in. In the link we show how we do the winter-in in 5 m. Jo, Jag vet vi är precis i början av semestern och vintern är långt borta. Men precis som när man ska tapetsera eller måla en vägg så är planering och förarbete A och O och om den görs på rätt sätt går själva slutjobbet snabbt och lätt och resultatet blir bra. Gör vi lite förabete så går bestyret med att invintra också snabbt och vi hjälper bina att få bra övervintring. Bina behöver bra mat (honung) samt lite pollen eftersom de sporadiskt kommer behöva sätta yngel även under vintern. Maten vill de ha ovanför sig och tomma celler att sitta i när det blir kallt. Därför använder vi två lådor där vi fyller övre lådan med fulla honungsramar där det idealiskt finns lite pollen insprängt. Om man tittar på ramar som bina fyllt så ser man att det ofta finns lite pollen här och där, kanske 5% av cellerna är fyllda med pollen. Sådana fulla ramar sätter vi såhär års i skattlådan samt märker med en färgprick så de inte skattas av misstag längre fram.
Om bina själv får välja – lite pollen läggs i honungsramarna vilket kan konsumeras på vintern
Dessutom behöver bina ha ett par ramar med pollen för det tidiga vårynglet som sätts i februari/mars och av det skälet försöker vi ha två pollenramar i den nedre lådan. Schematiskt kan det se ut som skissen visar men det är en idealbild och i praktiken blir det som det blir, men huvudsaken är att det finns honung och pollen i den övre lådan samt ett par ramar med pollen i den nedre. Här har vi satt pollenramarna längst ut men de kan nog placeras var som helst i den nedre lådan och de kan även vara ett antal halvfulla ramar med pollen. Vi strävar efter att ha nettovikt 22-23 kg (bin, pollen och honung) och eftersom en tom kupa på två lådor väger 11-12 kg så siktar vi på en slutvikt på 34-35 kg. Här visar vi invintring på drygt 5 minuter: https://www.youtube.com/watch?v=JjFWIcSczcE
Nu blommar Linden för fullt och i vår hemgård drar bina också på Lind och vi kan hoppas på ett hyggligt resultat som kanske kan hjälpa upp årets skörd. Även i Öxabäck blommar Linden men där har bina hittar lushonung som uppenbarligen är mer attraktiv för bina än Linden. Jag kan iofs förstå dem för lushonung har en otrolig färg, doft och smak, alldeles becksvart som den är. Nackdelen är att det inte blir några stora mängder, kanske 10-15 burkar istället för 30 kg som ett bra Linddrag kan ge. Men det är en fantastisk honung som ger oss ännu en sorthonung så vi tar tacksamt emot vad som erbjuds.
Becksvart bladhonung (lushonung)
Vi har haft problem med röveri av våra avläggare och ett par har svultit ihjäl efter hårda angrepp. Man får ta lärdom och vi kommer undvika göra avläggare sent på säsongen eftersom röveri knappt förekommer i maj när allt blommar. Om vi framöver ska göra en sen avläggare kommer vi ställa den en bra bit ifrån ursprungskupan så de inte hittar tillbaks så lätt.
Short English summary: Sometimes we see two queens in the same hive and we usually remove one. But lately we have started to challenge that strategy since the bees probably know what they are doing. So, in future when a silent change is going on we will not intercept in any way and if they want to have two queen then they shall have two queens.
Ibland händer det att vi ser två drottningar som går sida vid sida och vår första reaktion har alltid varit att vi måste skilja på dem då inget samhälle kan ha två drottningar. På senare tid har vi börjat ifrågasätta det tänket eftersom det är uppenbart att bina ibland tolererar den situationen. Om man tänker från binas synvinkel borde det vara en fördel att låta den gamla drottningen producera yngel så länge hon kan för då undviker de att få en nedgång i bimängd under tiden som den nya drottningen blir parad. Dessutom minskar risken ifall den nya drottningen inte överlever, då kan bina göra en ny drottning. Vi hade för övrigt en koloni höstas där de envisades med att göra viseceller på höstkanten och där vi stoppade det. Resultatet blev att samhället dog vilket vi trodde berodde på kvalsterinvasion men kanske var det vi som var klåfingriga och det var skälet till att kolonin dog? Vi har således bestämt oss för att inte gå in och göra någonting när bina genomför sina stilla byten – vill de ha två drottningar så får de ha det så då bina förmodligen vet vad de gör.
Bild från Bee source visar två drottningar som går bredvidvarandra
Englis summary: In july the press is eased since the swarm period is more or less over and the drone period as well. Since nectar and pollen is more scarce now we must ensure that we ahve enough food in the hives and thus we always leave 5 combs with honey and if there is a lack we give back frames from our honey store (the honey bank). After the drone culling we expect mitefall to be low but we continue to monitor it and once we approach end of tjuly we can expect that some hives might need lactic acid treatment if mite fall increases. We will alos be in position to see if the hives that appeared to clean out mite infested droens cells indeed have a resistance because they should ideally continue to show low mite fall. När vi kommer in i juli minskar arbetsbelastningen och stressen för oss eftersom risken för svärm är betydligt mindre, drönarperioden är över och de största dragen är också slut. När nektarflödet är över är det än viktigare att se till att det finns mat i kuporna för att bina inte ska riskera svälta, bina ska fortsätta sätta mycket yngel och för att vi ska undvika att bina blir stressade och börja röva. Därför ökar vi på mängden honung i kuporna och ser till att det finns minst 5 ramar så här års och har inte bina dragit in den mängden tar vi av “honungsbanken”, dvs de ramar som vi sparat från majdraget.
Honungsbank för invintring men också för stödmatning vid behov
Har vi skött drönarutskärningen på rätt sätt har vi troligen lågt nedfall/population så där brukar det vara lugnt men vi kollar förstås varje vecka att nedfallet håller sig under 3/dag (>21 på en vecka). Sedan lyfter vi av skattlådan och man känner på tyngden om där är tillräckligt och skulle den vara för lätt kollar vi efter honung i yngellådorna. Finns det tillräckligt så vi bedömer att de har 5 ramar gör vi inget men är det för lite så sätter vi till ramar i skattlådan. Vi sätter nästan alltid honung i skattlådorna eftersom det är lättast att bedöma mängd där men också för att se till att det finns plats för yngel eftersom vi vill att de ska fortsätta sätta mycket yngel hela juli. Därefter kollar vi att det finns nylagda ägg och så fort vi hittat sådana är vi i princip klara och en sådan här genomgång tar ca 5 m om allt är väl. Skulle det bli ett plötsligt drag – tex Lind blommar vanligtvis i Juli så skattar vi förstås överskottet men vi spar, som sagt var, alltid minst 5 ramar i kuporna. Från svagare samhällen brukar vi aldrig ta något utan vi låter dem behålla allt och förhoppningsvis får de ihop till sin vintermat. En ytterligare fördel med att ha minst 5 ramar är att ifall vi inte har tid eller vädret är dåligt så gör det inget om det blir två veckor mellan genomgångarna så här års – maten räcker oavsett i minst två veckor. När vi kommer till slutet av Juli kan kvalsternedfallen börja öka och då sätter vi in mjölksyran. Idealiskt kommer vi då att kunna detektera att de kupor som verkade städa ur kvalsterceller verkligen har resistans, men mer om det senare.
Drönarkaka fotad med en veckas mellanrum där röda hål är samma men de gröna är nya.
English summary: After a period with scarce nectar flow we suddenly found plenty of pitch dark honey in the hives with a very distinct taste of “caramell”. We were expecting a bit of light Linden honey but the bees have instead found some exclusive honey dew! In one of our hives we found several queen cells and we concluded that it most likely were a silent change of the queen and we let them carry on with it but we took a couple of the queen cells and made nuc’s. We also had a colony with a bit aggressive bees where we removed the old queen two weeks ago and the plan was to keep them occupied with a new queen while we wait for our new black queens. We would then cage her and once they arrive split the hive into two good colonies for the new black queens. When we checked the combs we indeed found a new queen but she was already egg laying which appears to be impossible since it was only two weeks since we removed the queen. The only possible solution is that they had already made a parallellqueen, which explain why we only saw one queen cell despite the many newly laid eggs, and that the bees planned to carry out a silent change also here. Now we have a new challenge – in fact we have two: Usually we don’t keep lines that produces aggressive bees but this line is mite resistant and they seem much more calm already. Secondly, where to put our new two black queens? We will see how we solve this predicament, even if it is a rather positive problem.
En sak som gör det så roligt intressant och utmanade med biodling är att man aldrig blir fullärd och sällan är uttrycket “ju mer jag lär mig desto mer inser jag hur lite jag vet” mer passande än just när det kommer till våra bin. Man kan göra världens bästa plan men om bina inte tycker det är bra så kommer det inte att funka utan de gör som de vill oavsett. När vi besöker vår utbigård måste vi ta med oss allt material eftersom den ligger 1 timmes väg bort och då kan man inte vända för att hämta en bortglömd botten till avläggaren utan allt material måste med. Således brukar vi så här års ta med oss både tomma ramar, så vi kan skatta överflödig honung, men även några fyllda ramar ifall någon kupa har för lite mat – vi byter gärna den “exklusiva” skogshonungen mot vår trädgårdshonung. För bina spelar det ingen roll men vi kan sälja sorthonungen till högre pris så win – win. Eftersom vi blev tvungen att stödmata de flesta kolonierna förr a veckan brydde vi oss inte om att ta med några tomma ramar och ni kan givetvis gissa vad som hände. Vi hade för all del förhoppning om att Linden med sin ljusa syrliga honung eventuellt hade börjat blomma eftersom allt är tidigt i år – men att skattlådorna skulle vara fulla var inte troligt. När vi kom fram till lindarna var det mycket riktigt full blomning och vi kunde både höra och se att där var fullt med insekter. När vi sen lyfte av första skattlådan var den svintung och fullkomligt överfull – med nästan svart superexklusiv lushonung! Vi blev tvungna att flytta upp ramar från yngelrummet för att göra plats för yngel då nästan alla ramar var fylld med svart honung och sätta de skattade ramarna i lådan vi har med ifall svärmtelefonen ringer.
Mörk honung med typisk smak av karamell – lushonung!
Sen kom nästa överraskning då en kupa hade gjort ca 10 viseceller vilket vi normalt sett bara brukar se när ett samhälle verkligen vill svärma. Eftersom samhället aldrig blev riktigt starka, de har fortfarande bara ca 22-25 ramar, och vi inte såg särskilt mycket täckt yngel var vi övertygade om att det är ett stilla byte. Vi använde upp en del av cellerna till avläggare men i övrigt får de således sköta bytet på egen hand. Nästa överraskning fick vi när vi tittade till kupa 21 där vi tog bort drottningen för två veckor sedan eftersom samhället visat lite aggressivitet och tanken var att hålla dem sysselsatta med en ny drottning till dess våra svarta drottningar anländer. Planen var att låta dem dra upp en drottning och bura henne samt dela samhället i två skapligt starka delar som därefter skulle få en svart drottning vardera. Konstigt nog såg vi bara en visecell förra veckan och när vi nu tittade till den såg vi att den inte verkade ha gått fram. Förvirringen blev total total när den bättre hälften hittade både ny drottning och nylagda ägg vilket borde vara omöjligt med tanke på att vi tog bort gammeldrottningen för 14 dagar sedan. Men som Sherlock Holmes sa i en av böckerna: när det omöjliga sorterats bort så har man sanningen hur osannolik den än verkar och här är den enda möjliga förklaringen att de gjort en parallelldrottning som gick bredvid den gamle. Tur vi har märkta drottningar och kanske är det så att det normala för bina är att låta drottningarna gå sida vid sida så länge gammeldrottningen har ägg. Vi har sett det vid flera tillfällen och tidigare har vi alltid delat på dem men det kommer vi sluta med nu och låta bina sköta sitt byte som de vill. Samhället verkar vara lugnare nu så kanske har vi tur och att den nya drottningen inte är bärare av ilsket anlag -det visar sig snart. Fast nu har vi ett nytt problem – var ska vi nu sätta de svarta drottningarna? Men överraskningarnas kväll var ännu inte över – när vi kom fram till stugan såg vi det här.
Blommande ljung i Juni!
När vi kollade lite närmare så såg vi att det var fullt med ljungknopp överallt så blir det värme framöver kan de faktiskt bli ljungdrag i början på Juli och vi skulle kunna få både Lind, Ljung, Lus och rallarros samtidigt. Som sagt var – man blir aldrig fullärd.
Så har vi kommit till den sista delen i den här serien och i tidigare delar gick vi igenom befintliga fältstudier där invintring på socker jämfördes med naturlig mat (del 1), de verkliga orsakerna till utsot (del 2) samt näringsbehovet på vintern (del 3). I denna del går jag igenom studier som visar att honung och pollen har mer hälsofördelar än enbart som näringskälla – de ger bra skydd mot sjukdomar, parasiter och andra patogener. Bin har ett ganska dåligt immunförsvar, de har inga vita blodkroppar eller mördarceller. Det innebär inte att bina är försvarslösa mot bakterier, virus och pesticider utan deras försvar har utvecklats under de 50-100 miljoner år de samexisterat med blommorna och baseras på kemiska substanser som de dels får via maten (pollen och honung) dels från propolis och dels från deras magbakterier. Pollen är källan till alla näringsämnen som bina behöver och därför återfinns alla ämnen även i honungen vilket är extra viktigt på vintern då bina sällan har fritt tillgång till pollen. I en studie (1) fann man att honung reglerar avgiftningsvägar i tarmen och gener associerade med proteinmetabolism och oxidativ reduktion och man fann specifikt en beståndsdel, p-coumaric acid, som styrde gener för avgiftning mot pesticider och andra toxiner. Denna substans finns på pollenkornets kärna och eftersom honung från blommor alltid innehåller lite pollen finns den i honung men givetvis inte i socker. I en annan studie (2) testade man honungens förmåga att döda bakterier från Amerikansk och Europeisk yngelröta och jämförde med socker. Vid en sockehalt av ca 10 %, som är vad som finns i yngelsaften, tog blandhonung död på de flesta bakterier medan socker inte hade någon effekt överhuvudtaget. Vid 25% honung tog blandhonungen död på alla testade stammar.
I en polsk fältstudie (3) testades bikupor med olika nivåer av honungsdagg (0-30 %) under tre år, där man inte hittade någon ökande andel vinterförluster mellan 0 % och 30 % honungsdagg i vinterfödan. Man fann däremot att 10 % eller mer honungsdagg signifikant minskade mängden Nosema-sporer i kolonierna. Tabell 2 visar att halten honungsdagg inte påverkar vinterförlusterna. Tabell 3 visar hur graden av Nosema-infekterade kolonier minskar med ökande honungshalt.
Praktisk applikation: ovanstående studie indikerar att honungsdagg förstärker immunförsvaret mot Nosema.
För den som vill utforska mer och läsa själv kommer här en sammanställning på studier av pollen och honungens effekt på olika bisjukdomar (4).För den som vill utforska mer och läsa själv kommer här en sammanställning på studier av pollen och honungens effekt på olika bisjukdomar (4).
Diskussion: Studier visar att honung och pollen ger skydd mot flera aggressiva sjukdomar tex AFB, EBF, Nosema. Att då ta av bin honungen på vintern och ersätta den med socker, som inte ger något skydd, verkar vara en dålig strategi. Eftersom honung och pollen verkar ge skydd mot bakterier och patogener behöver vi ställa frågan om det är så att det är vi människor som har skapat problemen och att bina kan hantera dessa sjukdomar bara de har näringsrik mat? Det ska understrykas att de flesta av studierna är laboratorietester och för att kunna dra definitiva slutsatser behövs fältstudier för att bekräfta resultaten. Jag avslutar med ett citat från Erler et al’s studie (4):”Also, the feeding of sugar as a food source over winter may enhance the propensity of the colony to be infected by pathogens.” Google översatt: Dessutom kan utfodring av socker som matkälla över vintern öka kolonins benägenhet att infekteras av patogener. Referenser. 1. Mao et al, Honey constituents up-regulate detoxificationand immunity genes in the western honey bee Apis mellifera 2. Erler et al, Diversity of honey stores and their impact on pathogenicbacteria of the honeybee, Apis mellifera 3. Pohorecka et al, HEALTHFULNESS OF HONEYBEE COLONIES(APIS MELLIFERA L.) WINTERING ON THE STORESWITH ADDITION OF HONEYDEW HONEY 4. Erler et al, Pharmacophagy and pharmacophory: mechanismsof self-medication and disease prevention in the honeybeecolony (Apis mellifera )
English summary: Protein is needed during the winter since the bees make winter brood in order to get rid of excess water to avodi dysentery. Protein is also needed to increase longevity in young bees as well as older bees but the old bees only need the protein level that is found in honey. Therefore it is a poor idea to winter in on pure sugar. In the fourt and last part I will go through the positive health aspects where honey have shown to kill ABF, EBF and Nosema and we need to ask ourself if it is our bee managment strategy, by using pure sugar as substitut, that have turned these diseseas into the lethal threats they pose today to the bees. I de två första delarna gick vi igenom de jämförande fälttest som gjorts mellan socker och naturlig mat (honung + pollen) samt den verkliga orsaken till utsot, som inte har med vilken typ av honung som används, utan det är överskott på vatten som är huvudorsaken till utsot. I den här delen fokuserar vi på näringsbehovet när bina sitter i kluster för om rent socker skulle vara lika bra, eller bättre, än honung så måste det betyda att bina isf inte har något näringsbehov överhuvudtaget bortsett från kolhydrater och inte heller behöver sätta vinteryngel. Det kan ju låta rimligt att de inte har något näringsbehov eftersom bina föds “färdiga” och de bara sitter still under vintern men som vi snart ska se kan inget vara mer felaktigt än detta. När det gäller referenserna kan man söka de flesta men en del äldre är svåra att hitta så vi har lagt några som PDF, http://www.dodsbisyssla.com/for-seriosa-biodlare.
Startpunkt: Mängder av studier har visat att under biets utveckling från ägg till larv och till färdigt bi behövs det proteiner, mineraler och vitaminer utöver kolhydrater. Den stora frågan är då om det räcker med enbart kolhydrater när bina sitter i vinterkluster?
Ovanstående fråga kan då delas upp i två olika delar: a. Sätter bina yngel under vintern vilket isf skulle medföra stort behov av både proteiner, kolhydrater samt mineraler och vitaminer? b. Behöver äldre bina något mer än kolhydrater för underhåll under övervintringen?
Låt oss börja med första punkten – sätter bina yngel under vintern? Länge trodde jag att vinteryngel var något som skulle undvikas eftersom det ökar matåtgången och därmed ökade risken för utsot. Det var vad vi fick lära oss på nybörjarkursen och för att undvika detta skulle bina sitta trångt, dvs gärna på en låda. Denna felaktiga åsikt/myt blev grundligt vederlagd av artikelserien om utsot som Randy skrev (4). Redan 1935 visade Alfonsus (1) i en studie att den verkliga orsaken till utsot är överskottsvatten i ändtarmen. Därför behöver bina behöver sätta yngel som en sista utväg för att bli av med överskottsvatten (2). Yngelsättning kostar bina mycket energi, dels så åldras de befintliga bina av yngelhanteringen och dels så kräver det extra mat för att driva upp yngel men också för den högre temperaturen som yngelvård kräver. Ändå sätter de yngel regelbundet över vintern i små mängder (5) och skälet är, som redan nämnts, att om de inte gör så kan de inte bli av med överskottsvattnet och utsot drabbar samhället. Denna insikt gör att behov av högkvalitativt pollen behövs hela året och måste finnas i matlådan eftersom bina inte kan lämna klustret för att hämta pollen. Men, det betyder inte per automatik att äldre bin behöver något annat än kolhydrater.
Praktisk applikation: Bina sätter yngel vid behov även under vintern, som en sista utväg för att bli av med överskottsvatten, och därför måste pollen finnas i foderlådan.
Då återstår frågan om äldre bin klarar sig på enbart kolhydrater. DeGroot (3) fann i sin studie att livslängden för både unga bin och äldre bin ökade signifikant när bina fick proteiner motsvarande vad som finns i pollen men att mängden som de äldre bina behövde var markant lägre än vad de unga bina behövde. Dessutom, äldre bin avstod från att äta rent proteintillskott utan föredrog att äta sockerlösning innehållande protein. Mängden protein som behövdes för att hålla proteinnivåerna konstant låg på nivåer motsvarande vad som finns i honung, se tabell nedan. Tabellen visar också att äldre bin som levt på enbart socker får ökad livslängd om de får pollen.
I nedanstående tabell jämförs livslängd på äldre bin som matats med rent socker och socker med tillskott av pollenbröd eller pollensubstitut. Äldre bin kan uppenbarligen äta rent pollen men får även längre livslängd på den mängd pollen som finns i honung. Mjölkprotein gav längre livslängd men enbart i rätt koncentration (1% eller lägre) i högre halter förkortades livslängden.
Diskussion: Yngel uppfödd på enbart socker blir kraftlösa och får kort livslängd eftersom den mängd protein som finns i binas fettkropp inte räcker till för att föda upp en stor mängd yngel (6,7). Om bin tvingas sätta yngel utan att ha tillräckliga mängder protein kan bina äta upp ägg och yngre larver (8). Äldre bin som övervintrar på enbart socker tappar vikt och därmed livslängd. Även äldre bin behöver således proteiner, och därmed vitaminer och mineralerför att maximera sin livslängd i vinterklustret. Deras behov är mindre än de unga binas, eftersom de bara behöver underhålla kroppen och mängderna som behövs finns i honungen (tillräckligt med protein för att hålla vikten konstant). För tillväxt behövs högre nivåer som finns i pollenbröd och drottninggele.Enbart socker som vintermat är således en dålig ide eftersom bina behöver protein dels för att sätta yngel (för att bli av med överskotsvatten)och dels för att både ungbin men även äldre bin behöver protein för längre livslängd. De äldre bina behöver enbart den mängd protein som finns i honung eftersom de bara behöver underhålla kroppen. Unga bin behöver mer protein eftersom de måste bygga upp sin fetkropp. Uppnår man bättre resultat ifall man tillsätter proteiner till sockret? Absolut, det visade Randy Oliver i sitt stora test med diverse substitut men inget substitut matchade honung + pollen. I del 4 går vi igenom modernare forskning som visar att honung (och pollen) även ger bina skydd mot sjukdomar och att honung ger närmare 100% skydd mot ABF, EBF och Nosema. Man måste fråga sig om det är vår bihantering som gjort dessa sjukdomar så förödande men mer om det i nästa del som avslutar en här serien.
1. Alfonsus. 1935. THE CAUSE OF DYSENTERY IN HONEYBEESl 2. Omholt, SW (1987) Why honeybees rear brood in winter. A theoretical study of the water conditions in the winter cluster of the honeybee, Apis mellifera J. Theor. Biol. 128: 329-337. 3. De Groot, Protein and amino acid requirements of the honeybee. 4. https://scientificbeekeeping.com/the-causes-of-dysentery-in-honey-bees-part-2/?fbclid=IwAR1xkKau0JFFnCsnk9GKzWrWSAidUkgtCwU368_oMZNPWHjM8N2FnIXoI4w 5. Mobus 1998, Brood rearing in the wintercluster 6. Haydak, M. H., and Dietz, A. (1965). Influence of the Diet on the Development and Brood Rearing of Honey Bees. Proc. XV. Beekeeping Cong. Bucharest. 7. Herbert Jr, E. W., Shimanuki, H., and Caron, D. (1977). Optimum protein levels required by honey bees (Hymenoptera, Apidae) to initiate and maintain brood rearing. Apidologie 8, 141–146 8. Robert Brodschneider and Karl Crailsheim (2010). Nutrition and health in honey bees
Nu får vi betala priset för den tidiga blomningen då det är knappt om mat, speciellt i vår skogsbigård där samtliga kupor utom en behövde få extra matramar. Vi hade med oss 6 ramar honung som vi fördelade så att alla hade 4 ramar som minst. Lupinerna kom för ett par år sedan och har nu spritt sig hejdlöst och fullständigt tagit över vägrenarna men de verkar ge bra med pollen så helt värdelösa är de inte.
Orange pollen från Lupin
Ett par kupor gör stilla byte och en argbigga har vi knipsat men eftersom de verkar ha resistans mot Varroa får de chansen att göra en ny drottning. Vi hoppas på tur i lotteriet så nästa ger snällare bin och behåller resistansen. Drönarperioden är över och vi kan snart sammanfatta resultatet av vårt test där vi klart kan se att vissa kolonier verkar städa ur drönaryngel med kvalster. Resten av säsongen får vi se om dessa kolonier klarar av att hålla kvalstertrycket lågt eller om någon mer behandling behövs. Vi kommer nog att skära ut något prov på arbetar celler för att se hur trycket är där för att se om det matchar vad vi sett hos drönarna. Om det stämmer som vi läst att kvalstren föredrar drönare med en faktor 10 bör vi ha 1-2 % angreppsgrad på arbeterynglen.
DoD's bisyssla 