30 aug – slutspurt på ljung och invintring

English summary: The first week of September will see some decent temperatures and the bees will have a last chance to collect a bit of nectar and pollen. We prepare the winter in and we have supplemented the smaller colonies with some sugar since we unfortunately do not have enough honey. The bigger colonies are better of and we will wait one more week before we also winter them in.
We have seen increasing level of mite fall and one colony might need formic acid application – we will check the infestation level on the brood to confirm what the mitefall indicate. If we are above 10% infestation level we will carry out a one week Formic acid treatment. All other colonies will do without any harsch treatment although a few of them need a bit of Lactic acid treatment.

Några varma dagar återstår och bina drar på ljungen även om det inte är något superdrag. Vi tog en tur upp till ljungmossen och där fick vi en trolig förklaring varför det inte blev något superdrag då ljungen på mossen var liten med små blommor. Det var nog för torrt när ljungplantorna var små så de flesta växte aldrig till sig och därför är mängden ljung begränsad till lite fläckar här och där. Våra små samhällen får därför lite socker redan nu medan de större får fortsätta dra en vecka till då vädret ska bli skapligt fram till nästa helg. Nedfallen av kvalster har ökat hos några samhällen och på ett ligger det kritiskt högt och där blir det nog myrsyra. Vi ska ta ett yngelprov till (50 celler) och om det ligger över 10% angreppsgrad behövs myrsyra. Då räknar vi såhär: Samhället har ca 10000 yngel (4-5 ramar partiellt fyllt med täckt yngel där en full ram håller 3500 yngel) med 10% angreppsgrad ger ca 1000 kvalster. Den mängden är för stor och därför får vi ta till den starkare behandlingen. Vi hoppas det blir det enda samhället som behöver myrsyra i år.

Vi har ett samhälle som dessvärre gjorde stilla byte 1:a veckan i augusti och den drottningen är kläckt och borde vara parad nu. Bina i samhället är väldigt lugna och drar in mängder honung och pollen samt förbereder ramar genom att lägga pollen och honung i en kant upptill med tomma celler nedanför. Vi ser tyvärr inga ägg och hittar inte heller drottningen så därför sätter vi in en äggram för att be bina bekräfta att de har en drottning. Dessvärre kan inte bina riktigt skilja på en bra eller dålig parad drottning så även om de låter bli att bygga viseceller kan hon fortfarande vara undermålig. Som plan B har vi ett mindre samhälle med en äggläggande drottning som vi kan slå ihop med när vi är säkra på att samhället är viselös.

Bra drag på ljung och bi med ljungpollen på sina pollenbyxor

26 augusti – behandling av kvalster

English summary: We are now getting closer to end of the season and we must determine which colonies to treat against Varroa mites, and if a treatment is needed then which to use. We follow an IPT strategy where we try to avoid chemicals and, if needed, firstly use the most harmless chemical, which is lactic acid, and only use formic acid when it is really needed. We have 4 colonies that have a mite fall on the border where a treatment is needed and we will apply Lactic acid on those and then follow the development closely. We will also check about 50 brood cells to determine the infestation level, 0-5%=> no treatments needed, 5-10% use lactic acid and follow the development. If we have >10% infestation level then we most likley need to treat with formic acid.

När vi kommer in i slutet av augusti är det dags att se över vilka samhällen som behöver behandling och isf vilken. Innan behandling sker måste man ha koll på hur mycket kvalster man faktiskt har för annars kan man inte veta vilken behandling man ska ta till.
Det finns i huvudsak tre metoder att bedöma kvalstermängden;
1. Nedfalls metoden då man mäter naturligt nedfall
2. Skakmetoden, då man mäter kvalster på vuxna bin
3. Räkna kvalster i yngelceller
Vi använder nedfallsmetoden eftersom man måste mäta regelbundet och den inte är invasiv och inga bin dödas. Det är också den metod som i studier har visat bäst precision (1) vad gäller att estimera totala populationen. Skakmetoden kräver 300 bin varje gång man mäter och då blir det ohållbart att mäta så ofta som vi anser att man bör för att hålla koll. Dessutom är det alltid risk att drottningen följer med och slutligen är det bara kvalster som sitter på bina man mäter. Metoden blir därför väldigt oprecis eftersom 70-80% av kvalstren befinner sig i cellerna. Att skära ut arbetaryngel varje vecka är arbetsamt och kostar yngel. Vi använder den för att bekräfta att vi har ett stort kvalstertryck när nedfallet indikerar detta.
Bestämma tröskelvärdet
Har man tillräckligt lågt kvalstertryck ska man inte göra slentrianbehandlingar eftersom alla behandlingar har skadlig påverkan på bina. Vi har satt vårt tröskelvärde till 3 nedfall per dag eller 20/ vecka och har vi mindre än 20 nedfall/ vecka gör vi inga behandlingar alls. Det har gjorts mängder av grundforskning vad gäller kvalstrens fortplantning och livslängd så den är väldokumenterad och vårt tröskelvärde bygger på den forskningen. Martin (2) konstaterade att kvalstren kan göra 2-3 parningscykler och eftersom en cykel tar ca 20 dagar (12 dagar i en täckt cell samt 7 dagar i den phoretiska fasen, när kvalstret sitter på biet) blir således livslängden ca 60 dagar. Det innebär att har man 1 nedfall/dag har man således 60 kvalster i samhället – vi har alltså en faktor 60 mellan nedfall och totala populationen. För att ta hänsyn till felkällor har vi valt att dubbla faktorn och använder 120 som vår faktor och med 3 nedfall per dag hamnar vi på 3-400 kvalster vilket är ett tryck som bina klarar av oavsett när på året. Det stämmer väl med resultatet i flera studier där faktorn ligger på 100-120x dagligt nedfall (2, 3).
Idag ser det ut såhär i våra kupor, fig 1. Tre kupor ligger precis över tröskelvärdet (orange) och en ligger tydligt över (röd).

Utvecklingen av det dagliga nedfallet. En kupa har högt nedfall och behöver omdelbart behanding med mjölksyra
och eventuellt myrsyra om inte trycket minskar.

Alla fyra som ligger över tröskelvärdet behandlas med mjölksyra och vi kollar dessutom angreppsgraden i yngelkakorna på dessa 4 samhällen för att få en hum om hur det kommer se ut om två veckor och kunna ta ett begåvat beslut ifall myrsyra måste till. Enligt Martin (2) så sitter ungefär 30% av kvalstren på bina och det är dessa som vi kommer åt med mjölksyra. Någon kanske tycker att det är dåligt men tanken är inte att utrota kvalstren utan bara att trycka ner dem så vi kommer under tröskelvärdet. Om vi har 4 nedfall/dag har vi ungefär 5-600 kvalster och då kommer vi åt ca 200 av dem. Mjölksyra har 85-90 % verkningsgrad (4) och då får vi kanske ner 150 vid första behandlingen och om vi upprepar får vi ner ytterligare 150 kvalster. resultatet är att vi då ligger under tröskelvärdet och vi slipper använda starkare medel.
Analys av yngelkakorna: Så här års har vi 3-5 ramar med täckt yngel =>10-15000 yngel. För att antalet nya kvalster inte ska vara för stort vill vi därför inte se mer än max 5% angreppsgrad (0,05X10000=500). Har vi under 5% kan vi sitta lugnt i båten och eventuellt göra en mjölksyrabehandling, har vi 5-10% angreppsgrad behövs fler mjölksyrabehandlingar och >10% är det högst troligt att myrsyra behövs.

Referenser:
1. Brodsgaard 1998. Monitoring Method as a Basis for Need-basedControl of Varroa Mites (Varroa Jacobsoni) Infesting Honey Bee (Apis mellifera) Colonies
2. Martin 1997. Average number of reproductive cycles performed by Varroa
jacobsoni in honey bee (Apis mellifera) colonies
3. Bjusen, Nordin 2023. The efficiency of Drone Brood Removal (DBR) in combination with Lactic Acid Treatment (LAT) to control the Varroa destructor infestation.
4. Domatskaya 2020, Study of effectiveness of lactic acid at varroatosis
in the apiaries of Tyumen region

24 aug – säsongen börjar närma sig slutet

English summary: This season have been a struggle regarding the honey harvest and we have pretty much missed all the big flow due to unfavory wheather conditions. Since we have increased the number of colonies drastically the result is that all honey will go back to the bees but, even so, we still have to use a bit of sugar. This make the winter in more complicated, requires more work and increases the risk for a poor winter survival. But, since we have no choice – save for a miracle the coming two weeks – we will start to prepare by removing the top boxes and equalize the honey stores so all colonies have 4-5 combs with honey. We will make sure that all colonies have 2 combs of pollen and finally add about the same amount of sugar in total 10 cmbs of food and 2 combs with pollen.
Om inget mirakel inträffar så kommer vi bli tvungna att använda en blandning av socker och honung som vintermat då honungsskörden uteblivit denna säsong. Det beror på många faktorer;
1. En dålig övervintring (cementhonung och sent dragen nektar)
2. Därmed få produktionssamhällen
3. därför missade vi vårdraget som brukar ge 25-30 kg per samhälle
4. Hallondraget försvann på en vecka eftersom det var väldigt varmt
5. Linddraget torkade bort
6. Vi satsade på många avläggare vilket kostar bin (decimering av produktionssamhällena) samt honung för stödmatning av avläggarna.
7. Ljungdraget såg lovande men när värmen försvann så gjorde även ljungdraget likaså.
Allt detta gör att vi inte skattat något, förutom rapsen, men kommer ändå att behöva blanda 50/50 socker och honung.
För binas skull spelar det inte så stor roll för erfarenhetsmässigt får vi lika bra övervintringar då mängden honung räcker för att ge friska bin. Men det blir betydligt krångligare, lite mer risk och mycket mer arbete eftersom det måste vara skapligt varmt när bina drar ner sockret vilket innebär att vi inte kan vänta ut alla sena drag innan vi gör invintringen. Dessutom måste vi gå igenom och försöka hitta några ramar med lite pollen så det blir lite näringsämnen med sockret. Kommer det sedan ett sent drag på murgröna är det inte mycket vi kan göra för att undvika utsot då den nektarn troligen inte hinner processas.
Inget att göra åt utan vi får hålla tummarna och vi börjar invintringen av de små samhällena nästa vecka. De stora väntar vi lite med då vi trots allt hoppas på lite mer ljung.
Första förberedelsen är att ta bort den översta skattlådan så att alla samhällen står på 2 (de mindre samhällena) eller 3 lådor (de stora samhällena). Därefter blir det lite Robin Hood strategi dvs vi ser till att alla samhällen har 4-5 ramar med honung och minst 2 ramar med pollen.

Drag på vindruva. Den är vi kluven till då det är osäkert om de hinner processa saften.

Aug 13-Kvalsterläget ser bra ut

English summary: The mite situation is pretty good wher only 3 hives of 14 show a mite population that need actions. Orange color is still under the threshold but must be monitored and probably need a lactic acid treatment to stop the increase before it gets critical. The red one is above threshold and will also recieve Lactic acid treatment. With a bit of luck no stronger chemicals will be needed but we will monitor it closely and also check some brood samples to ensure the infestation level is under control. Blue marked are swarms we collected and they usually do not need any treatment so it is a bit worrying that two of them have started to show increased mite levels. Green marked is a colony we bought from a resistant stock – we are glad to see that our own VHS bees perform as good as this one.

Vi börjar närma oss slutet på säsongen, även om ett eventuellt ljungdrag återstår, och då är det snart dags att avgöra vilka samhällen som behöver behandling och vilken behandling som isf behövs. I figuren nedan redovisas det dagliga genomsnittliga nedfallet (vi mäter en gång i veckan) och endast tre samhällen (av 14) har mer än ett nedfall per dag och endast ett samhälle ligger över tröskelvärdet på tre/dag. Lite färgförklaringar: Blå markerar svärmar och dessa brukar sällan behöva behandlas första året men två av dem ligger på gränsen (orange färg och röd ifall nedfallet ligger över tre/dag) och dessa har vi gett en mjölksyrabehandling. Förhoppningsvis räcker det. Grön är ett samhälle som vi köpte av Kranshammar och ska vara uttalat resistent – de klarar sig bra men våra egna resistenta samhällen klarar sig väl så bra. Öxa-C12 hade högt nedfall i början men nu när de blivit tillräckligt starka för att lägga bra med yngel (var ursvaga efter vintern) har nedfallet minskat vilket tyder på VSH. Med lite tur kan vi undvika myrsyra i år och oxalsyra använder vi förstås inte alls och då blir det ett kemikaliefritt år – jaja mjölksyra är förvisso en kemikalie – vilket är en stor vinst. Honungsåret är däremot dåligt eftersom vi bara hade två riktigt starka samhällen i början av maj vilket gjorde att vi missade det stora vårdraget som brukar ge hälften av säsongens skörd.

Dagligt nedfall samt bistyrka räknat som fulla ramar med bin

12 augusti- Viseceller i augusti vill man inte se

English summary: Suddenly we saw many queen cells which pointed towards a swarm despite the late season. However, we search for a long time but couldnt find her so we beleive she must have have died during the move the week before. So, we removed some of the queen cells and hopefully we made the right call – we will see next week. Either we have a nice new queen strutting about in a huge colony or half the colony is gone.

I en kupa hittade vi plötsligt mängder av viseceller och då undrar man förstås vad som är på gång – kan väl inte vara svärm så här års? Vi satte igång och började leta efter drottningen men kunde inte hitta henne och inte heller fann vi några nylagda ägg eller larver. Eftersom drottningen är borta, det var mängder av bin i samhället och cellerna var precis nytäckta tror vi inte att det är svärm på gång utan slutsatsen blir att drottningen gick åt under flytten för en dryg vecka sedan. Bina blev rejält stressade och bollade kanske henne. Vi tog bort en del viseceller, eftersom de hade gjort mängder, men lät en 5-6 vara kvar och så hoppas vi att vi har gissat rätt och att en n y drottning snart tittar fram.

Mängder av viseceller pekar på svärm

31 Juli – resistenta bin del 2

English summary: Yet another mite infested cell that the bees have opened.
Vi fotar en ram dagligen för att se ifall bina öppnar upp celler med kvalster. Här är ännu en cell som bina öppnat och minsann satt det inte ett kvalster alldeles under locket.
Vi kollade ett annat samhälle där vi också har noterat DBVSH och även där hittade vi en öppnad cell med ett kvalster. Vi ska börja följa en ram från 9:e dagen och se om vi kan avgöra om de rensar ut cellerna eller bara öppnar och stänger dem.

29 Juli – röveri

English summary: No nectar flow so the bees can easily rob a weaker colony in case they found it. This small colony had no chance once the bees entered and when we checked all bees were dead and the food gone. Luckily, the loss was limited since it was a new born unmated queen.
Just nu väntar vi och bina på att ljungen ska komma igång men i väntan på det finns det inte mycket att dra på och risken för röveri av små samhällen är överhängande. Vi stödmatade en liten avläggare och det fick de andra bina nys på så vid kollen igår var det fullt av bin som surrade runt kupan. Eftersom samhället var rätt litet, de hade just kläckt sin drottning borde det inte vara någon trafik att tala om. Och mycket riktigt, när vi öppnade hade samhället blivit fullständigt rövat och alla bina låg döda på botten. Bara att rensa ut och ta bort kupan.

Massor av bin runt ett litet samhälle där vi stängt igen flustret. Det var tyvärr försent, maten borta och alla bina döda.

28 Juli – Indikation att DBVSH är länkat till VSH

English summary: In our resistent colonies we have seen about 60% cleaning rate in the drone combs (DBVSH=Drone Brood Varroa Sensitive Hygiene) and now we want to check if the bees also clean out worjer brood. We have taken photos everyday of one comb and yesterday we saw one cell that was opened. We took out the larvae and sure enough there was a mite in the bottom of the cell. Further investigations will tell if they perform re-capping, VSH or both.
I våra samhällen med bäst resistens har vi sett uppemot 60% utrensning av kvalsterceller i drönarceller. Då uppstår två frågor; 1. rensar bina ut även arbetarceller med kvalster och isf är det enbart VSH eller utför de “re-capping” också dvs öppnar och stänger celler med kvalster?
Vi bestämde oss för ett experiment där vi tar foton varje dag på en yngelram för att se om vi kan detektera celler som öppnas och idag såg vi en cell som bina just öppnat. Vi tog ut ynglet och “lo and behold” kvar i cellen satt ett kvalster. Om det är VSH eller re-capping vi ser kan vi ju inte veta eftersom vi tog ut ynglet men vi ska fortsätta att kolla våra yngelramar och kanske reda ut det.

Left side from 23rd of July and right side from 27th of July. Green ring show a cell that probably were not fully capped but the red ring show a cell that was capped on the 23rd but opened on the 27th. The larvae was removed, see next image.
Removed larvae where mite is left in the cell

27 Juli – frisläpp av svarta drottningar

English summary: We released our newly purchased black queens that have been caged for one week to ensure they will be accepted by the colonies.
Eftersom svarta nordiska bin luktar annorlunda än de gula buckfasthybriderna är det svårare att få en ny drottning accepterad. Vi har insett att man måste börja med en liten avläggare och låta henne sitta burad under en vecka för att minska risken att de dödar henne. Här sprang hon ner och verkade vara välkommen men vi vet säkert vid nästa inspektion. Om det går bra får vi pimpa samhällena med yngelramar så de hinner få till ett tillräckligt stort samhääle som duger att vintra in.