DoD's bisyssla

It is surprising how often old knowledge seems to be forgotten and that the wheel needs to be invented over and over again. I stumbled over an old study from 1920 where the author tested hives with or without insulation and the clear result was that the bees survived in unisolated hives but the bees came out much stronger if the hive was insulated and thus were ready for the first flow. It comes with a cost, since the isolated colony consumed much more honey, but would later be more than compensated for by a better gain in the first flow. Luckily, we have always used plastic hives which are isolated but, if one uses wooden hives the take away is that isolation is needed and should be recommended – if big colonies that produces huge honey crop is a goal, that is. Obviously , sufficient honey store is needed so one must ensure that there is minimum 16-18 kg of honey as well as ample stores of pollen.

Det är märkligt vad gammal kunskap kan gå förlorad och att man måste återuppfinna hjulet gång på gång och ibland får man bara erkänna när man har fel. Jag har varit övertygad om att bin inte behöver packning över vintern utan att de överlever lika bra i oisolerade trälådor. Om man bara ser till ren överlevnad så stämmer det men om man anser att ett samhälle ska vara redo för det första draget och att det samhälle som är mest redo (läs har flest bin) när första draget börjar är det samhället som klarar vintern bäst bör man se till att ha bra isolering på sina samhällen. Har man som vi plastkupor har man redan både bra isolering och vindtätt men kör man i trälådor bör man därför se till att isolera ordentligt. Den här nya insikten kom efter att ha läst en drygt 100 år gammal studie där man testade tre olika varianter; en låda oisolerad, två lådor oisolerad och två lådor isolerad, dessutom med eller utan vindskydd. Det visade sig att två lådor med packning var överlägsen och att vindskydd gav ytterligare fördel. Förklaringen är att bin som sitter isolerade börjar sin yngelsättning tidigare vilket också innebar att den totala matåtgången var större men att maten företrädesvis gick åt till att sätta yngel snarare än till att hålla värmen.

Referens: Merrill 1920, PRELIMINARY NOTES ON THE VALUE OF WINTER PROTECTION FOR BEES!

Englsi summary: We have been using Lactic acid (LA) as our “go to” treatment for many years since it is effective but still mild towards the bees with no negative effects reported. Regrettable, until now I haven’t found any study that explains how LA works and why it is not impacting the bees as well. However, recently, I found two new studies that explain the effect on the mites and, surprisingly, LA is not toxic to mites but rather act more on a mechanical way where it change the moisture properties under the mites feet, thus removing the mites ability to grip and consequently the mites can no longer move. Ultimately, the mite fall off the bee or die from starvation. The non-grip effect will also impact the fertility of the mites, since the mite can’t move effectively inside the cell and hence will not feed enough to survive. This resulted in an increased death rate of the mother mites as well as decreased number of viable daughters and hence the fertility rate was drastically decreased. Since the impact is not toxicity to the mites then it is also understandable that there is no toxicity towards the bees which was confirmed in the second study (2). As a contrast we can compare the sublethal effect of 3,5% oxalic acid (OA)application by the trickling method (3) where average life span decreased from 24 days (control) to only 6 days for OA group.

Vi har under många år använt mjölksyra eftersom den har bra effekt på kvalstren samtidigt som den är “mild” mot bina. Problemet är att om en miticid (medel som dödar kvalster) ska ha effekt är risken stor att den även skadar bin, vilket motsäger vår erfarenhet av mjölksyra. Vi har dock aldrig hittat någon studie som förklarar hur den verkar och varför den ändå är mild mot bin.
Nu fick jag ett par länkar med studier av mjölksyra (1,2) som förklarade just detta och det visar sig att mjölksyra inte förgiftar kvalstren utan att effekten är mekanisk, det vill säga att den gör så att kvalstren inte kan röra sig och så småningom trillar av biet och dör. Effekten är att mjölksyra förändrar vätskan under kvalstrets fot och förhindrar att kvalstret kan gripa tag i biet eller ytan den går på och förblir därmed orörlig. Den här effekten finns kvar även när kvalstret befinner sig i cellen eftersom den behöver röra sig från matplatsen, stället där den släpper sin avföring och äggläggningen. Eftersom kvalstret, som fått behandling med mjölksyra, inte kan röra sig effektivt får den näringsbrist och ägget som läggs blir försvagat med konsekvensen att infertiliteten ökar dramatiskt. Resultatet i studien visade att endast 25% av äggen gav livsdugliga döttrar. Det innebär att potentiellt kan mjölksyra bli en “gamechanger” eftersom den har möjlighet att påverka kvalster i cellerna även om den inte direkt penetrerar cellväggen.

Vad gäller skadlighet på bina så testade man att ge bina mat med 1,5 mg/ml mjölksyra, och kunde inte hitta några tecken på syraförgiftning. Högre doser än så vägrade bina att äta och vid en normal behandling av yngelrummet används ca 3 gr mjölksyra varvid resterna i honungen blir avsevärt lägre än detta gränsvärde.

Som jämförelse kan vi titta på effekten på vuxna bins livslängd vid applicering av 3,5% oxalsyra som droppats på bina (3). Här ser vi att medellivslängden sjunker från 24 dagar (kontroll) till bara 6 dagar för gruppen som fick oxalsyra. Om man betänker att man utsätter vinterbina för detta, som måste leva länge samt orka utveckla samhället på våren, är det en rätt dålig ide.

Referenser:
1. Vilarem et al, 2025. No detectable impact of chronic oral lactic acid exposure on honey bee health: Insights from survival, lactate accumulation and head transcriptome
2. Vilarem et al, 2023. Lactic acid impairs Varroa destructor grip skill: fitness costs
and effects on behaviour under artificial conditions
3. Effects of Oxalic Acid on Apis mellifera
(Hymenoptera: Apidae)

English summary: In the figure below we show the result of this years mite count and it seems that we have a decent number of colonies with some degree of resistance (green marked). Of totally 18 colonies (with nuc’s and swarms included) only 2 needed Formic acid and, as always, no oxalic treatment used. We use a daily mite drop of 3 mites /day as our thresh-hold value and no chemical application below that value.
We have a few colonies that needed no treatment at all through the whole season and those are the ones that we will use for next years breeding.

Vi började med rätt få samhällen i våras och har därför gjort många avläggare samt tagit in svärmar, och dessa tar vi inte med i statistiken. Men vi kan konstatera att vi har flera samhällen med resistens där endast två av 18 behövde myrsyra (då räknar jag alla samhällen, även avläggare), och där ett antal har klarat sig helt utan kemiska behandlingar (även mjölksyra är en kemikalie).
Några kommentarer: Nr 2 har vi bekräftat VSH och nr 4 hade länge lågt nedfall men tyvärr var de för ilskna så vi bytte drottning. Dessvärre verkade resistensen då försvinna. Nr 7 och nr 8 har varit urstarka med mängder av yngel, men trots det har de haft lite nedfall och inte behövt några behandlingar. Nr 7 gjorde stilla byte i aug men ser fortfarande bra ut. Samhälle 11 och 12 var svaga så där blev det ingen drönarutskärning men båda har ändå lågt nedfall. Samhälle 12 är extra intressant eftersom de hade relativt mycket nedfall i början av maj vilket var underligt då de hade resistens i förra året. Men så fort de blev starka nog att sätta yngel sjönk nedfallet och de har inte behövt någon behandling alls under säsongen och är nu starka. Där är vi relativt säkra på VSH. Samhälle 13 krävde myrsyra och det samhället är rätt svagt och vi tror inte de överlever. Om de mot förmodan överlever byter vi isf drottning till våren. Nr 24-25 är väldigt lovande då de haft väldigt lite kvalster under säsongen och inte fått några behandlingar utöver några få drönarutskärningar. På de två drönarutskärningarna vi gjorde på nr 24 fick vi bort drygt 30 kvalster så den linjen tror vi mycket på till nästa år.

Vi kör webinar en gång i månaden och denna gång kommer det handla om kemikaliefri kvalsterhantering

För den som vill delta:

Kemikaliefri (nästan) kvalsterstrategi och resistenta bin
den 2 november 2025
18:00 – 19:30 (WET)

Möteslänk: Kemikaliefri (nästan) kvalsterstrategi och resistenta bin | Microsoft Teams | Snabbmöte-anslutning

English summary: We carried out our monthly weighinh and we can see that the bees have consumed roughly 2 kg per colony. This gave an idea how to control whether the bees have found some late sources of nectar, that can cause dysentery due to no time for proper processing. We lost many colonies last year due to late foraging of Heather and Iwy and have tried to come up with a solution how to avoid that.
The hypothesis here is that late flow can be detected by checking the net consumption of the food store in october. Normally they will consume 2-3 kg in october depending of how much brood they have. In the graph we can see that in 2024 there were only 0,8kg of average net consumption compared to 2,1 kg this year, so a huge difference. Randome checks of frames have not revealed any “wet honey” and in the spring we will confirm whether this is a way to counter the problem with late nectar flow induced dysentery. If we suspect late flow then we will carry out a thoroug check of the frames and remove suspicious ones (when shaken the immature nectar comes off the frames whereras mature honey stay in the frames).

I dag genomförde vi månadsvägningen och vi kan konstatera att alla samhällena har gjort av med 2-3 kg vilket gav en “ahaupplevelse”. Sedan förra årets usla övervintring där bina drog in sen nektar och åkte på utsot har vi funderat hur man ska undvika en upprepning. Vi funderade på att stänga flustret i oktober men då finns risken att bina blir stressade vilket kanske ställer till mer problem. När vi nu såg resultatet av vägningen slog det mig att kanske förbrukningen under oktober ger en fingervisning – har bina dragit in mängder av nektar borde det synas på kupvikten. I figuren nedan ser vi en jämförelse av den genomsnittliga minskningen av kupvikten 2024 jämfört med 2025 där man tydligt ser att bina förbrukat mer mat 2025. Vi har också tittat igenom ramarna under oktober och inte hittat någon ram som skvätter vilket tyder på att det dels inte har kommit in några större mängder nekar, dels att förbrukningen ger en indikation ifall där är risk för problem med vattensjuka ramar. Nu ska man inte dra för stora växlar av en enda mätning, men kanske är vägning av kuporna i september och oktober ett möjligt verktyg för att minska risken för utsot.

I år har testar vi även att byta ut täckbrädorna av trä mot en plastskiva över vintern i förhoppningen att vi därmed minskar mögel. En fördel är att man kan ta av locket och kolla till bina snabbt utan att kyla ner dem nämnvärt.

English summary: Preparing for next season where we will add another 10 colonies.
Nu har vi varit och investerat för nästa år – vi fyllde en stor släpvagn med kupmaterial vilket nu tar upp hela källaren.

Material för 10 samhällen vilket innebär 500 ramar att vaxa, phuu.

English summary: I have started to write the bee guide I wish existed when I started the bee journey – it would have saved a lot of mistakes. Hopefully this book will help new beginners see through some of the fallacious statements claimed by the bee keeper community. For those who want to read there are some chapters available under the menu “Bibok”. Only in Swedish although I’m sure mr Google can assist with that.

Jag insåg att jag hade så många olika presentationer att det faktiskt täckte de flesta områden inom biskötsel och då var det lika bra att sammanställa dem i en bibok. Målet är att skriva den så att den blir handboken jag önskade fanns när jag började med bin och därmed bör den bli den enda biboken man behöver;).
Jag har bestämt hur upplägget ska vara och nu handlar det bara om att producera text och hitta bra bilder. För den som vill läsa finns några kapitel under fliken “bibok” – Jag tar gärna emot tips hur den kan bli bättre så ge gärna feedback.

English summary: Next years focus will be on resistant colonies where we are going to select the ones with the best ability to handle the mites without chemical treatments. We have 2 colonies theat needed formic acid and those will be requeened next year. A few have recieved some Lactic acid application but since we are pretty conservative they might still be useful as semi resistant colonies. Finally we have 4-5 lines that needed no applications at all and those we certainly will keep for the future breeding program. It seems that some colonies clean out infested drone cells whereas others seem to be resistant without this trait. We will put in some effort to understand the mechanisms involved in order to find the best way to assess the resistance early in the season in order to find the good breeding colonies.

Nu har alla samhällena invintrats och det är dags att sätta mål för nästa år där vi för det första ska utöka ordentligt med ungefär 10 fler samhällen. För det andra ska vi sätta extra mycket fokus på att välja ut samhällen med bra resistens och försöka förstå vilka mekanismer som styr och hur man kan detektera samhällen med resistens. Eftersom vi har hittat samhällen som rensar ut angripna drönare (vi kallar det Drone Brood Varroa Sensitive hygiene, DBVSH) hade vi en en ide att alla resistenta samhällen rensar ut angripna arbetarceller och drönarceller varvid man lätt kunde detektera resistenta samhällen med hjälp av drönarramen. Vår genomgång av årets samhällen visar att det möjligen inte är fullt så enkelt eftersom vi bara har sett DBVSH på ett par samhällen men vi har flera som inte behövt några kemikalier under säsongen och därmed mycket väl kan vara resistenta. Det säkraste sättet verkar vara att mäta nedfallet och om samhället klarar sig in i augusti utan att nedfallet drar iväg ser vi att det oftast håller sig lågt hela säsongen. Det gör det lite problematiskt att välja samhällen för avläggare eftersom man inte vet om ett nytt samhälle är bra innan man kommer in i augusti och då är det i senaste laget att göra avläggare. Vi har gjort en sammanställning av de behandlingar som våra samhällen fått och 2 behövde myrsyra (absolut inte resistenta) ett antal har fått någon mjölksyrebehandling men kan fortfarande vara delvis resistenta och kan mycket väl duga för avelsarbete. Sen finns ett antal som inte behövt någon behandling alls och dessa är bra kandidater för framtida avelsarbete men eftersom en svärm eller avläggare troligen börjar med lågt antal kvalster får vi bedöma det vidare nästa år. Vi har dock 4-5 linjer som vi tror mycket på då de varit stabila hela året varav ett par även visade på DBVSH. Positiva överraskningar var samhälle 31 som hade mycket kvalster i drönarcellerna men som ändå har varit stabil vad gäller nedfall samt samhälle 1, en svärm som bytte drottning och friparade sig i hembigården i Kungsbacka, med lågt nedfall hela säsongen. Vi brukar sällan se bra resultat på de drottningar som friparar sig i Kungsbacka men det samhället har varit stabila och är dessutom urstarka. Negativ överraskning var samhälle 5, en svärm som till slut behövde myrsyra.

English summary: The feeding is over and we finish off by weighing all colonies where we like to be around 32 kg. A few are a bit lighter but we beleive it will be fine. We will weigh every onth to ensure no colony will starve.
Vi har kompletterat med socker och avslutar med att kontrollväga kuporna så vi vet säkert att bina har nog med mat. En tom kupa väger 11-12 kg och vi siktar på +20 kg bin, mat och pollen så vi vill gärna ha vikt runt 32 kg, skulle något samhälle få problem i vår så flyttar vi över från de övriga.

English summary: Seaason is coming to an end with the final mite treatment where we, based on the mitefall in last week of August, carry out relevant applications. This year two hives (of 18) recieved Formic acid and a few recieved Lactic acid. We also have some lines that needed no treatment at all.
Totalt två samhällen (av 18) fick myrsyrabehandling och några klarade sig med mjölksyrabehandling för att hålla antalet kvalsterpopulationen i schack till dess yngelstoppet inträffar. Poängen är att när bina inte längre producerar yngel kan kvalstren inte heller föröka sig vilket betyder att kvalsterpopulationen inte längre behöver kontrolleras eller behandlas, utan vi kan lugnt låta bina klara sig själva tills våren kommer i mars. Så här såg det ut vid senaste nedfallskontrollen.

Det var varmt i lördags, vilket troligen var den sista riktigt varma dagen, och bina drog in pollen för fullt från ljung (grått) och orange pollen som kanske kommer från Fibbla.