DoD's bisyssla

English summary: In our home apiary flow is slow and the bees start to reduce their numbers. Unfortunately we have a bit of mite issue in two of the hives and we are on the border to be forced to use Formic acid (FA). In order to understand how the situation will be in two weeks we will take a sample of the brood and count the mites – the infestation level will tell us hows many mites we can expect in two weeks, If we are at 2-3% then all is good but if we are heading towards 10% then FA is needed despite the negative side effects.
In our forest apiary all is good and Heather is still flowing. We succeeded with our two black queens and we have a third that will be added to a big hive that just went queen less.
The start of the honey season was a bit slow due to the warm wheather so everything just bloomed away and the flow only lasted for a few days at a time. But, alas, in the later part of the summer we got three unexpected flows; Honey dew, Green bean and Heather so the result is probably going to be a record year.

I vår hembigård har draget sinat och vi ser att bina börjar minska i antal och vi har nu dragit ner dem till tre lådor. Dessvärre har vi högt nedfall i två kupor som därför troligen behöver behandlas med myrsyra. Vi kommer kolla antal kvalster i arbetarceller eftersom det berättar hur det kommer se ut om 10 dagar vad gäller kvalsterantal. Vi hoppas på klart under 5% angreppsgrad för då är det möjligt att hantera med mjölksyra men går det mot 10% behövs myrsyra för annars har vi drygt 1000 kvalster som väller ut och försvagar våra vinterbin.
I skogsgården ser det väldigt bra ut och där drar de fortfarande på ljung i åtminstone en vecka till. Där visade det sig att vi missförstått ett samhälle som gjorde viseceller för en månad sedan och vi trodde det var svärm på gång som vi stoppade. Dessvärre var drottningen på upphällningen så nu står vi där med ett drottninglöst samhälle. Då det är försent att låta dem dra upp ny drottning slår vi istället ihop dem ett annat mindre samhälle så det blir bra till slut.
Vi kan så smått börja summera honungsskörden som verkar bli rekordstor i år – det trodde vi inte i Juni eftersom allt blommade över snabbt och dragen blev korta. Men vi har räddats av bladhonung, ett oväntat drag på brytböna samt ett tokdrag på ljung i vår skogsbigård. Glädjande för oss och glädjande för bina som därmed får 100% honung i år och vi kan ändå bygga upp en buffert för kommande sämre säsonger. Vi har dessutom 5 olika sorthonungar; Hallon, Lind/brakved, brytböna med härlig fruktig smak (ska bekräfta med pollenanalys), lushonung och ljung. Vi har lyckats sätta till två svarta drottningar (en tredje på gång) och det ska bli spännande att se hur de utvecklas nästa år. Vi började med 10 samhällen och invintrar 15 st så även där en positiv utveckling.

English summary: We prepare for the winter in our home apiary while we still have a super flow in the forest apiary where the bees still populate 4 boxes and even produce drones. We have a record result for the forest apiary and in fact the best producing hive this year will most likely be one from that apiary. There will be some good wheather next week so we hope for one final super harvest with perhaps 30 combs from 4 production hives. All hives will have 100% honey this winter and in the forest hive it will be a mix of Heather and honey dew.

I vår hembigård har bina börjat dra ner på yngelmängd och man märker att antal bin minskar. Vi kommer ta bort en skattlåda och placera alla honungsramar i en skattlåda som sen blir matlådan och när ynglet har minskat ytterligare tar vi ner dem på en yngellåda och invintringen är klar. I vår skogsbigård är det fortsatt tokdrag och där gör de fortfarande drönare och samtliga produktionssamhällen fyller 4 lådor. Vi skattade 21 ramar igår och om det blir varmt nästa vecka kan vi få en sista superskattning. För första gången under våra år kommer troligen ett samhälle från Öxabäck bli årets vinnare – det skiljer 2 ramar men här hemma blir det nog inget mer medan vi säkert kan få en 6-8 ramar till under nästa vecka. Bortåt sjuttio ramar LN från ett samhälle som står i ren skogsmark utan raps eller trädgårdar är helt otroligt. Antalet samhällen har också gått överstyr så nu kommer vi invintra 16 st – vi hade 10 i våras – och alla kommer få 100% honung varav alla i Öxabäck får ljung/lushonung blandning.

Short English summary:
We extracted heather honey from 32 combs which gave 21 l honey but a considerable amount is found on the floor, walls and myself.
It is well known that any honey can have a maximum of 20% water witht he exception of Heather that can carry 23%. The reason for this remarkable difference is unclear but it is clear that the refractometer show a higher water content than 20% in a jar of Heather honey. I decided to challenge the result and my hypothesis is that the difference is due to measurement error origin from airbubbles in the Heather honey. The air gets there due to the process of the perforator, centrifuge, and stirring to get the honey moving. Due to the Heather honey tixotropic nature the air is then trapped and can’t escape the honey and hence the reason for the error. Consider when one is standing in water and the legs dont seem to be attached which is due to the different refractive index that gives the optical illusion. A refractometer is an optical instrument and follows the same laws of refractive index. The result is shown below and supports the hypothesis – all 12 combs had 20% or lower watercontent with an average of 18%. The water content in the final jar was measured to 21%.
Maken till tokdrag har vi sällan upplevt i augusti där bina drar in honung snabbare än vi hinner skatta och vi har konstant brist på ramar. Av det skälet blev jag igår tvungen att slunga ljung på egen hand vilket inte är optimalt eftersom man måste sköta tre stationer; avtäckning, perforator samt slunga – ja egentligen fyra stationer då man måste röra om i kärlen så den sega ljungen rinner undan. Det blev 32 ramar som gav 21 liter honung – ja ett par liter finns nog i slungrummet också då det är honung precis överallt.

Myten om vattenhalt i ljung:
All honung får hålla högst 20% vatten annars är risken stor för jäsning – det är välkänt och stämmer med erfarenheten med tillägget att även honung med lägre vattenhalt kan jäsa ifall den kristalliserat. Det är bara glukosen som kristalliserar och kristallerna bär inget vatten så det hamnar i fruktosen som ligger mellan glukoskristallerna. Då blir fukthalten högre i fruktosen och fermentering kan ske. Ljung däremot påstås kunna ha 23% vattenhalt utan att jäsa – varför kan man fråga sig. Förklaringsmodellen när vi gick kursen var något otydlig men någonting om att vattenmolekylerna bands av den sega ljungen och förhindrade fermentering. Skakig förklaring minst sagt.
Min hypotes går ut på att refraktometern helt enkelt mäter fel på ljung därför att man infört ett tredje medium, luft, i sockerblandningen vilket gör att refraktometern får ett mätfel. En refraktometer är ett optiskt instrument som mäter hur en vätska bryter ljuset och olika sockerblandningar bryter ljuset olika och vi kan mäta sockerhalten eller vattenhalten. I ljung får vi in luft i honungen då vi dels använder perforator som rör om i cellerna, slungar honungen samt rör i kärlen för att den ska bli mer lättrunnen. Luften blir kvar i honungen pga ljungens seghet och kommer ge ett felaktigt resultat. Tänk när ni står i vatten till knäna då verkar benen inte sitta ihop vilket beror på att vatten och luft bryter ljuset olika och min hypotes är att detta ger ett mätfel i ljunghonung.

Låt oss testa hypotesen. Jag tog 12 slumpmässiga ramar (som inte skvätte) med olika täckningsgrad precis som vi brukar göra med annan honung, se bild nedan.

Vi tog 4 mätpunkter per ram: upptill i täckt cell och nertill på otäckt cell på varje ramsida vilket gav totalt 48 mätpunkter. Samtliga mätningar var 20% eller lägre vilket gav ett snitt på 18% vilket matchar vad annan honung brukar ha. Därefter mätte vi den slungade honungen och slutligen i en burk från den nyslungade satsen. Mätningarna visar att det skiljer 3% enheter mellan resultatet i ram mot resultatet i burken vilket stöder hypotesen. Ljunghonung håller samma vattenhalt som annan honung – resultatet i burken beror på ett mätfel pga honungens innehåll av luft som hamnat där under processen.

Kan man få “rätt” värde på vattenhalten i burken?
Vi testade samma metod som används på kristalliserad honung, dvs värm en stund i micron. Vi tog en tesked och körde i 10 s och då värms honungen upp en aning så den blir lättflytande. Därefter rörde vi försiktigt med en sked och slutresultat blev honung utan luftbubblor. Vi väntade tills honungen svalnat och mätte och där honung i burk visade på 21% fick vi istället 19% vilket också stöder hypotesen att refraktometern visar fel på ljung med inneslutna luftbubblor. Annan honung som kördes i micron 10 s ändrade inte sin vattenhalt.

Short English summary:
At the end of August it is time to prepare winter in and by using honey it is very easy and quickly done. But before we start we need to ensure that we have control af the mite situation and if we have to high infestation level appropriate treatments must be applied. Once we are ready, and we usually wait until the bees have decreased the brood level to about 3-4 combs and the bees can easily be fitted in two boxes. The we put all brood and two combs with pollen in the lower brood box and a full box of honey with some pollen scattered on the combs. We weigh the hive to ensure we have 18-20 kg of foodstuff, we insert the fluster protection to make the entrance to small for mice and remove the summer boards. In Oktober, if our mite fall is low and no other mite treatments is needed, and we remove the sticky board to ensure good bottom ventilation and we are done.

När vi kommer in mot slutet av augusti är det dags att förbereda invintring. Använder man 100% honung kan man vintra in när det passar och man är inte beroende av vädret eftersom honungen redan är klar (vi har ju sparat vältäckta ramar) men behöver vi komplettera med socker kan vi inte vänta för länge. Bina behöver ett par veckor på sig med skapligt väder för att processa sockret. Vi använder oss av två lådor eftersom vi enbart vintrar in starka samhällen som sitter på 7-9 ramar och då brukar första veckan i september vara bra men det kan variera. I år är det ljungdrag så då kan det hända att de har för mycket yngel kvar i slutet av augusti för att få plats i en yngellåda och då väntar vi tills bina är redo – ingen ide att ödsla energi på att jobba emot bina.
Innan vi startar invintring måste vi också ha koll på Kvalsterläget där det finns flera metoder att hålla koll; nedfall, skaka bin, räkna kvalster i celler. Vi använder nedfall, eftersom det är en enkel och snabb metod som därför kan göras regelbundet, och har vi mindre än 3 nedfall/ dag behövs inga andra behandlingar utan mjölksyra kommer räcka. Vilken testmetod och behandling man väljer är givetvis upp till var och en men det är viktigt att man ser till att få kontroll på kvalsternivån.

Invintringen i sig är rätt enkel, man sätter alla yngelkakor och småskvättar med honung i den nedre yngellådan tillsammans med ett par pollenramar. Pollenramarna behövs för de tidiga vårynglen eftersom bina börjar sätta yngel långt innan något pollen finns i naturen. Sedan sätter man skattlådan med 10 ramar med honung där det helst ska finnas lite pollen insprängt här och där. I figuren nedan visas hur man kan arrangera sina ramar men det är en idealbild och det blir som det blir.

Med 20 kg honung och pollen klarar sig bina ända fram i maj om det skulle behövas (gäller för södra Sverige – I norr kan det behövas lite mer mat). Nu är vi klara och då återstår att väga kupan för då vet man säkert att man har tillräckligt med mat och med två plastlådor siktar vi på33-35 kg totalvikt (kupan 11-12 kg, 1-2 kg bin, 2 kg pollen och 18-20 kg honung.

Kom ihåg att ta bort sommarluckorna och sätta på flusterförminskare så inte mössen kommer in. Vi låter varroabricka vara kvar till slutet av oktober och skulle vi få förhöjt nedfall blir det mjölksyrebehandling men när yngelsättningen är över kan inte kvalstren längre föröka sig och vi kommer inte få någon ökning och inga fler behandlingar behövs förutsatt att vi ligger under 3 kvalster / dag (20/vecka). Vi tar då bort nedfallsbrickorna för att få bra bottenventilation vilket behövs så att fukten kan fläktas bort av bina. Behöver man komplettera med socker måste man se till att få ner sockret i tid eftersom det behövs hyfsat väder för att processa sockret och bli av med vattnet. Helst inte senare än första veckan i september och isf använder vi foderlåda som tar 10-12 l sockerlösning.
Det här är vårt sätt att invintra men givetvis finns det fler sätt som också fungerar. Vi anser att det är tre saker är viktigt för att få en bra övervintring med bin som är urstarka på våren; Låg kvalsternivå, starka samhällen och gott om mat. Här är länk till en film vi gjorde som visar hur vi gör invintringen i praktiken:https://www.youtube.com/watch?v=JjFWIcSczcE

English summary: In our forest apiary there is a huge Heather flow and the supers are bursting with honey in contrast to our home apiary where we have no Heather and hence no flow. Therefore we ahve stsrted to prepare for the winterin by placing all full frames in one box that later will be the food box. We still have big colonies so we cant reduce yet but I suspect that next week we can probably remove one super. Our first black queen was accepted by the new colony and we released the 2nd today which hopefully also will be accepted.
Det är ändå märkligt hur olika det kan vara på bara några mils avstånd. I vår skogsbigård har vi världens tokdrag på ljung – det är absolut lila överallt – och jag blir tvungen att tömma lådorna eftersom det svämmar över. Vi har nästan brist på ramar så nu får jag vackert sätta mig och vaxa ett par lådor. I bjärt kontrast är hemgården där vi inte har någon ljung och bina inte heller drar in nämnvärt med ny honung. Därför förbereder vi invintringen genom att placera alla fulla ramar i den nedre skattlådan och skvättarna får vara i den undre lådan. Glädjande är att alla kuporna hemmavid har ca 10 ramar med mat så vi kommer inte behöva lägga till någonting vid själva invintringen. Skulle bina händelsevis hitta något hamnar det förhoppningsvis i den tomma lådan och så får vi se vad vi gör med de ramarna Är det bara små mängder och det finns plats så hamnar de i yngellådan.
Den första svarta drottningen togs emot väl och spatserar nu runt sitt nya hov och vi släppte även den andra och hoppas på samma tur där.

Short English summary: We have had a surprise flow which is unusual for the time of year. The extracted honey was very dark and indicates that it is in fact honey dew, but unfortunately the heavy rain we had last days probably washed all the dew away. So, it is time to consider the winter-in and prepare the honey that we will give as winter food.
We just recieved two black queens and to maximize the chances of acceptance we start with a small nuc of 2 frames. We will leave them caged for some days and if all goes well we will join them with two bigger colonies that have been queenless for 2 weeks.

Vi har haft ett tokdrag under två veckor i vår hemgård som inte är ljung. Vi slungade en badge och den var väldigt mörk vilket tyder på att det är lushonung, kanske från Lind. Tyvärr spolar nog regnet bort allt sekret och därmed är draget troligen slut, vi noterade att bina verkar ha börjat dra ner på yngelsättningen då andra skattlådan var rätt tom på bin. Nästa vecka drar vi således ner till tre lådor och sätter all honungen i en låda, dels får vi kontroll på hur mycket honung kuporna har och dessutom blir det lättare för bina att processa ramarna när de är på ett ställe.
Vi har inte haft framgång i tillsättning av svarta drottningar – de har helt enkelt inte blivit accepterade. Jag frågade Ann Charlotte som har hand om Väderöarna och hon bekräftade att det kan vara svårt att få acceptans då de har markant olika doft. Nu börjar vi med en liten avläggare på endast två ramar och så låter vi drottningen vara burad i 3-4 dagar innan vi släpper lös henne. Kommer spruta på bra med anisvatten vid släpp vilket förhoppningsvis förvirrar bina en aning. Går det bra så slår vi ihop den lilla avläggaren med ett större viselöst samhälle vi ställt utan drottning i ett par veckor.

Att göra i bigården i augusti:
Augusti månad kan vara väldigt olika beroende på ifall det blir ljung eller inte och som alla vet blir det bara ljung vissa år. Ett år då ingen ljung finns brukar augusti vara extremt lugnt på drag och man skulle i princip kunna stänga igen butiken andra veckan i månaden. Men i år är det ljung som gäller för oss, speciellt i vår skogsbigård i Öxabäck, och då gäller samma sak som i maj, dvs utrymme, utrymme och utrymme annars får man svärm. Vi fick fö vår första svärm någonsin för en dryg vecka sedan eftersom vi inte trodde det var något annat än ett stilla byte men ack så fel vi hade. Men den satt under kupan så den var lättfångad och där nöp vi gammeldrottningen och satte tillbaks svärmen med ett papper emellan efter några dagar eftersom vi inte vill ha fler samhällen nu och hon var rätt gammal. Ljunghonung är enligt vår erfarenhet långsam att mogna, dvs det tar lång tid att få ner vattenhalten och man kan lätt sitta där med två fulla skattlådor med omogen honung. Då brukar vi leka Robin Hood, dvs vi flyttar honungsramar till andra samhällen som inte har dragit in så mycket honung och så får de hjälpa till med mognadsprocessen. Har man ingen refraktometer kan man skaka ramen och se om den skvätter och då ska man inte ta den.
Att ta hand om ljung är ett kapitel för sig och utan bra utrustning är det nästintill omöjligt och en bra perforator är en dyr men nödvändig investering om man har lite fler kupor och bra ljungmarker. Det finns enklare verktyg men har inte hört att de funkar så värst bra. I övrigt får man som vanligt se till att alla kupor har bra med mat så de fortsätter sätta mycket yngel för nu är sätts de yngel som ska överleva vintern och de måste vara starka. SÅ här års har vi alltid 5 ramar i kuporna – i vår hembigård har vi ingen ljung så där kan de mindre samhällena behöva få en ram som tillskott. Se även till att det finns pollen i rikliga mängder för utan pollen inget yngel. Vi spar både honungs och pollenramar så vi tar från förrådet ifall det behövs. Har man inget förråd får man se om det finns överskott hos någon kupa och sätta in till den som behöver tillskott.

Återkommer med invintring i slutet av augusti.

Bigården augusti, del 2:
När vi kommer in mot slutet av augusti är det dags att förbereda invintring. Använder man 100% honung kan man vintra in när det passar och man är inte beroende av vädret eftersom honungen redan är klar (vi har ju sparat vältäckta ramar) men behöver vi komplettera med socker kan vi inte vänta för länge. Bina behöver ett par veckor på sig med skapligt väder för att processa sockret. Vi använder oss av två lådor eftersom vi enbart vintrar in starka samhällen som sitter på 7-9 ramar och då brukar första veckan i september vara bra men det kan variera. I år är det ljungdrag så då kan det hända att de har för mycket yngel kvar i slutet av augusti för att få plats i en yngellåda och då väntar vi tills bina är redo – ingen ide att ödsla energi på att jobba emot bina.
Innan vi startar invintring måste vi också ha koll på Kvalsterläget där det finns flera metoder att hålla koll; nedfall, skaka bin, räkna kvalster i celler. Vi använder nedfall, eftersom det är en enkel och snabb metod som därför kan göras regelbundet, och har vi mindre än 3 nedfall/ dag behövs inga andra behandlingar utan mjölksyra kommer räcka. Vilken testmetod och behandling man väljer är givetvis upp till var och en men det är viktigt att man ser till att få kontroll på kvalsternivån.

Invintringen i sig är rätt enkel, man sätter alla yngelkakor och småskvättar med honung i den nedre yngellådan tillsammans med ett par pollenramar. Pollenramarna behövs för de tidiga vårynglen eftersom bina börjar sätta yngel långt innan något pollen finns i naturen. Sedan sätter man skattlådan med 10 ramar med honung där det helst ska finnas lite pollen insprängt här och där. I figuren nedan visas hur man kan arrangera sina ramar men det är en idealbild och det blir som det blir.

Med 20 kg honung och pollen klarar sig bina ända fram i maj om det skulle behövas (gäller för södra Sverige – I norr kan det behövas lite mer mat). Nu är vi klara och då återstår att väga kupan för då vet man säkert att man har tillräckligt med mat och med två plastlådor siktar vi på33-35 kg totalvikt (kupan 11-12 kg, 1-2 kg bin, 2 kg pollen och 18-20 kg honung.

Kom ihåg att ta bort sommarluckorna och sätta på flusterförminskare så inte mössen kommer in. Vi låter varroabricka vara kvar till slutet av oktober och skulle vi få förhöjt nedfall blir det mjölksyrebehandling men när yngelsättningen är över kan inte kvalstren längre föröka sig och vi kommer inte få någon ökning och inga fler behandlingar behövs förutsatt att vi ligger under 3 kvalster / dag (20/vecka). Vi tar då bort nedfallsbrickorna för att få bra bottenventilation vilket behövs så att fukten kan fläktas bort av bina. Behöver man komplettera med socker måste man se till att få ner sockret i tid eftersom det behövs hyfsat väder för att processa sockret och bli av med vattnet. Helst inte senare än första veckan i september och isf använder vi foderlåda som tar 10-12 l sockerlösning.
Det här är vårt sätt att invintra men givetvis finns det fler sätt som också fungerar. Vi anser att det är tre saker är viktigt för att få en bra övervintring med bin som är urstarka på våren; Låg kvalsternivå, starka samhällen och gott om mat. Här är länk till en film vi gjorde som visar hur vi gör invintringen i praktiken:https://www.youtube.com/watch?v=JjFWIcSczcE

Vid genomgång kunde man se och känna att bina hade hittat ljungen även om inga större mängder dragits in än. Högsommarvärmen verkar vara på gång så nästa vecka hoppas vi på ett mäktigt ljungdrag. 400 m från kuporna har vi drygt 100 hektar ljungmyr så det finns plats för många bin.

Under förra årets varroatest noterade vi att vissa samhällen verkade rensa ut drönare ur kakorna då antalet tomma hål verkade öka. Vi såg också att de samhällen som hade drönarkakor med många hål också hade lågt antal kvalster i kakorna samt lågt nedfall. Hypotesen blev då att en del samhällen hade en resistans som gick ut på att rensa ut drönare med kvalster, en sådan resistens har aldrig tidigare rapporterats. Vår metod går ut på att använda en tredelad drönarram där vi skär ut halva kakan, dvs en sjättedel, när den blivit täckt och den kakan kallar vi för “new” då den är nytäckt. Efter ytterligare en vecka skär vi ut resterande del som då kallas för “old” eftersom den är en vecka äldre. I praktiken blir “new” celler med larver utan ben som då är 10-12 dagar medan “old” blir celler med som minst lila ögon.

Flera av samhällena har visat på möjlig resistens där man kan se att antal hål ökar när drönarkakan blir äldre, se exempel nedan där ursprungliga hål är markerad med rött och de med grönt är nya hål. Bilderna tagen på samma kaka med en veckas mellanrum.

Vi har ur varje kaka kontrollerat 100 celler och räknat antal moderkvalster vilket ger % invasion och på de nytäckta kakorna har vi i snitt 18,5 kvalster (18,5%, SE 1,54) medan de äldre har 5,8 kvalster (5,8%, SE 0,89). Skillnaden är statistiskt säkerställt med ett p-värde <0,01 (vi använde Kruskall-Wallis metod). Under slutet av säsongen kommer vi följa upp och se om vi har mindre kvalster även efter att drönarsäsongen är över.

Short English summary: In our test for varroa resistance we count mite infestation in the drone brrod but it also gives avery rough indication of the total mite population in the hive. If we estimate that about 1/3 of the mites are found in the trap it gives the total population to about 2-300 since we typically trap 70-80 mites per week.
We always put the blocks of cells in the freezer for 48 hours in order to avoid a messy “drone soup”.

Som ett led i vår studie av DBVSH (Drone Brood Varroa Sensitive hygien) beteende ingår att räkna kvalster i drönaryngel men vi ser också hur effektiv kvalsterfällan är samt får en indikation på hur mycket kvalster vi har totalt i samhället. Vi brukar typiskt hitta ca 70-80 kvalster i ramen och om grovt skattat 1/3 sitter på drönarramen har vi ca 2-300 kvalster i samhället vilket bekräftas av nedfallet som brukar ligga på 1-2 kvalster per dag. En sådan population är ofarlig och strategin vi har blir då att se till att mängden inte skenar iväg. Vi fryser alltid kakorna innan vi räknar så blir det mindre kladd och vi räknar bara ett kvalster per cell eftersom det är antalet fångade kvalster vi vill åt – är det fler än ett kvalster per cell är det isf döttrar som fötts i cellen eftersom fler än ett moderkvalster per cell är sällsynt vid vår låga invasionsgrad (10-20%). Rent praktiskt räknar vi 10 celler i taget och noterar varje kvalster vi hittar och vi brukar kontrollera 100 celler av ca 700 totalt på en kaka.