22 sept. Falsk matematik och “misslyckad”invintring

Short English summary: Due to the great Heather flow we gave been forced to wait with the winter-in and even this week we were unable to push them down to two boxes and will probably have to let the ones in our forest apiary stay on three boxes.
The honey season have been great and we started with 10 hives and will winter in 17, all with 100% honey as winter food. Still, we have extracted about 340 kg for ourself so totally a bit above 600 kg honey generated by our 10 hives. Nonone can say that it is not viable to let the bees keep their share – its just greed and false mathematics.

Vi har väntat med vinterbonaden (invintringen sköter bina om själva- vi bara piffar till det lite) eftersom det varit så varmt och fullt drag på ljung och sen cementhonung. Vi trodde att vi skulle kunna få ner samhällena i Öxabäck på två lådor och göra klart men där bedrog vi oss fullständigt. Efter regnet förra veckan spolades all lusdagg bort och bina återvände till ljungen och vi fick lov att skatta eftersom kuporna bågnade med honung – i vissa kupor fanns det ingen plats alls för yngel så vi blev tvungna att skatta undan och sätta till tomma ramar. Vi har ju rengjort perforatorn och orkar helt enkelt inte slunga mer ljung så vi byter ut ljung mot annan honung när vi nu vinterbonat hembigården. Vi hade tänkt testa att använda tre lådor på några samhällen men nu ser det ut som att vi får låta alla samhällen i Öxabäck sitta på tre lådor eftersom det ska bli väderomslag och kanske för kallt att öppna upp kuporna framöver. Alla samhällen i Öxabäck har klarat sig utan annan kvalsterbehandling än lite mjölksyra medan 3 samhällen i hemgården behövde myrsyra.
Falsk Matematik

När vi gick vår nybörjarkurs var det ett stort moment hur viktigt det var att tömma kupan på honung för att undvika sjukdomar – bina tålde uppenbarligen inte honung. För en 5-6 år sedan när vi började propagera för att invintra på honung var det många som ifrågasatte om vi var riktigt kloka och när vi sedan dessutom hävdade att ljung är utmärkt vintermat var det inget tvivel längre. Idag verkar vindarna ha vänt och det är betydligt färre som förfäktar denna villfarelse – att honung skulle vara farligt, dvs giftigt, för bina. Men då finns ett annat argument: “Honung säljer jag för 200 kr /kg och socker kostar 15kr/kg – det är enkel matematik”. Som vi ser det är det enbart uttryck för girighet, dvs vinst går före binas välmående men, den bygger dessutom på det felaktiga antagandet att sockerfodrade bin är lika produktiva som bin som fått behålla sin honung. Peps Persson sa det allra bäst – det är “falsk matematik” och har inget med verkligheten att göra.
Om man ser till statistiken så verkar snittskörden i Sverige vara ca 25-30 kg, där majoriteten troligen använder socker. Eftersom bina behöver 15-20 kg honung för att klara vintern så är det lätt att dra slutsatsen att det inte är möjligt att låta bina få honung och samtidigt få en rimlig skörd. Mina vänner – inget kan vara mer fel. Många säger att det varit ett dåligt honungsår i år pga vädret men vi hävdar att bin som får honung är “immuna” mot dåligt väder eftersom de kan dra från april-Oktober och så här ser vårt resultat ut i år.
Vi hade 10 övervintrade samhällen där 1 samhälle var rätt svagt och två gjorde tidiga drottningbyten och missade därmed halva säsongen och således blev det 7 produktionssamhällen.
Vi har utökat och vinterbonar i år 17 samhällen på 100% honung (lågt räknat 15 kgx17=255kg till bina).
Vi har skattat drygt 340 ramar LN där vi i snitt får 1 kg/ram (vi får bara ut 50-60% ur ljungramarna vilket drar ner snittet), dvs ca 340 kg samt 50 kg i de utslungade ramar som vi kommer ge till bina i vår. Totalt har våra 10 samhällen genererat ca 650 kg och gett oss i snitt ca 40 kg överskott per samhälle (mer än riksgenomsnittet) och där våra toppsamhällen har dragit in +70 kg honung ink vad bina får behålla som vintermat. Dessutom slipper vi köpa, bära hem och slaska med socker vilket är ren bonus. Att hävda att det inte är ekonomiskt möjligt att ge bina honung som vintermat är således inget annat än “falsk matematik”.
I figuren nedan visas två samhällen där kupa 4 var stark tidigt med 25 ramar bin i maj och kunde dra in ett överskott tidigt. Kupa 6 betydligt svagare med sämre utveckling har dragit in mindre överskott. Sockersamhällen kommer att behöva använda maj för uppbyggnad och man får heller inte skatta honung ifall det finns socker kvar så därför är maj gråfärgad. I september har man vanligtvis sockrat in och då kan mna inte heller skatta honungen, också gråfärgad. Honungsbin kan ge överskott i april-oktober beroende på väder, vilket ger fler möjliga dagar för drag.