Att honung är överlägset socker vet alla biodlare – i alla fall för människor. Desto konstigare blir det när samma biodlare hävdar att socker är lika bra, en del påstår tom att honung skulle vara farligt dvs giftigt för bina (ljunghonung som vintermat tex).
Eftersom få jämförande studier finns är det svårt att bevisa det ena eller det andra och när sockerförespråkarna drar till med sin beprövade kunskap är det för många svårt att argumentera emot.
Vi har letat efter bra studier som förklarar hur bina klarar att sitta i kluster 3-4 månader och när man lägger ihop allt klarnar bilden.
- Alfonsus (1) visade att det är överskottsvatten från metabolismen som ger utsot, har alltså ingenting med mineraler eller andra osmältbara delar att göra och hösthonung ger således inte utsot.
- Omholt (2) förklarade hur bina blir av med överskottsvattnet genom att sätta vinteryngel som sista åtgärd och för det krävs det aminosyror och andra näringsämnen.
- De Grooth (3) visade i sin studie att nyutkrupna bin behöver proteiner för att bygga upp sin fettkropp men att även äldre bin behöver proteiner, fast i mindre mängd motsvarande vad som finns naturligt i honung, för att underhålla sina kroppar. Brist på proteiner och näring gör att de enskilda bina får kortare livslängd och man får ett svagt samhälle som visserligen överlever men som inte kommer att orka dra tidigt på försommaren.
Lägger man ihop denna kunskap blir det rätt klart att enbart socker kommer inte att bli särskilt bra men fortfarande behövs jämförande studier för att praktiskt bekräfta teorierna.
Randy Oliver är en professionell biodlare men som även är en dedikerad forskare och ägnar en större del av sin tid till att utföra praktiska studier på sina bin. Han utförde en studie där han jämförde övervintring där bina fick naturligt pollen och honung (efter att ha diskuterat med författaren klargjordes att positiva kontrollgruppen var med honung och pollen) med olika substitut men lade även med en testgrupp som fick enbart socker. Som väntat var det naturliga pollenet bäst och den rena sockerdieten gick käpprakt ner i källaren, se fig 1 (4).
Linjerna ovan representerar olika pollensubstitut jämfört med pollen. Gul linje är med pollen och där ser man att bina sitter lugnt och väntar in tills det är dags att sätta vårbina då det blir en kraftig expansion. Pollensubstituten gav tidig yngelsättning men bina verkade bli kortlivade och tappade i olika grad bimängd, inte förrän naturligt pollen från Al (Alder tree) blev tillgängligt satte utvecklingen igång på allvar. De bin som enbart fick socker (svart linje) tappade halva bistyrkan och hamnade långt efter alla övriga kupor i utvecklingen. Det här testet gjordes i norra Kalifornien där vintern är kall men kort och man kan ju fundera över hur sockerbina klarar en svensk vinter med två månader till på bara tomma kalorier.
Studien visar klart och tydligt att den strategin många biodlare använder, dvs att sätta in tomma ramar med nytt vax och fylla på med rent socker, leder raka vägen ner i källaren.
I fig 2 visar vi jämförelse med kupor som vi invintrade på socker med kupor som invintrats på honung. Figuren visar när honungen kom in under säsongen och där ser man tydligt att sockerbina inte förmår dra in överskott i maj men även att juniskörden blev sämre, vilket väl sammanfaller med resultaten från Randy’s tester. Testerna gjordes olika år vilket givetvis påverkar resultaten men båda åren var maj rätt varma med bra rapsdrag och med ett bra ljungdrag i augusti. Staplarna från september inkluderar vad som finns kvar i kuporna vid invintring och kan ha hämtats in någon annan månad.
Värdena är medelvärde för samtliga produktionskupor respektive år (n=6 för båda testomgångarna)
Praktisk applikation: Bin som övervintrar på rent socker blir försvagade och får svårt att bygga upp en bra bistyrka. Därmed kommer de inte ge överskott i maj men även junidraget riskerar bli sämre. Inte förrän i slutet av Juni har de hinnit ikapp och om då Juli blir kallt finns inget att dra på och säsongen blir dålig.
Diskussion: Resultaten från Randy’s vintertetst visar tämligen klart att tar man av all naturlig mat och fodrar med rent socker så kommer bina att bli kortlivade och svaga och de kommer inte att hinna bygga upp bistyrkan i tid till majdraget. Att det kanske finns pollen i nedre lådan (för de som använder två lådor) kommer heller inte att hjälpa, annat än om vintern är mild, eftersom det kommer vara under klustret och bina kommer inte åt det förrän till våren. Konsekvensen blir sen vårutveckling med bin som missar vårdraget eftersom det finns för lite dragbin, som figur två visar. Är det då meningslöst med substitut för pollen och honung? Har man en situation där tex torkan fullständigt tar bort naturligt drag av nektar och pollen är det givetvis en bra ide att stödfodra då det kan rädda livet på en koloni. Men som fig 2 visar är det inte självklart att en pollenersättning kommer ge bra resultat, ta tex orange kurva (Feedbee) som hamnade på minus en ram innan det naturliga pollenflödet (Alden=Al) satte igång. Man ska också komma ihåg att ger man pollenplattor så får man lov att upprepa det under vinterns gång eftersom bina inte har någon instinkt att samla från plattor. Det som inte konsumeras kommer kasseras (som Randy’s tester visade) och de behöver ju protein under hela vintern för att undvika utsot som visats i tidigare artiklar 1+2) och för att ge lång livslängd till de äldre bina.
Men att sätta i system att ta bort den naturliga maten och ersätta den med sämre substitut är en dålig strategi som graferna ovan visar. För hobbyodlare där det finns gott om naturligt pollen och nektar är det direkt bortkastade pengar som ger svaga och dåligt producerande bin.
Kommande studier: En brist från fig 2 är att resultaten är från 2 olika år och svagheten i Randy’s vintertest är att den görs i milt klimat med kort vinter samt med gula bin. Dessutom följdes inte upp hur sommaren efter blev vad gäller honuingsproduktion. För att täppa till dessa luckor kommer vi att genomföra ett test nästa vinter där vi jämför likvärdiga kupor som får rent socker med kupor som får 100% honung. Vi kommer jämföra bistyrkan på dessa före och efter samt följa dem sommaren efter för att se hur de utvecklas och vilken honungsskörd de ger.
- Alfonsus, E. C. (1935). The cause of dysentery in honeybees. Journal of Economic Entomology, 28(3): 568-576.
- Omholt, SW (1987) Why honeybees rear brood in winter. A theoretical study of the water conditions in the winter cluster of the honeybee, Apis mellifera J. Theor. Biol. 128: 329-337.
- De Groot, Protein and amino acid requirements of the honeybee
- https://scientificbeekeeping.com/an-experiment-to-improve-pollen-sub-1/
(På Randy’s hemsida finns flera artiklar med olika tester av substitut för den som är intresserad av detta ämne).
DoD's bisyssla 