De verkliga orsakerna till utsot:
För några år sedan tvingades vi använda 100% socker vid invintringen och året efter gav uruselt resultat eftersom bina visserligen överlevde men var svaga och behövde hela maj och delar av juni för att bygga upp sig. När det såg ut som om vi skulle tvingas använda socker även detta året kom ljungen som en skänk från ovan. Ljung ja, det kan man inte använda som vintermat då blir det utsot (1), det kan man läsa i vilken bibok som helst tex Åke Hanssons stora bok från 1980. Vilket dilemma – låta bina få socker och få svaga bin eller använda ljung som “alla vet” ger utsot. Jag tacklade det som jag brukar och gjorde en källkontroll och döm om min förvåning när det visade sig att ingen bibok hade någon referens till någon studie, bara till andra biböcker. Inte heller nämnde någon var gränsen gick utan som det står i Åke Hanssons bok sid 326 “Ljunghonung är liksom bladhonung olämplig som vinterfoder” där förklaringsmodellen är att ljung och lushonung ger utsot pga hög mineralhalt.
Så frågan är egentligen två; a. Är ljung farligt som vinterfoder och isf b) i vilka mängder? Jag ägnade mycket tid åt att kolla på nätet men fann inget utom åsikter baserad på andras åsikter. Då gjorde jag en sökning på engelska men det blev lika resultatlöst, jag hittade exakt noll studier. Då ändrade jag taktik och började söka efter någon som faktiskt använde ljung för invintring och fann att det fanns flera professionella biodlare som kör ut kuporna till ljungen även de år med dåligt drag eftersom ljung ger en bra övervintring (2,3) där tex Chainbridge har 1500-2000 kupor som invintras på ljung, helt eller delvis. Det verkar som att ljung är ofarligt i UK åtminstone men då kanske någon invänder att vintrarna är så varma där att bina kan flyga ut med jämna mellanrum. Möjligt, men inte troligt då norra UK ligger på samma breddgrad som södra halvan av Sverige och har blött och blåsigt ungefär som på västkusten. Nåväl, det här skulle handla om orsakerna till utsot så låt oss sätta igång och Randy Oliver gjorde en stor artikelserie ang utsot (4) där han konstaterade att orsakerna till utsot har varit kända i mer än 80 år. En forskare vid namn Alfonsus ägnade 2 år att utreda vad som orsakade utsot (5). Han gav bin olika foder med naturlig honung, lushonung, kristalliserad honung, socker, sirap och en mängd olika foderblandningar med eller utan pollen.
Det visade sig att det enda som hade någon större inverkan på om det blev utsot var fuktinnehållet i avföringen, de osmältbara delarna ökade aldrig i mängd tillräckligt snabbt för att ha någon inverkan. Men om fodret innehöll för mycket vatten gick det väldigt fort att få utsot och när avföringen nådde 45% av kroppsvikten med en fukthalt av 80% kunde bina inte hålla sig längre. För att själv övertyga sig om att det är på det sättet kan vi göra följande tanke-experiment; om det vore de osmältbara delarna som orsakade utsot då skulle avföringen rimligtvis vara stenhård men alla som sett utsot vet ju att den rinner vilket understryker att det är mest vatten som kommer ut. I Randys (4) artikel kan man också läsa varför det ibland blir utsot och skälet är att det ibland blir för mycket vatten i kolonin så de inte kan ventilera bort överskottet. När bina sitter i kluster äter de honung och metabolismen gör att 1 kg honung/socker=> 670 gr vatten som måste ventileras bort. Har man då kristalliserad mat eller dåligt processad mat kommer vattenhalten att öka och bina får ännu mer att ventilera bort. För det mesta klarar klustret det men om det är väldigt fuktigt och kupan är för dåligt ventilerad kan klustret få svårt att lösa problemet. Som sista utväg sätter bina isf vinteryngel (6) eftersom det omvandlar mycket vatten – tyvärr kräver det också mycket resurser eftersom de måste öka temperaturen till 34-35 grader och ha tillgång till proteiner, mineraler och vitaminer. Om detta misslyckas, tex om klustret är för litet eller kolonin har brist på näring, blir utsot konsekvensen och om utbrottet blir för stort kan samhället gå under.
Diskussion: Vi har inte hittat någon studie som stöder att ljung eller lushonung (7) skulle vara farligt eller orsaka utsot. Det finns flera professionella biodlare i UK som använder ljung som vinterfoder och vi själva valde till slut att invintra våra 9 kupor på 30-50% ljung som gav den bästa invintringen någonsin och dessutom testade vi en kupa på 100% ljung under vintern 22/23. Vi hade koll på vädret och kan därmed konstatera att bina satt i kluster åtminstone i 8 veckor (vi satte gränsen för flygning till 6 grader).
Utsot orsakas inte av mineraler eller andra slagger utan av för mycket vatten i maten och/eller kristallisering av maten. Ljung kristalliserar inte (den blir seg men det är nåt helt annat) och vältäckta ljungramar orsakar således inte utsot. Ljung innehåller dessutom alla essentiella aminosyror som bina behöver (8 ) och är därmed lika bra som tex hallon för binas hälsa.
För att inte göra inlägget ännu längre har jag bara snuddat vid ämnet – läs Randys originalartikel eller svensk översättning på vår hemsida (dodsbisyssla.com/orsaker-till-utsot-del-2/), den är uppdelad i flera delar.
Referenser
1. Åke Hanssons bok, sid 326
2. https://www.chainbridgehoney.com/blog/articles/beekeeping-in-winter-january-2021/
3. https://www.conwybeekeepers.org.uk/new-beekeepers/heather-honey/
4. https://scientificbeekeeping.com/the-causes-of-dysentery-in-honey-bees-part-2/?fbclid=IwAR1xkKau0JFFnCsnk9GKzWrWSAidUkgtCwU368_oMZNPWHjM8N2FnIXoI4w
5. Alfonsus, E. C. (1935). The cause of dysentery in honeybees. Journal of Economic Entomology, 28(3): 568-576
6. Omholt, SW (1987) Why honeybees rear brood in winter. A theoretical study of the water conditions in the winter cluster of the honeybee, Apis mellifera J. Theor. Biol. 128: 329-337
7. HEALTHFULNESS OF HONEYBEE COLONIES
(APIS MELLIFERA L.) WINTERING ON THE STORES
WITH ADDITION OF HONEYDEW HONEY
8. Di Pasquale G, Salignon M, Le Conte Y, et al. Influence of pollen nutrition on honey bee health: do pollen quality and diversity matter?. PLoS One. 2013;8(8):e72016. Published 2013 Aug 5. doi:10.1371/journal.pone.0072016
DoD's bisyssla 