DoD's bisyssla

English summary: We collected a swarm that had built combs in the hedge where they sat. We put them in frames with rubber band and some cords, and since they were starving we gave them a couple of honey combs.
Svärmtelefonen ringde och vi begav oss till Onsala där vi fann en liten svärm. Det som var överraskande var att svärmen bestämt sig för att de skulle bo i häcken där de byggt ut 5 kakor med yngel. De hade nog knappast överlevt eftersom de knappt fått ihop någon mat så tvärt emot “vad alla vet” så satte vi in ett par matramar. Yngelkakorna fäste vi upp med gumiband och snöre

English version: Our newest sort honey.
Vår nya sorthonung från polkagristrädet:)

English summary: DNA tests of cheap honey in the stores have revealed that most imported honey is fake honey. There are claims that an easy test exists that will tell whether the honey is real or fake by simply put a teaspoon of it in water. Syrup should dissolve directly whereras the honey would not. I dont understand how the physicalic properties of sugar solutions could support this so I made a very simple test and put syryp and honey in cold water, warm water and finally I stirred the samples in warm water. No change in the behaviour of any of the samples so this test does not support the claim.
Det är mycket prat om honungsfusk just nu där biodlarna har genomfört ett test där 90% av all testad honung (36/40) visade sig vara fusk på det ena eller andra sättet. Alla sorter som var fusk var också importerad vilket visar på problemet med billig importerad honung.
Hur ska man veta vad som är riktig honung och vad som är fuskhonung? Som vanligt är nog svaret att man får vad man betalar för och man kan utgå från att den billiga “houngen” förmodligen är falsk
Det är däremot svårt att säkert avgöra ifall en honung är äkta eller inte även om man troligen känner på smak och konsistens att det är något skumt. Givetvis florerar det tips hur man kan avgöra ifall honungen är äkta och ett enkelt sådant test sägs vara att hälla en tesked i vatten och då ska honung inte lösa upp sig utan falla till botten som en klump. Sirap, däremot, sägs lösas upp direkt. Som vanligt finns inga studier eller andra referenser utan det är någon som säger att det är på det viset. För egen del har jag svårt att förstå fysiken bakom det sk testet då både honung och sirap består av sockerarter. Honungens sockerarter är uppdelad i huvudsak fruktos och glukos medan sirap kan vara både sackaros eller fruktos/glukos och därför borde det inte spela någon roll för lösligheten i vatten.
Därför beslöt jag mig för ett litet test.
Test 1: Sirap och honung i kallt vatten, jag använde mig av Dan sukkers ljusa sirap, 78% socker samt fast och flytande honung. Där hände absolut ingenting med någon av glasen.

Test 2: Sirap och honung i varmt vatten från kranen (ca 40-45 grader C): Nu la jag till flytande honung också för att se om det gjorde någon skillnad. Efter 1 m hade ingenting hänt utan alla prover såg likadana ut.

Test 3: Jag rörde alla tre proverna 5 ggr med tesked. Alla tre prover löstes upp så det här testet stöder inte myten/påståendet. Nu behöver man förstås upprepa testet med många fler prover i varje testgrupp men det indikerar klart att det inte ligger något alls i påståendet.

English summary: We let all our new queen mate in our forest apiary since the drone quality there is better and more even and usually produce good queens that gives gentle, productive and resistent bees. Three new hives are ready for their queens to mate.
Eftersom vi inte är dominanta i Kungsbacka har vi ingen koll på anlagen och kvaliteten blir därför också varierande, speciellt rensningsförmågan är känslig. Därför parar vi alla våra drottningar i Öxabäck där vi är dominanta och där vi brukar få bra drottningar vad gäller humör, resistens och produktivitet. Så här såg vår bil ut när vi körde tre avläggare till bigården, vi passade förstås på att göra lite annat jobb samtidigt så både motorsågen och trimmern fick följa med.

English summary: Two ways to prepare quick nuc’s; with ready queen-cells or from newly laid eggs. We use 1 comb with food, one with pollen and one with bees. If needed we shae down more bees from a strrong colony. We use our triple hive to make three nuc’s at one go.
Vi brukar inte sälja så många avläggare men eftersom många har mist sina bin i år försöker vi hjälpa till genom att erbjuda avläggare och då gäller det att jobba effektivt. Våra små avläggare består av tre ramar; 1 pollenram, 1 matram samt en ram med bin och blivande drottning. Här visar jag två sätt att göra tre avläggare snabbt och effektivt.
Med färdiga viseceller: Här tar man antingen viseceller vid svärmning/stilla byte eller som i vårt fall från en större avläggare där bin gjort många viseceller. Vi förbereder genom att sätta in mat- och pollen-ram i trippelkupans tre fack. Därefter plockar vi ut donatorramen med viseceller och skär försiktigt ut visecellerna och fäster i lika stor hål i en utbyggd ram. Eftersom visecellen är ömtålig får man vara försiktig och tillse att den alltid pekar nedåt dvs ställ ramen mot en låda eller liknande och jobba metodiskt. Sen sätter man ramen i trippelkupan och endera tillsätter bin som man skakar ned eller en ram full med bin och gärna lite yngel. Här är det inte så noga om de kommer med mycket ambin eftersom drottningen är “färdig” men man får förstås kolla dan efter att det finns tillräckligt med bin, fattas det så skakar vi ned lite till.
Med ägg: Vi har ett samhälle som har ruskigt bra egenskaper, dvs snälla, resistenta och produktiva men tyvärr hade de en tuff vinter så de är lite sena i utvecklingen. Vi vill hemskt gärna avla på dem men de klarar inte att man tar mängder av bin eller yngel från dem. Här skär vi istället ut en liten kakbit med ägg och delar på tre. I övrigt samma förfarande som ovan men här behövs det både ambin och pollen eftersom de måste mata upp larverna. Här behöver man inte vara så försiktig eftersom äggen är rätt tåliga. Bina tar vi från ett starkt men lite surt samhälle som vi gärna decimerar även om det kostar lite honung. Det samhället ska vi fö byta drottning på men det blir en senare historia.

English summary: We collected a swarm and introduced them to their new home.
Så var det dags att hämta in en svärm vilket satt i ett äppelträd den här gången. Det gick relativt smärtfritt och därefter ska de introduceras till sin nya kupa. När vi gick kursen sa man att man skulle låta bina sitta och vänta några timmar innan man släpper in dem men det slutade bara med att samhället fick problem med fukt och värme. Numera låter vi dem gå in så fort det bara går.

English summary: The common method to stop swarming, I.E put the queen in a new hive and let the original hive make a neew queen, is in my opinion a poor strategy since all one achieve is two weak colonies that barely produce enough honey to survive the winter. This year we introduced our own new method where we put most of the bees and the old queen in a new hive and let the old colony nurture the queen cells. When they were capped we made nucs of all of them, waited three days and checked end confirmed that no new queen cells were made and joined the two halfs again. Since we gave most of the bees to the old queen she didnt slow down the brood production and the result was one strong colony with no swarming tendencies and a few nuc’s from the swarm cells.

Jag har aldrig gillat den gängse metoden att göra konstsvärm när man får ett samhääle som vill svärma, dvs dela samhället och flytta på drottningen samt låta resten av samhället dra upp en ny drottning. Det resulterar i att man får två svaga samhällen som behöver 6-8 veckor för att bli starka igen vilket innebär att man kan glömma alla tankar på någon honungsskörd från dessa samhällen. Vi anser inte heller att en yngelfri period har någon nämnvärd effekt på kvalstren så allt man åstadkommer är två svaga samhällen som knappt drar in sin egen mat.
När vi nu hittade svärmceller i ett samhälle beslöt vi oss därför att testa en ny egen metod med målet att inte försvaga samhället men ändå stoppa svärmlusten.
Vi gjorde som vanligt och satte drottningen på egna lådor men gav henne de flesta bin samt alla öppna yngel och lät originalsamhället behålla visecellerna. Eftersom drottningavläggaren var stor och stark fortsatte hon lägga mängder av yngel och under tiden tog originalsamhället hand om visecellerna. När dessa var täckta tog vi bort alla och gjorde avläggare av dem. Efter tre dagar kollade vi att inga fler viseceller fanns i gammelsamhället och at inte heller drottningavläggaren gjorde viseceller för att vara säker att svärmlusten var borta. Därefter slog vi ihop samhällena med tidningspapper mellan och spärrgaller. Efter två dagar var samhället återförenat och fick extra lådor så att de inte skulle känna sig trångbodda. På det här sättet har vi behållit samhället starkt utan att tappa yngel (drottningen höll upp tempot), fick våra två tre avläggare och kommer få bra drag framöver från denna. Fanns inga svärmtendenser kvar utan bina var harmoniska och samlade pollen och nektar precis som vanligt.

English summary: Many beekeepers claim that old black combs should not be used for honey due to the risk of contamination by the old pupaes. It sounds plausible but, as usual, there are very few studies or other refences to neither confirm or to debunk the claim/myth so we made our own simple test; We extracted rape seed honey, which is a very pale and neutral tasting honey, from both black combs and new ones. Try to guess which of the jars that comes from old combs. The test panel that tried the honey could not detect any differencies between the jars.
Dags att tackla en myt – svarta yngelramar ger missfärgad honung där dessutom smaken blir försämrad. Som så ofta är det någon auktoritet som hävdat detta med det till synes rimliga argumentet att eftersom kokongerna med puppornas avföring finns där blir det givetvis både missfärgning och smakförsämring som följd när man slungar honungen. Detta påstående upprepas ett antal gånger och till sist har det blivit en sanning som inte behöver bevisas eftersom det är självklart. Den här myten har ännu inte satt sig till 100% och åsikterna går isär men de som tror sig veta att svarta ramar ger dålig honung är ofta väldigt tydliga med sin åsikt. Några bevis har jag dock aldrig sett som skulle stödja åsikten. Å andra sidan finns det heller inte så mycket bevis åt andra hållet, dvs att svarta ramar inte ger några problem. Men Rusty Berlew (1) erbjuder iaf en vetenskaplig förklaring hur bina faktiskt städar ur och desinficerar cellerna vilket i sin tur skulle betyda att honungen inte kontamineras av kokongresterna eller avföring. Men några tydliga tester har jag inte hittat så vi beslutade oss för att göra ett enkelt test för att stärka vår tro att svarta ramar inte ger några problem. Vi slungade 4 svarta ramar som vi tappade på burk och sedan slungade vi helt nya ramar och tappade på burk, på bilden till höger ser vi 4 burkar där 1,2 eller 3 kommer från de svarta ramarna. Jag har svårt att se någon skillnad och smakmässigt är det ingen skillnad som våra testpersoner kunde notera. Honungen är raps som är ljus och neutral i smaken och därmed borde eventuella kontamineringar lätt synas och smaka. Döm själva.
Men hur är det med pressad honung – där borde det väl definitivt vara så att smutsen trycks ut i honungen? Det trodde vi i alla fall men den här biskötaren hävdar motsatsen (2).

Tillrättaläggande: En uppmärksam läsare undrade ifall vi verkligen inte bytte vax överhuvudtaget och där vill jag vara tydlig – vi byter vaxet så fort inte solen lyser igenom kakan. Där finns åtminstone två goda skäl för att byta vax;

1. Det finns spår av gammalt bekämpningsmedel från tidig kvalsterbekämpning samt pesticider från lantbruket i vaxet (även det svenska) som fylls på och ansamlas ju äldre vaxet blir. Så därför är det bra biskötsel att byta vaxet med jämna mellanrum för att skydda kolonin från dessa skadliga kemikalier.
2. Gammalt vax är jättesvårt att avtäcka så det är ren arbetsbesparing att byta vaxet regelbundet.
   Men, vi har inte sett några bevis för att svarta ramar missfärgar eller ger dålig smak till honungen, och det var den myten vi ville ifrågasätta.

En annan sak – vi byter aldrig vax på hösten utan de utbyggda ramar de har får de behålla över vintern. Där finns flera skäl till det;
1. Det kostar för bina att bygga ut vax dels i form av honung och dels för att bina får slösa energi på att bygga vax. Energi som de behöver för att klara den tuffa vintern.
2. Kokongerna kan suga upp vatten motsvarande 12% av sin vikt – det kanske låter lite men i en värld där överlevnaden hänger på en tråd kan det vara skillnad på liv och död.
3. Ofta finns det honung och pollen i dessa ramar som legat gömda längst ner så vi flyttar gärna upp dem till övre lådan eftersom pollen behövs så bina kan sätta vinteryngel när det behövs, se artiklar om utsot.

referenser:
1) https://www.honeybeesuite.com/why-do-brood-combs-turn-black/
2) https://mudsongs.org/a-m

English summary: We have carried out a survey of the existing diagnostic methods to estimate mite populations and studies conclude that mite fall is the most accurate one and also offer an “easy to use” method for the beekeeper. Studies support that it is possible to use the mite fall to estimate the total population and thus be able to make an educated decision when to apply a treatment and also choose less harmful methods by applying the trewatment before the mite population/infestation level is reaching harmful levels. The daily mitefall multiplied with 120 gives a reliable estimation of the population and from that we can decide a threshold value when treatments should be applied. We use 3 mites per day as our threshold value (equals about 4-500 mites) and if we are above our threshold value we use lactic acid (LAT) to stop the increase and press down the population. Stronger, and therefore more harmful, chemicals are only used if the mite level can’t be controlled with LAT.

För att kunna tillämpa en effektiv strategi mot kvalstren och behandla optimalt behöver man få en uppfattning hur stort kvalstertryck ett samhälle har. Dagens strategier går till stor del ut på att behandla alla samhällen likadant vare sig det behövs eller ej. Med en sådan strategi kommer man inte hitta de samhällen som faktiskt har resistens och man håller icke livsdugliga samhällen vid liv så att deras dåliga gener sprids och därmed skapar man generellt sett en svagare bistam som inte kommer att utveckla resistens.
Det finns i huvudsak tre olika metoder att uppskatta kvalstertrycket; nedfallsräkning av kvalster, skaka bin och öppna yngelceller och räkna kvalster (1,2,3).
Nedfallsräkning innebär att man räknar det naturliga kvalsternedfallet, som samlas upp på en nedfallsbricka under en tidsperiod (tex 7 dagar), och dividerar med antalet dagar så man får dagligt nedfall (4). Angreppsgrad på vuxna bin får man genom att skaka en viss mängd bin (300 st rekommenderas) i antingen alkohol eller florsocker och räkna antal kvalster som divideras med antalet bin vilket ger angreppsgrad (1). Angreppsgrad på yngel får man genom att öppna ett antal celler (minst 100 st rekommenderas) och räkna antal kvalster som divideras med antalet öppnade celler vilket ger angreppsgrad (1).
Alla metoder har sina för- och nack-delar men dagligt nedfall har i flera studier visat sig vara den som bäst korrelerar med den totala populationen och kräver minst arbetsinsats (1,2,3,4).
Eftersom kvalsterpopulationen kan explodera när yngelsättningen startar är det viktigt att kontinuerligt mäta och uppskatta populationen och inte nöja sig med enstaka mätningar. Enbart det skälet gör att både skakprov och räkna kvalster i yngelceller är etiskt tveksamma metoder eftersom metoderna dödar mängder av yngel och bin (ifall alkohol används vid skakmetoden). Metoderna är också arbetskrävande och tidsödande samt att man riskerar att få med sig drottningen vid skakprov. Skakprov är dessutom den metod som i studier visat sig vara minst effektiv eftersom man enbart mäter de kvalster som sitter på bina och under yngelsäsong vet man att en stor del av kvalstren sitter i cellerna och dessa kommer då inte att synas i angreppsgraden. Kvalstren har en phoretisk fas (då den sitter på de vuxna bina) som kan variera från någon dag upp till en vecka eller mer och problemet är därför att man inte vet säkert hur stor del som sitter i yngelcellerna och det innebär att det kan bli en explosionsartad ökning när nästa generation kvalster kryper ut.
Nedfallsräkning har flera fördelar som gör att den lätt kan integreras i biodlarens normala bihantering;
1. Den tar minimalt med tid då – tar ca 1 m att dra ut brickan och räkna kvalstren
2. Den är icke invasiv, dvs man behöver inte öppna kupan utan man kan räkna kvalstren även vid dåligt väder eller om man inte tänkt gå igenom kupan just den dagen.
3. Man dödar inga bin och påverkar inte samhället negativt.
4. Det är enkelt att tolka resultatet, och jämföra över tid, vilket vi anser vara en vital del i en effektiv kvalsterstrategi.

För att få en uppfattning av hur stor kvalsterpopulation ett samhälle har tar man det dagliga nedfallet och multiplicerar med 120 – olika studier ger aningens olika resultat men ligger i den häraden (4,5,6).
När behöver man behandla? I litteraturen hittar man många studier (tex 7) som anger tröskelvärdet till ca 5% angripna bin som acceptabelt värde för en lyckad övervintring . Om man övervintrar ett samhälle på 7-8 ramar LN blir det ca 10-12000 bin vilket då skulle tillåta 5-600 kvalster som mest. Vi väljer att sätta gränsen för behandling vid detta värde vilket då ger gränsvärdet för dagligt nedfall på 4-5 kvalster per dag, men eftersom vi vet att vi har felkällor sätter vi gränsvärdet på 3 nedfall/dag. Under säsong använder vi mjölksyra eftersom den både är mild mot bina och inte ger någon smak till honungen i de mängder vi använder (mjölksyra har en syrlig smak och honung är i sig syrlig). Mjölksyra har bara effekt på de kvalster som rider på vuxna bin men eftersom vi behandlar i tidigt skede räcker oftast denna behandling för att stoppa vidare ökning av kvalsterangreppet
(4. https://dodsbisyssla.com/varroa-managment-test-2023-test-report/).

Referenser:
1. Fries, I.; Aarhus, A.; Hansen, H. and Korpela, S. 1991. Comparison of
diagnostic methods for detection of low infestation levels of Varroa
jacobsoni in honey-bee (Apis mellifera) colonies. Exp Appl Acarol,
10: 279-287
2. Flores et al. 2015. Reliability of the main field diagnostic methods of Varroa in honey bee colonies
3. Kovačić, M.; Puškadija Z. 2020. Prediction of total number of Varroa destructor mites in the honey bee (Apis mellifera) colony in late summer
4. Bjusen,M.; Nordin, E. 2024. The efficiency of Drone Brood Removal (DBR) + Lactic Acid Treatment (LAT) to control the
Varroa destructor infestation.
5. Brodsgaard et al. 1998. Monitoring Method as a Basis for Need-based
Control of Varroa Mites (Varroajacobsoni)
Infesting Honey Bee (Apis mellifera) Colonies
6. BRANCO et al. 2006. A comparative evaluation of sampling methods for Varroa
destructor (Acari: Varroidae) population estimation
7. Genersch et al. 2010. The German bee monitoring project: a long term study
to understand periodically high winter losses of honey bee
colonies

Englis summary: One colony seems to plan to make a silent change and have thus made some queen cells. We took the opportunity to cut out two of them and nailed them in an empty comb which we will place in a small nuc.
Svärmen vi tog in hade uppenbarligen en gammal drottning då de redan efter en vecka aviserade stilla byte. Eftersom det var glest med yngel generellt var det rätt glasklart att det var stilla byte och inget annat. Hur som helst – de gjorde en 6-7 viceceller och då passade vi givetvis på att göra en avläggare genom att skära ut två fina viseceller. De övriga satt dumt till så det fick räcka med en avläggare. På bilden nedan har vi nålat fast den utskurna delen med två drottningar och satt i en liten avläggare med en ram med bin samt honung och lite pollen. Med lite tur klättrar de ut på torsdag eller fredag.