DoD's bisyssla

Nu börjar lugnet lägga sig i bigården och det mesta stöket är över. Vi ställer alla tomma ramar i lådor och sätter en burk med ättika för att hålla motten borta, när kylan kommer löser sig det av sig självt. Alla matramar ligger i insektstäta plastlådor med lite ättika och kommer användas i vår som stödmatning eller foder till avläggare. Sista draget hos oss brukar alltid vara vindruvorna som bina går på när de börjar skrumpna.
I övrigt så håller vi koll på nedfallet och skulle någon kupa ha lite för högt får de en dos med mjölksyra och så kommer vi kolla att samhällen inte har ramar med nektar som de inte har hunnit processa. Eftersom matlådan är full kommer sådana ramar således finnas i den nedre lådan och dessa tar vi isf helt enkelt bort och sätter in tomma ramar. Eftersom vi inte använder oxalsyra får bina nu vara ifred till en varm dag i mars.

English summary: Formic acid is sometimes needed if the mite population is way too big but unfortunately formic acid is alos known for killing queens. We tried a method where we lifted off the honey super and placed the queen there and put it back after one day when the concentration of formic acid have been lowered. The method worked and we believe this is a way to reduce the risk of killing the queen as well as avoid contamination of the honey.
När vi genomförde myrsyrabehandling på två samhällen testade vi att lyfta bort matlådan och sätta drottningen där i tre dagar för att undvika att honungen kontamineras och skydda drottningen från myrsyran. Det visade sig att bina direkt gjorde viseceller som vi rev innan vi satte ihop samhällena med papper emellan. Tyvärr fortsatte de att göra viseceller efter att vi satt tillbaks drottningen och vi trodde att testet var kört och att de dödat henne. Men en vecka senare så gick hon där och la ägg för fullt så allt slutade väl men metoden medförde för mycket merarbete för att kunna anses som en bra metod. Därför modifierade vi metoden en aning på ett tredje samhälle som också behövde myrsyra där vi endast tog bort honung och drottning i en dag. Det funkade utmärkt och när vi satte tillbaks drottningen kunde vi inte känna doften av myrsyran och vi tror att det här är en metod som drastiskt minskar risken för drottningen när myrsyra måste användas.

English summary: Some claim that it is impossible to have queens mated in the autumn partly due to no drones and partly due to low temperatures. Research have shown that a queen can fly down to 12-14 degree C if needed and if there is a flow drones will be kept quite late in the season. This year we had two hives that lost their queens in early september and hence made late queen cells so we decided to let them be and see how it went. One queen must have been mated around the 20th of September and today (27th) we saw egg and a nice fat queen, so a success. The other one had an unmated queen last week so we dont know yet if also that one managed to be mated. But in any cases – there is no need to panic if a queen is lost in mid august or even late august since there is obviously time left to fix it.

I slutet av augusti slaktas drönarna och då är det för sent att para drottningar så en visecell i slutet av augusti är bara att riva för det samhället är dödsdömt. Så säger många men vi har alltid undrat varför det inte skulle gå att göra viseceller senare på året om där bara finns drönare. I år var det två samhällen som gjorde sena viseceller och då såg vi ett gyllene tillfälle att testa och se hur det går. Samhällena gjorde viseceller i början av september och borde då ha blivit parad runt den 20 september då det fortfarande var hyggliga temperaturer (16-18 grader) och vi hade lite drönare kvar i kuporna. Idag kollade vi som hastigast i kupan och såg både ägg och en riktigt fin och, som det såg ut, välmatad drottning. Sätter hon rejält med yngel kommande veckor finns det alla chanser att de ska klara sig vilket vore bra då det var vår bästa linje vad gäller resistens och produktivitet. I den andra lilla avläggaren såg vi en drottning förra veckan men vet inte om hon blivit parad – vi satte in henne i ett viselöst samhälle så får vi se kommande veckor om även hon blev parad.

Short english summary: Honey below 20% water can still start to ferment if the honey have chrystallized. The water will then end up in the fructose portion and then the honey starts to ferment. It will not make the honey go bad and if the honey is stirred and slightly warmed the chrystals are broken and the honey gets back to original status.
Att honung behöver hålla max 20% vasttenhalt är väl känt men faktum är att honung kan börja jäsa även fast man är på rätt sida gränsvärdet. Ifall honungen har kristalliserat delas den upp i fruktos och glukos eftersom det bara är glukosen som kristalliserar. Men kristallerna innehåller knappt något vatten vilket innebär att vattnet hamnar i fruktosen som då får en betydligt högre vattenhalt och den börjar jäsa. Fermentering är naturligt och inget att vara rädd för den ger bara lite mer stuns till honungen. Rör man om honungen och/eller värmer den försiktigt löses kristallerna upp och vattenhalten blir normal igen och jäsningen stoppas. Referens: boken “The Honey” samt egna tester.

Short English summary: Due to the great Heather flow we gave been forced to wait with the winter-in and even this week we were unable to push them down to two boxes and will probably have to let the ones in our forest apiary stay on three boxes.
The honey season have been great and we started with 10 hives and will winter in 17, all with 100% honey as winter food. Still, we have extracted about 340 kg for ourself so totally a bit above 600 kg honey generated by our 10 hives. Nonone can say that it is not viable to let the bees keep their share – its just greed and false mathematics.

Vi har väntat med vinterbonaden (invintringen sköter bina om själva- vi bara piffar till det lite) eftersom det varit så varmt och fullt drag på ljung och sen cementhonung. Vi trodde att vi skulle kunna få ner samhällena i Öxabäck på två lådor och göra klart men där bedrog vi oss fullständigt. Efter regnet förra veckan spolades all lusdagg bort och bina återvände till ljungen och vi fick lov att skatta eftersom kuporna bågnade med honung – i vissa kupor fanns det ingen plats alls för yngel så vi blev tvungna att skatta undan och sätta till tomma ramar. Vi har ju rengjort perforatorn och orkar helt enkelt inte slunga mer ljung så vi byter ut ljung mot annan honung när vi nu vinterbonat hembigården. Vi hade tänkt testa att använda tre lådor på några samhällen men nu ser det ut som att vi får låta alla samhällen i Öxabäck sitta på tre lådor eftersom det ska bli väderomslag och kanske för kallt att öppna upp kuporna framöver. Alla samhällen i Öxabäck har klarat sig utan annan kvalsterbehandling än lite mjölksyra medan 3 samhällen i hemgården behövde myrsyra.
Falsk Matematik

När vi gick vår nybörjarkurs var det ett stort moment hur viktigt det var att tömma kupan på honung för att undvika sjukdomar – bina tålde uppenbarligen inte honung. För en 5-6 år sedan när vi började propagera för att invintra på honung var det många som ifrågasatte om vi var riktigt kloka och när vi sedan dessutom hävdade att ljung är utmärkt vintermat var det inget tvivel längre. Idag verkar vindarna ha vänt och det är betydligt färre som förfäktar denna villfarelse – att honung skulle vara farligt, dvs giftigt, för bina. Men då finns ett annat argument: “Honung säljer jag för 200 kr /kg och socker kostar 15kr/kg – det är enkel matematik”. Som vi ser det är det enbart uttryck för girighet, dvs vinst går före binas välmående men, den bygger dessutom på det felaktiga antagandet att sockerfodrade bin är lika produktiva som bin som fått behålla sin honung. Peps Persson sa det allra bäst – det är “falsk matematik” och har inget med verkligheten att göra.
Om man ser till statistiken så verkar snittskörden i Sverige vara ca 25-30 kg, där majoriteten troligen använder socker. Eftersom bina behöver 15-20 kg honung för att klara vintern så är det lätt att dra slutsatsen att det inte är möjligt att låta bina få honung och samtidigt få en rimlig skörd. Mina vänner – inget kan vara mer fel. Många säger att det varit ett dåligt honungsår i år pga vädret men vi hävdar att bin som får honung är “immuna” mot dåligt väder eftersom de kan dra från april-Oktober och så här ser vårt resultat ut i år.
Vi hade 10 övervintrade samhällen där 1 samhälle var rätt svagt och två gjorde tidiga drottningbyten och missade därmed halva säsongen och således blev det 7 produktionssamhällen.
Vi har utökat och vinterbonar i år 17 samhällen på 100% honung (lågt räknat 15 kgx17=255kg till bina).
Vi har skattat drygt 340 ramar LN där vi i snitt får 1 kg/ram (vi får bara ut 50-60% ur ljungramarna vilket drar ner snittet), dvs ca 340 kg samt 50 kg i de utslungade ramar som vi kommer ge till bina i vår. Totalt har våra 10 samhällen genererat ca 650 kg och gett oss i snitt ca 40 kg överskott per samhälle (mer än riksgenomsnittet) och där våra toppsamhällen har dragit in +70 kg honung ink vad bina får behålla som vintermat. Dessutom slipper vi köpa, bära hem och slaska med socker vilket är ren bonus. Att hävda att det inte är ekonomiskt möjligt att ge bina honung som vintermat är således inget annat än “falsk matematik”.
I figuren nedan visas två samhällen där kupa 4 var stark tidigt med 25 ramar bin i maj och kunde dra in ett överskott tidigt. Kupa 6 betydligt svagare med sämre utveckling har dragit in mindre överskott. Sockersamhällen kommer att behöva använda maj för uppbyggnad och man får heller inte skatta honung ifall det finns socker kvar så därför är maj gråfärgad. I september har man vanligtvis sockrat in och då kan mna inte heller skatta honungen, också gråfärgad. Honungsbin kan ge överskott i april-oktober beroende på väder, vilket ger fler möjliga dagar för drag.

English summary: The bee year have no start nor end since what we do today will impact the result 6 month later. Since we have noticed the the farmers have planted rapeseed we will bring several hives from our forest apiary to ensure we get a good rape seed flow. Since we have plenty of Heather combs (with at least 0,5kg honey left) and many combs with Cement honey (Melezitose), that we simply cant extract, there is no need to store any reserve combs. We have about 50 kg in those combs that will be used in the spring or to feed nuc’s.

Biåret har inget slut eller början utan det man gör nu kommer påverka vad som händer 6 månader senare. Ser man till att bina får en så bra övervintring som möjligt kommer det betala sig med en bra start till våren där bina snabbt kan dra in ett överskott på vårdraget. I helgen har vi plockat ur all cementhonung och satt ramarna som vi tror bina vill ha det, dvs den mesta maten i övre lådan. Dessutom har vi kört hem ett par samhällen till vår hembigård eftersom vi ser att bönderna planterar raps i närheten. I skogsbigården finns drag precis så det räcker till uppbyggnaden i maj (Sälg, Lönn, lingon, Blåbär) men det blir sällan något större överskott medan rapsdraget hemmavid brukar generera mängder av honung. Därför är det en bra strategi att ha åtminstone 6 bra samhällen här hemma för att utnyttja rapsdraget till en bra start på honungsåret – all raps slungar vi och då kan vi lugnt låta bina behålla det mesta som kommer in senare om det skulle behövas.
De stora samhällen har vi ännu inte kunnat dra ner till två lådor utan det får bli nästa veckas jobb, vi kommer testa att sätta ett par samhällen på tre lådor för att se hur det går. Vi brukar alltid spara 1-2 ramar per samhälle som reserv till nästa vår men eftersom vi har både slungade ljungramar (60 ramar=> ca 25-30 kg) och cementhonung (25 ramar =>25 kg) så behöver vi inget mer i reserv utan kommer slunga allt som blir över när vi gjort klart de sista samhällena.
Kan bina metabolisera cementhonung? Den byggs upp av en trisackarid som heter Melezitose och består av två glukosmolekyler och en fruktosmolekyl. Sackaros (strösocker) består av en del fruktos och en del glukos så därför är det möjligt att samma enzym (invertas) som spjälkar sackaros även kan spjälka Melezitose. Ett nytt test till våren alltså.

English summary: The winter in is delayed due to the unusual warm wheather and the late Heather flow so we still have to wait 1-2 weeks to bring the tvo brood chambers into one. But since we use 100% honey we are not in any hurry so we can wait a bit longer. We have already melted the wax from all the old and black combs so we do not have to handle dirty black combs but only exchange the wax to new sheets of wax. Then we will put all empty drawn combs in boxes and place one cup with acetic acid to keep the wax moth out. The last thing we do is to weigh the hives, we aim for 34 kg which gives 18-20 kg of honey, and add the mouse protection as final touch before we close for the winter.
We have had a great honey season and have harvested some unique honey types where the black honey dew is the absolute top one.

Årets invintring är sen pga det varma vädret och ljungdraget och många samhällen är alldeles för stora och har för mycket yngel för att kunna få ner på två lådor. Men eftersom det blir 100% honung i år är det ingen panik utan vi avvaktar någon vecka med det sista jobbet. Vi har gett två samhällen myrsyra men tror att dessa kommer att dö under hösten medan resterande samhällen nog kommer klara sig med någon enstaka behandling av mjölksyra. Sen ska alla ramar sättas in i förrådet och vi brukar sätta en burk med 5 cl ättikssprit samt dra en sopsäck över varje lådstapel med utbyggda ramar för att hålla vaxmotten borta. De gamla ramarna har vi smält ur och de ska bytas in mot nytt vax så småningom och så avslutar vi med att sätta dit musskydden.
Honungssäsongen har varit bra med flera unika honungssorter där den svarta bladhonungen sticker ut mest.

Det sista vi gör är att väga kuporna så vi vet att de har tillräckligt med mat – en kupa med två lådor väger 11-12 kg så totalt behöver kupan väga 33-35 kg vilket ger ca 18 kg mat och ett par kg pollen.

English summary: In two colonies we have seen increasing mite drop and after disecting 100 worker brood we realized that we have a huge infestation and need to perform formic acid treatment. Studies indicate that formic acid is associated with increased Queen mortality and our own experience point towards 30% queen losses connected with formic acid treatment. These mite susceptic colonies will be replaced in the spring so we saw a golden opportunity to make a test where we remowe the queen for 2-3 days by placing the queen in the super beside the colony, see below. That way we avoid contamination of the honey, keep the queen safe from the fumes and once the treatment is finished we would unite them again. That was the theory but the bees would not have any of it and made numerous queen cells – dang! Well, we removed the queen cells and united them with a paper between the boxes. But nope – the bees did not want the old queen back and after some days she was gone and new queen cells everywhere. Well, due to this disappointing result another opportunity appeared and hence we will carry out a 2nd test and see if it is possible to mate queens this late.

Två av våra samhällen har visat mycket nedfall på sista tiden och prov på arbetaryngel bekräftade att dessa två samhällen måste ha myrsyra omgående. Detta gav ett gyllene tillfälle till ett test då studier visat att myrsyra ökar risken för drottning död och vår egen erfarenhet pekar på att ca 30% av drottningarna dör i samband med myrsyra behandling. Eftersom dessa två linjer verkar vara känsliga för kvalster ska de avlas bort nästa år så ifall testet går på tok är det inte hela världen. Vår ide var att lyfta av skattlådan samt sätta drottningen där i 2-3 dagar medan behandlingen genomförs vilket både tar bort risken för kontaminerad honung samt skyddar drottningen från syran. Efter att ha stängt flustret på den flyttade lådan, och behandlingen genomfördes blev det dags att sammanföra samhällena. Bina hade egna planer och gjort mängder av viseceller vilka vi rev och använde pappersmetoden för att slå ihop samhällena. I den bästa av världar skulle nu bina acceptera sin drottning men det tyckte bina inte var någon bra ide. Ingen av drottningarna syntes till och i båda samhällena fanns det återigen viseceller – ridå. Nå, skam den som ger sig så här har vi ytterligare ett test att genomföra – går det att para drottningar så här sent på året? I kungsbacka ser vi knappt till några drönare men i vår skogsbigård har några samhällen tom drönarceller så där finns en liten chans att det kan gå. Vi har nu satt visecellerna i små avläggarkupor och sätter ut dem i Öxabäck så får vi se hur det går.

English summary: Counting daily mitefall is a reliable method during the season but in late August it is not enough since the increase may go very quick. A sampling of worker cells will then tell how many mites can be expected in two weeks once they hatch. This year we saw a huge increase in one hive where we had literally no mites in May but suddenly a huge increase in June and they totally exploded in August. We noticed they had done a silent change and we suspect that the sudden increase was due to the new queen entering the colony which is a bit disappointing. The resistence seems to depend on both drones and Queen genes, which is logical, but the consequence is unfortunately that a resistent colony may lose it with a new Queen from same line. Sampling worker cells in august will tell whether a formic acid is needed or not and in this case there were no discussions. We remove the honey super for two days, to avoid contamination, and placed the Queen there to protect her from the fumes. We close the fluster and reunite them after two days.

Vi har en egenutvecklad metod (drönarutskärning i kombo med mjölksyra behandling vid behov ) där vi har minskat behovet av starka syror oxal och myrsyra) med bortåt 95 % och där vi använder nedfall som kontrollmetod. Nedfallsräkning är en effektiv metod som ger indikation på totala populationen men den har sina begränsningar. Vi brukar mäta nedfallet en gång i veckan och då får vi ett genomsnittligt nedfall som då indikerar vilken population vi hade under perioden, dvs den talar om hur det såg ut för en vecka sedan men den säger inget om hur det ser ut i ynglet, dvs vad kan jag förvänta mig för population om två veckor. Under säsong är det inget problem eftersom vi mäter regelbundet och ser hur trenden ser ut. Är den stabilt låg behövs inga behandlingar men är den svagt ökande så på med mjölksyra. Men när vi kommer in i slutet på augusti blir det besvärligare för nu har vi inte tid att vänta ifall vi får en plötslig ökning av kvalstren – hur gör man då om man vill undvika slentrianbehandling av samhällena?
Skaktest är också odugligt då det bara mäter angreppsgrad här och nu och säger inget om hur det ser ut i yngelkakorna. Det finns en tredje metod som faktiskt berättar hur framtiden kommer se ut och det är att räkna kvalster i yngelceller.

Den här metoden har vi alltid ansett vara besvärlig och arbetskrävande så vi har aldrig använt den innan vi gjorde vårt test 2023. Då insåg vi att den visserligen kräver lite arbete, skära ut en del yngel, frysa ner och sen pilla ut larverna och räkna kvalster i den utskurna biten. Men tidsåtgången är mindre än man kan tro och den ger bra besked hur det kommer se ut om två veckor och så kan man ta ett beslut baserat på fakta hur man bör agera. Vi har en kupa som hade lågt nedfall och lite kvalster i drönarcellerna i våras men som senaste tiden har börjat få nedfall. Vi har behandlat med mjölksyra vid några tillfällen och ser att nedfallet ändå ökar och började misstänka att här har vi problem. Vi tog ett prov i slutet av Juli och konstaterade 6% angrepp i yngelkakan (vi räknade 100 celler och fick 6 kvalster). Vi tog ett prov från en kupa utan problem och där fick vi 2% så där var en skillnad. Vad gör det för kvalsterantalet kan man fråga sig? Vi har 5-6 täckta yngelkakor =>3500*5*0,06=1000 kvalster och kan konstatera att här har vi problem. Vi har tagit ett par prover till och sett att nivån har ökat och här är det ingen diskussion utan myrsyra är vad som gäller.

Då vi vet att myrsyra ger problem för samhället (en del yngel och bin kommer dö men det får man acceptera) då drottningarna ibland stryker med och av det skälet lyfter vi av matlådan och sätter drottningen där under två dagar. Då hoppas och tror vi att mängden syra har gått ner så hon inte påverkas negativt och så undviker vi även att deras mat blir kontaminerad.
En annan sak som vi tycker är underligt är att resistens verkar kunna komma och gå – den här kupan uppvisade bra resistens i åras då drönarcellerna bara hade 4-5% angreppsgrad och nedfallet visade samma sak. Sen ökade angreppsgraden plötsligt och landade på 25% och då gick också nedfallet upp drastiskt. När vi plockade ut drottningen fick vi en möjlig, men nedslående förklaring, då vi hittade en omärkt drottning. Bina hade uppenbarligen gjort ett stilla byte där de troligen låtit två drottningar gå parallellt (vi kollar ägg och det har funnits ägg hela säsongen) och den nya drottningen har uppenbarligen ingen resistens. Det innebär att resistens troligen är recessiv, dvs det behövs anlag från både drottning och drönare för att den ska slå igenom – nedslående som sagt var.

Short english summary: Most beekeepers know that drones are haploid copies of the queen but fewer knows that there is a thing called diploid drones. Bees does not have X and Y chromosomes to determine the sex but instead one gene on the chrmosomes, Loci, that determines the sex. Honey bees have about 20 different versions, called alleles and the rule is that when 2 different alleles are mixed we get a female worker bee but if same types of alleles are mixed we get a diploid drone which the bees remove. This is natures protection against in breed and if the queen would mate with only one drone 50% would then be diploid drones and the colony is lost. Normal is to have about 5% holes in a comb (based on the 20 sets of alleles) and if we see many holes it is a sign of inbreeding.

Jag har alltid undrat varför det ofta finns hål lite här och där i en yngelkaka och den enda förklaring jag hört var att bina lämnade luckor så de kunde värma ynglen ifall det blev kallt. Den förklaringen har aldrig känts rätt eftersom bina ofta fyller ut hålen med honung.

När vi var på Lurö och kollade in den nordiska parningsstationen så pratade Ingvar om vikten av bra genetiskt material för att undvika för många diploida drönare pga inavel. Dessa diploida drönare är inte särskilt fertila och rensas därför ut och så uppstår dessa hål, oerhört spännande så vi beslöt oss för att undersöka detta lite närmare.

För oss människor bestäms könet av X och Y kromosomer där XX ger damer och XY ger herrar men för bina sker könsbestämningen efter en helt annan princip. Könet bestäms av en serie multipla alleler, av vilka det finns ganska många (ca 20), belägna i ett locus på könskromosomen. De kan betecknas x1, x2, x3, x4 osv. Om den sädescell som befruktar äggcellen har en annan könsallel än denna har, blir individen honlig. Hon är alltså heterozygot beträffande könsallelerna, och har arvsuppsättningen x1x2 eller x1x6 eller x2x3 osv.
Har däremot den befruktande sädescellen samma könsgen som äggcellen, blir den nya individen homozygot (x1x1, x2x2 osv). Den individen skulle utvecklats till en diploid drönare men i praktiken sker inte detta eftersom bina strax efter äggets kläckning äter upp den unga larven (1).

Om en drottning paras med endast en drönare och dennes könsallel är densamma som en av drottningens båda, kommer hälften av den diploida avkomman att vara homozygot med avseende på denna allel, dvs diploida drönare (2). Den andra hälften blir heterozygoter dvs normala honbin. Hälften av ynglet rensas alltså ut, och samhället kan få svårt att klara sig. När drottningen paras med flera drönare minskas denna risk så i och med detta har bina ett inbyggt filter mot inavel.
I ett samhälle med bra parad drottning och optimal spridning av drönarna kommer ungefär 5% av äggen i snitt att vara diploida drönare och rensas bort och ett hål uppstår. Skulle man hitta kakor med massor av hål betyder det att det finns för få obesläktade samhällen inom parningsområdet.

Den nyfikne kanske undrar ifall de diploida drönarna teoretiskt skulle kunna överleva och visst kan de det. I labmiljö har man fött upp sådana drönare och det visar sig att naturen som vanligt har rätt. Dessa drönare är mindre fertila (3) och skulle således inte bidra till bisamhällets överlevnad utan istället dra resurser (i form av honung). Därför har bina utvecklat ett sätt att detektera dem (4) så de kan avlägsnas i ett tidigt stadium och kosta minimalt med resurser.

1. Woyke J. (1963) What happens to diploid drone larvae in a honeybee colony. J. Apic. Res. 2:73-75.2.
2. Adams J., Rothman E.D., Kerr W.E., Paulino Z.L. (1977) Estimation of the number of sex alleles and queen matings from diploid male frequencies in a population of Apis mellifera. Genetics 86:583-596.
3. Woyke J. (1973) Reproductive organs of haploid and diploid drone honeybees. J. Apic. Res. 12:35-51.
4. Woyke J. (1967) Diploid drone substance–cannibalism substance., Proc. XXI Int. Beekeeping Congr., Maryland, pp. 471–472.