DoD's bisyssla

English summary: The winter in is delayed due to the unusual warm wheather and the late Heather flow so we still have to wait 1-2 weeks to bring the tvo brood chambers into one. But since we use 100% honey we are not in any hurry so we can wait a bit longer. We have already melted the wax from all the old and black combs so we do not have to handle dirty black combs but only exchange the wax to new sheets of wax. Then we will put all empty drawn combs in boxes and place one cup with acetic acid to keep the wax moth out. The last thing we do is to weigh the hives, we aim for 34 kg which gives 18-20 kg of honey, and add the mouse protection as final touch before we close for the winter.
We have had a great honey season and have harvested some unique honey types where the black honey dew is the absolute top one.

Årets invintring är sen pga det varma vädret och ljungdraget och många samhällen är alldeles för stora och har för mycket yngel för att kunna få ner på två lådor. Men eftersom det blir 100% honung i år är det ingen panik utan vi avvaktar någon vecka med det sista jobbet. Vi har gett två samhällen myrsyra men tror att dessa kommer att dö under hösten medan resterande samhällen nog kommer klara sig med någon enstaka behandling av mjölksyra. Sen ska alla ramar sättas in i förrådet och vi brukar sätta en burk med 5 cl ättikssprit samt dra en sopsäck över varje lådstapel med utbyggda ramar för att hålla vaxmotten borta. De gamla ramarna har vi smält ur och de ska bytas in mot nytt vax så småningom och så avslutar vi med att sätta dit musskydden.
Honungssäsongen har varit bra med flera unika honungssorter där den svarta bladhonungen sticker ut mest.

Det sista vi gör är att väga kuporna så vi vet att de har tillräckligt med mat – en kupa med två lådor väger 11-12 kg så totalt behöver kupan väga 33-35 kg vilket ger ca 18 kg mat och ett par kg pollen.

English summary: In two colonies we have seen increasing mite drop and after disecting 100 worker brood we realized that we have a huge infestation and need to perform formic acid treatment. Studies indicate that formic acid is associated with increased Queen mortality and our own experience point towards 30% queen losses connected with formic acid treatment. These mite susceptic colonies will be replaced in the spring so we saw a golden opportunity to make a test where we remowe the queen for 2-3 days by placing the queen in the super beside the colony, see below. That way we avoid contamination of the honey, keep the queen safe from the fumes and once the treatment is finished we would unite them again. That was the theory but the bees would not have any of it and made numerous queen cells – dang! Well, we removed the queen cells and united them with a paper between the boxes. But nope – the bees did not want the old queen back and after some days she was gone and new queen cells everywhere. Well, due to this disappointing result another opportunity appeared and hence we will carry out a 2nd test and see if it is possible to mate queens this late.

Två av våra samhällen har visat mycket nedfall på sista tiden och prov på arbetaryngel bekräftade att dessa två samhällen måste ha myrsyra omgående. Detta gav ett gyllene tillfälle till ett test då studier visat att myrsyra ökar risken för drottning död och vår egen erfarenhet pekar på att ca 30% av drottningarna dör i samband med myrsyra behandling. Eftersom dessa två linjer verkar vara känsliga för kvalster ska de avlas bort nästa år så ifall testet går på tok är det inte hela världen. Vår ide var att lyfta av skattlådan samt sätta drottningen där i 2-3 dagar medan behandlingen genomförs vilket både tar bort risken för kontaminerad honung samt skyddar drottningen från syran. Efter att ha stängt flustret på den flyttade lådan, och behandlingen genomfördes blev det dags att sammanföra samhällena. Bina hade egna planer och gjort mängder av viseceller vilka vi rev och använde pappersmetoden för att slå ihop samhällena. I den bästa av världar skulle nu bina acceptera sin drottning men det tyckte bina inte var någon bra ide. Ingen av drottningarna syntes till och i båda samhällena fanns det återigen viseceller – ridå. Nå, skam den som ger sig så här har vi ytterligare ett test att genomföra – går det att para drottningar så här sent på året? I kungsbacka ser vi knappt till några drönare men i vår skogsbigård har några samhällen tom drönarceller så där finns en liten chans att det kan gå. Vi har nu satt visecellerna i små avläggarkupor och sätter ut dem i Öxabäck så får vi se hur det går.

English summary: Counting daily mitefall is a reliable method during the season but in late August it is not enough since the increase may go very quick. A sampling of worker cells will then tell how many mites can be expected in two weeks once they hatch. This year we saw a huge increase in one hive where we had literally no mites in May but suddenly a huge increase in June and they totally exploded in August. We noticed they had done a silent change and we suspect that the sudden increase was due to the new queen entering the colony which is a bit disappointing. The resistence seems to depend on both drones and Queen genes, which is logical, but the consequence is unfortunately that a resistent colony may lose it with a new Queen from same line. Sampling worker cells in august will tell whether a formic acid is needed or not and in this case there were no discussions. We remove the honey super for two days, to avoid contamination, and placed the Queen there to protect her from the fumes. We close the fluster and reunite them after two days.

Vi har en egenutvecklad metod (drönarutskärning i kombo med mjölksyra behandling vid behov ) där vi har minskat behovet av starka syror oxal och myrsyra) med bortåt 95 % och där vi använder nedfall som kontrollmetod. Nedfallsräkning är en effektiv metod som ger indikation på totala populationen men den har sina begränsningar. Vi brukar mäta nedfallet en gång i veckan och då får vi ett genomsnittligt nedfall som då indikerar vilken population vi hade under perioden, dvs den talar om hur det såg ut för en vecka sedan men den säger inget om hur det ser ut i ynglet, dvs vad kan jag förvänta mig för population om två veckor. Under säsong är det inget problem eftersom vi mäter regelbundet och ser hur trenden ser ut. Är den stabilt låg behövs inga behandlingar men är den svagt ökande så på med mjölksyra. Men när vi kommer in i slutet på augusti blir det besvärligare för nu har vi inte tid att vänta ifall vi får en plötslig ökning av kvalstren – hur gör man då om man vill undvika slentrianbehandling av samhällena?
Skaktest är också odugligt då det bara mäter angreppsgrad här och nu och säger inget om hur det ser ut i yngelkakorna. Det finns en tredje metod som faktiskt berättar hur framtiden kommer se ut och det är att räkna kvalster i yngelceller.

Den här metoden har vi alltid ansett vara besvärlig och arbetskrävande så vi har aldrig använt den innan vi gjorde vårt test 2023. Då insåg vi att den visserligen kräver lite arbete, skära ut en del yngel, frysa ner och sen pilla ut larverna och räkna kvalster i den utskurna biten. Men tidsåtgången är mindre än man kan tro och den ger bra besked hur det kommer se ut om två veckor och så kan man ta ett beslut baserat på fakta hur man bör agera. Vi har en kupa som hade lågt nedfall och lite kvalster i drönarcellerna i våras men som senaste tiden har börjat få nedfall. Vi har behandlat med mjölksyra vid några tillfällen och ser att nedfallet ändå ökar och började misstänka att här har vi problem. Vi tog ett prov i slutet av Juli och konstaterade 6% angrepp i yngelkakan (vi räknade 100 celler och fick 6 kvalster). Vi tog ett prov från en kupa utan problem och där fick vi 2% så där var en skillnad. Vad gör det för kvalsterantalet kan man fråga sig? Vi har 5-6 täckta yngelkakor =>3500*5*0,06=1000 kvalster och kan konstatera att här har vi problem. Vi har tagit ett par prover till och sett att nivån har ökat och här är det ingen diskussion utan myrsyra är vad som gäller.

Då vi vet att myrsyra ger problem för samhället (en del yngel och bin kommer dö men det får man acceptera) då drottningarna ibland stryker med och av det skälet lyfter vi av matlådan och sätter drottningen där under två dagar. Då hoppas och tror vi att mängden syra har gått ner så hon inte påverkas negativt och så undviker vi även att deras mat blir kontaminerad.
En annan sak som vi tycker är underligt är att resistens verkar kunna komma och gå – den här kupan uppvisade bra resistens i åras då drönarcellerna bara hade 4-5% angreppsgrad och nedfallet visade samma sak. Sen ökade angreppsgraden plötsligt och landade på 25% och då gick också nedfallet upp drastiskt. När vi plockade ut drottningen fick vi en möjlig, men nedslående förklaring, då vi hittade en omärkt drottning. Bina hade uppenbarligen gjort ett stilla byte där de troligen låtit två drottningar gå parallellt (vi kollar ägg och det har funnits ägg hela säsongen) och den nya drottningen har uppenbarligen ingen resistens. Det innebär att resistens troligen är recessiv, dvs det behövs anlag från både drottning och drönare för att den ska slå igenom – nedslående som sagt var.

Short english summary: Most beekeepers know that drones are haploid copies of the queen but fewer knows that there is a thing called diploid drones. Bees does not have X and Y chromosomes to determine the sex but instead one gene on the chrmosomes, Loci, that determines the sex. Honey bees have about 20 different versions, called alleles and the rule is that when 2 different alleles are mixed we get a female worker bee but if same types of alleles are mixed we get a diploid drone which the bees remove. This is natures protection against in breed and if the queen would mate with only one drone 50% would then be diploid drones and the colony is lost. Normal is to have about 5% holes in a comb (based on the 20 sets of alleles) and if we see many holes it is a sign of inbreeding.

Jag har alltid undrat varför det ofta finns hål lite här och där i en yngelkaka och den enda förklaring jag hört var att bina lämnade luckor så de kunde värma ynglen ifall det blev kallt. Den förklaringen har aldrig känts rätt eftersom bina ofta fyller ut hålen med honung.

När vi var på Lurö och kollade in den nordiska parningsstationen så pratade Ingvar om vikten av bra genetiskt material för att undvika för många diploida drönare pga inavel. Dessa diploida drönare är inte särskilt fertila och rensas därför ut och så uppstår dessa hål, oerhört spännande så vi beslöt oss för att undersöka detta lite närmare.

För oss människor bestäms könet av X och Y kromosomer där XX ger damer och XY ger herrar men för bina sker könsbestämningen efter en helt annan princip. Könet bestäms av en serie multipla alleler, av vilka det finns ganska många (ca 20), belägna i ett locus på könskromosomen. De kan betecknas x1, x2, x3, x4 osv. Om den sädescell som befruktar äggcellen har en annan könsallel än denna har, blir individen honlig. Hon är alltså heterozygot beträffande könsallelerna, och har arvsuppsättningen x1x2 eller x1x6 eller x2x3 osv.
Har däremot den befruktande sädescellen samma könsgen som äggcellen, blir den nya individen homozygot (x1x1, x2x2 osv). Den individen skulle utvecklats till en diploid drönare men i praktiken sker inte detta eftersom bina strax efter äggets kläckning äter upp den unga larven (1).

Om en drottning paras med endast en drönare och dennes könsallel är densamma som en av drottningens båda, kommer hälften av den diploida avkomman att vara homozygot med avseende på denna allel, dvs diploida drönare (2). Den andra hälften blir heterozygoter dvs normala honbin. Hälften av ynglet rensas alltså ut, och samhället kan få svårt att klara sig. När drottningen paras med flera drönare minskas denna risk så i och med detta har bina ett inbyggt filter mot inavel.
I ett samhälle med bra parad drottning och optimal spridning av drönarna kommer ungefär 5% av äggen i snitt att vara diploida drönare och rensas bort och ett hål uppstår. Skulle man hitta kakor med massor av hål betyder det att det finns för få obesläktade samhällen inom parningsområdet.

Den nyfikne kanske undrar ifall de diploida drönarna teoretiskt skulle kunna överleva och visst kan de det. I labmiljö har man fött upp sådana drönare och det visar sig att naturen som vanligt har rätt. Dessa drönare är mindre fertila (3) och skulle således inte bidra till bisamhällets överlevnad utan istället dra resurser (i form av honung). Därför har bina utvecklat ett sätt att detektera dem (4) så de kan avlägsnas i ett tidigt stadium och kosta minimalt med resurser.

1. Woyke J. (1963) What happens to diploid drone larvae in a honeybee colony. J. Apic. Res. 2:73-75.2.
2. Adams J., Rothman E.D., Kerr W.E., Paulino Z.L. (1977) Estimation of the number of sex alleles and queen matings from diploid male frequencies in a population of Apis mellifera. Genetics 86:583-596.
3. Woyke J. (1973) Reproductive organs of haploid and diploid drone honeybees. J. Apic. Res. 12:35-51.
4. Woyke J. (1967) Diploid drone substance–cannibalism substance., Proc. XXI Int. Beekeeping Congr., Maryland, pp. 471–472.

English summary: In our home apiary flow is slow and the bees start to reduce their numbers. Unfortunately we have a bit of mite issue in two of the hives and we are on the border to be forced to use Formic acid (FA). In order to understand how the situation will be in two weeks we will take a sample of the brood and count the mites – the infestation level will tell us hows many mites we can expect in two weeks, If we are at 2-3% then all is good but if we are heading towards 10% then FA is needed despite the negative side effects.
In our forest apiary all is good and Heather is still flowing. We succeeded with our two black queens and we have a third that will be added to a big hive that just went queen less.
The start of the honey season was a bit slow due to the warm wheather so everything just bloomed away and the flow only lasted for a few days at a time. But, alas, in the later part of the summer we got three unexpected flows; Honey dew, Green bean and Heather so the result is probably going to be a record year.

I vår hembigård har draget sinat och vi ser att bina börjar minska i antal och vi har nu dragit ner dem till tre lådor. Dessvärre har vi högt nedfall i två kupor som därför troligen behöver behandlas med myrsyra. Vi kommer kolla antal kvalster i arbetarceller eftersom det berättar hur det kommer se ut om 10 dagar vad gäller kvalsterantal. Vi hoppas på klart under 5% angreppsgrad för då är det möjligt att hantera med mjölksyra men går det mot 10% behövs myrsyra för annars har vi drygt 1000 kvalster som väller ut och försvagar våra vinterbin.
I skogsgården ser det väldigt bra ut och där drar de fortfarande på ljung i åtminstone en vecka till. Där visade det sig att vi missförstått ett samhälle som gjorde viseceller för en månad sedan och vi trodde det var svärm på gång som vi stoppade. Dessvärre var drottningen på upphällningen så nu står vi där med ett drottninglöst samhälle. Då det är försent att låta dem dra upp ny drottning slår vi istället ihop dem ett annat mindre samhälle så det blir bra till slut.
Vi kan så smått börja summera honungsskörden som verkar bli rekordstor i år – det trodde vi inte i Juni eftersom allt blommade över snabbt och dragen blev korta. Men vi har räddats av bladhonung, ett oväntat drag på brytböna samt ett tokdrag på ljung i vår skogsbigård. Glädjande för oss och glädjande för bina som därmed får 100% honung i år och vi kan ändå bygga upp en buffert för kommande sämre säsonger. Vi har dessutom 5 olika sorthonungar; Hallon, Lind/brakved, brytböna med härlig fruktig smak (ska bekräfta med pollenanalys), lushonung och ljung. Vi har lyckats sätta till två svarta drottningar (en tredje på gång) och det ska bli spännande att se hur de utvecklas nästa år. Vi började med 10 samhällen och invintrar 15 st så även där en positiv utveckling.

English summary: We prepare for the winter in our home apiary while we still have a super flow in the forest apiary where the bees still populate 4 boxes and even produce drones. We have a record result for the forest apiary and in fact the best producing hive this year will most likely be one from that apiary. There will be some good wheather next week so we hope for one final super harvest with perhaps 30 combs from 4 production hives. All hives will have 100% honey this winter and in the forest hive it will be a mix of Heather and honey dew.

I vår hembigård har bina börjat dra ner på yngelmängd och man märker att antal bin minskar. Vi kommer ta bort en skattlåda och placera alla honungsramar i en skattlåda som sen blir matlådan och när ynglet har minskat ytterligare tar vi ner dem på en yngellåda och invintringen är klar. I vår skogsbigård är det fortsatt tokdrag och där gör de fortfarande drönare och samtliga produktionssamhällen fyller 4 lådor. Vi skattade 21 ramar igår och om det blir varmt nästa vecka kan vi få en sista superskattning. För första gången under våra år kommer troligen ett samhälle från Öxabäck bli årets vinnare – det skiljer 2 ramar men här hemma blir det nog inget mer medan vi säkert kan få en 6-8 ramar till under nästa vecka. Bortåt sjuttio ramar LN från ett samhälle som står i ren skogsmark utan raps eller trädgårdar är helt otroligt. Antalet samhällen har också gått överstyr så nu kommer vi invintra 16 st – vi hade 10 i våras – och alla kommer få 100% honung varav alla i Öxabäck får ljung/lushonung blandning.

Short English summary:
We extracted heather honey from 32 combs which gave 21 l honey but a considerable amount is found on the floor, walls and myself.
It is well known that any honey can have a maximum of 20% water witht he exception of Heather that can carry 23%. The reason for this remarkable difference is unclear but it is clear that the refractometer show a higher water content than 20% in a jar of Heather honey. I decided to challenge the result and my hypothesis is that the difference is due to measurement error origin from airbubbles in the Heather honey. The air gets there due to the process of the perforator, centrifuge, and stirring to get the honey moving. Due to the Heather honey tixotropic nature the air is then trapped and can’t escape the honey and hence the reason for the error. Consider when one is standing in water and the legs dont seem to be attached which is due to the different refractive index that gives the optical illusion. A refractometer is an optical instrument and follows the same laws of refractive index. The result is shown below and supports the hypothesis – all 12 combs had 20% or lower watercontent with an average of 18%. The water content in the final jar was measured to 21%.
Maken till tokdrag har vi sällan upplevt i augusti där bina drar in honung snabbare än vi hinner skatta och vi har konstant brist på ramar. Av det skälet blev jag igår tvungen att slunga ljung på egen hand vilket inte är optimalt eftersom man måste sköta tre stationer; avtäckning, perforator samt slunga – ja egentligen fyra stationer då man måste röra om i kärlen så den sega ljungen rinner undan. Det blev 32 ramar som gav 21 liter honung – ja ett par liter finns nog i slungrummet också då det är honung precis överallt.

Myten om vattenhalt i ljung:
All honung får hålla högst 20% vatten annars är risken stor för jäsning – det är välkänt och stämmer med erfarenheten med tillägget att även honung med lägre vattenhalt kan jäsa ifall den kristalliserat. Det är bara glukosen som kristalliserar och kristallerna bär inget vatten så det hamnar i fruktosen som ligger mellan glukoskristallerna. Då blir fukthalten högre i fruktosen och fermentering kan ske. Ljung däremot påstås kunna ha 23% vattenhalt utan att jäsa – varför kan man fråga sig. Förklaringsmodellen när vi gick kursen var något otydlig men någonting om att vattenmolekylerna bands av den sega ljungen och förhindrade fermentering. Skakig förklaring minst sagt.
Min hypotes går ut på att refraktometern helt enkelt mäter fel på ljung därför att man infört ett tredje medium, luft, i sockerblandningen vilket gör att refraktometern får ett mätfel. En refraktometer är ett optiskt instrument som mäter hur en vätska bryter ljuset och olika sockerblandningar bryter ljuset olika och vi kan mäta sockerhalten eller vattenhalten. I ljung får vi in luft i honungen då vi dels använder perforator som rör om i cellerna, slungar honungen samt rör i kärlen för att den ska bli mer lättrunnen. Luften blir kvar i honungen pga ljungens seghet och kommer ge ett felaktigt resultat. Tänk när ni står i vatten till knäna då verkar benen inte sitta ihop vilket beror på att vatten och luft bryter ljuset olika och min hypotes är att detta ger ett mätfel i ljunghonung.

Låt oss testa hypotesen. Jag tog 12 slumpmässiga ramar (som inte skvätte) med olika täckningsgrad precis som vi brukar göra med annan honung, se bild nedan.

Vi tog 4 mätpunkter per ram: upptill i täckt cell och nertill på otäckt cell på varje ramsida vilket gav totalt 48 mätpunkter. Samtliga mätningar var 20% eller lägre vilket gav ett snitt på 18% vilket matchar vad annan honung brukar ha. Därefter mätte vi den slungade honungen och slutligen i en burk från den nyslungade satsen. Mätningarna visar att det skiljer 3% enheter mellan resultatet i ram mot resultatet i burken vilket stöder hypotesen. Ljunghonung håller samma vattenhalt som annan honung – resultatet i burken beror på ett mätfel pga honungens innehåll av luft som hamnat där under processen.

Kan man få “rätt” värde på vattenhalten i burken?
Vi testade samma metod som används på kristalliserad honung, dvs värm en stund i micron. Vi tog en tesked och körde i 10 s och då värms honungen upp en aning så den blir lättflytande. Därefter rörde vi försiktigt med en sked och slutresultat blev honung utan luftbubblor. Vi väntade tills honungen svalnat och mätte och där honung i burk visade på 21% fick vi istället 19% vilket också stöder hypotesen att refraktometern visar fel på ljung med inneslutna luftbubblor. Annan honung som kördes i micron 10 s ändrade inte sin vattenhalt.

Short English summary:
At the end of August it is time to prepare winter in and by using honey it is very easy and quickly done. But before we start we need to ensure that we have control af the mite situation and if we have to high infestation level appropriate treatments must be applied. Once we are ready, and we usually wait until the bees have decreased the brood level to about 3-4 combs and the bees can easily be fitted in two boxes. The we put all brood and two combs with pollen in the lower brood box and a full box of honey with some pollen scattered on the combs. We weigh the hive to ensure we have 18-20 kg of foodstuff, we insert the fluster protection to make the entrance to small for mice and remove the summer boards. In Oktober, if our mite fall is low and no other mite treatments is needed, and we remove the sticky board to ensure good bottom ventilation and we are done.

När vi kommer in mot slutet av augusti är det dags att förbereda invintring. Använder man 100% honung kan man vintra in när det passar och man är inte beroende av vädret eftersom honungen redan är klar (vi har ju sparat vältäckta ramar) men behöver vi komplettera med socker kan vi inte vänta för länge. Bina behöver ett par veckor på sig med skapligt väder för att processa sockret. Vi använder oss av två lådor eftersom vi enbart vintrar in starka samhällen som sitter på 7-9 ramar och då brukar första veckan i september vara bra men det kan variera. I år är det ljungdrag så då kan det hända att de har för mycket yngel kvar i slutet av augusti för att få plats i en yngellåda och då väntar vi tills bina är redo – ingen ide att ödsla energi på att jobba emot bina.
Innan vi startar invintring måste vi också ha koll på Kvalsterläget där det finns flera metoder att hålla koll; nedfall, skaka bin, räkna kvalster i celler. Vi använder nedfall, eftersom det är en enkel och snabb metod som därför kan göras regelbundet, och har vi mindre än 3 nedfall/ dag behövs inga andra behandlingar utan mjölksyra kommer räcka. Vilken testmetod och behandling man väljer är givetvis upp till var och en men det är viktigt att man ser till att få kontroll på kvalsternivån.

Invintringen i sig är rätt enkel, man sätter alla yngelkakor och småskvättar med honung i den nedre yngellådan tillsammans med ett par pollenramar. Pollenramarna behövs för de tidiga vårynglen eftersom bina börjar sätta yngel långt innan något pollen finns i naturen. Sedan sätter man skattlådan med 10 ramar med honung där det helst ska finnas lite pollen insprängt här och där. I figuren nedan visas hur man kan arrangera sina ramar men det är en idealbild och det blir som det blir.

Med 20 kg honung och pollen klarar sig bina ända fram i maj om det skulle behövas (gäller för södra Sverige – I norr kan det behövas lite mer mat). Nu är vi klara och då återstår att väga kupan för då vet man säkert att man har tillräckligt med mat och med två plastlådor siktar vi på33-35 kg totalvikt (kupan 11-12 kg, 1-2 kg bin, 2 kg pollen och 18-20 kg honung.

Kom ihåg att ta bort sommarluckorna och sätta på flusterförminskare så inte mössen kommer in. Vi låter varroabricka vara kvar till slutet av oktober och skulle vi få förhöjt nedfall blir det mjölksyrebehandling men när yngelsättningen är över kan inte kvalstren längre föröka sig och vi kommer inte få någon ökning och inga fler behandlingar behövs förutsatt att vi ligger under 3 kvalster / dag (20/vecka). Vi tar då bort nedfallsbrickorna för att få bra bottenventilation vilket behövs så att fukten kan fläktas bort av bina. Behöver man komplettera med socker måste man se till att få ner sockret i tid eftersom det behövs hyfsat väder för att processa sockret och bli av med vattnet. Helst inte senare än första veckan i september och isf använder vi foderlåda som tar 10-12 l sockerlösning.
Det här är vårt sätt att invintra men givetvis finns det fler sätt som också fungerar. Vi anser att det är tre saker är viktigt för att få en bra övervintring med bin som är urstarka på våren; Låg kvalsternivå, starka samhällen och gott om mat. Här är länk till en film vi gjorde som visar hur vi gör invintringen i praktiken:https://www.youtube.com/watch?v=JjFWIcSczcE

English summary: In our forest apiary there is a huge Heather flow and the supers are bursting with honey in contrast to our home apiary where we have no Heather and hence no flow. Therefore we ahve stsrted to prepare for the winterin by placing all full frames in one box that later will be the food box. We still have big colonies so we cant reduce yet but I suspect that next week we can probably remove one super. Our first black queen was accepted by the new colony and we released the 2nd today which hopefully also will be accepted.
Det är ändå märkligt hur olika det kan vara på bara några mils avstånd. I vår skogsbigård har vi världens tokdrag på ljung – det är absolut lila överallt – och jag blir tvungen att tömma lådorna eftersom det svämmar över. Vi har nästan brist på ramar så nu får jag vackert sätta mig och vaxa ett par lådor. I bjärt kontrast är hemgården där vi inte har någon ljung och bina inte heller drar in nämnvärt med ny honung. Därför förbereder vi invintringen genom att placera alla fulla ramar i den nedre skattlådan och skvättarna får vara i den undre lådan. Glädjande är att alla kuporna hemmavid har ca 10 ramar med mat så vi kommer inte behöva lägga till någonting vid själva invintringen. Skulle bina händelsevis hitta något hamnar det förhoppningsvis i den tomma lådan och så får vi se vad vi gör med de ramarna Är det bara små mängder och det finns plats så hamnar de i yngellådan.
Den första svarta drottningen togs emot väl och spatserar nu runt sitt nya hov och vi släppte även den andra och hoppas på samma tur där.

Short English summary: We have had a surprise flow which is unusual for the time of year. The extracted honey was very dark and indicates that it is in fact honey dew, but unfortunately the heavy rain we had last days probably washed all the dew away. So, it is time to consider the winter-in and prepare the honey that we will give as winter food.
We just recieved two black queens and to maximize the chances of acceptance we start with a small nuc of 2 frames. We will leave them caged for some days and if all goes well we will join them with two bigger colonies that have been queenless for 2 weeks.

Vi har haft ett tokdrag under två veckor i vår hemgård som inte är ljung. Vi slungade en badge och den var väldigt mörk vilket tyder på att det är lushonung, kanske från Lind. Tyvärr spolar nog regnet bort allt sekret och därmed är draget troligen slut, vi noterade att bina verkar ha börjat dra ner på yngelsättningen då andra skattlådan var rätt tom på bin. Nästa vecka drar vi således ner till tre lådor och sätter all honungen i en låda, dels får vi kontroll på hur mycket honung kuporna har och dessutom blir det lättare för bina att processa ramarna när de är på ett ställe.
Vi har inte haft framgång i tillsättning av svarta drottningar – de har helt enkelt inte blivit accepterade. Jag frågade Ann Charlotte som har hand om Väderöarna och hon bekräftade att det kan vara svårt att få acceptans då de har markant olika doft. Nu börjar vi med en liten avläggare på endast två ramar och så låter vi drottningen vara burad i 3-4 dagar innan vi släpper lös henne. Kommer spruta på bra med anisvatten vid släpp vilket förhoppningsvis förvirrar bina en aning. Går det bra så slår vi ihop den lilla avläggaren med ett större viselöst samhälle vi ställt utan drottning i ett par veckor.