Del 1. Naturliga maten är bästa bimaten – sommar som vinter.

Att honung är överlägset socker vet alla biodlare – i alla fall för människor. Desto konstigare blir det när samma biodlare hävdar att socker är lika bra eller tom bättre för bina, en del påstår tom att honung skulle vara farligt för bina (ljunghonung som vintermat tex).
Handen på hjärtat – är det verkligen någon som på fullaste allvar tror att binas egen mat, som bina och blommorna utvecklat tillsammans i 50-100 miljoner år, skulle vara farlig
för bina? På allvar? Nu pratar jag generellt och givetvis finns det undantag som tex raps som pga kristallisering inte bör användas som enda vintermat, som sommarmat inga problem. Sen finns det cementhonung som består av trisackarider som bina också har svårt att lösa upp, fortfarande inte giftigt eller farligt men fungerar inte som vintermat och svår även på sommaren, och jag har också hört talas om något som kallas “madhoney”. Men det är undantag och inte regel, själv har vi aldrig sett cementhonung trots att vi har några tusen hektar granskog runt vår skogsbigård. Raps får vi regelbundet men det är försommarhonung som vi slungar och inte ger till bina annat än på sommaren. Får vi Ljung jublar både vi och bina eftersom den inte kristalliserar och innehåller alla essentiella Aminosyror som bina behöver.
Vi har under många år propagerat för att använda naturlig mat men oftast mötts med skepsis och när sockerförespråkarna drar till med sin “beprövade erfarenhet” är det svårt att stå emot. Ännu värre blir det när vi som förespråkar naturlig mat får frågan om vi har några bevis för att det skulle vara bättre. Alltså omvänd bevisföring – det är ju den som förespråkar substitut som måste bevisa att det är lika bra. Skulle någon säga att den som använder modersmjölken måste bevisa att det är lika bra som substitutet? Skulle inte tro det, men inom biodling så är det så. Med det sagt har jag spenderat mycket tid på att dammsuga upp alla studier som finns och det finns en hel del forskning gjord – tyvärr ligger Sverige långt efter på den punkten och här har, menar jag, Biodlarna en stor uppgift att verka för att det avsätts statliga medel för forskning.
Nåväl, låt mig dela upp det här i delsteg eftersom det är komplext. I den första delen går jag igenom vilka studier som forskat på matens inverkan på livslängd och tyvärr är de få, men de finns. I del två går jag igenom vad som verkligen orsakar utsot som ju ofta skylls på honungen och som tex påstås vara ljunghonungens problem. Inget kan vara mer felaktigt men mer om det i del 2. I den tredje delen kommer jag att gå igenom honung och pollens inverkan på sjukdomar och här finns det mängder av forskning gjord, i andra länder än Sverige, som tydligt pekar åt att en socker diet ger svaga bin och ger sjukdomar fritt spelrum.
Frågorna att besvara:
1. Är honung farligt/olämpligt för bina? (allvarligt talat).
2. Men kan substitut vara lika bra? Möjligt, men var är bevisen i form av studier?
3. Sitter bina bara still på vintern och behöver därmed inget annat än kolhydrater? Låter logiskt men är det verkligen så?
De flesta studier på livslängd görs i laboratorier vilket på ett sätt är logiskt eftersom det ger en kontrollerad miljö. Det finns åtminstone två problem med det förfarandet:
1. Bin är en superorganism vilket innebär att bina kan inte klara sig i en för liten grupp och att då ta ut 200 bin från en koloni på 30-50000 ger tveksamma resultat och man bör istället fokusera på fälttest.
2. Bina måste vara av samma ålder och det enkla sättet är att ta bin som precis kravlat ut, men trots att de ser vuxna ut är de inte det. DeGrooth (1) visade redan på 1950 talet att nya bin behövde upp till en vecka på sig för att äta pollen och bli fullvuxna – deras fetkroppar var inte klara. Att använda sådana bin för livslängstest ger givetvis fullständigt felaktiga resultat och De Grooth visade att bin utan pollen levde i ungefär 30 dagar vilket stämmer med flera labb tester, tex (2) där honungsmatade bin levde i genomsnitt 27 dagar och socker bin 22 dagar. Detta test sträckte sig över 3 år och får därmed anses vara trovärdig med kommentaren att test i labb är rätt meningslöst. De Grooth visade också att pollen ger bina längre livslängd och att även äldre bin behöver små mängder pollen motsvarande vad som finns i honung för maximal livslängd.
Riktiga fältstudier är sällsynta men jag känner till två:
Randy Oliver, är en professionell biodlare som håller till i norra Kalifornien där det ständigt är torka och därför använder han substitut i form av socker och pollensub. Han gjorde en stor studie för några år sedan (3) där målet var att hitta det bästa substitutet och använde positiv kontroll (honung och pollen) samt negativ kontroll (rent socker) för ett vintertest. I kalifornien är vintrarna korta men rätt kalla och blöta och våren kommer redan i slutet av januari/början av februari.

Svart linje är rent socker och gul är honung+pollen. Varje grupp bestod av 18 kupor och nedan ser vi genomsnittlig bistyrka i antal ramar med bin (Langstroth motsvarar ungefär 1,5 LN). I augusti var alla kuporna 5 ramar stark och i slutet av testet hade den naturliga gruppen ökat sin bistyrka redan innan flödet startade och var redo att dra pollen. Sockergruppen överlevde men var i många fall oerhört svaga. Histogrammet i fig 2 visar samma sak men på koloninivå och där ser man att alla i den naturlig gruppen hade mer än 4 ramar eller starkare medan sockergruppen hade 2 kolonier med 4 ramar och övriga betydligt svagare.

Fig 1. Diagrammet visar övervintring på olika dieter. Gul linje representerar naturligt pollen, svart rent socker och de övriga färgerna olika pollensubstitut.
Fig 2. Histogram som visar skillnad mellan sockermatade bin (Negative) och honung + pollen (Natural)

Studien visar att den strategin många biodlare använder, dvs att sätta in tomma ramar med nytt vax och fylla på med rent socker, ger stora besvär för bina.

Praktisk applikation: Bin som övervintrar på rent socker blir försvagade och får svårt att bygga upp en bra bistyrka till majdraget. Därmed kommer de inte ge överskott i maj men även junidraget riskerar bli sämre och man kan misstänka att stora delar av Juni går åt för att komma ikapp och om då juli blir kallt finns inget att dra på och säsongen riskerar att bli dålig.
Den andra studien fanns med i Bitidningen 2013, sid 11 och gjordes av Tobias Olofsson (4)(en svensk forskare av klass som var den som löste gåtan med mjölksyrebakterierna). Det är allmänt känt att dessa bakterier har stor del i binas immunförsvar och hans test visade att bakterierna försvann med sockerdiet samt tappade sin bistyrka.
I nästa del går vi igenom varför utsot uppstår och kommer visa att ljunghonung inte specifikt ger utsot.

  1. De Groot, Protein and amino acid requirements of the honeybee
  2. Mirjanic et al, IMPACT OF DIFFERENT FEED ON INTESTINE HEALTH OF HONEY BEES
  3. https://scientificbeekeeping.com/an-experiment-to-improve-pollen-sub-1/
    (På Randy’s hemsida finns flera artiklar med olika tester av substitut för den som är intresserad av detta ämne).
  4. Tobias Olofssons vintertest, Bitidningen 2013