Honungens effekt mot ABF

Sammanfattning: Honung ger skydd mot flera aggressiva sjukdomar tex American foul brood (AFB). Att då ta av bin honungen på vintern och ersätta den med socker, som inte ger något skydd, verkar vara en dålig strategi.

En av de mest dödliga sjukdomar verkar vara American foul brood (AFB) som sprids av en hårdför bakterie som heter P. Larvae. Den angriper larverna varvid de förvandlas till en illaluktande smet. När ett samhälle har blivit angripet finns det vanligtvis inget annat att göra än att bränna samhället eftersom sporerna är extremt hårdföra och kan överleva 30-40 år vilket gör att gammal utrustning kan överföra dem till nya bin efter lång tid. I våras kom illavarslande rapporter att AFB har hittats i Lindome vilket bara är ett par mil från Kungsbacka där vi håller hus.

Larv smittad av AFB, bild från SLU

Aktuella strategier för att bekämpa AFB inkluderar antibiotikabehandlingar, dödande av in- infekterade kolonier, storskaliga karantänåtgärder och avel på resistenta honungsbistammar. Att använda antibiotika preventivt vet vi från vår egen värld är början till slutet eftersom bakterier relativt snabbt blir resistenta och det gäller givetvis även bin (1), dessutom slår antibiotika ut de goda bakterierna.
En bättre strategi är att avla på resistenta bin som dels har hygieniskt beteende, dvs rensar ut sjukt yngel och/eller har förmågan att rensa ut sporerna (2).
Lyckligtvis är bina långt ifrån försvarslösa – de har ju trots allt funnits i miljoner år och AFB och andra sjukdomar är inga nya påfund. I dessa studier (3,4) visas att Pollen, honung, propolis och vax skyddar bina mot de flesta sjukdomar inklusive ABF/EBF.
Från artikeln angående bisjukdomar (3) har denna tabell klippts ur:

Honung har, förutom socker, många kända antibakteriella ämnen (väteperoxid, lågt pH, methylglyoxal, LAB etc.).

Erler et al (4) testade specifikt honungens och rent sockers förmåga att stoppa tillväxt av ABF sporer och där fann man att i höga koncentrationer blev det ingen tillväxt vare sig hos rent socker eller honung. Detta förklaras enkelt av att socker i hög koncentration skapar osmotiskt undertryck vilket gör att de flesta mikroorganismer får vattenbrist och därmed kan de inte föröka sig. Det innebär att täckt honung eller socker är skyddade mot ABF och de flesta andra skadliga mikroorganismer. Men, när bina ska mata larverna blir det en annan sak eftersom maten som ges till larverna håller ca 10% sockerhalt. I studien fann man signifikanta skillnader där socker hade ringa effekt medan honung fortfarande hade god effekt mot de flesta bakterierna som testades. Det visade sig att blandhonung hade bäst effekt medan honung från enstaka blommor hade bra effekt mot somliga bakteriestammar. Om det betyder att olika blommor har ämnen som är särskilt effektiva mot de olika bakterierna eller om det är synergieffekt som ger resultatet är okänt. Det ska betonas att honungen i denna studie kom från solros och akaciehonung och resultatet kan bli annorlunda med andra sorters honung. Blandhonungen bestod förutom ovanstående av raps, vild timjan mm.

Dämpande effekt på tillväxten av olika stammar av AFB och EFB bakterier i 10 % lösning av Honung och socker).
Gult=ingen effekt och blå 100% effekt.


Jag avslutar med ett citat från Erler et al’s studie (4):
“Also, the feeding of sugar as a food source over winter may enhance the propensity of the colony to be infected by pathogens.” Fritt översatt: Ger man socker som vintermat ökar risken att kolonin ingekteras med patogener.

Så, hatten av till alla oss som låter bina få behålla sin honung då vi ger dem bästa möjlighet att själva hantera sjukdomar.

(1) Miyagi et al., 2000
(2) Camilla J. BRØDSGAARD, (2003) H. HANSEN, TOLERANCE MECHANISMS AGAINST AMERICAN FOULBROOD IN HONEYBEE LARVAE AND COLONIES
(3) Silvio ERLER, Robin F. A. MORITZ (2015), Pharmacophagy and pharmacophory: mechanismsof self-medication and disease prevention in the honeybeecolony ( Apis mellifera)
(4) Silvio Erler,1,2 Andreas Denner,1,2 Otilia Bobiş,1 Eva Forsgren,3 and Robin F A Moritz (2014), Diversity of honey stores and their impact on pathogenic bacteria of the honeybee, Apis mellifera