English summary: The natural bee-nest, located in hollow trees, provides the bees with good insulation and, thanks to the propolis layer on the surface of the hole, a perfect shielded closed compartment where the bees can control the environmental. Due to constraints in the size of the holes feral colonies rarely passes some 25000 bees but they invest up to 15% of their resources in drones and thus produces up 5-10000 drones over the course of a season which is 2-400 times more drones than what seems to be needed. The reason for this seemingly waste of resources is the battle to reproduce since only strong colonies can invest in this great number of drones. That means that strong colonies have a huge advantage in the race to find a virgin queen since they have many drones covering the nearby area. However, to produce such high amount of drones cost the colony plenty of honey and Seeley (4) showed that if the production of drones is surpressed than 20 extra kg of honeyyield could be produced.
On the other hand, if one have a good mite resistent colony it is good beekeeping practice to add a drone comb and let the bees produce as many drones as they please. It will cost a bit of honey but the upside is that the chances increases that the good genes will spread within the apiaries.
Det är fem uppfinningar från 1800 talet som har möjliggjort modern bihantering;
Flyttbara ramar
Stapelbara lådor
Rökpusten (som med fördel kan bytas mot vattensprutan)
Honungsslungan
Färdiga vaxkakor med präglade celler.
Dessa innovativa lösningar har medfört att vi dels kan studera bina, dels kan kontrollera och manipulera bina att producera stora mängder honung samt dela samhällen vilket gör det möjligt att fritt och obegränsat öka antalet bisamhällen, och flytta dem till nya bigårdar, efter behag. Det har dessvärre även medfört att vi berövat bina en del av sina strategier för optimerad överlevnad vilka har utvecklats under årmiljonerna. Här tänkte jag titta lite närmare på hur ett naturligt bibo är uppbyggt jämfört med de lådor vi erbjuder bina samt vilka konsekvenser det får. I figur 1 ser vi hur ett naturligt bibo är uppbyggt jämfört med konventionella bikupor med eller utan spärrgaller. I ett naturligt bibo (1) i ett ihåligt träd med ungefär 30-60 l volym placerar bina sin mat längst upp, därefter pollen och längst ner sitter ynglet. Drönarceller byggs i ytterkant och eventuella drottningceller längst ner. Bina städar bort allt förmultnat trä samt lägger ett lager propolis på alla ytor i trädet. Propolis är vattentätt och bakteriedödande vilket skyddar samhället från att oönskade patogener, svamp och andra mikrober kommer in i nästet. En kupa utan spärrgaller torde ge bina störst möjlighet att efterlikna hur det ser ut i ett naturligt bibo men ger biskötaren nackdelen att det blir svårare att hitta drottningen vid behov samt mer ramar där viseceller kan gömma sig vid svärmning. Emellertid borde risken för svärmning drastiskt minska eftersom det i princip aldrig blir platsbrist för drottningen.
Kupans isolering: Den här delen har vi redan gått igenom: https://dodsbisyssla.com/isolerad-och-kondenserad-kupa/
Här nöjer vi oss med att konstatera att ett bo i ett träd har “oändlig” isolering uppåt och ett R värde på ungefär 10 i väggarna vilket innebär att boet knappt påverkas av yttertemperatur samt att vatten tillåts kondensera på väggarna. Eftersom väggarna är belagda med propolis finns ingen risk för att mögel bildas och vattnet kan bina dricka vid behov. För att efterlikna ett naturligt bibo bör vi isolera taket motsvarande R=30 samt väggarna R=10.
Hur stort blir ett naturligt samhälle?
Storleken på samhället begränsas av hur stort boet är eftersom svärmning triggas när bina sitter trångt (2). De flesta naturliga bibon motsvarar en volym av 30-60 l (1) vilket styrks av äldre referenser från Seeleys studie (exempelvis SCHMIDT 1897. 34 l. volym, WADEY (1948), 44 to 57 l volym). Percival (3), en annan referens från Seeley (1), fann att även vilda bin kan bygga extremt stora samhällen, bara platsen finns, då han hittade ett bo med en volym på 630 l med 200 kg stort honungsförråd. Det får nog anses vara ett undantag från regeln, men visar även att stora skördar är fullt möjligt förutsatt att samhället är stort nog.
Som jämförelse har en 10 ramars LN yttermåtten 40x39x22 vilket ger en volym av ungefär 30 l vilket innebär att ett normalstort naturligt bibo motsvara 1-2 lådor lågnormal. Det i sin tur innebär att dessa bon maximalt kan innehålla mängden bin som får plats i två lådor LN, dvs ungefär 25000 bin. Mer bin än så innebär platsbrist, varvid bina svärmar, vilket bekräftas av Seeley, se fig 2 nedan.
Hur många drönare finns i ett bisamhälle?
I figur 2 ser vi att antalet drönare ligger på ca 1000 st i ett samhälle på 25000 arbetare. Eftersom drönarna föds under en kort period sätts relativt mycket drönaryngel under den perioden och i grafen nedan ser vi att ca 20% av cellerna är drönarceller. Vi ser i grafen att andelen är oberoende av samhällets storlek vilket innebär att ett stort samhälle kommer ha än fler drönare, exempelvis borde ett samhälle med 50000 arbetarbin ha 2-3000 drönare. Seeley visade att detta stämmer (4) där han lät en testgrupp ha 2 st drönarramar (motsvarande 20% av yngelarean) och jämförde med en kontrollgrupp utan drönarramar. Kontrollgruppen kunde därmed enbart producera drönare längs underkanten alternativt lägga ner resurser på att bygga om arbetarceller. Där visade han att testgruppen fyllde ut sina drönarramar och hade därmed 4 gånger så många drönare än kontrollgruppen. Intressant nog kunde han även konstatera att det kostar samhället mycket resurser att producera alla dessa drönare vilket visade sig med halverad honungsskörd som resultat.
Varför “slösar” bina energi på många drönare?
Om bina fritt får producera drönare kommer de investera 5-15% på drönare det vill säga mellan 5000 och 15 000 drönare per år (Weiss, 1962; Allen, 1965; Page and Metcalf, 1984) via Seeley (4). Om vi antar att varje samhälle producerar 2 nya drottningar per år samt att de parar sig med 20 st drönare borde det räcka med ett 40 tal drönare per samhälle. Bina producerar alltså 100-400 gånger fler drönare än vad som faktiskt behövs. Det måste således finnas något annat skäl till denna oerhörda överproduktion. En hypotes är att drönarna behövs för att trigga igång svärmningen men i Seeley’s studie (4) fanns ingen sådan koppling.
Fortplantningen driver antalet drönare
Förklaringen ligger troligen i att fler drönare ökar möjligheten att någon faktiskt får chansen att para sig. I naturen är det långt mellan bisamhällena vilket gör att chansen för en specifik drönare att hitta en ungdrottning är försvinnande liten. I det läget ger många drönare en stor fördel eftersom chansen ökar i direkt proportion till hur många drönare ett samhälle faktiskt producerar. Eftersom bara stora samhällen producerar många drönare kommer en sådan strategi att föra de bästa generna vidare vilket är exakt vad naturen strävar efter. Det finns heller inget egenvärde för ett samhälle att producera överdrivna mängder mat utan det är en bättre strategi att satsa överskottet på fortplantning.
Summering-vad kan vi ta med oss?
1. Isolera samhällena både vinter och sommar, se figur 4.
2. Se till att samhällena är starka under hela säsongen
3. Undvik svärmar då detta försvagar samhällen vilket drar ner honungskörden
4. Använd drönarram men glöm inte att skära ut drönarna. Det håller ner kvalstren och lämnar tillräckligt med drönare. Glömmer man att skära ut drönarna ökar honungsåtgången och kvalstermängden exploderar.
5. Vill man maximera antalet drönare från ett resistent avelssamhälle kan man sätta in en drönarram där bina får fritt bygga drönare. Man fyrdubblar antalet drönarna men kostnaden är halverad honungsskörd.
6. Undvik yngelfri period då detta kostar honung.
Referenser:
1. Seeley et al, 1976. THE NEST OF THE HONEY BEE (APIS MELLIFERA L.)
2. Zeng et al, 2005. Hemolymph Juvenile Hormone Titers in Worker Honey Bees under
Normal and Preswarming Conditions
3. PERCIVAL (K. K.), 1954. — Wings in the wild. Br. Bee J., 82, 28-29, 34, 82.
4. Seeley, 2001. The effect of drone comb on a honey bee colony’s
production of honey
DoD's bisyssla 