English summary: Its somewhat logical to believe that its harder for the bees to survive a winter in the North of Sweden. However, pure cold wheather is no issue for the bees as long as the hives are kept dry whereas moisture in the hive creates an environmental where the bees cant keep the cluster warm and hence increase the risk of getting dysentery which may cause them to freeze to death. We have compared 2024 October temperatures between south of Sweden and mid Sweden and we can see a small difference in number of days where flying is possible but probably more importantly are the cold nights which will force the bees to go into tight cluster. When the bees form the cluster it takes quite some time to loosen up and hence limit the time to forage. This is possibly one explanation why we see huge winterlosses in the south of Sweden and fewer issues with dysentery further to the north. In the south of Sweden the bees could gather nectar late in the autumn but could not process it properly and thus were stuck with high water content food that caused dysentery with high humidity in the hives as a result. Due to fewer late season flying hours this is not a big issue in the northen areas.
Det är lätt att tro att vinterförlusterna ska vara större längre norrut eftersom vintrarna är kallare och borde därför vara tuffare för bina. Sanningen är betydligt mer komplicerat då bina har bra isolering och klarar en tuff vinter utan större problem. I föreläsningen om vinterklustret https://dodsbisyssla.com/klustrets-fysik/ visade mätningar från Southwick 1982 att bina har isolering jämfört med arktiska fåglar och isotermer från Owens 1971 visar att bina har ett relativt löst kluster ner till 0 grader C yttertemperatur. När mantelbina har satt sig och deras kroppstemperatur har gått ner till 10 grader tar det däremot tid för klustret att lösas upp – detta har betydelse för risken för att utsot ska uppstå.
I söder har vintern 2024/25 visat sig vara extremt svår med skyhöga förluster för många biodlare. Nu har inte alla siffror kommit än men vi förutspår att förlusterna är normala från Värmland och uppåt men att Västergötland, Halland, Skåne och Blekinge har stora förluster. Vad beror det på?
I föregående artikel (scrolla ner) gick vi igenom de troliga orsakerna, som förutom kvalsterproblemet (lika för alla), beror på cementhonung samt sent indragen nektar vilket bina inte hann processa och som i slutändan gav problem med utsot och en fuktig miljö i kupan. När bina inte kan reglera fukthalten blir det mögel och bina kan inte längre hålla värmen i klustret och de fryser till slut ihjäl.
Det krävs tre saker för att det ska bli problem med utsot; sent höstdrag, höga temperaturer så bina hinner dra in nektar samt plötsligt köldknäpp så bina blir sittande i den blöta oprocessade nektarn. I föregående artikel jämförde vi temperaturerna i Göteborg för oktober 2022-2024 och kunde visa att Oktober 2023 hade färre flygdagar vilket troligen var skälet till att det året hade inga problem med utsot. Här jämför vi oktober temperaturerna mellan Göteborg och värmland för 2024 och då kan se att det är något färre dagar med temperaturer över 10 grader (28 mot 22) men den stora skillnaden hittar vi om vi även tittar på lägsta temperaturen. Då ser vi att i Värmland har 19 nätter under 3 grader C mot bara 6 i Göteborg. Lägsta temperaturen I Värmland var -6 och hela 11 nätter låg under nollan medan Göteborg inte hade någon frostnatt. När bina tvingas sitta i kluster tar det flera timmar att värma upp vilket innebär att antal dagar/timmar då bina faktiskt flyger blir avsevärt lägre vilket gör att bina inte hinner dra in några större kvantiteter nektar. Vi förutspår att när statistiken väl kommer så går gränsen för höga vinterförluster norr om Västergötland.
DoD's bisyssla 