Under förra årets varroatest noterade vi att vissa samhällen verkade rensa ut drönare ur kakorna då antalet tomma hål verkade öka. Vi såg också att de samhällen som hade drönarkakor med många hål också hade lågt antal kvalster i kakorna samt lågt nedfall. Hypotesen blev då att en del samhällen hade en resistans som gick ut på att rensa ut drönare med kvalster, en sådan resistens har aldrig tidigare rapporterats. Vår metod går ut på att använda en tredelad drönarram där vi skär ut halva kakan, dvs en sjättedel, när den blivit täckt och den kakan kallar vi för “new” då den är nytäckt. Efter ytterligare en vecka skär vi ut resterande del som då kallas för “old” eftersom den är en vecka äldre. I praktiken blir “new” celler med larver utan ben som då är 10-12 dagar medan “old” blir celler med som minst lila ögon.

Flera av samhällena har visat på möjlig resistens där man kan se att antal hål ökar när drönarkakan blir äldre, se exempel nedan där ursprungliga hål är markerad med rött och de med grönt är nya hål. Bilderna tagen på samma kaka med en veckas mellanrum.

Vi har ur varje kaka kontrollerat 100 celler och räknat antal moderkvalster vilket ger % invasion och på de nytäckta kakorna har vi i snitt 18,5 kvalster (18,5%, SE 1,54) medan de äldre har 5,8 kvalster (5,8%, SE 0,89). Skillnaden är statistiskt säkerställt med ett p-värde <0,01 (vi använde Kruskall-Wallis metod). Under slutet av säsongen kommer vi följa upp och se om vi har mindre kvalster även efter att drönarsäsongen är över.