English summary: The mites can only reproduce in closed cells and if drone cells are available then there is a high prevalence to enter those. Due to this fact drone cut out is a highly efficient method to suppress the mite reproduction and in fact reduces the number of mites in a colony to levels below 50. Colonies with such low mite population can often survive without any additional mite treatments. In our example we had 16 % invasion level in the drone cohort which estimates the total number of mites in the drone cohort to 117 mites which in turn means we have avoided 370 mites to reenter the colony. Over the whole drone season (6-8 week) we can hence stop 2-3000 mites from entering the colony, by applying consistent drone cutout every week, which makes a huge difference in the battle against the mites.
Att drönarutskärning är effektivt mot kvalster vet många biodlare men varför det är på det viset är kanske inte lika känt. För att förstå hur metoden fungerar och varför den är effektiv måste man först förstå kvalstrets livscykel och reproduktion.
Kvalstret kan enbart reproducera sig i en stängd yngelcell och de kryper ner i den strax innan den stängs igen med vax (1) och efter 3 dygn börjar honan lägga ägg. Det första ägget är en haploid (obefruktad) hane och sen lägger moderkvalstret ett ägg var 30:e timme vilka alla är diploida befruktade honor. I en arbetarcell blir det i snitt 1,1-1,3 fertila avkommor medan det i drönarcellen blir ca 2,2 avkommor (2) och troligen är det den högre produktiviteten som förklarar varför kvalstren föredrar att invadera en drönare med en faktor 10 (2). Här är det lätt att tro att det betyder att det finns 10 ggr så många kvalster i drönarcellerna jämfört med arbetarcellerna men så är det inte. Eftersom det finns mycket mer arbetarceller så finns det (3) ungefär lika många kvalster totalt i arbetarcellerna som i drönarceller vid 5% drönarceller. När vi har vår drönarsäsong har vi någonstans mellan 5-10% drönarceller men för att hålla det så enkelt som möjligt kan vi räkna med att hälften av de reproducerande kvalstren återfinns i drönarcellerna. För att ytterligare komplicera det hela måste vi också komma ihåg att kvalstren har en period då de sitter på bina, en phoretic period. Den perioden är upp till en vecka och eftersom reproduktionstiden är ca 15 dagar i en drönare kan vi estimera att i genomsnitt ca 1/3 av alla kvalster sitter på de vuxna bina. Alla dessa siffror är givetsvis estimeringar och uppskattningar och det kan således variera betydligt men som en grund för en grov uppskattning är det tillräckligt, och det är vad vi eftersträvar .
I årets första utskärning har vi fått mellan 0-16% angreppsgrad på våra drönare beroende på koloni där de med 0 % indikerar resistans mot kvalster. Vårt maximala angrepp på 16% indikerar en relativt låg kvalsterpopulation på ca 350 st, ska strax gå igenom hur jag kommer till den siffran.
Nå hur många kvalster finns det i hela kolonin och hur effektivt är utskärningen då? Det enkla svaret är att det är omöjligt att veta säkert men vi kan få en hygglig bild av hur det ser ut genom att estimera antalet.
När vi öppnade 100 celler hittade vi 16 st kvalster=>117 st i hela kakan som innehåller ca 730 drönare (16*7,3=117). Det innebär att 117 är ca 1/3 av alla kvalster och vi får lägga till 1/3 från arbetarynglen och slutligen 1/3 från de vuxna bina. Totalt ca 350 kvalster. Vi glömmer då att det finns ett antal drönare på andra ställen som också troligen har ungefär samma angreppsgrad så den vekliga siffran kanske är närmare 400 kvalster. Vi har alltså fångat drygt 100 kvalster men den stora förtjänsten är ju att vi stoppat dessa +100 kvalster från att föröka sig vilket hade betytt 374 kvalster (moderkvalstren samt döttrarna) vilka alla skulle ha varit redo att reproducera på nytt. Det innebär att under 6-8 veckors drönarutskärning stoppar vi 374*3,2*3,2=3800 kvalster från att invadera kolonin – Vi antar att de hinner med bortåt 3 cykler under drönarperioden. I praktiken blir det något mindre eftersom en del mödrar faller av men att drönarutskärning har en enorm positiv effekt på kvalsterläget är odiskutabelt. Exemplet visar även hur snabbt det kan gå där kvalsternivån fullkomligt kan explodera från en relativt låg nivå – det är därför man måste hålla koll på varroanivån och göra behandlingar i tid, om och när det behövs.
Drönarutskärning är således ett oerhört viktigt verktyg för att hindra utvecklingen och som extra topping är vår erfarenhet dessutom att efter 3-4 veckors utskärning börjar fällorna bli tomma – det finns helt enkelt inte så många kvalster kvar. Vi inte bara hejdar utvecklingen vi sänker även den totala populationen till kanske under 50 st vilket gör att man i många fall kan klara sig utan vidare behandling.
Vår modell är aningens konservativ då antalet kvalster på vuxna bin kan vara något lägre under uppbyggnadsfasen eftersom det finns relativt många mogna celler jämfört med vuxna bin. Under maj-juni kan man därför anta att det är snarare bara 10-15% (4) som sitter på vuxna bin och därmed blir verkliga antalet kvalster lägre än vad modellen ger.
referenser:
1)Rosenkranz. Biology and control of Varroa destructor
2) Martin, Ontogenesis of the mite Varroa jacobsoni Oud.
in drone brood of the honeybee Apis mellifera L. under natural conditions
3) Modeling the Efficiency of Sampling and Trapping Varroa destructor
in the Drone Brood of Honey bees (Apis mellifera)
4) Martin 1997, Average numberof reproductivecycles performed
by Varroajacobsoni inhoney bee (Apismellifera) colonies
DoD's bisyssla 