Att få ta in en svärm är en förmån – ifall det är någon annans vill säga, hur vi undviker svärmar går vi igenom i en annan artikel – eftersom det är ett snabbt och bra sätt att dels utöka sin bigård och dels få in mer gener i sin biodling. Att enbart köpa drottningar från samma ställe kommer att utarma genpoolen och är helt förkastligt enligt vår ödmjuka åsikt. Renparningsstationer har ett starkt begränsat antal drönare – brukar ligga kring 8-9 samhällen – och det blir alldeles för snävt genmaterial för att ge bra bin på sikt.
Att ta in själva svärmen är olika svårt beroende på vilken nivå vi lägger oss; en svärm i en buske på 1m klarar i princip alla att ta hand om medan en svärm i en skorsten eller i en vägg är en helt annan sak. Här får vi själva bestämma var vi lägger oss men eftersom det finns gott om svärmar kanske vi inte ska ge oss på skorstenar och väggar – iaf inte som den fösta svärm vi tar in. I år har vi tagit tre svärmar (alla i en buske på 1 m) och missat två (en skorsten och ett högt träd).
Vi använder en vanlig plastback med lufthål i locket och sen antingen skakar vi ner svärmen eller klipper ner den försiktigt om det är möjligt. Vi ställer lådan svalt i ett par timmar men inte för länge eftersom det bildas fukt från bina som snabbt tar död på dem eller gör dem trötta (det har vi gjort så check på den).
Sen kommer viktigaste steget som samtidigt är det lättaste, man skakar ut bina på en duk, eller bättre en ramp, och låter dem klättra upp in i kupan, se filmen nedan.
I det här läget är det ett nybörjarmisstag att ge dem mat – gör absolut inte det. Bina har med sig mat för en vecka i sina magar och de behöver bestämma sig för att de tänker stanna innan man ger dem mat. Ramarna i kupan kan med fördel vara outbyggda men vi brukar sätta in en gammal yngelram för att locka in dem. Efter en dag eller två kan man titta till dem och då har de säkert börjat bygga ut ramarna och eventuellt redan hämtat in lite ny honung. I det här läget kan man ge dem en matram om man vill men vanligtvis klarar de sig utmärkt ändå. Vi brukar byta ut deras nydragna honung mot överbliven vinterhonung – obs absolut inga gamla sockerramar i det här läget eftersom de ska producera yngel och då behöver de riktig mat och inte tomma kalorier. Sen passar vi på att behandla dem med mjölksyra för att bli av med alla kvalster och i och med det brukar en svärm inte få problem under denna säsong. Sedan bygger man på med andra yngellåda samt skattlåda efter behov och så har man förhoppningsvis ännu ett bra samhälle. Är samhället snällt brukar vi snabbt göra en avläggare eftersom man inte vet hur gammal drottningen är och vi vill gärna behålla alla bra gener.
Det finns i princip tre scenarier vad gäller drottningen;
1. en parad drottning men gammal och bina kommer göra stilla byte snabbt. Man ser lite yngel och plötsligt gör de viseceller. Ingen panik det är troligen ett stilla byte på gång.
2. En parad drottning som är 1-2 år och då gör bina ingenting med henn utan hon kommer igång med äggläggning inom några dagar.
3. En nykläckt drottning som behöver paras och då dröjer det 1-2 veckor innan man ser ägg.
DoD's bisyssla 